detaljplan för del av Stanstorp 1:177 och 1:6 - Anneroskolan

Transkript

1 SAMRÅDSHANDLING Plan- och genomförandebeskrivning detaljplan för del av Stanstorp 1:177 och 1:6 - Anneroskolan i Staffanstorp, Staffanstorps kommun

2 Innehåll Planens syfte och huvuddrag 2 Anneroskolan i Framtidens kommun! 3 Så ser Anneroskolan ut i framtiden! 4 Vilka blir konsekvenserna? 9 Planens syfte och huvuddrag Anneroskolan är idag en F-5 skola som planeras utökas till F-6 skola. Lokalerna är idag underdimensionerade och skolan utnyttjar även en del av den intilliggande förskolans lokaler. Skolans behov kräver en ny skolbyggnad om 2 våningar. Gällande plan tillåter endast byggnader i 1 våning. En ny detaljplan behöver därför tas fram. Även en ny idrottshall planeras i anslutning till skolan som kan användas både för skolans verksamhet och för andra verksamheter. Planen handläggs med normalt planförfarande. Så ser Anneroskolan ut i dag! 11 Så genomförs Anneroskolan! 13 2

3 Anneroskolan i Framtidens kommun! Framtidens kommun Framtidens kommun - perspektiv 2038 är ett visionsdokument, som också utgör kommunens översiktsplan. Arbetet har till stor del handlat om att bygga en identitet och grundar sig på fem identitetsbärare - hembygd, livsoas, tidskvalitet, stadsliv och inspiration. En ansvarsfull och hållbar tillväxt är medlet för att nå målen. Markanvändningen styrs framförallt av närheten till spårburen kollektivtrafik och stationsnärheten ska utnyttjas effektivt. De befintliga tätorterna utvecklas kraftigt. På landsbygden ges utrymme för karaktärsområden, där landsbygdsnäringarna kan utvecklas. Odlingslandskapets kvaliteter bibehålls och utvecklas med förbättrad tillgänglighet och målpunkter för rekreation. I samband med arbetet med Framtidens kommun bedömdes de stora miljöfrågorna (såväl ekologiska som sociala) främst handla om påverkan på odlingslandskap och landskapsbild, energiåtgång och klimat, ekonomiska och sociala förutsättningar samt barn och ungas uppväxtvillkor. Det kan därför vara bra att vara extra uppmärksam när det gäller just dessa frågor även i samband med detaljplaneläggning. I Framtidens kommun betonas vikten av en utvecklande, lustfylld och kreativ lärmiljö. Alla ska ha nära till såväl skola som fritidsaktiviteter, nöjen mm. En kombination av olika funktioner skapar tydliga målpunkter som i sin tur ger upphov till spontana möten och känsla av gemenskap i hemmiljön. Uppföljning av frågor från Framtidens kommun I den särskilda sammanställning som gjordes som en utvärdering och uppföljning av Framtidens kommuns konsekvensbeskrivning föreslogs ett antal åtgärder som kontinuerligt ska följas upp. Några av dessa åtgärder är kopplade till detaljplaneprocessen och ska därför, när det är relevant, behandlas i samband med upprättandet av detaljplanen. I samband med detaljplaneläggning av jordbruksmark ska exploateringsgrad och konsekvenser för jordbruket dokumenteras. I denna detaljplan tas ingen jordbruksmark i anspråk. I samband med detaljplaneläggning för ny bebyggelse ska krav ställas på energieffektiva lösningar. Denna detaljplan möjliggör nybyggnad av skola inom ett område som redan utnyttjas för detta ändamål. Området är lätt tillgängligt för fotgängare och cyklister. Identitetsbärare För denna detaljplan är det framförallt identitetsbäraren Livsoas som påverkas. Påverkan på identitetsbärarna beskrivs närmare i avsnittet Vilka blir konsekvenserna?. I nspiration S tadsliv T idskvalitet L ivsoas H embygd trygghet engagemang mod tillväxt 3

4 Så ser Anneroskolan ut i framtiden! Planförslaget i korthet Hela planområdet föreslås planläggas som skola. Mot Ponnyvägen föreslås parkering med omgivande gång- och cykelvägar. För att skapa en välkomnande entré föreslås plantering av träd och häckar. Genom området löper en gammal pilevall. Denna utgör gräns för byggrätten österut. Marken öster om pilevallen får ej bebyggas. Detta ger ett betryggande avstånd mellan skolans volym och villakvarteren i öster. Huvuddelen av byggrätten föreslås centralt på tomten. Detta regleras genom varierande tillåten byggnadsarea. Byggnadernas höjd regleras med både byggnads- och totalhöjd. Människan i fokus Utbyggnaden av skolan och idrottshallen ger goda förutsättningar för ett område som öppnar sig mot omgivningen och ger liv och rörelse och därmed trygghet i området. Lokalerna kan bli en viktig mötesplats även kvällstid. Skolan har ett fint läge intill ett av Staffanstorps större parkstråk vilket kan utgöra ett komplement till skolgården och utgöra spännande lekmiljöer för eleverna. Området nås enkelt och på ett säkert sätt med cykel och till fots från alla håll. För att skapa en säker miljö vid skolans norra entré och för omgivande bebyggelse i norr föreslås åtgärder längs med Ryttarevägen. Separata gång- och cykelstråk planeras vid skolans infart. Planeringen av skolan sker i dialog med personal utifrån begreppet framtidens skola. Bebyggelse Verksamheter Anneroskolan, som planeras bli en F-6-skola beräknas kunna ta emot ca 420 elever, jämfört med dagens ca 250. Den nya skolan beräknas ha en byggnadsarea på knappt 4000 m 2. När Anneroskolan byggts innebär det även att den intilliggande, befintliga förskolan kan ta emot 160 elever jämfört med dagens 100, beroende på att delar av förskolan idag används för skolans verksamhet. Den nya Anneroskolan är tänkt som ett första exempel på kommunens satsning Framtidens skola. Detta är ett helt nytt sätt att se på eleven och skolan tillsammans med skolmiljön. Syftet är att skapa en skola där eleven stimuleras att själv inhämta kunskaper och värden. Skolan måste då vara en plats som präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Viktigt för utformningen av skolmiljön är fokuseringen på skapande arbete och lek som väsentliga delar i ett aktivt lärande. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musice rande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En har monisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Idrottshallen som planeras i planområdets södra del kan dagtid användas för skolans verksamhet. Kvällstid kan den hyras ut för olika typer av verksamheter. En utredning kring utformning och storlek på idrottshallen pågår. Skiss som visar den tänkta bebyggelsen från nordväst. Bild av Lokal XXX arkitekter AB. Skiss som visar den tänkta bebyggelsen från sydväst. Bild av Lokal XXX arkitekter AB. 4

5 E E M I L J Ö R FÖ R O LI Å KA LDRAR EM K LE EX D I NSPI R E RA PÅ N L PE 5

6 IDROTTSHALL MED KONTAKT INNE/UTE Gestaltning Planen medger en viss flexibilitet i utformning och placering av skolbyggnaden. Skolgården kommer även framöver att riktas mot syd-väst. Placeringen styrs genom bestämmelse om att byggnaden ska placeras i östra delen. Detta ger möjlighet till en större gemensam gård för skola och förskola. Planen medger bebyggelse väster om den pilevall som löper genom området. Byggrätten varieras för att åstadkomma en mer uppbruten byggnadsvolym. Byggrätten är mindre närmast pilevallen. Byggnader får uppföras med en högsta byggnadshöjd om 8,5 meter vilket motsvarar två våningar. För att inte takvåningen ska bli för hög anges också en högsta totalhöjd på 9,5 meter. Idrottshallen föreslås uppföras i södra delen av området och sänks ner för att få samma byggnadshöjd som resterande delar. Skolans gestaltning kommer att studeras vidare i det fortsatta planarbetet. MÖTESPLATS ÄVEN KVÄLLSTID Solstudie som visar förslaget vid höstdagjämning klockan 10. VÄLKOMNANDE ENTRÉ TILL SKOLAN Solstudie som visar förslaget vid höstdagjämning klockan 15. Bilderna visar exempel på hur skolmiljön kan se ut och fungera i framtiden.. 6

7 Följande åtgärder bedöms som rimliga att genomföra och bör därför prioriteras: Grönstruktur och platser Grönområden Planområdet gränsar till ett av Staffanstorps större grönområden i söder. Grönområdet går under namnet Heta Linjen. I grönområdet löper en cykelväg som kommer att vara den väg eleverna söderifrån använder. Mellan skoltomten och grönområdet finns en uppvuxen trädridå. Vegetation I norr föreslås trädplanteringar som ram för parkeringen och för att skapa en finare entré till området. Pilevallen samt marken öster om denna är idag parkmark. Genom planläggningen kommer denna att överföras till skoltomten. Pilevallen föreslås behållas som en del av skolgårdens vegetation och skyddas i planen. Marklov krävs för nedtagning av träd i pilevallen. Nedtagna träd ska ersättas. Befintlig omgivande vegetation i söder föreslås till större delen behållas. Där cykelvägen angör området i sydvästra hörnan planeras en mer välkomnande entré vilket kommer innebära att en öppning tillskapas i vegetationen. Rekreation och lek Skolgården för området blir ca 1,5 ha eller m 2 med föreslagen exploatering. Med 420 elever ger detta ca 35 m 2 per elev. Skolgårdens utformning är av stor betydelse då större delen av elevernas utevistelse sker där. Det är viktigt att det finns tillgång till olika typer av lekmiljöer för att tillgodose olika åldrars lekbehov. Placeringen av byggrätten på tomten ger möjlighet till olika användning av skolgården. På östra sidan planeras för uteplatser som sommartid kan fungera som förlängning av skolmiljön inomhus. Möjlighet finns även till lek i omgivande grönområden. Trafik Övergripande struktur Området nås, liksom i dag, med bil från Gullåkravägen via Ryttarevägen. Utformning av gator och stråk En trafikutredning har tagits fram för planen (PM Trafikutredning Anneroskolan, , Reinertsen). Ryttarevägen föreslås delvis omgestaltas för att öka trafiksäkerheten i anslutningen till skolan. En Gång- och cykelbanan längs med Gullåkravägens södra sida förses med en gång- Ryttaregatan. Åtgärden motiveras av att trafiken till och från Anneroskolan kom att utformningen idag inte ger någon lämplig överfart eftersom de båda gång- oc förskjutna. Se Figur 5 för bild. gc-överfart över Ryttarevägens norra del föreslås för Figur 5. Cykelöverfarten på Ryttaregatan vid Gullåkravägen. Bilden visar foto från cykelbanan i korsningen Gullåkravägen-Ryttarevägen. åtgärd i anslutning till korsningen Ryttarevägen/Skrittvägen. Kors att knyta ihop gc-stråket söder om Gullåkravägen. Fartdämpande Korsningspunkterna och parkeringslösningen längs parkeringen och busshållplatsen och bör garantera en låg fart för biltrafiken. Åtg norr om korsningen alternativt på infarten till parkeringen. Båda lägena bedöms Ryttarevägen bör också utformas för att åstadkomma Figur en 7 för lugnare bild över platsen. trafikrytm. Genom att ordna nya planteringar längs gatan kan gatusektionen minskas vilket skulle bidra till sänkta hastigheter. Fartdämpande åtgärder föreslås i anslutning till korsningen Ryttarevägen/Skrittvägen alternativt vid infarten till parkeringen. Mötesplatser Skolans område föreslås öppnas upp och görs mer tillgängligt än idag med tydligare entréer och kopplingar från både norr och söder. Skolan har förutsättningar att bli en mötesplats i området genom att delar av skolbyggnaden kvällstid kan användas för andra ändamål. Bilden visar ortofoto med de huvudsakliga framtida entrévägarna till planområdet. Den nya dragningen på cykelvägen öster om planområdet visas streckad. 7

8 Gång- och cykeltrafik En stor del av trafiken till skolan sker med gång- och cykel. Möjlighet ges att nå området både från norr och söder, men huvuddelen av gång- och cykelflödet beräknas nå området söderifrån via grönområdet. Eftersom cykelvägen längs pilevallen hamnar inom skoltomten måste en ny cykelväg anordnas öster om planområdet. Detta löses inom den befintliga detaljplanen för grönområdet. I norr nås skolområdet via två gc-stråk separerade från biltrafiken. Cykelparkeringar föreslås i anslutning till norra och södra entréerna till skolgården. Biltrafik, skolbuss, leveranser och parkering Angöring för bil, buss och leveranser sker i norr. Infart till skolan sker i Ryttarevägens förlängning i en enkelriktad slinga med utfart på Ponnyvägens norra del. Innanför slingan finns en större trädplanterad parkering med in- och utfart från slingans norra del. Slingan runt parkeringsytan är primärt för skolbuss och leveranser. Möjlighet ges dock för bilar att köra runt och tillfälligt stanna i en avstigningszon. Uppställning för skolbuss föreslås ske öster om parkeringen. I slingans södra del föreslås en zon för leveranser. Leveranser sker med fördel andra tider än vid skolstart och skolslut för att minimera risken för konflikter med andra trafikslag. Det är viktigt med en omsorgsfull utformningen av trafikytorna då de utgör entré till skolområdet norrifrån. Teknisk försörjning Va Byggnaderna kopplas till kommunens VA-nät. Fastigheten får inte släppa mer dagvatten än i nuläget till det kommunala ledningsnätet. Dagvattnet ska fördröjas inom planområdet. En dagvattenutredning kommer att tas fram i det fortsatta planarbetet. Avfall Ett miljöhus kommer att uppföras inom skoltomten i anslutning till inlastningen i norr. Vid hämtning kommer inlastningen närmast skolan att användas för uppställning. El Ledningar finns idag framdraget för anslutning av fastigheten. Personbilstrafiken leds huvudsakligen in på parkeringen från vilken man via en gångzon når skolan. För att dämpa hastigheten görs gångzonen upphöjd. Närmast skolbyggnaden placeras handikapparkering. Parkeringsytan utformas med trädplanteringar för att ge ett välkomnande intryck. Parkeringen väntas rymma ca 45 platser. Parkering för skolans personal sker framförallt längs med Ryttarevägens befintliga parkeringsplatser som idag inte används i så stor utsträckning. Infart till gården öster om planområdet sker från slingan. Detta säkras med servitut. Bilden visar förslag till parkeringslösning. 8

9 Vilka blir konsekvenserna? Identitetsbärare Hembygd Identitetsbäraren Hembygd handlar om en plats att identifiera som sitt hem, den närmsta boendemiljön. En känsla som ska behållas och utvecklas när orten växer. Den närmsta boendemiljön påverkas i viss mån av planförslaget. Trafikmängderna ökar, men skolan och idrottshallen kan också innebära en positiv mötesplats. Skolmiljön för elever och lärare kan påverkas positivt med en ny skola. Livsoas Identitetsbäraren Livsoas handlar om att skapa en livsmiljö för livets alla faser, en lustfylld och kreativ miljö. Olika typer av lärmiljöer, levande föreningsliv, att främja rekreationsmöjligheter mm är exempel. Syftet med planen är att vidareutveckla en befintlig skolmiljö med en ny skolbyggnad och idrottshall med möjlighet till gemensamma lokaler mitt i ett befintligt bostadsområde. Detta stämmer väl överens med identitetsbäraren Livsoas och det bedöms framförallt vara denna identitetsbärare som är relevant i det aktuella detaljplanearbetet. Tidskvalitet Identitetsbäraren tidskvalitet handlar om att ge möjligheter för människor att kunna utnyttja sin tid på ett effektiv sätt och att placera målpunkter där människor rör sig. Skola och fritidsaktiviteter nära bostaden innebär en positiv påverkan på identitetsbäraren Tidskvalitet då det ger förutsättningar att underlätta vardagslivet. Stadsliv Identitetsbäraren Stadsliv handlar om att fler upplevelser och mötesplatser i stadsmiljön skapar attraktivitet och lockar fler människor, vilket i sin tur skapar liv och rörelse. Genom möjlighet till aktiviteter även kvällstid och tydligare kopplingar till omgivningen ges förutsättningar för mer liv och rörelse och en positiv påverkan på identitetsbäraren Stadsliv. Bedömning av miljöpåverkan För detaljplaner ska kommunen bedöma om planens genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan och en miljöbedömning (behovsbedömning) ska därför göras enligt 6 kap 11 miljöbalken. Behovsbedömningen ska göras med hjälp av de kriterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen. Kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen handlar bland annat om riskerna för människors hälsa eller för miljön, det berörda områdets sårbarhet på grund av till exempel överskridande av miljökvalitetsnormer, kulturarvet eller påverkan på skyddad natur. Planområdet omfattar ett område med nybyggnation inom befintlig skoltomt i anslutning till befintlig sammanhållen bostadsbebyggelse. Området omfattar inga utpekade natur- eller kulturvärden. Planområdet medger en användning lämplig utifrån områdets förutsättningar och de behov som finns. Planens genomförande innebär inga risker för hälsa eller miljön och miljökvalitetsnormer överskrids ej. Kommunen bedömer att kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen inte uppfylls och att genomförandet av planen inte innebär betydande miljöpåverkan, varför en miljöbedömning ej görs. Natur- och kulturvård Riksintressen Inga riksintressen eller andra natur- eller kulturintressen påverkas av planen. Jordbruksmark Planen innebär ej att jordbruksmark tas i anspråk. Kulturmiljö Pilevallen som löper genom planområdet, som i och med planläggningen hamnar inom skoltomten, har tidigare fungerat som entré till gården inom Stanstorp 1:536. Genom att marken överförs från allmän plats till tomtmark förlorar pilevallen delvis sitt sammanhang. Men sammanhanget mellan gård och allé kommer fortsatt att gå att utläsa. Detta säkras genom planbestämmelse med krav på bevarande. Inspiration Identitetsbäraren Inspiration handlar om att entusiasmera och inspirera till samverkan och nätverkande mellan exempelvis näringsliv, lärmiljöer, upplevelser, fritid mm. Planen ger möjlighet till blandade funktioner vilket innebär en positiv påverkan på identitetsbäraren Inspiration. 9

10 Hälsa och säkerhet Miljökvalitetsnormer Trafiknivåerna i Staffanstorp generellt är förhållandevis låga och bedöms inte ge höga halter av luftföroreningar. Den utökade skolverksamheten samt idrottshallen innebär sannolikt en viss ökning av trafikmängderna kring skolans norra del. Ökningen bedöms dock inte påverka gällande miljökvalitetsnormer för luftkvalitet. Planförslaget bedöms inte heller ha negativ påverkan på de av Havs- och vattenmyndigheten beslutade miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten. Markradon All mark i kommunen betecknas som normalriskområde (10-40 kbq/m3). Exploatören ska vid bygganmälan redovisa radonmätningar för området. Byggnader ska sedan uppföras med erforderligt skydd. Bilden visar pilevallen inom planområdet som föreslås bevaras. 10

11 Så ser Anneroskolan ut i dag! Plandata Planområdet är beläget i Staffanstorps nordvästra del och omfattar ca 1,9 ha. Området gränsar i öster och söder till grönområde, i väster till Annero förskola och i norr till Ponnyvägen och intilliggande bostadsfastigheter. I planområdet ingår fastigheterna Stanstorp 1:177 som ägs av Staffanstorps kommunfastigheter AB och del av Stanstorp 1:6 som ägs av kommunen. Livet i dag! Området används idag för skolverksamhet som omfattar ca 250 elever i klass F-5. Bebyggelse och kulturmiljö Bostäder Planområdet ligger i ett öst-västligt grönstråk som i norr, öster och söder omgärdas av villabebyggelse. Närmsta bostadsfastighet ligger ett trettiotal meter från skolfastigheten. Bilden visar området på häradsekonomiska kartan från Pilevallen och ursprungsgården är markerade med orange ram. Verksamheter Angränsande i väster ligger Annero förskola med ca 100 barn. Kulturmiljö Norr om planområdet ligger en äldre gård, Stanstorp 1:536. En äldre markväg som leder fram till gården sträcker sig i nordsydlig riktning och markeras med en pilevall. Vägen används i dag som gc-väg. Gården och markvägen hjälper till att tydliggöra landskapets tidigare använding och är ett av få spår från en tid då området utgjordes av jordbrukslandskap med fält och friliggande gårdar. Natur och grönstruktur Anneroskolan och den intilliggande förskolan omges av ett stort öst-västligt grönstråk, kallat Heta linjen, med gång- och cykelvägar, planteringar och gräsytor. I kommunens Grönplan beskrivs det som ett område som idag fungerar som ett viktigt kommunikationsstråk mellan nordvästra Staffanstorp och centrum. Stråket är idag uppvuxet med stora gröna dungar och öppna gräsytor. Söder om den befintliga spontanidrottsplatsen finns en större dunge av bok som kan fungera som ett komplement till en framtida skolgård. Bilden visar cykelstråket i parken söder om planområdet. 11

12 Vegetation Planområdet kantas av lövträd och buskar. Inom skoltomten finns även några grupper och rader med träd. Planområdet avgränsas i öster av en rad med äldre pilträd som leder fram till intilliggande gård. Dessa träd ligger inom parkmarken. Den pilevall som löper genom planområdets samt marken öster om denna är idag allmän parkmark. Geoteknik Förutsättningar finns att anlägga källare under förutsättning att vatten pumpas bort. Rekreation och lek Inom skoltomten finns ytor för lek samt en spontanidrottsplats. Planområdet gränsar i söder till ett större öst-västligt grönstråk, kallat Heta linjen, som används av både skolbarn och boende för rekreation och lek. Trafik Gång- och cykeltrafik Planområdet nås via gång- och cykelvägar från söder, öster och väster. I norr cyklar man på lokalgator i skolans närhet. Kollektivtrafik Busshållplatser finns ca 500 meter söderut på Malmövägen och 1000 meter österut på Norra Lundavägen. Biltrafik Angöring till området sker norrifrån via Ryttarevägen. Infart till den intilliggande gården, Stanstorp 1:536, sker via planområdets nordöstra del. Parkering Parkering för skolans behov (20-platser) finns i norra delen av planområdet. Parkeringarna ligger på allmän plats och är inte del av skoltomten. Även parkeringarna längs Ryttaregatan används för skolans verksamhet. Service Staffanstorps centrum med service och utbud ligger ca 600 meter från planområdet. Störningar och risker Staffanstorps ridskola ligger i nära anslutning till planområdet. Det är ca 40 meter mellan ridskolans tomt och förskoletomten. Mellan skolans verksamhetsområde och ridskolan är det ca 170 meter. Länsstyrelsens rekommendationer för ridanläggningar är: Vid medelstora anläggningar (10-30 hästar) bör skyddsavståndet från bostäder och skolor vara minst meter till stall och gödselhantering och minst meter till område där hästar vistas. Ridskolan i Staffanstorp har möjlighet att inom befintlig anläggning hålla 23 hästar i stallet. Tidigare ställningstagande Riksintressen Området berörs inte av något riksintresse. Översiktsplan/Framtidens kommun I översiktsplanen Framtidens kommun perspektiv 2038, antagen , betonas bland annat att lärmiljöerna i kommunen ska uppdateras och förnyas. Man ska också som boende i Staffanstorp ha goda möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation. Detaljplanens syfte överensstämmer med översiktsplanens framtidsbild. I planområdets närmiljö föreslår översiktsplanen ett område för varierad boendemiljö. Detaljplaner Området omfattas av Byggnadsplan för delar av Gullåkra, Brågarp och Stanstorp, antagen Marken inom planområdet är huvudsakligen planlagd för allmänt ändamål (användningen A) och i norra och södra delen som allmän plats, parkmark. Grönplan I kommunens grönplan ingår det intilliggande grönområdet, Heta linjen, i utvecklingen av ett aktivitetsstråk. Utvecklingen beskrivs i grönplanen som att De friväxande dungarna är i behov av gallring. Olika karaktärer skulle kunna fås längs stråket om dungarna tilläts att få olika karaktärer. Vissa träd skulle även kunna lyftas fram som solitärer. Eftersom stråket är välbesökt och ligger i anslutning till både skolor, förskolor, äldreboende och centrum skulle det kunna utvecklas till ett aktivitetsstråk med många olika mötes- och vistelseytor. Trygghet Planområdet ligger i ett större grönområde med mycket buskage som kvällstid kan upplevas som otryggt. 12

13 Så genomförs Anneroskolan! Organisatoriska frågor Tidplan samråd granskning antagande laga kraft Planen handläggs med normalt planförfarande. Granskning planeras till juni Planen förväntas kunna antas under augusti Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Exploatören har ansvaret för utbyggnaden inom kvartersmark. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Den mark inom planområdet vilken är belägen utanför Stanstorp 1:177 skall genom fastighetsreglering överföras till Stanstorp 1:177. De gång- och cykelvägar som föreslås inom planområdet och som regleras med krav på allmän tillgänglighet ska säkras genom avtal mellan tomtägaren och kommunen. Tekniska frågor Tekniska utredningar VA-utredning ska tas fram i det fortsatta planarbetet. Exploatören ska vid bygganmälan redovisa radonmätningar för området. Medverkande tjänstemän Anna Fogelberg, Staffanstorps kommun Sofia Tjernström, Staffanstorps kommun Kerstin Jensen, Staffanstorps kommun Carin Nilsson, Staffanstorps kommun Inga-Britt Henriksson, Staffanstorps kommun Charlotte Leander, Staffanstorps kommun Gustav Hultkvist, Staffanstorps kommun Pontus Borgstrand, Staffanstorps kommun Katarina Jereau, Staffanstorps kommun Thomas Håkansson, Staffanstorps kommunfastigheter AB Anna Russell, Staffanstorps kommunfastigheter AB Medverkande konsulter Sonia Andersson, Nyréns arkitektkontor AB Emma Pihl, Nyréns arkitektkontor AB Petter Brunskog, Nyréns arkitektkontor AB Stefan Krii, Reinertsen AB Berit Restad, Lokal XXX Arkitekter AB Esbjörn Jonsson, Lokal XXX Arkitekter AB Staffanstorp Ledningsrätt, servitut med mera Det utfartsservitut som bildades 1968, till förmån för Stanstorp 1:536, upphävs. Nytt servitut alternativt annan lösning kommer att säkra angöringen till Stanstorp 1:536. Ekonomiska frågor Planavtal Planläggningskostnaderna regleras genom planavtal i samband med exploatörens begäran om detaljplan. Erforderliga fastighetsbildningskostnader betalas av exploatören. Exploateringsavtal Exploateringsavtal ska upprättas mellan kommunen och exploatören innan planen antas av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Anna Fogelberg Planarkitekt Sonia Andersson arkitekt MSA 13