LIKABEHANDLINGSPLAN Förebyggande och åtgärdande handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller fritidshemmet Stinsen under läsåret 2009-2010 Så som du själv vill att andra ska behandla dig, så ska du också behandla andra Reviderad i oktober 2009
Innehållsförteckning Visioner och mål.sid. 3 Mål läsåret 2009-2010 Vad säger lagen?...... sid. 4 Vad säger vår läroplan? Vad är diskriminering?..... sid. 5 Vad är kränkande behandling Vad kan jag göra hemma som vuxen.. sid. 6 Mitt barn diskriminerar eller kränker andra barn vad kan jag göra? Förebyggande arbete.sid. 7 Kartläggning och nulägesanalys Konkreta åtgärdsplaner vid diskriminering..sid 8 Konkreta åtgärdsplaner vid kränkande behandling.. sid. 9-11 Dokumentation.sid 12 Utvärdering
Visioner På Skyttes fritidshem känner alla barn tillit till de vuxna och personalen strävar mot att barnen ska känna sig trygga i fritidsmiljön, både ute och inne. På fritidshemmet blir ingen utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Alla barn, föräldrar och all personal känner till att denna Likabehandlingsplan finns. All personal arbetar aktivt och förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling, och vidta direkta åtgärder enligt våra åtgärdsplaner, om diskriminering eller kränkning trots detta sker. Tillbudsrapportering (dokumentation) görs utifrån varje åtgärdsplans rutiner. Mål inför läsåret 2009-2010 Att barnen vågar anförtro oss vuxna vid obehag. Att barnen meddelar personalen vart de går. Att barnen anmäler till personalen när de kommer och när de går hem. Att personalen fortsätter att cirkulera i barnens olika gruppaktiviteter.
Vad säger lagen? Diskrimineringslagen förbjuder såväl direkt som indirekt diskriminering. Skolan ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Skolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan med en översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter, samt förebygga och förhindra trakasserier. I Skollagen åläggs skolan att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Vad säger vår läroplan? Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas. Skolan skall sträva efter att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor. Alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.
Vad är diskriminering? 1. Diskrimineringsgrunderna Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Funktionshinder Sexuell läggning Ålder 2. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas eller skulle behandlats i en jämförbar situation utifrån diskrimineringsgrunderna. 3. Indirekt diskriminering Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer utifrån diskrimineringsgrunderna. 4. Trakasserier Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna 5. Sexuella trakasserier Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling är en subjektiv, personlig bedömning. Om en handling upplevs som kränkande av den som blivit utsatt, är handlingen kränkande, även om någon annan inte skulle känna, tycka eller tänka likadant. Följande är exempel på kränkande behandling; Bli kallad dumma saker Skämt som sårar Sarkasmer och ord som personen inte förstår, men känner olust inför Nedsättande kommentarer Jämförelser med kamrats prestationer Fysiskt våld Direkt kränkning kan till exempel vara sparkar, knuffar, slag, fasthållning, svordomar, fula ord, könsord, förolämpningar, hot.
Indirekt kränkning kan till exempel vara utfrysning från gruppen, blickar, miner, suckar, gester, skratt, fniss, klotter, anonyma meddelanden i form av brev, SMS, MMS och andra anonyma meddelanden via Internet Vad kan jag göra hemma som vuxen? Var observant på ditt barn. Lyssna på barnet när hon eller han vill berätta. Prata om hur det fungerar med kamraterna. Håll dig informerad om vad som skrivs och sägs på olika communitys, forum och sidor på Internet som barnet brukar besöka. Kontakta fritidshemmets personal, lärare, kurator, skolsköterska eller rektor om du misstänker att något inte är som det ska vara. Det är av avgörande betydelse att fritidshem, skola och hem har en öppen dialog och känner stöd i varandra. Mitt barn diskriminerar andra barn...vad kan jag göra? Det är oerhört viktigt att beteendet bryts direkt. Att diskriminera någon innebär, om det inte stoppas, att barnet lär sig att man har rätt att bära sig illa åt mot andra. Kontakta fritidshemmets personal, lärare, kurator, skolsköterska eller rektor på skolan för råd och stöd. Prata med ditt barn om gott kamratskap och positivt ledarskap. Uppmuntra positiva sidor hos barnet och undvik att ge skuldkänslor.
Förebyggande arbete I vår handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling finns grunden till vårt förebyggande arbete. I vår profession ligger att lotsa våra barn successivt till att växa i rollen som medmänniska. Att medvetandegöra om hur vi ska vara mot varandra för att få en trygg och lugn miljö. Detta arbete pågår ständigt inom fritishemmet. Ett gott samarbete och en bra kommunikation mellan fritidshem, skola och hem är av största betydelse. Exempel på förebyggande arbete på fritids Alla vuxna visar klart och tydligt att vi inte accepterar diskriminering eller annan kränkande behandling och ingriper omedelbart vid tecken på detta. All personal är goda förebilder och visar klart och tydligt var de står, när det gäller negativa relationer och stämningar i barngrupperna Vi lyssnar på varje enskilt barn och tar samtalet på allvar. Vi undviker barnstyrd gruppbildning vid organiserade aktiviteter. Vi är observanta på gruppbildning vid fri lek. En trivselenkät genomförs varje termin. Personalen gör en sammanställning och lämnar den till rektor. Personalen arbetar aktivt med värderingsövningar, för att stärka barnen och gruppen. Vi ger barnen många möjligheter att uttrycka hur de har det med kamrater och trivsel, genom samtal, trivselenkäter, drama och fri lek
Kartläggning och nulägesanalys Kartläggning av den sociala miljön Vi använder oss av trivselenkäter och på utvecklingssamtalen tar vi upp Gemensamma frågor, som behandlar barnen allmänna situation när det gäller utveckling och lärande. Konkreta åtgärdsplaner vid diskriminering Åtgärdsplan vid diskriminering mellan barn 1. Vi angriper problemet omedelbart och informerar berörd personal Ansvar: Den vuxne som ser/får veta 2. Enskilda samtal med den som är utsatt och den/de som utsätter Ansvar: Berörd personal och den som sett/fått veta. 3. Händelsen dokumenteras i samband med samtalen. Tillbudsrapport skrivs 4. Information till föräldrar 5. Information till EHT (elevhälsoteam) 6. Uppföljning med berörda skall ske inom en vecka Åtgärdsplan när vuxna diskriminerar barn I de fall som personal diskriminerar barn har kollegor alltid ett ansvar att reagera och agera. 1. Enskilda samtal med berörd vuxen och berört barn genomförs när barn, förälder eller annan anser att diskrimineringen har ägt rum 2. Händelsen dokumenteras i samband med samtalen. Tillbudsrapport skrivs. Ansvar: Kurator 3. Information till hemmet 4. EHT (elevhälsoteamet) informeras 5. Uppföljning med barn, föräldrar och vuxen skall ske inom en vecka
Konkreta åtgärdsplaner vid kränkande behandling Åtgärdsplan vid kränkande handlingar mellan barn 1. Vi angriper problemet omedelbart och informerar berörd personal Ansvar: Den vuxne som ser/får veta 2. Enskilda samtal med den som är utsatt och den/de som utsätter Ansvar: Berörd personal och den som sett/fått veta 3. Händelsen dokumenteras i samband med samtalen. Tillbudsrapport skrivs 4. Information till hemmet 5. EHT (elevhälsoteamet) informeras 6. Polisanmälan/anmälan till socialtjänsten om kränkningen bedöms som grov 7. Uppföljning punkt 3-5. Åtgärdsplan när vuxna kränker barn I de fall som personal kränker barn har kollegor alltid ett ansvar att reagera och agera. 1. Enskilda samtal med berörd vuxen och berört barn genomförs när barn, förälder eller annan anser att kränkning har ägt rum 2. Händelsen dokumenteras i samband med samtalen. Tillbudsrapport skrivs. Ansvar: Kurator 3. Information till hemmet 4. EHT (elevhälsoteamet) informeras 5. Uppföljning med barn, föräldrar och vuxen skall ske inom en vecka
Åtgärdsplan när barn kränker vuxna 1. Enskilt samtal med berört barn och berörd vuxen genomförs när den vuxne eller annan anser att kränkning har ägt rum, kurator, berörd personal 2. Händelsen dokumenteras i samband med samtalen. Tillbudsrapport skrivs Ansvar: Kurator 3. Information till hemmet eller rektor 4. EHT (elevhälsoteamet) informeras Åtgärdsplan när vuxna kränker vuxna Beroende på vilka som är berörda kontaktas; Kollegor emellan Chef-anställd Rektor, skyddsombud Skyddsombud, förvaltningsledningen I båda fallen behövs hjälp av utomstående kompetens t.ex. personalavdelningen, Previa, psykolog, kurator Åtgärdsplan vid våld och hot mellan barn 1. Vi angriper problemet omedelbart och informerar berörd personal och rektor Ansvar: Den vuxne som ser/får veta 2. Enskilda samtal med den som är utsatt och den/de som utsätter Ansvar: Berörd personal och den som sett/fått veta 3. Händelsen dokumenteras i samband med samtalen. Tillbudsrapport skrivs. 4. Information till hemmet Ansvar; Rektor eller ansvariga vuxna 5. EHT (elevhälsoteamet) informeras 6. Polisanmälan/anmälan till socialtjänsten om hotet/våldet bedöms som grovt 7. Uppföljning punkt 3-5. Åtgärdsplan vid hot/våld mellan barn och vuxna 1. Vi angriper problemet omedelbart och informerar berörd personal och rektor Ansvar: Den vuxne som ser/får veta 2. Enskilt samtal med berört barn och berörd vuxen genomförs och kurator 3. Händelsen dokumenteras i samband med samtalen. Tillbudsrapport skrivs.
Ansvar: Kurator 4. Information till hemmet eller kurator 5. EHT (elevhälsoteamet) informeras eller kurator 6. Polisanmälan/anmälan till socialtjänsten om hotet/våldet bedöms som grovt 7. Uppföljning punkt 3-5. Åtgärdsplan när vuxna utövar hot eller våld mot barn I de fall som personal hotar eller utövar våld mot barn har kollegor alltid ett ansvar att reagera och agera. 1. Vi angriper situationen omedelbart och informerar rektor Ansvar: Den vuxne som ser/får veta 2. Enskilda samtal med berörd vuxen och berörd elev genomförs 3. Händelsen dokumenteras i samband med samtalen. Tillbudsrapport skrivs. Ansvar: Kurator 4. Information till hemmet 5. EHT (elevhälsoteamet) informeras 6. Skolchefen informeras Ansvar; Rektor 7. Omplacering/avstängning övervägs 8. Rektor polisanmäler om så krävs.
Dokumentation Alla händelser och åtgärder dokumenteras genom en Tillbudsrapport Ansvar:Se respektive åtgärdsplan Utvärdering Utvärdering/revidering av Likabehandlingsplan sker i slutet av varje läsår. Ansvariga är skolans elevhälsoteam Elevhälsoteamet i Ålem: Anette Arvidsson, skolhälsovården 177 62 070-67 23 713 Lilian Levander, specialpedagog 177 01 Madeleine Halling, specialpedagog 070-53 95 416 Catarina Lundin, kurator 176 16 070-25 98 345 Peter Sämfors, rektor 179 51