Utbildningsinspektion i förskoleverksamheten i Östra Göinge kommun

Utbildningsinspektion i Östra Göinge kommun Förskoleverksamheten Dnr 53-2007:2246 Utbildningsinspektion i förskoleverksamheten i Östra Göinge kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av verksamheten...2 Bedömningar...2 Inledning Skolverket har granskat förskoleverksamheten och genomfört intervjuer vid besök i kommunen den 13 november 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och verksamheterna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. Vid besöket den 13 november 2007 intervjuades ledningen för förskoleverksamheten i kommunen, representanter för personal i alla förskolor samt representanter för föräldrar till barn i kommunens förskolor. Den 7 november 2007 har representanter för nämnden och för elevhälsan samt förvaltningschefen intervjuats angående förskoleverksamheten i kommunen. Inspektörerna har besökt Trollbäckens förskola, avdelningen Droppen. Rektorer och enhetschefer med ansvar för förskolan har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. 1

Verksamhetsform Beskrivning av verksamheten Antal barn Förskoleverksamhet 644 Källa: Kommunens uppgifter I Östra Göinge kommun finns åtta kommunala förskolor med totalt 29 avdelningar. 76 procent av barnen i åldern 1 5 år är inskrivna i förskolan vilket är något färre än i landet i övrigt. I de sex kommunala familjedaghemmen vistas åtta procent av barnen i åldern 1 5 år. Antalet familjedaghem har under senare år minskat. Förskolorna ingår organisatoriskt i de två skolområdena Norr och Söder. Den närmare ledningen av förskolorna och familjedaghemmen utövas av enhetschefer, idag fyra till antalet, som också ingår i skolområdenas ledningsgrupper. Bedömningar Samlad bedömning Personalen i förskolan har en tydlig strävan efter att ge barnen en trygg vistelse och inspektörerna bedömer att barnen på huvuddelen av förskolorna ges goda möjligheter att utveckla sina sociala och emotionella förmågor under vistelsen där. Varje Elevhälsans arbete bidrar till att tidigt uppmärksamma barn som behöver särskilda stödinsatser och ge dem den omsorg deras speciella behov kräver. Föräldrarna är nöjda med den kontinuerliga dialog de har med personalen om barnens utveckling och lärande. Det finns i kommunen strukturella förutsättningar för att samverkan mellan förskola och skola kring barnens långsiktiga utveckling och lärande ska fungera. Ett utvecklingsarbete har sedan något år pågått för att kommunens förskolor i högre utsträckning ska inrikta verksamheten mot de nationella målen i läroplanen. Det finns enligt inspektörernas bedömning anledning att ytterligare utveckla den planerade pedagogiska verksamheten i kommunens förskolor. Förskolans verksamhet följs i kommunen upp och utvärderas och detta arbete har lett till det nu pågående utvecklingsarbetet. Kommunens kvalitetsredovisning och skolplan fungerar som goda verktyg i detta kvalitetsarbete. Kvalitetsredovisningarna på lokal nivå omfattar emellertid flera förskolor vilket inte överensstämmer med kraven. Personalen, som har liten kännedom om kvalitetsredovisningarnas funktion och innehåll och inte medverkar i upprättandet, efterlyser också en förbättrad kommunikation med kommunens politiska ledning och tjänstemän. I dag finns i Östra Göinge kommun inga riktlinjer för hur barngrupperna ska sättas samman och inspektionen visar att det finns en stor variation mellan avdelningarna vad gäller storlek och sammansättning av grupperna. Kommunen bör se till att barngruppernas storlek och sammansättning i förskolorna liksom personaldimensioneringen anpassas till de varierande behoven i barngruppen, t.ex. till andelen små barn eller barn i behov av särskilt stöd, liksom till lokalernas förutsättningar. Under hösten 2007 har barngruppen på en förskoleavdelning haft en sammansättning och storlek som svårligen kan betraktas som lämplig. Förhållandena har emellertid uppmärksammats och nödvändiga förändringar för gruppen har inletts under januari 2008. Kommunen bör mot denna bakgrund särskilt noga följa upp och utvärdera denna avdelnings villkor 2

och förutsättningar i förhållande till möjligheten att tillgodose barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Likabehandlingsplaner finns inte för varje förskola och den kommunövergripande planen redovisar inte planerade åtgärder. Barnen har inte utifrån ålder och mognad medverkat vid upprättandet av planen (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Varje kommunalt bedriven förskola upprättar inte en kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningarna utarbetas inte under medverkan av personalen och barnen och deras vårdnadshavare ges inte möjlighet att delta i arbetet (1 och 4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser inom förskolan i Östra Göinge kommun inom följande områden. - Den pedagogiska verksamheten bör utvecklas ytterligare. - Kommunen bör genom konsekvensutredningar och återkommande utvärderingar, säkerställa att barngruppernas storlek och sammansättning i förskolan, liksom personaldimensioneringen, anpassas till de varierande behoven i grupperna. Särskilt bör kommunen härvid uppmärksamma förskoleavdelningen Droppen. Kunskaper Förskoleverksamhetens uppgift är enligt skollagen att genom pedagogisk verksamhet ge barnen omsorg och fostran. I läroplanen för förskolan (Lpfö) finns mål och riktlinjer vad gäller förskolornas arbete med normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande, samarbetet med hemmen samt samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmen. En genomgripande utvärdering av förskolan i kommunen har genomförts under vårterminen 2005. Denna visade att förskolans verksamhet behöver utvecklas i förhållande till de nationella målen och kraven. Enhetscheferna för förskolan har därefter fått ett kommunalt uppdrag att med personalen diskutera läroplanens målsättningar för att i högre grad koppla den dagliga verksamheten till de nationella målen och kraven i läroplanen. Enligt personalen är värdegrundsfrågor, barnens språkutveckling och rörelse i praktiken det som förskolan prioriterar i den dagliga verksamheten. Förskolans kunskapsuppdrag i övrigt har lägre prioritet. Arbetet i en kommunövergripande grupp, som arbetar för att utveckla matematikförståelsen från förskolan till årskurs 9, har t.ex. ännu inte fått genomslag i arbetet med matematik på flertalet av förskolorna. Vissa förskolor erbjuder planerade inslag dagligen, t.ex. i form av verkstäder, medan andra har något enstaka sådant inslag i veckan. Flera personalrepresentanter menar att det kan vara svårt att genomföra en genomtänkt planerad verksamhet utifrån läroplanen eftersom den bristande kontinuiteten i barngrupperna, medför att personalen i stället får arbeta mycket med tryggheten i grupperna. Förskolorna i Östra Göinge kommun har dock givits utrymme att genomföra en planerad och målinriktad verksamhet. Personalen har varje vecka under några timmar schemalagd planeringstid, dessutom får varje avdelning en 3

barnfri dag var sjätte vecka som ska ägnas åt reflexions-, planerings- och utvärderingsarbete. Denna dag arbetar ett ambulerande personalteam, det så kallade kulturteamet, i barngruppen, något som uppskattas av såväl föräldrar som barn. Flera personalrepresentanter menar dock att det kan vara svårt att verkligen utnyttja denna tid för planering och att verksamheten därför inte får den pedagogiska kvalitet som man önskar. Av läroplanen framgår att de behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för, bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Arbetslaget ska också se till att alla barn får möjlighet att efter ökande förmåga påverka verksamhetens innehåll och arbetssätt och delta i utvärderingen av verksamheten. I intervjuerna framgår att förskolorna på olika ambitionsnivåer arbetar med att utveckla barnens ansvar och inflytande. I några förskolor har barnen möjlighet att välja mellan aktiviteter och också delta i utvärderingen av dessa. På andra håll försöker man vara lyhörd mot barnens önskemål men det framstår som att barnen i mindre utsträckning medvetandegörs om sina möjligheter till ansvar och inflytande. Sammantaget bedömer inspektörerna att kommunen ger förskolorna förutsättningar att bedriva en medveten och planerad verksamhet men att detta ännu inte överallt medfört att förskolan arbetar med den pedagogiska bredd som läroplanen anger. Intervjuade föräldrar uttrycker en mycket tydlig uppskattning av personalens insatser för att ge barnen en god omsorg och stöd i utvecklingen. Förskolorna upprättar individuella utvecklingsplaner för barnen och föräldrarna anser att de får en god bild av barnens trivsel och utveckling. Personalen anser emellertid att tryggheten och kontinuiteten påverkas av ständiga förändringar i barngrupperna och av förflyttningar av barn mellan grupperna, vilket i sin tur är en effekt av att det för närvarande finns många små barn som ska beredas plats. Sammantaget bedömer inspektörerna dock att barnens behov av omsorg och stöd i utvecklingen tillgodoses genom förskolans verksamhet. Se dock vidare under rubriken resurser. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, ska enligt skollagen ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Kommunens elevhälsa har ett tydligt uppdrag att tidigt uppmärksamma och rikta insatser mot förskolebarn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. Elevhälsans insatser kan gälla utredning och handledning och enligt representanter för elevhälsan har förskolorna i kommunen blivit bättre på att tidigt uppmärksamma barn som kan behöva särskilda insatser. Personalen menar att insatserna för dessa barn har blivit bättre på senare tid, särskilt när det är fråga om barn som också är föremål för habiliteringens insatser. Det finns också en önskan inom elevhälsan som ännu inte har kunnat infrias, om att arbeta förebyggande med insatser för förskolans personal för att motverka att stödbehov senare uppkommer. Se vidare under avsnittet resurser beträffande effekterna av barngruppernas storlek. Om inte ett barns behov av stöd tillgodoses på annat sätt ska barnet enligt skollagen anvisas plats i förskola. I kommunen finns rutiner för att uppmärksamma och anvisa plats till barn som på grund av eget behov behöver förskoleplats. Sammantaget bedömer inspektörerna att förskolorna uppmärksammar barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling och att de ges den omsorg som deras speciella behov kräver. 4

Förskolan ska enligt läroplanen sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samverkan ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. I kommunen finns grupper med lärare och förskollärare som har att behandla språk och matematik i ett 1 16-årsperspektiv. Rektorerna i de båda skolområdena har ett tydligt uppdrag från nämnden att verka för ett helhetsperspektiv på barnens utveckling och lärande i ett 1 16-årsperspektiv och skolområdenas arbetsplaner tar sin utgångspunkt i detta röda tråden -perspektiv. Samtidigt framgår att ansatsen inte fått fullt genomslag eftersom förskoleklassernas personal inte alltid har tillräcklig kännedom om hur och med vad förskolorna arbetar. Inspektörerna bedömer dock sammantaget att det pågår ett arbete som gynnar ett helhetstänkande kring barnens och elevernas utveckling och lärande. Normer och värden Förskolans läroplan anger att förskolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem. Förskolan ska bland annat sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Ett led i detta värdegrundsarbete är den nya barn- och elevskyddslagen som gäller från den 1 april 2006. Lagen stadgar ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och ett led i detta arbete är de likabehandlingsplaner som ska utarbetas i varje skola, förskola eller fritidshem. Likabehandlingsplanen ska följas upp varje år och tydligt redovisa konkreta åtgärder för varje verksamhet, åtgärder som grundar sig på en kartläggning av de olika verksamheternas behov. Utfrysning och annan kränkande behandling förekommer då och då i de flesta förskolor i Östra Göinge men personalen ingriper för att motverka fortsatta kränkningar. Personalen menar dock att respekten mellan barnen överlag är god också i förhållande till till exempel barn med annat modersmål eller barn med funktionshinder. Personalen anger att de har goda rutiner för att upptäcka och åtgärda kränkningar mellan barnen. Värdegrundsarbetet och personalens förhållningssätt uppmärksammas i kommunens förskolor vilket framgår bland annat av skolområdenas arbetsplaner. Ledningen för förskolorna menar att den nya barn- och elevskyddslagen har inneburit att rutinerna har skärpts medan personal ger uttryck för att kraven inte har inneburit någon förändring av förskolornas arbete. Det finns en gemensam likabehandlingsplan för alla förskolor i kommunen. De beskrivna åtgärderna som ska genomföras under året är av mycket generell karaktär till exempel alla vuxna är delaktiga i det förebyggande arbetet och är goda förebilder. Planen anger i liten utsträckning konkreta förebyggande insatser som utgår från kartläggningar av verksamheternas behov. Den anger inte 5

någon ansvarsfördelning och saknar rutiner för hur personalen ska gå till väga då vuxna kränker barn. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det i kommunens förskolor pågår ett dagligt arbete för att ge barnen trygghet och möjlighet att utveckla sina sociala och emotionella förmågor. Likabehandlingsplaner, som utgår från de olika förskolornas kartläggningar av behoven, måste upprättas och barnen måste i förhållande till ålder och mognad delta vid upprättande och revidering av likabehandlingsplanen. Ledning och kvalitetsarbete Förskolan är liksom skolan mål- och resultatstyrd, vilket innebär att verksamheten måste följas upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kraven. I den mån det då framkommer att de nationella målen inte uppnås måste förskolorna och kommunen vidta åtgärder för förbättring. Som ett led i denna uppföljning och utvärdering av verksamheterna ska en kvalitetsredovisning upprättas för varje förskola vilken, liksom den kommunala kvalitetsredovisningen, ska beskriva och bedöma förskolans måluppfyllelse samt ange åtgärder för ökad måluppfyllelse. I utarbetandet av kvalitetsredovisningen ska personalen medverka och barnen och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. Förskolorna i Östra Göinge kommun leds av enhetschefer som bland annat har till uppgift att driva pedagogisk utveckling i förskolan. Enhetscheferna har enligt inspektörernas bedömning en god insikt i förskolans uppdrag och har genom sin nära knytning till förskolorna och genom de utvärderingar av verksamheterna som kontinuerligt görs, en god bild av verksamheternas kvalitet och utvecklingsbehov. Förskolorna har egna lokala målsättningar som formulerats utifrån de behov som identifierats på den enskilda förskolan. Förskolans personal utvärderar sin verksamhet årligen men också i förhållande till olika teman och dylikt. Enhetscheferna upprättar kvalitetsredovisningar som omfattar de förskolor som de har ansvaret för. Detta strider mot författningskraven om att varje kommunalt bedriven förskola årligen ska upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Flertalet i den intervjuade personalen liksom föräldrarna kände inte till kvalitetsredovisningarna för förskolan eller kommunens kvalitetsredovisning. Såväl förskolornas ledning som personal efterlyser en dialog med nämnd och förvaltning kring kvalitet och kvalitetsarbete i förskolan. Förskolan är framlyft och synlig i målsättningar och utvärderingar i kommunen. Av kommunens skolplan framgår t.ex. att förskolans roll ska stärkas och utvecklas, att personalen kontinuerligt ska använda sig av planering, utvärdering och pedagogisk dokumentation och att verksamhetsintegrering med skolans lägre årskurser ska öka respekten och förståelsen för förskolans betydelse. Den kommunala kvalitetsredovisningen tar upp måluppfyllelsen i förskolan och anvisar kommunala åtgärder för ökad måluppfyllelse. Som nämnts ovan har kommunen under vårterminen 2005 genomfört en omfattande utvärdering av förskolans verksamhet i förhållande till de nationella målen och kraven. Rapporten har lett till slutsatsen att verksamheten behöver vidareutvecklas utifrån läroplanens intentioner vilket har medfört att det i dag på alla förskolor pågår ett förnyat implementeringsarbete av läroplanen. I den senaste kommunala kvalitetsredovisningen görs bedömningen att det finns behov av att detta arbete fortsätter, en uppfattning som delas av inspektörerna (se ovan). Nyligen har en stort upplagd enkätundersökning, riktad till barn och 6

föräldrar med frågor om omsorg och pedagogisk verksamhet, genomförts på alla förskolor. Enkäten har ännu inte sammanställts. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det pågår ett systematiskt kvalitetsarbete i kommunen som har förutsättningar att leda till en utveckling av förskolornas verksamhet. För att kvalitetsarbetet ska få genomslag i verksamheterna måste kvalitetsredovisningar dock upprättas för varje förskola och personalen medverka vid utarbetandet. Även barnen och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i utarbetandet vilket idag inte sker. Tillgång till plats Kommunen erbjuder i dag plats inom förskoleverksamheten inom tre till fyra månader från ansökningsdatum. Det är dock inte alltid möjligt att erbjuda platsen direkt på den närmaste förskolan. Resurser För bedrivande av förskoleverksamhet ska det enligt skollagen finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. I Östra Göinge kommun finns en strävan att öka andelen personal med förskollärarutbildning. Idag har 41 procent av förskolepersonalen högskoleutbildning vilket kan jämföras med genomsnittet i riket om 51 procent. Enligt 2 a kap. 3 skollagen är förskoleverksamhetens uppgift att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. I samma paragraf anges att barngrupperna i förskolan ska ha lämplig storlek och sammansättning. Av förarbetena till sistnämnda bestämmelse framgår bland annat följande. Att barngruppen är lämpligt sammansatt avser både gruppens storlek samt åldersoch könssammansättningen i barngruppen. Barngruppen får givetvis inte vara för stor i förhållande till personalstyrkan om kraven på pedagogiskt innehåll ska kunna upprätthållas. Personaldimensionering och barngruppernas storlek bör inte statiskt fastställas i kommunen utan anpassas till de behov som finns i barngruppen. Personaltätheten kan behöva utökas, eller barngruppen minskas om det finns barn med behov av särskilt stöd i grupperna. Behov av en sådan förstärkning måste prövas i varje enskilt fall. Regeringen har i sin proposition Kvalitet i förskolan (prop. 2004/05:11) framhållit att gruppstorlek och personaltäthet påverkar kvaliteten i förskolan. Låg personaltäthet och stora barngrupper kan ha negativa effekter på barns språkutveckling, samspelet mellan barn och vuxna, flickors och pojkars identitetsutveckling och relationer samt på den dagliga miljön i form av stress, buller och konflikter. I Skolverkets allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan (SKOLFS 2005:10) anges att kommunen bör redovisa hur personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning har anpassats till behoven i olika förskolor samt kunna visa hur hänsyn har tagits till faktorer som ålder och kön, behov av särskilt stöd, andelen barn med annat modersmål än svenska, kontinuiteten i barn- och personalgrupp, personalens kompetens, lokalernas och utemiljöns beskaffenhet, upptagningsområdets sociala karaktär och barnens närvarotider. Vidare bör kommunen, enligt de allmänna råden, genomföra konsekvensutredningar innan beslut fattas om förskolors personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. Utredningarna bör behandla både ekonomiska och pedagogiska konsekvenser. Slutligen bör kommunen återkommande följa upp 7

och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt barngruppernas storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen. I Östra Göinge kommun finns inga riktlinjer för barngruppernas storlek, sammansättning och personaltäthet. Av intervjuerna med enhets- och områdeschefer framgår att kraven om att erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål ibland kan ha större betydelse för gruppstorlek och gruppsammansättning än överväganden om vad som utgör en lämplig storlek och sammansättning av barngruppen. Barngrupperna i Östra Göinge kommuns förskolor omfattar i genomsnitt 19 barn per grupp vilket är fler än genomsnittet i riket om 17 barn per grupp. Personaltätheten är lägre än genomsnittet i riket. Variationerna i barngruppsstorlek mellan avdelningarna är mycket stora och det förekommer periodvis avdelningar med upp till 26 barn. Det är inte ovanligt att det i barngrupper om drygt 20 barn också ingår de minsta barnen och även barn som skulle ha behov av en strukturerad och lugn miljö med få relationer. Enligt såväl personal som ledning är flera av förskolornas lokaler inte anpassade efter dagens barngruppsstorlekar. Med anledning av vad som framkom vid intervjuerna har inspektörerna besökt förskoleavdelningen Droppen i Glimåkra som startade i augusti 2007 och vars barngrupp omfattar 34 barn födda 2002. Enligt ledningen för förskolan ingår i gruppen tre till fyra barn som är i behov av en mindre grupp för att kunna utvecklas på bästa sätt. I personalgruppen arbetade vid besökstillfället tre förskollärare och en barnskötare. Barnen i barngruppen har under sin förskoletid bytt såväl grupp som lokaler ett flertal gånger. Avdelningen Droppen har sina lokaler, två klassrum och två kapprum, i Glimåkraskolan. Om personalsituationen tillåter det kan barnen också disponera ett rörelserum i närheten. Lokalerna ger enligt inspektörernas bedömning små möjligheter för barnen att dra sig undan för att få lugn och ro eller för att leka i mindre grupper. Personalen anger att det under stora delar av dagen är en hög ljudvolym och att de barn som springer eller talar för högt ständigt måste tillrättavisas. Under någon timme på förmiddagen tillåter personalsituationen att barnen delas upp i två eller tre mindre grupper men i övrigt vistas samtliga barn tillsammans i lokalerna. Under någon halvtimme på eftermiddagen har en anställd ensam ansvaret för uppemot 23 barn medan den andra går i väg för att duka till mellanmålet som serveras i skolmatsalen. Förskolan har öppet mellan klockan 06:15 och 18:00, efter klockan 17 går förskolebarnen över till fritidshemslokalerna i närheten och personalen där tar då över tillsynsansvaret för barnen. Personalen anger att de känner otillfredsställelse över att de inte kan ge barnen den trygghet de behöver samt att den planerade pedagogiska verksamheten blir lidande eftersom mycket av tiden måste läggas på att skapa trygghet i gruppen. Nämnden och förvaltningen har inte tidigare känt till att barngruppen på avdelningen Droppen har denna storlek och sammansättning och tjänstemän i kommunen uttrycker att de anser den vara olämplig. Ingen dokumenterad konsekvensanalys genomfördes innan avdelningen inrättades och nämnden och förvaltningen har inte heller därefter efterfrågat någon utvärdering av effekterna av barngruppens storlek och sammansättning i förhållande till den omsorg och pedagogisk verksamhet som erbjuds barnen. Någon månad efter besöket på avdelningen har förändringar genomförts i barngruppen. Ytterligare personal har anställts och idag har personaltätheten ökat, från tidigare 9,4 barn per vuxen till 8 barn per vuxen. Barngruppen 8

kommer fortsättningsvis, under en större del av dagen, vara delad i två grupper inom de befintliga lokalerna. Det kommer också att finnas möjlighet att låna ytterligare utrymmen av skolan. Inspektörerna gör sammantaget följande bedömning. Barngruppen på avdelningen Droppen var vid besökstillfället dubbelt så stor som genomsnittet i riket och personaltätheten var låg. Vid sammansättningen av gruppen togs i allt för liten grad hänsyn till väsentliga faktorer som att det fanns barn i behov av särskilt stöd i gruppen, lokalernas beskaffenhet och kontinuiteten i barn- och personalgrupp. Dessa omständigheter tillsammans med uppgifterna om att den pedagogiska verksamheten har haft låg prioritet, talar för att barngruppen på avdelningen Droppen inte har haft en lämplig storlek och sammansättning under hösten 2007. Förhållandena har emellertid uppmärksammats och nödvändiga förändringar för gruppen har inletts under januari 2008. Inspektörerna förutsätter att förbättringsinsatserna fortskrider och bedömer att kommunen kontinuerligt bör följa upp och utvärdera avdelningens förutsättningar i förhållande till möjligheten att tillgodose barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet. Kommunen bör vidare genom konsekvensutredningar och återkommande utvärderingar, se till att barngruppernas storlek och sammansättning i kommunens förskolor, liksom personaldimensioneringen, anpassas till de varierande behoven i grupperna, t.ex. till andelen små barn eller barn i behov av särskilt stöd, liksom till lokalernas förutsättningar. Datum Ort 2008-02-12 Lund Helene Roslund Cecilia Rösténius 9