1 Planeringsförutsättningar Utblick 2016-2019
Globala situationen 2
3 Ekonomisk tillväxt Splittrat konjunkturläge i omvärlden Den globala konjunkturen står och stampar I delar av världsekonomin är utvecklingen relativt stark, bland annat USA och Storbritannien. Svag utveckling i euroområdet. Även i flera tillväxtekonomier är utvecklingen svag.
Svag tillväxt i euroområdet ljusare utveckling i USA och Storbritannien 4 Procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden 6 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6-8 06 08 10 12 14 16-8 USA Euroområdet Storbritannien Konjunkturinstitutet, dec 2014
5 Utsikterna En försiktig återhämtning i närtid. Mycket låga styrräntor hos de stora centralbankerna. Mindre finansfinanspolitiska åtstramningar. Låga råvarukostnader främst oljepris. Växande investeringsbehov. Fortsatt osäkerhet Risk för svagare utveckling dominerar fortfarande Omfattande geopolitisk osäkerhet Omfattande skuldsättning och andra strukturella problem i euroområdet
Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden 2012 2013 2014 2015 USA 2,8 1,9 2,9 3,3 Tyskland 0,9 0,5 1,5 1,3 Storbritannien 0,3 1,7 3,0 2,5 Norden* 1,1 0,6 1,2 1,5 Euroområdet 0,6 0,4 0,8 1,1 Världen** 3,2 3,0 3,5 3,8 Exportvägd BNP 1,0 1,0 1,7 1,9 *Danmark, Finland och Fastlandsnorge viktade med deras respektive betydelse som mottagare av svensk export. **Vägt med köpkraftsjusterade vikter. BNP-utvecklingen i ett tjugotal länder viktade med dessa länders respektive betydelse som mottagare av svensk export. Ekonomirapporten. December 2014
Sveriges situation 7
Svensk ekonomi 8 Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving i slutet av 2013. Den svaga omvärldsefterfrågan har hållit tillbaka svensk export och även näringslivets investeringar. Den svaga tillväxten bedöms fortsätta även i början av 2015. Den svenska exporttillväxten beräknas öka till ca 5 %/år 2016 och 2017.
9 Hushållens ekonomi Mellan 2005 och 2013 har hushållens disponibla inkomster vuxit med i snitt 3,2 % per år. Konsumtionen nar ökat med 1,9% i snitt. Under 2012 och 2013 nådde nettosparkvoten den högsta nivån i modern tid.
Hushållens konsumtion och sparande Procent av disponibel inkomst respektive procentuell förändring 10 Ekonomirapporten. December 2014
11 Investeringar Näringslivets investeringar kryper långsamt uppåt. Ökar från ca 1,5% 2014 till 4,8% 2015. Bostadsinvesteringar ökar nu kraftigt 18,5% 2014 och 11,5% 2015. Kommunernas investeringar är höga Ökat med ca 8,7% 2014 och med 7,2% 2015. Statens investeringar betydligt lägre
12 Tillväxt i närtid Det är inte främst exportindustrin som driver en förbättrad tillväxt. Den inhemska efterfrågan är avgörande. Hushållens konsumtion Investeringsverksamhet, men även Kommunsektorns konsumtion
BNP i Sverige Förändring från föregående kvartal i årstakt respektive nivå i miljarder kronor i 2011 års priser; säsong srensade data 13 Ekonomirapporten. December 2014
14 Arbetsmarknaden Sysselsättningen har fortsatt att utvecklas oväntat starkt trots svag ekonomisk utveckling. Samtidigt har arbetskraften fortsatt att öka. Leder till: Lägre produktivitet Ledig kapacitet finns inför en förbättrad konjunktur. Fortsatt hög arbetslöshet kring 8%. Jämviktsläge förskjuts till tidigast 2016.
4 BNP, arbetade timmar och produktivitet Procent av disponibel inkomst respektive procentuell förändring 15 Ekonomirapporten. December 2014
Arbetslösheten faller långsamt 16 Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0 8.5 8.5 8.0 8.0 7.5 7.5 7.0 7.0 6.5 6.5 6.0 6.0 5.5 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 5.5 Arbetslöshet Jämviktsarbetslöshet Konjunkturinstitutet dec 2014
17 Löner Löneavtalen hamnade under 2,5% både 2013 och 2014. Löneökningar utöver avtal också låga. Totalt beräknas löneökningarna till 2,8 % 2014, till 3,0% 2015 och 3,2% 2016. Löneökningstakten därmed lägre än tidigare bedömningar
Arbetslöshet och timlöneökningar enligt konjunkturlönestatistiken Procent av arbetskraften respektive procentuell förändring 18 Ekonomirapporten. December 2014
19 Priser Den svaga konjunkturen i Sverige och omvärlden har bidragit till en mycket låg inflation. Under år 2014 uppgår den underliggande inflationen, KPIF till 0,5 % Inflationsförväntningarna på längre sikt är tydligt under 2%
Ytterligare lägre inflationsförväntningar på alla horisonter ökad risk för nedåtgående spiral Procent, kvartalsvärden 3.5 3.5 20 3.0 3.0 2.5 2.5 2.0 2.0 1.5 1.5 1.0 1.0 0.5 0.5 0.0 97 99 5 år 2 år 1 år 01 03 05 07 09 11 13 0.0 Anm. Medelvärde för alla aktörer i TNS Sifo Prosperas undersökning
21 Ränteläge Konjunkturläget och den låga inflationsförväntan har föranlett Riksbanken att sänka styrräntan. Riksbanken sänkte styrräntan till -0,25% i mars och köpte statsobligationer för 30 mdkr. Aviserar beredskap att göra mer. Reproräntan förväntas ligga kvar åtminstone till andra halvåret 2016.
Kommunsektorns situation 22
23 Skattetillväxt Trots svag konjunktur har vi nu haft fyra år med god skattetillväxt. Ökningstakten över genomsnitt. Ökat antal arbetade timmar. Indexeringar av pensioner. Tillväxt baserad på löneökningar ger ingen real tillväxt.
24 Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter 6 5 4 3 2 1 0 2014 2015 2016 2017 2018 Sysselsättning, timmar Timlön Övrigt Exkl. regeleffekter Realt Summa
25 Kommunernas resultat Resultatnivåerna har varit goda under senare år. Förklaras delvis av engångseffekter. Statligt konjunkturstöd Återbetalningar från AFA försäkringar
Kommunernas resultat före extraordinära poster 26 Miljarder kronor respektive procent av skatter och generella statsbidrag Ekonomirapporten. December 2014
27 Kommunernas resultat 2014 Kommunsektorns resultat 2014 uppgår till 10,6 miljarder kr. 2,3 % av skatter mm. Rensat från engångsposter motsvarar detta 2013 års resultat. I genomsnitt höjde kommunerna skatten med 3 öre 2013 och 4 öre till år 2015. Av landets 290 kommuner redovisar 59 underskott.
Medelskattesats* och antal skatteförändrare Procent respektive antal kommuner (*Inkl. Gotland.) 28 Ekonomirapporten. December 2014
Kommunernas investeringar 29 Investeringarna i kommunkoncernerna fortsätter att öka. Under perioden 2017-2013 har investeringarna ökat med i genomsnitt 2,8% per år. Aktiverade statliga infrastrukturinvesteringar i bokslut 2013 uppgår till 1,2 miljarder kr. Självfinansieringsgraden 2013 nästan 100% för kommunernas investeringar
Bruttoinvesteringar Miljarder kronor 30 Ekonomirapporten. December 2014
Bruttoinvesteringar och avskrivningar i kommunkoncernerna Miljarder kronor 31 Ekonomirapporten. December 2014
32 Demografiska behoven ökar Ökade resursbehov till följd av demografiska behov har varit ca 0,5% per år under de senaste tio åren. Under åren 2013-2014 har dessa behov växlats upp. Förväntas under de närmaste fem åren uppgå till 1,2-1,3% per år, totalt ca 2% per år. Verksamheter som förväntas dra iväg 2015 är förskola, grundskola och äldreomsorg.
Kommunernas kostnadsökning på olika komponenter, årlig förändring 33 Bidrag i procentenheter, fasta priser Utfall Prognos Kalkyl 02 05 06 09 10 13 2014 2015 2016 2018 Demografiska behov 0,4 0,5 0,5 0,9 1,2 1,3 Övrigt 0,3 0,9 0,7 1,0 0,9 0,4 Total volymförändring 0,7 1,4 1,2 1,9 2,1 1,7 Ekonomirapporten. December 2014
Totala volymförändringar inom olika kommunala verksamheter 34 Index 2013 = 100 Ekonomirapporten. December 2014
35 Övriga utmaningar att möte Stora investeringsbehov Svårighet att leva upp till statliga reformer Ökat antal asylsökande Det politiska läget på riksplan och i många kommuner
36 Kommunernas resultatutveckling Med ökat demografiskt kostnadstryck och frånvaro av engångsintäkter får kommunerna svårighet att bibehålla tidigare resultatnivåer. För att nå ett resultat på 1% av skatter och generella bidrag behöver skattesatsen vara 24 öre högre 2018 jämfört med 2015 Kalkylen förutsätter att staten tillför ytterligare 10 mdkr jämfört med gällande statsbudget.
Kommunernas resultat samt vad 2 procent av skatter och bidrag motsvarar 37 Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014
Gävles situation 38
39 Resultatutveckling Kommunkoncernen visar stabila resultat kring + 300 mnkr Gävle kommun har haft bra resultat sedan år 2003. Det finansiella resultatmålet i kommunen på 2% har överträffats de flesta åren.
Mnkr Resultatutveckling i den sammanställda redovisningen 40 Kommunkoncernen 323,2 296,6 306,7 323,4 266,9 236,1 206,4 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
41 GSAB Koncernen Resultat före skatt Mnkr Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Gävle Stadshus -21,0-31,3 +10,3 Gävle Energi Koncernen 129,5 115,0 +14,5 Gavlegårdarna koncernen 102,5 45,5 +57,0 Gavlefastigheter koncernen 15,7 5,0 +10,7 Gävle Hamn koncernen 6,3 4,4 +1,9 Koncernjusteringar -14,0 Resultat 219,0 138,6 +94,4
42 200,0 Mnkr Resultatutveckling exkl reavinster o förluster 150,0 100,0 50,0 0,0-50,0-100,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Avvikelse från god ekonomisk Årets resultat
43 Investeringar Hög investeringsvolym under de senaste åren i kommunkoncernen. Hög investeringsnivå riktad mot den skattefinansierade verksamheten.
Mnkr 44 Kommunkoncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar 1256,1 851,3 862,0 1074,5 1120,4 917,3 985,3 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Mnkr 45 Investeringar riktade mot den skattefinansierade verksamheten 600 500 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunala bolag 227 225 191 205 224 202 301 Kommunen 274 218 144 136 178 171 126
46 Våra finansiella mål för god ekonomisk hushållning Mål Nettokostnadsutveckling/ Skatteutveckling Utfall 4,1%/5,5% Resultat 2% 3,4% Bibehålla kommunkoncernens soliditet Skuldsättningsnivå bör ej överstiga 100 000 kr/inv 100% självfinansiering av investeringar under femårsperiod Ökat från 15,5% till 18,3% Ca 100 700 kr/inv
Preliminära ramar 2016-2019 47
48 Förutsättningar för tillväxt Våra intäkter från skatter, generella bidrag och de kommunala utjämningssystemen utgör ca 79% av kommunens samtliga inkomster. Skatteutvecklingen är därmed avgörande för hur verksamhetens nettokostnader kan utvecklas.
Mnkr 49 Årliga tillskott från skatter, generella bidrag och utjämningssystem 300 250 200 150 100 50 0-50 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Kommunplan 2015-2018 264,9 242,9 231,1 209,4 199,4 Prel ram 2016-2019 250,9 225,4 227,4 208,3 197,4 183,9 Årlig differens -14,0-17,5-3,7-1,1-2,0 Kommunplan 2015-2018 Prel ram 2016-2019 Årlig differens
Mnkr Årlig ökning skatter mm och verksamhetens nettokostnader 50 350 300 250 200 150 100 50 0-50 -100-150 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Skatter, generellabidr/utj 250,9 225,4 227,4 208,3 197,4 183,9 Vht-nettokostnader 179,6 309,4 213,4 207,4 155,8 179,5 Årlig differens 71,3-84,0 14,0 0,9 41,6 4,4 Skatter, generellabidr/utj Vht-nettokostnader Årlig differens Konsumtionsökning 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Vht-nettokostnader, mnkr 4 590 4 769 5 079 5 292 5 500 5 655 KPV (verksamhetsprisindex) 2,3% 2,4% 2,7% 3,0% 3,1% Uppräknad kostnad med KPV, mnkr 4 695 4 884 5 216 5 451 5 670 Differens 74 195 76 49-15 Konsumtionsökning % 1,6% 3,8% 1,4% 0,9% -0,3% Ackumulerat snitt från 2014, % 1,6% 2,7% 2,3% 1,9% 1,5%
51 Demografiska effekter Avser främst förskola och grundskola, men även gymnasiet Antal personer 1-15 år ökar med 1 369, eller 8,3% år 2019 jmf med år 2014. Antal personer 16-19 år ökar med 270, eller 6,1%. Antalet personer 85 år och äldre ökar med 19, eller 0,8%. Antal personer 80-84 år ökar med 331, eller 13,4%. Antalet personer 65-79 år ökar med 929, eller 6,3%.
52 Resultat exkl. reavinster o förluster samt avvikelse från resultatmål Mnkr 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0-50,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019-100,0 Avvikelse från god ekonomisk hushållning 2%
MNKR 53 Skattefinansierade investeringar och avskrivningar 800 Investeringar Avskrivningar 700 600 500 400 300 200 100 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
54 Självfinansiering skattefinansierade investeringar 2015-2019 Prognos Budget Plan Plan Plan Belopp i milj kr 2015 2016 2017 2018 2019 Investeringar -694,9-712,4-544,9-424,1-502,5 Finansiering 371,8 445,9 422,0 451,2 468,2 Differens -323,1-266,6-122,9 27,0-34,3 Ackumuleread differens -323,1-589,6-712,5-685,4-719,7 Egen finansiering % 54% 63% 77% 106% 93% Egen finansiering % ackumulerat 54% 58% 64% 71% 75% 800 600 400 200 0 2015 2016 Resultat och avskrivning 2017 2018 Försäljning 2019 Kassaflöde bolag Upplåning
Ekonomisk styrka 55 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Kommunkoncernens soliditet 2014 2015 2016 2017 2018 2019 115 Kr 000 per inv 113 000 111 000 109 000 107 000 105 000 103 000 101 000 99 000 97 000 95 000 Soliditet 1 Soliditet 2 Kommunkoncernens skuldsättning 112 178 109 931 109 980 109 246 105 312 103 900 100 663 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019