Sammanställd september 2013

Brändö grundskola Arbetsplan Läsåret 2013-2014 Sammanställd september 2013 av Föreståndare Katarina Halme-Wiklund Godkänd av skolnämnden / 2013 Skolnämndens ordf. Marja Tuomola 1 Skoldirektör Christian Dreyer

Innehållsförteckning Skolans verksamhetsidé... 3 Målsättningar för fostran och undervisning 2013-2014... 4 Målsättningarnas förverkligande... 5 Plan för utvärdering i Brändö grundskola 2013-2014... 7 Skolårets arbetstider och särskilda händelser och evenemang... 9 Viktiga kontaktuppgifter... 11 Samarbete... 11 Presentation av verksamheten och timplan... 13 Elevers och lärares arbetsordning... 19 Elevförteckning... 27 Lärararbete... 29 Trivsel- och ordningsregler... 30 Antimobbningsplan... 33 Plan för samarbetet med förskolan... 36 Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola... 37 Jämställdhetspolicy... 40 SANT-beredskapsplan... 41 Plan för användning av IT... 42 Säkerhetsplan för Brändö grundskola... 43 Krisplan vid Brändö grundskola... 44 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Anhållan om timresurs Räddningsplan för Brändö grundskola Kursplanen för Brändö grundskola Läromedelsförteckning 2

Skolans verksamhetsidé Skolans verksamhetsidé bestäms av den åländska läroplanen och skolstadgan i Brändö kommun. Arbetsplanen fungerar som ett styrdokument för verksamheten i skolan och som ett sätt att informera omvärlden om skolans verksamhet. Lärarna ska med hjälp av sin professionalism och pedagogiska kompetens hjälpa eleverna att nå den kunskapsnivå som krävs både för att klara av fortsatta studier, men även för ett gott liv. Skolan strävar till att ge eleverna en så motiverande om omväxlande undervisning som möjligt. Den övergripande tanken är att ge eleverna en kunskap som är formad till en helhet som eleverna kan ta till sig och tillämpa i sitt fortsatta liv. Genom ökat samarbete både mellan lärarna, men även mellan eleverna, så strävar vi till att skapa en heltäckande grund att stå på inför kommande utamningar. Lärarna ska stöda eleverna i deras studieteknik men även arbeta för att barnen utvecklas till ansvarskännande och hänsynsfulla individer som vågar stå för det de tycker och tänker. Ett av skolans övergripande mål är också att eleverna ska uppnå förmågan att förstå sambandet mellan handlingar och konsekvenser. Skolan ska ge eleverna en trygg miljö där de kan utvecklas som självständiga och kreativa individer. Eleverna ska få redskap att bli företagsamma och självsäkra i sin vardag så att de vågar tänka utanför ramarna och göra det bästa av varje situation. Skolan skall verka i samarbete med eleverna, vårdnadshavarna och det omgivande samhället. 3

Målsättningar för fostran och undervisning 2013-2014 1. Öka ämnesintegrering 6. Öka elevernas fysiska aktivitet 2. Förstärka läsförmågan 5. Betona kreativt tänkande 3. Ge eleverna en bredare kännedom o Europa 4. Öka tolerans och respekt hos eleverna 4

Målsättningarnas förverkligande Under läsåret 2013-2014 har Landskapsregeringen uppmanat de ålandska skolorna att lyfta fram Europa och europeiskt medborgarskap, detta eftersom året 2013 utsetts till Europaåret för medborgarna. I Brändö grundskola kommer Europa att genomsyra hela läsåret. Vi kommer att inleda med en inspirationsvecka, arbeta i alla ämnen kring olika områden som berör Europa och slutligen ska helheten mynna ut i en egen musikal kring temat. Förutom det europeiska tänkandet så ser vi att det är viktigt att ge eleverna en helhetsbild av omvärlden och det som undervisas i skolan. För att kunna ge dem det behöver vi lärare arbeta mera ämnesintegrerat än vi har gjort tidigare. Därtill ser vi att två viktiga målsättningar är att förbättra läsförmågan, både gällande läsförståelse och läsintresset samt arbeta för ett mera tolerant och fördomsfritt tänkande hos eleverna. Vår tanke är att alla dessa målsättningar går in i varandra och genom ett gemensamt arbete mot att förverkliga målen, så kommer vi att skapa en trygg och meningsfylld undervisningsmiljö för alla elever. 1. Öka ämnesintegrering - Inledande planeringsdagar för kollegiet med samarbete och ämnesintegrering i fokus. - Samarbete över klassgränserna så ofta som möjligt. - Planering av ämnesintegrering som återkommande punkt på lärarnas samplanering. - Inspirationsvecka om Europa; ämnes- och åldersintegrerat arbete. - Temavecka i samband med en Vind från havet Jag och mitt språk. - Möjlighet för lärarna att auskultera på varandras lektioner. 2. Förstärka läsförmågan - En kvarts högläsning för en vuxen hemma varje vecka, alla årskurser deltar. - Veckans ord, fem svåra ord varannan vecka och i alla årskurser. - Följa programmet en kvart om dagen i åk 1-4 gällande läsning i klassen. - Högläsning av åk 9 för åk 1-3 en gång i månaden. - Bokprat med bibliotekarien för alla årskurser. 3. Ge eleverna en bredare kunskap om Europa - Temavecka om Europa. - Europeisk afton där föräldrar bjuds in. - Europa en del av kursplanerna i många ämnen i år. - Jobba mot slutmålet som är en gemensam musikal med Europa som tema. - Motionsprojektet (se punkt 5). 5

4. Betona tolerans och respekt - Skolfreden och diskussioner kring den. - Fortsätta vänelevsverksamhet (varje högstadieelev har två eller tre yngre elever som sina vänelever som han eller hon kan hjälpa lite extra). - Öka samarbetet med närliggande skolor (Iniö, Kumlinge, Houtskär m.fl.) - Besök till andra skolor och platser. - Diskussion kring olika nationalitetet i samband med Unicef- rundan. 5. Öka elevernas fysiska aktivitet - Projektet En resa genom Europa ska motivera eleverna till mer motion både hemma och i skolan - genom att skriva upp hur mycket var och en rör på sig och utgående från det förflytta sig på en stor karta som hänger i aulan, detta blir en gemensam fiktiv resa genom Europa. Vi sätter upp delmål och får belöningar under resan. - Unicef-rundan. - Delta i Stafettkarnevalen och andra idrottsevenemang. 6. Bejaka kreativiteten i skolan - Skapa en miljö som uppmuntrar till kreativt tänkande. - Temadag med praktisk filosofi för barn. - Skapa utrymme för reflektion på lektioner, använda öppna frågor. - Öka antalet bildkonstlektioner. - Göra en egen musikal 6

Plan för utvärdering i Brändö grundskola 2013-2014 Enligt den åländska läroplanen för grundskolan skall verksamheten i skolan kontinuerligt utvärderas och man bör följa upp hur målsättningen i läroplanen samt skolans enskilda läsårsmål har förverkligats. Enligt anvisningarna i läroplanen skall resultaten av utvärderingen fungera som ett instrument för skolans inre utveckling och vid behov leda till justeringar av skolans verksamhetsidé och arbetsrutiner. Uppföljningen och utvärderingen syftar alltså till att synliggöra resultat och ge underlag för eventuella förändringar. Det är inte bara fråga om att kontrollera hur ansvaret fullföljts utan en fråga om hur arbetet skall fortsätta och utvecklas. Skolan skall i sin arbetsplan beskriva hur uppföljningen och utvärderingen skall genomföras och på vilket sätt skolans viktigaste kontaktnät och kringgrupper, bland annat föräldrarna, skall medverka. Läsåret 2013-2014 Augusti/september Lärarna samlar in information om hur mycket kunskap eleverna har inom olika delområden. Man tar reda på var de står i sin läs- och skrivutveckling samt vilken nivå eleverna ligger på i matematik. Specialläraren ansvarar för att de olika testerna utförs. Vilken utgångspunkten för läsårets olika kunskapsmål är, tas reda på genom att: Varje klasslärare gör ett lästest med eleverna (textförståelse samt läshastighet) Under det första klassrådet får eleverna visa hur mycket de kan om Europa genom att rita en karta och skriva det som de vet på ett vitt papper ta reda på vad eleverna kan och inte vad de inte kan! Oktober Alla elever har utvecklingssamtal. Eleven får tillsammans med föräldrarna och klassläraren/klassföreståndaren utvärdera sin skolsituation. Eleverna har en aktiv roll i samtalen. December Eleverna ges terminsbetyg. Åk 1-2 har fritt formulerade utlåtanden och åk 3-9 har vitsorden 4-10 i alla ämnen. Januari Lärarna och assistent har rätt till medarbetarsamtal med föreståndaren. Inför samtalet får medarbetaren utvärdera sitt arbete genom att fylla i en blankett. Samtalet finns till för att man som medarbetare ska få och möjlighet att ventilera eventuella frågor. Man att behandlar ärenden gällande trivsel och arbetsklimat och samtalet ska ligga som grund för vidareutveckling inom arbetet. Mars/april Läsårets andra utvecklingssamtal. Elevens arbete och utveckling utvärderas tillsammans med vårdnadshavare och klasslärare/klassföreståndare. 7

Maj Läsårets kunskapsmål utvärderas genom att samma test som gjordes på hösten görs på nytt (lästest och Europakännedom). KiVa- enkäten utförs av alla elever som visar hur trivseln och stämningen är i skolan. Alla lärare går igenom kursplanerna i sina ämnen och dokumentarar vad som har gjorts och vad som har uteblivit. Juni Ett årligt utvärderingsmöte, där läsårets mål utvärderas, sker i slutet av läsåret. Då medverkar samtliga lärare, elevrådets ordförande och skoldirektören. Före mötet får eleverna tillsammans med sin klasslärare/klassföreståndare utvärdera hur läsårets fostringsmål och kunskapsmål har uppnåtts. Dessutom diskuteras hur de olika evenemangen har lyckats. Varje lärare redogör på utvärderingsmötet vad deras elever haft för åsikter. Därtill analyseras resultaten av utvärderingen gällande kunskapsmålen. Utgående från detta möte sammanställer föreståndaren en utvärdering som lämnas till skolnämnden. Eleverna får ett läsårsbetyg. Kontinuerlig utvärdering Som tillägg till den schemalagda utvärderingen så sker en kontinuerlig utvärdering varje dag genom samtalen lärare emellan. Under samplaneringarna som hålls varje onsdag utvärderas det dagliga arbetet. Elevernas utveckling utvärderas genom prov, förhör, muntliga samtal och egen reflektion. Eleverna får betyg vid jul och vid skolavslutningen på våren. Föräldrarnas medverkan i att utvärdera sker under utvecklingssamtalen, under föräldramöten och vid öppet hus. 8

Skolårets arbetstider och särskilda händelser och evenemang Dagliga arbetstider. Lektion: 1 8.45-9.30 2 9.45-10.30 3 11.05-11.50 eller 10.35-11.20 4 12.00-12.45 5 13.00-13.45 6 14.00-14.45 Undervisningen är upplagd i 45 minuter lektioner med 15 minuter rast mellan varje lektion, med undantag för den andra rasten för åk 7-9 som är 5 minuter och den tredje rasten för åk 1-6 som är 10 minuter. Matrasten är 35 minuter lång för åk 1-6 och 40 minuter för åk 7-9. På torsdagar äter åk 5-6 med högstadiet och har då har även de en kortare rast på förmiddagen. Skolans arbetstider styrs till stor del av de tidtabeller som gäller för landskapsfärjorna. Eleverna äter mellanmål 12.45 eller 13.45, de yngre tidigare och de äldre senare. Skolårets arbetstider Höstterminen 2013 (87 arbetsdagar) Terminen inleds måndagen den 19.8 2013 Höstlov 17-18.10 2013 Höstterminen avslutas fredagen den 20.12 2013 Jullov 20.12-6.1 2013 Vårterminen 2014 (98 arbetsdagar) Vårterminen inleds tisdagen 7.1 2014 Vinterlov 17-21.2 2014 (vecka 8) Lovdag i samband med första maj fredagen 2 maj 2014 Lovdag i samband med Kristi himmelsfärdsdag fredagen 30.5 2014 Extra lovdag torsdagen 17.4 2014 Läsåret avslutas fredagen den 6.6 2014 9

Höstterminen (inleds 19 augusti): o 3 september - Åk 5-6 åker till Mariehamn på idrottsdag. o 11 september - Åk 1-2 åker på teater till Kumlinge. o 12 september - Skolfreden utlyses och Kumlingeskola kommer på besök och har gemensam undervisning och tar del av Skolfreden med oss. o 16-20 september - Praovecka för åk 9. o 19 september - Åk 4 åker på författarmöte till sjöfartsmuseet, Jakob Vegelius berättar om sin bok Legenden om Sally Jones. o 24 september - Åk 9 far på Välj sjön i Mariehamn o 30 september- 3 oktober - Inspirationsvecka om Europa. o 4 oktober - Unicef rundan och Dagsverket o 16 oktober - På besök till kyrkan i samband med kyrkans 120-års jubileum. o 5 november - Spökfest i skolan. o 11-15 november - Temavecka i samband med En vind från havet. o 17 december - Pysseldag inför julen. o 19 december - Julfest kl. 18.30. o 20 december- Julkyrka och betygsutdelning. Vårteminen (inleds 7.1 2014) o 27-31 januari -Praovecka för åk 9. o 27 februari - Skiddag till Hirvensalo o 4 mars - Fastlagstisdag med pulkdag o 17-21 mars - Läsveckan o 17 april - Extra ledig dag (skärtorsdag) o 6 maj - Aftonskola/ Europakväll o Cykeltur (skärgårdens ringväg?) för åk 5-6 i maj. o Utfärd inom kommunen för åk 1-2 i maj. o 23-24 maj - Stafettkarnevalen, alla åk 3-9 åker. o 6 maj - Skolavslutning 10

Viktiga kontaktuppgifter Namn Tel.nr e-postadress Lärarrummet (sjukanmälningar) 56179 Katarina Halme-Wiklund föreståndare 56109/040 170 61 09 katarina.halme@brando.ax Malena Strandvall (vice föreståndare) lektor i engelska, 040 538 99 49 malena.strandvall@brando.ax klassf. åk 9 Rolf Lindbom, lektor i matematik och fysik& kemi 040 716 16 48 rolf.lindbom@brando.ax Emelie Bergendahl, klasslärare åk 1-2 040 724 14 16 emelie.bergendahl@brando.ax Andreas Lång klasslärare åk 3-4 050 329 39 86 andreas.lang@brando.ax + gy åk 1-9 Maria Wrede klassf. åk 5-6 spec.lärare, 040 502 81 83 maria.wrede@brando.ax Gudrun Nordman lektor i sv. och fi., 0400 611 708 gudrun.nordman@brando.ax klassf. åk 7-8 Katri Lauha, assistent 0407010589 katri.lauha@brando.ax Ewert Gustafsson, timlärare i musik 0400311801 Julia Grünewald, timlärare i tyska 0504142009 Monica Englund skolhälsovårdare 56115/ 040 527 1899 Merja Viitasola eftisledare 040 8279 451 Christian Dreyer, skoldirektör 040 520 87 37 Taxi: Granbergs Åbergs 040 576 15 23 (Marja) till slutet av sept. 0400 229 454 (Marlene) 11

Samarbete Samarbete med andra skolor - Eleverna träffar elever från andra skolor som passerar vår kommun och samtidigt vill bekanta sig med vår skola och våra elever. - På höstterminen (under de första skolveckorna) kommer Kumlinge skolas elever på besök till Brändö. Vi har gemensamma lektioner och samarbetsövningar. - Under Skolupen i fotboll i Mariehamn slås eleverna från alla de olika skärgårdkommunerna ihop och bildar lag tillsammans. - Brändö och Kumlinge åker tillsammans på Stafettkarnevalen - Vi strävar efter att få kontakt och skapa ett samarbete både med Iniö och med de andra åboländska skolorna. Även Gustavs har kontaktats. - Skärgårdsskolorna har gjort upp en gemensam kontaktlista för att befrämja kontakterna lärare emellan. - Skärgårdens föreståndare träffas en gång per termin då vi diskuterar frågor som berör vår unika situation. - Föreståndaren deltar även i gemensamma möten för högstadieskolornas rektorer. Samarbete med förskolan. Klassläraren på åk 1-2 samarbetar med förskoleläraren så att ett gemensamt program för läsåret läggs upp i september. Samarbetet utgår från de gemensamma teman som klassläraren och förskolläraren har valt med utgångspunkt från elevernas och förskolebarnens intressen. Arbetet är förlagt både till skolan och till förskolan. Se närmare i Plan för samarbetet mellan förskolan och grundskolan i Brändö kommun. Samarbete mellan hemmet och skolan. Skolan håller ett föräldramöte per termin där allmän information ges ut och aktuella ämnen behandlas. Därtill hålls ett flertal föräldramöten som berör enskilda klasser. Öppet hus i form av Europainspirerad aftonskola arrangeras på vårterminen. Varje klasslärare/klassföreståndare håller ett utvecklingssamtal per termin med sina föräldrar och elever. I övrigt sköts ärenden som gäller enskilda elever av klassläraren/klassföreståndaren, vid behov tillsammans med föreståndaren. Kontakten sköts genom telefonsamtal eller via e-post, beroende på vad som är mest bekvämt för vårdnadshavaren, kontakten sköts även via direkta samtal. Kontakt tas då någonting speciellt har inträffat eller då någon lärare anser att det behövs. Aktuell information om skolverksamheten når vårdnadshavarna via brevet Brändö Skolinfo som skickas hem varannan torsdag. Föreståndaren ansvarar för Skolinfo. På åk 1-4 används dessutom veckobrev. 12

Presentation av verksamheten och timplan Undervisningen utanför skolan - Alla klasser är ute i naturen alltid då det är möjligt och ändamålsenligt. - Åk 8-9 besöker olika arbetsplatser, främst inom kommunen men även på fasta Åland. - Åk 9 har prao en vecka per termin. - Åk 9 besöker olika skolor på gymnasialstadiet. - Olika årskurser åker till Kumlinge och har undervisning där ibland. - Besök till museer, främst i Mariehamn. Stödundervisning Stödundervisning ges åt sådana elever som tillfälligt blivit efter i sina studier, speciellt vid sjukdom, eller annars behöver särskilt stöd. Stödundervisningen ges av den lärare som även i övrigt undervisar eleven i ämnet när läraren eller eleven och dess vårdnadshavare anser att det behövs. Stödundervisning ges inte åt elever som beviljats ledighet från skolan i samband med resor. Specialundervisning Samordnad specialundervisning Samordnad specialundervisning ges åt de elever som behöver kontinuerlig hjälp i något av de grundläggande ämnena. Även lektioner där elever med annat modersmål än svenska får sin undervisning i svenska räknas in i den samordnade undervisningen, för detta ändamål använder vi 3 h det här läsåret. Till specialundervisning används totalt 14 h. Anpassad lärokurs För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen för läroplanen. Undervisningen enligt den individuella planen kan omfatta ett eller flera eller samtliga ämnen inom den grundläggande utbildningens lärokurs. Syftet med den individuella planen är att anpassa undervisningen enligt den enskilda elevens behov och inlärningsförutsättningar. Skolans rektor ansvarar för att elever som är överförda/intagna till specialundervisning har en individuell plan. Undervisningen enligt IP kan ges i en liten grupp av specialklassläraren eller inom allmänundervisningen i klass av klass- eller ämneslärare i samarbete med specialläraren. Elev, lärare, föräldrar och elevvårdspersonal samarbetar vid uppgörandet av den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas. I planen definieras de viktigaste målen för undervisningen samt bedömningsgrunderna. 13

Elevklubbar Skolan har en timresurs på 2 veckotimmar för ändamålet elevklubbar och stödundervisning. Riktlinjerna för att en klubb skall ordnas är att eleverna inte har någon annan möjlighet att få intresset tillgodosett inom kommunen. Elevhandledning Eleverna får redan från början av skolgången handledning i olika metoder att lära sig. Elevhandledningen sker sedan kontinuerligt under elevens skoltid i form av enskilda och gruppvisa diskussioner mellan lärarna och eleverna. Elevhandledningens syfte är att stärka elevernas självkänsla och självförtroende och skapa en positiv attityd till fortsatta studier och arbete. Under åk 8-9 har eleverna en lektion schemalagd undervisning i elevhandledning, där tas bland annat framtida val av studieplats och yrke upp och studiebesök görs till skolor och arbetsplatser. Elevvård Vid olycksfall sköter lärarna om första hjälpen och vid behov kallas hälsovårdaren till skolan eller så förs eleven till hennes mottagning. Om elev insjuknar under skoldagen kontaktas hemmet och eleven får fara hem. Varje elev granskas årligen av skolhälsovårdaren och läkaren utför en grundligare undersökning av eleverna på åk 1 och 8. Skolhälsovårdaren besöker skolan på onsdagar varannan vecka. Skolpsykologtjänster köps av företaget Contextia, i mån av möjlighet och behov. Skolan har en elevvårdsgrupp som sammanträder vid behov. I gruppen ingår skolföreståndaren, skolhälsovårdaren och socialsekreteraren. Vid behov kallas klassföreståndaren eller klassläraren in. Varje hösttermin hålle ett elevvårdsmöte med varje klasslärare och klassföreståndare, där deltar elevvårdsteamet och alla elever behov gås igenom. För skolan, biblioteket och Brändöhallen finns det en räddningsplan. Under läsåret tränar vi på utrymning av skolbyggnaden utgående från de nya utrymningsplanerna. Utrymningen görs i samarbete med Brändö FBK. Beträffande dödsfall bland lärare och elever samt i deras kärnfamiljer har skolan en krisplan (se bilaga). Skolan har en beredskapsplan mot droger, en plan för specialundervisningen och en mobbningsplan. Därtill finns en jämställdhetspolicy för att försäkra allas lika behandling. Om en elev är frånvarande utan att ha meddelat skolan tar klassföreståndaren kontakt med hemmet. Eleverna besöker tandläkaren i samband med resor till Mariehamn. På åk 3-9 sker besöket klassvis medan åk 1-2 besöker tandläkaren tillsammans med sina föräldrar. 14

Elevrådsverksamhet Elevrådet väljs i början på höstterminen och inleder därefter sin verksamhet. Elevrådet har möte ca en gång i månaden, beslut som tas protokollförs och protokollet finns till påseende på högstadiets anslagstavla. På anslagstavlan finns också en föredragningslista inför mötena som eleverna får fylla med eventuella ärenden som de har till elevrådet. Elevrådet är elevernas beslutande organ och fungerar samtidigt som elevernas språkrör utåt. Elevrådet kompletteras av klassråd som hålls på åk 1-9 den första skoldagen varje månad. Katarina Halme- Wiklund fungerar som elevrådets handledare. Under läsåret 2013-2014 består elevrådet av följande personer: Ville Viitasola (ordförande), Kevin Gustafsson (sekreterare), Joannis Pouliou (kassör) och Linnea Grahn. Språkprogram Eleverna i Brändö grundskola läser engelska som obligatoriskt språk från och med åk 3. Eleverna kan läsa finska eller tyska som A2-språk fr.o.m. åk 5. När eleverna börjar högstadiet kan de välja tyska eller finska som B1-språk. B1-språket omfattar 2 h/vecka och läses på åk 7-9. Principer för klass- och gruppindelning Åk 1-2 är en sammansatt klass med 3+6 = 9 elever och delas 3 timmar i veckan. Åk 3-4 är också en sammansatt klass med 7+ 2 = 9 elever, som är delade 7 timmar i veckan. Två lektioner (ok) i vecka är åk 3 sammanslagen med åk 1-2 och åk 4 två lektioner (bi/ge) tillsammans med åk 5-6. Under höstterminen har åk 3-4 teknisk slöjd och under vårterminen 2012 har de textilslöjd. Åk 5-6 är en sammansatt klass med 5+2=7 elever och delas 3 timmar i veckan. Då läser de matematik, engelska och finska på egen hand. Åk 5-6 har textilslöjd under HT 2011 och teknisk slöjd under VT 2012. Högstadiet består av 11 elever där 2 elever går på 7:an, 5 elever går på 8:an och 4 elever går på 9:an. Klasserna läser olika kurser i matematik, svenska, engelska och finska och är därför ibland indelade klassvis när de läser dessa ämnen. En del timmar har dock slagits ihop för att spara timresurs. Åk 7 läser en kurs miljölära (2h/v). Åk 8-9 läser 9:ans kurs i fysik. Åk 7-9 läser 9:ans kurs i biologi och i geografi läser de om Europa. I historia läser åk 7-8 gemensam växelkurs, i år 7:ans kurs, och åk 9 läser samhällskunskap. 15

Tyngdpunktsområden vid fördelningen av timresurs På lågstadiet använder vi timresursen till delningar i svenska för att de nya ettorna skall få lära sig läsa i lugn och ro. På åk 3-4 har vi klassen delad tre timmar per vecka så att varje klass får en timme för sig själva i engelska och matematik. Dessutom har åk 3 svenska, en timme religion och ok tillsammans med åk 1-2 samtidigt som åk 4 har fysik och kemi samt biologi/geografi med åk 5-6. Åk 4 har dessutom en enskild timme historia. För att spara timresurs har åk 1-3 och 4-6 slagits ihop i gymnastik. På högstadiet ligger tyngdpunkten fortsättningsvis på svenska, matematik och språk. Timresursen och fördelningen: Katarina Halme 14 h (1 h IT, 1h handledning) Malena Strandvall 22,5 h (2h SU, 0,5 h klassf. åk 7) Gudrun Nordman 22 h (1 h klassf. åk 8-9) Maria Wrede 25 h (1 h klassf. åk 5-6) Rolf Lindbom 23 h Andreas Lång 24 h (1h klassf. åk 3-4) Emelie Bergendahl 24 h (1 h AV, 1h klassf. åk 1-2) Julia Grünewald 2 h (B1 tyska) Ewert Gustafsson 5 h Stöd och klubbtimmar 2 h Totalt: 163, 5 Förtydligande: Lågstadiet Högstadiet Specialundervisning Övriga avlönade uppgifter Stödundervisning och klubbtimmar Elevassistent 75 h 65 h 14 h (varav 2 h språkstöd som till 86 % betalas av LR) 7,5 h 2 h 19 + 1 h 16

Timplan för läsåret: 2013-2014 Skolans namn: Brändö Grundskola Föreskrivet timantal i läroplanen Läroämne eller Vecko- Timmar Åk Åk Åk Åk Åk Åk ämneshelhet timmar under 1 2 3 4 5 6 minimum sex läsår Åk 1-6 Åk 1-6 Per Per Per Per Per Per v v v v v v Svenska 32 33 6 6 6 5 5 5 Matematik 22 24 4 4 4 4 4 4 Naturkunskap 17 17 2 2 3 4 3 3 Biologi (Ok) Geografi (Ok) Miljölära (Ok) Samhällskunskap 9 Religions- / 8 1 1 2 1 1 1 6 livsåskådningskunskap Samhällslära och ekonomi (Ok) Historia (Ok) 3 5 1 2 2 Konst och färdighetsämnen 44 44 7 7 7 7 8 8 Musik 6 8 1 1 1 1 2 2 Bildkonst 6 9 1 1 1,5 1,5 2 2 Slöjd 8 12 2 2 2 2 2 2 Gymnastik och idrott 12 18 3 3 2,5 2,5 3 3 Engelska (A1) 8 8 2 2 2 2 Frivilligt språk (A2) Finska 4 4 2 2 Franska 4 Tyska 4 Gemensamma läroämnen sammanlagt Elever med frivilligt språk sammanlagt 132-144 136-148 140 20 20 24 24 26 26 144 20 20 24 24 28 28 Norm: Gemensamma läroämnen 19-21 23-25 24-26 Norm: Elever m. frivilligt språk därutöver 1-2 1-2 1-2 (Ok) hembygdskunskap: under de inledande skolåren samordnas undervisningen i biologi, geografi och miljölära, enklare vardagskemi och -fysik, samhällslära och ekonomi samt historia. 17

Timplan för läsåret: 2013-2014 Skolans namn: Brändö grundskola Föreskrivet timantal i läroplanen Timmar Läroämne eller Veckotimmar under Åk Åk Åk ämneshelhet Minimum tre läsår 7 8 9 Åk 7-9 Åk 7-9 Per v Per v Per v Svenska 8 9 3 3 3 Matematik 10 11 3 4 4 Naturkunskap 17 17 Biologi 5 3 1 1 7 Geografi 3 1 1 1 Hälsokunskap 3 3 1 1 1 Fysik 3 1 1 1 6 Kemi 3 1 1 1 Samhällskunskap 10 11 Religions- / 3 1 1 1 3 livsåskådningskunskap Samhällslära och 3 3 ekonomi 7 Historia 4 2 2 Konst och färdighetsämnen 16 19 Musik 2 3 1 1 1 Bildkonst 2 4 2 1 1 Slöjd 3 4 2 2 Hemkunskap 3 3 3 Gymnastik och idrott 6 6 2 2 2 Engelska (A1) 7 9 3 3 3 Elevhandledning 2 2 1 1 Gemensamma läroämnen 70 78 26 26 26 Valfria läroämnen / 30 Tillvalsämnen (V/T) 3 1 1 1 *) Skärgårdslinje 3 1 1 1 Drama 3 1 1 1 Idrott Frivilligt språk (A2) 9 9 3 3 3 Frivilligt språk (B1) 6 6 2 2 2 Frivilligt språk (B2) 4 Sammanlagd undervisning 81-90 81 27 27 27 18

Elevers och lärares arbetsordning Åk 1-2 Klasslärare: Emelie Bergendahl (E.B) Tid Åk Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 8.45-9.30 1/2 9.45-10.30 1/2 11.05-11.50 1/2 12.00-12.45 1/2 13.00-13.45 1/2 Sv 1-2 E.B Småskären Gy 1-2 E.B Brändöhallen Mu 1-2 E.G Yttre bredan Ma 1/ Sv 2 E.B Småskären Sv 1-2(bibban) E.B Småskären Bild 1-2 E.B Småskären Ma 1-2 E.B Småskären Sv 1-2 E.B Småskären Ma 1/Ma2 E.B/K.H Småsk./Inderskär Småslöjd 1-2 E.B Småskären Ok 1-2+3 E.B Småskären Gy 1-2+3 A.L Brändöhallen Sv 1-2 /SU åk 2 E.B (ass.)/m.w Småskären Småslöjd 1-2 E.B Småskären Ma 1-2 E.B Småskären Sv 1/Ma2 E.B/K.H Småsk./Inderskär Gy 1-2+3 A.L Brändöhallen Ok 1-2+3 E.B(ass.) Småskären Re 1-3 M.W Småskären Sv 1-3/SU åk 2 E.B/M.W Småskären/Eftis Åk 3-4 Klasslärare: Andreas Lång (A.L) Tid Åk Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 8.45-9.30 3/4 9.45-10.30 3/4 11.05-11.50 3/4 12.00-12.45 3/4 13.00-13.45 3/4 14.00-14.45 3/4 Sv 3-4 (bibban) / SU åk 4 K.H/M.W Stenbådan/Eftis Mu 3-4 E.G Yttre Bredan Ok 3/Eng 4 E.B/M.S Småsk./Stenbådan Ma 3-4 K.H Gy/Bk** A.L Yttre Bredan Re 3-4 A.L Yttre Bredan Ma 3-4 A.L Yttre Bredan Sv 3-4 A.L Yttre Br Tn/Tx K.H/E.B Tn/Tx K.H/E.B Eng 3-4 M.S Yttre Bredan Sv 3-4/SU åk 3 K.H/M.W Stenbådan/spec. Ma 3/FyKe 4 K.H/ R.L Yttre br./hullb. Gy 3/BiGe4 A.L/M.W Brändöh./Yttre Br. Ma 3-4 A.L Yttre Br. Sv 3-4 K.H Stenbådan * = Åk 3-4 har teknisk slöjd på hösten och textilslöjd på våren. **=Gymnastik på hösten och bildkonst på våren Bk 3-4 A.L Yttre Bredan Ma 3-4 A.L Yttre Bredan Sv 3-4/SU åk 3 K.H/M.W Stenbådan Eng 3/BiGe 4-6 M.S/M.W Yttre Br./ BiGe 4-6 M.W(ass.) Ok 3 / Hi 4 E.B(ass.)/M.W Re 3 /Gy 4 M.W/A.L Småsk./ Brändöh. Sv 3/SU åk 2/Gy4 E.B/M.W/A.L Småsk./Eftis/Brändh. 19

Åk 5-6 Klasslärare: Maria Wrede (M.W) Tid Åk Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 8.45-9.30 5/6 Mu 5-6 E.G Yttre Bredan Eng 5/Ma 6 M.S/R.L Stenb./Hullb. Ma 5-6 R.L Hullb. Fi 5/Eng 6 G.N/ M.S Inders./Stenb. BiGe 4-6 M.W(ass.) Storklyndan 9.45-10.30 5/6 Eng 5-6 M.S Stenbådan Hi 5-6 M.W Stenbådan Bild 5-6 M.S Västerhamn Sv 5-6/SU åk 6 G.N/M.S Indresk./Spec. Bild 5-6 M.S Västerhamn 11.05-11.50 11.35-11.20 5/6 Ma 5/Fi 6 R.L/G.N Hullb./Indersk. Re 5-6 M.W Stenbådan FyKe 4-6 R.L Hullberga Sv 5-6 G.N Inderskär GY 4-6 A.L Brändöhallen 12.00-12.45 5/6 Sv 5-6 G.N Inderskär Sv 5-6 G.N Inderskär Fi 5-6 G.N Indrskär BiGe 4-6 M.W Storklyndan GY 4-6 A.L Brändöhallen 13.00-13.45 5/6 Mu 5-6 E.G Yttre Bredan Tx/Tn E.B/K.H Sv 5-6 SU åk 6 G.N/M.W Inderskä/Specr Hi 5-6/SU åk 5 M.W/A.L Stenb./Spec. 14.00-14.45 5/6 Gy 5-6 A.L Brändöhallen Tx/Tn E.B/K.H Ma 5-6 R.L Hullberga Ma 5-6 R.L Hullberga *= Åk 5-6 har textilslöjd på hösten och teknisk slöjd på våren. 20

Åk 7-9 Klassföreståndare: Gudrun Nordman(åk 7-8) och Malena Strandvall (åk 9) Tid Åk Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 8.45-9.30 7 8 9 7 Ma R.L Hullb, Fi G.N Indersk. Eng M.S (ass.) Ma /SU J.H R.L/ M.W Hullb./Spec SU /M.S Idersk. Fi G.N Shk M.W (ass.) Sv G.N(bibba) Indersk. BiGe A.L(ass.) BiGe A.L(ass.) Storkl BiGe A.L(ass.) Storkl Sv G.N Indersk. Bild K.H Västerhamnen Bild K.H Västerhamnen Bild K.H Västerhamnen Bk K.H Västerh. FyKe R.L Hullb. Eng M.S Fi/SU G.N/E.B Indersk./Hullb. FyKe R.L Hullb 9.45-10.30 8 Ma R.L Hullb. FyKe R.L Hullb. Sv G.N Indersk. FyKe R.L EH G.N Indersk. 9 7 Sv 9 G.N(ass.)(bibba) Indersk. Re M.W Eng 9 M.S (ass.) Eng M.S Hullb, FyKe R.L(ass.) Hullb. Eng M.S Shk M.W(ass.) Indersk. Bi A.L Indersk. EH G.N Indersk. Eng M.S 10.35-11.20 8 Re M.W Ma R.L Hullb. Eng M.S Eng 8.S Storkl Fi G.N Indesk. 9 Re M.W(ass.) Ma R.L (ass.) Hullb. Shk M.W (ass.) Indersk. Ma R.L Hullb. Ma R.L Hullb. 7 Hi M.W Hi M.W Tn/Tx R.L/E.B Hälsok. A.L Sv G.N 12.00-12.45 8 Hi M.W Hi M.W HK M.S Hemk. Hälsok. Al.L Sv G.N 9 Ma RL(ass.)l Hullb FyKe R.L(ass.) Hullb. Tn/Tx R.L/E.B Hälskk. Al.L Sv G.N 13.00-13.45 7 8 Bi A.L Ma R.L Hullb. Ty / B-Fi J.G/ A.L / Stenb. FyKe R.L Hullb. Tn/Tx R.L/E.B HK M.S Hemk. Ma R.L Hullb. Sv G.N Indersk. GY A.L Brändöh. Gy A.L Brändöh. 14.00-14.45 9 7 8 9 Sv G.N Indersk. Mu E.G Ytt.br. Mu E.G Ytt.br. Mu E.G Ytt.br. Fi /SU G.N/M.W Indersk./Spec. Skärgl./Drama A.L/M.S Skärgl./Drama A.L/M.S Skärgl./Drama A.L/M.S Storkl/ytt.br. Tn/Tx R.L/E.B Ty / B-Fi J.G/ A.L / Stenb. HK M.S Hemk. Fi /SU G.N/M.W Indersk./Spec Eng M.S BiGi/SU A.L/M.W BiGe A.L BiGe A.L Gy A.L Brändöh. GY A.L Brändöh. Gy A.L Brändöh. Gy A.L Brändöh. 21

Lärarnas arbetsordning Katarina Halme (föreståndare+ sv 3-4, bk 7-9) Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 8.45-9.30 SV 3-4 Stenb. MA 2 Indersk. BK 7-9 Västrh. 9.45-10.30 SV 3-4 Ytt.br. BK 7 Västerhamn 11.05-11.50 MA 3 Ytt.br SV 3-4 Ytt.br. 12.00-12.45 MA 2 Indersk. 13.00-13.45 MA 3-4 14.00-14.45 SV 3-4 Ytt.br. 15.00-15.45 TN 3-6 samplanering 15.45-16.45 TN 3-6 samplanering Möte med skoldir. På hösten har åk 3-4 teknisk slöjd På våren har åk 5-6 teknisk slöjd Emelie Bergendahl (klasslärare åk 1-2, TX 3-9) Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 8.45-9.30 SV 1-2 Småsk. (SU åk 2) SV 1-2 Småsk. MA 1 Småsk. SV 1-2 Småsk.(ass.) 9.45-10.30 GY 1-2 Brändöh. Bild 1-2 Småsk. Småslöjd Småsk. Småslöjd Småsk. 11.05-11.50 OK 3 Småsk. MA 1-2 Småsk. 12.00-12.45 MA1/SV2 Småsk. OK 1-2+3 Småsk. SV 1-2 Småsk. SV 1-2 Småsk. TX 7,9 SV 1 Småsk. 13.00-13.45 TX 3-6 TX7,9 14.00-14.45 TX 3-6 15.00-15.45 samplanering 15.45-16.45 samplanering SU, Jenny OK 1-2+3 (ass.) Småsk. SV 1-3 Småsk. (SU åk 2) På hösten har åk 5-6 textil slöjd På våren har åk 3-4 textil slöjd 22

Rolf Lindbom (ma, fyke) Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 8.45-9.30 Ma 7 Hullb. Ma 6 Hullb. Ma 5-6 Hullb. FyKe 7 Hullb. 9.45-10.30 Ma7-8 Hullb. FyKe 8 Hullb. FyKe 9 Hullb.(ass.) FyKe 8 Hullb. FyKe 7 Hullb. 10.35-11.20 11.05-11.50 Ma 5 Hullb. Ma 8-9 Hullb.(ass.) FY 4-6 Hullb. Ma 9 Hullb. (ass.) Ma 9 Hullb. (ass.) 12.00-12.45 Ma 9 Hullb.(ass.) FyKe 9 Hullb.(ass.) TN 7,9 13.00-13.45 Ma 8 Hullb. Ma 8 Hullb. TN 7, 9 Ma 7 Hullb. 14.00-14.45 Ma 5-6 Hullb. Ma 5-6 Hullb. 15.00-15.45 samplanering 15.45-16.45 samplanering Gudrun Nordman (klassföreståndare åk 8-9, sv, fi, eh) Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 8.45-9.30 Fi 8 Indersk Fi 8 Indersk. Fi 5 Indersk. Fi 9 Indersk. 9.45-10.30 10.00-11.20 11.05-11.50 Sv 9Indersk. (ass.) Fi 6 Indersk. Sv 7 Indersk. Sv 7-8 Indersk. Sv 5-6 Stenb. Eh 8-9 Indersk. Sv 5-6 Stenb. Fi 8 Indersk. 12.00-12.45 Sv 5-6 Stenb. Sv 5-6 Stenb. Fi 5-6 Indersk. Sv 7-9 13.00-13.45 Sv 9 Indersk. Fi 9 Indersk. Sv 5-6 Stenb. Sv 8 Indersk. 14.00-14.45 Fi 9 Indersk. 15.00-15.45 samplanering 15.45-16.45 samplanering 23

Malena Strandvall (klassföreståndare 7, eng, drama, hk) Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 8.45-9.30 Eng 9 Eng 5 + SU åk 7 Stenb. 9.45-10.30 Eng 5-6 Eng 9 (ass.) Eng 3-4 Ytt.br. Eng 6 Stenb. Eng 8 Stenb. Bild 5-6 Västerh. SU åk 6 Spec. Bild 5-6 Västerh. 10.35-11.20 11.05-11.50 Eng 4 Eng 7 Eng 7-8 Stenb. Eng 8 Eng 7 12.00-12.45 SU åk 4+5 Indersk. HK 8 Eng 3 Ytt.br. 13.00-13.45 HK 8 Eng 9 14.00-14.45 Drama 7-9 Ytt.br. HK 8 15.00-15.45 15.45-16.45 Samplanering Samplanering Maria Wrede (klasslärare åk 5-6, hi, shk, bige 4-6) Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 8.45-9.30 SU åk 4 Eftis Shk 9 (ass.) 9.45-10.30 SU åk7 Storkl Hi 5-6 Stenb. SU åk 3 Spec. 10.35-11.20 11.05-11.50 Re 7-9 (ass.) Re 5-6 Stenb. Shk 9 (ass.) 12.00-12.45 Hi 7-8 Hi 7-8 BiGe 4 Ytt.br. SU åk 2 Spec Shk 8-9 Storkl(ass.) SU åk 3Spec. BiGe 4-6 BiGe 4-6 (ass.) HI 4 Ytt.br. Re 1-3 Småsk. SU åk 2Spec. 13.00-13.45 SU åk9 SPec. SU åk 6 Spec. Hi 5-6 Stenb. 14.00-14.45 SU åk9 Spec SU åk 7 Spec. 15.00-15.45 samplanering 15.45-16.45 samplanering 24

Andreas Lång (klasslärare åk 3-4, gy, skärgl., bige åk 7-9) Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 8.45-9.30 Gy/Bk 3-4 BiGe 7-9 (ass.) Bk 3-4 Ytt.br. Gy 1-3 Brändöh. 9.45-10.30 Re 3-4 Ytt.br. Ma 3-4 Ytt.br 10.35-11.20 11.05-11.50 Ma 3-4 Ytt.br. 12.00-12.45 Sv 3-4 Ytt. Br. Gy 1-3 Brändöh. Bi 7 Indersk. Hälsok. 7-9 (ass.) Gy 4-6 Brändöh. Gy 4-6 Brändöh. 13.00-13.45 BiGe 7 Indersk. B-finska Stenb. Ma 3-4 Ytt.br. SU S.S(åk5) Spec. Gy 7-9 Brändöh. 14.00-14.45 Gy 5-6 Brändöh. Skärgl. 7-9 B-finska Stenb. 15.00-15.45 samplanering 15.45-16.45 samplanering BiGe 7-9 (ass.) Gy 7-9 Brändöh. 25

Katri Lauha (assistent + följeslagare) Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 8.45-9.30 Eng 9/M.S Storkl 9.45-10.30 Sv 9/ G.N Indersk. 11.05-11.50 Re 7-9/ M.W 12.00-12.45 Ma 9/R.L Hullb. Shk 9/M.W Eng 9/ M.S Ma 8-9/ R.L Hullb. FyKe 9/R.L Hullb. BiGe 7-9/A.L FyKe 9/R.L Hullb. Shk 9/M.W Planering Sv 1-2/E.B Småsk. Shk 9/M.S Ma 9/R.L Hullb. Hälsok. 7-9/A.L BiGe 4-6/M.W Ok 1-3/E.B Småsk. Ma 9 Sv 1-4/E.B Ewert Gustafsson (timlärare i musik) Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 8.45-9.30 Mu 5-6 9.45-10.30 Mu 3-4 11.05-11.50 Mu 1-2 12.00-12.45 13-13.45 Mu 5-6 14-14.45 Mu 7-9 Julia Grünewald (timlärare i tyska) Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 8.45-9.30 9.45-10.30 11.05-11.50 12.00-12.45 13-13.45 14-14.45 Tyska åk 7 Tyska åk 7 26

Elevförteckning Elev Adress Tel Hemnr./mor/far Åk 1 Hilda Hampf 22910 Torsholma -/ 0405074310 / 0400851025 Leo Thörnroos 22840 Lappo -/ 0408324333 /- Atte Törnroth 22910 Torsholma -/0400403330 / 0407424486 Åk 2 Granberg Emil 22940 Åva 56556/ 0405761523 / 0405046683 Hampf Albin 22920 Torsholma -/0405074310 / 0400851025 Holmberg Julina 22910 Torsholma 56164 / 0400968664 / 0400452164 Linus Sjöblom 22840 Lappo, Asterholma -/ 04573425074 / 04573432248 Lindén Ted 22930 Fiskö 56321 / 0457 3438 772 / 0400745078 Strandvall Leo 22950 Jurmo 56530/ 0405389949 / 0400487438 Åk 3: Karlström Emil 22910 Torsholma - / 050 599 2237 / 040 580 1882 Kårefjord Erik 22918 Torsholma +46739490404 Åk 4: Berg Felicia 22920 Brändö 56301 / 040 8641 311 / 0400 229 093 Eklund Andrei 22940 Åva -/ 040 5654 878 / 040 5824 821 Englund Johannes 22940 Åva 56540 / 040 7482 659 / 0400 745 403 Gustafsson Melissa 22910 Torsholma 56308 / 040 5865 769 / 0400 887 091 Nikoskinen Samu 22950 Jurmo -/ 044 3404 666 / 040 194 7497 Strandvall Evelina 22950 Jurmo 56530 / 040 5389 949 / 0400 487 438 Thörnroos Viktor 22840 Lappo 56620 / 040 8324 333 / 0400 562 589 Åk 5: Jansson Elsa 22950 Jurmo 56512 / 040 732 9037/ 040 0698 555 Nikoskinen Sonja 22950 Jurmo - / 044 3404 666 / 040 194 7497 27

Åk 6: Blomqvist Lars 22910 Torsholma 56349 / 0400 991 802 / 0400 566 502 Englund Josefin 22940 Åva 56540 / 040 7482 659 / 0400 745 403 Garpenmalm Jonas 22910 Torsholma 56341 / 0457 3427 786 / 0457 343 0136 Grahn Linnea 22930 Fiskö 56193 / 050 3207 259 / 12907 Gustafsson Felicia 22910 Torsholma 56308 / 040 5865 769 / 0400 887 09 Åk 7: Holmberg Jessica 22910 Torsholma 56152 / 040 7486 152 / 040 826 8686 Viitasola Ville 22920 Brändö 56297 / 040 7087 522 / 040 8279 451 Åk 8: Blomqvist Niklas 22910 Torsholma 56349 / 0400 991 802 / 0400 566 502 Gustafsson Kevin 2910 Torsholma 56308 / 040 5865 769 / 0400 887 091 Husell Ture 22910 Torsholma 56324 / 040 7409 324 / 0400 847 325 Karlström Anton 22840 Lappo 56603 / 040 541 3902 / 0400 740 028 Sjöblom Oskar 22840 Lappo, Asterholma -/ 04573425074/ 04573432248 Åk 9: Granberg Samuel 22940 Åva 56488 / 040 5686 488 / 0400 745 062 Holmberg Jenny 22910 Torsholma 56152 / 040 7486 152 / 040 826 8686 Nordberg John 22930 Fiskö 56184 / 0457 382 3068 / 040 561 5455 Pouliou Joannis 22920 Brändö 56102 / 040 7356 102 / - Totala elevantalet 2013-2014 Åk 1-6: 25 elever (10 flickor, 15 pojkar) Åk 7-9: 11 elever (2 flickor, 9 pojkar) Totalt: 36 elever 28

Lärararbete Planering Lärarkåren samlas på onsdagar varje vecka kl. 15.00-16.45 för att samplanera skolarbetet. På mötena behandlas aktuella ärenden och de beslut som tas protokollförs av vice föreståndaren och protokollet finns till påseende på anslagstavlan i lärarrummet. Lärarnas fortbildning En fortbildningsplan har gjorts upp för läsåret. I den framgår såväl de långsiktiga som kortsiktiga målsättningarna med fortbildningen, samt vilken typ av kurser som lärarkåren önskar fortbilda sig i. Under året kan det dock dyka upp andra kurser som lärarna kan vara intresserade av och då bör man kunna avvika från fortbildningsplanen. Minimiantalet fortbildningstimmar under ett läsår är 18. Till fortbildning räknas träffar med lärare från andra kommuner eller kurser som anordnas av någon fortbildningsinstitution. Kurser som anordnas av Ålands Landskapsregering prioriteras eftersom de oftast är avgiftsfria. Plan för fortbildning: Enligt avtal så ska varje lärare som anställs tillsvidare eller för minst ett år delta i studie- och planeringsarbete 18 timmar per läsår. Inom dessa timmar ingår läsårsplanering före höstterminen inleds utvärderingsmöten i slutet av läsåret och den gemensamma lärarträffen för alla åländska lärare som ordnades i Mariehamn i augusti. Utöver dessa timmar får alla lärare vid Brändö grundskola, själva komma med önskemål om fortbildning. Lärarna deltar i fortbildningar inom sina egna ämnen i den mån som det ordnas, specialpedagogiska fortbildningar och andra utbildningar som kan motivera läraren att ytterligare utveckla sina arbetssätt. Höstterminen Läsning, läslust och lärande i Alandica i Mariehamn MIP (Media i pedagogiken, avklara del 3) Fronter, adminutbildning i lärmiljön samt utbildning för nya lärare Gemensamt slöjdämne, kurs i ämnesövergripande samarbete inom konst- och färdighetsämnena Nordisk konferens om special pedagogik Engelska och flipped classroom, Skolforum i Stockholm Vårterminen MIP Fronter Utbudet på fortbildningar som dyker upp under året som tangerar läsårets mål 29

Trivsel- och ordningsregler I VÅR SKOLA... vill vi att alla ska känna TRYGGHET, därför - bemöter vi alla vänligt - jobbar vi alla mot mobbning och våld - kastar vi snöboll endast på multiplanen - frågar vi om lov när vi behöver lämna skolans område - använder vi mopeder och cyklar endast till och från skolan vill vi att alla ska känna TRIVSEL, därför - tar vi av oss uteskorna vid dörren och hänger upp ytterkläderna ordentligt - går alla elever självmant ut på uterasterna - äter vi endast sådant som serveras i skolan (frukt kan medtas och ätas på rasterna) vill vi att alla ska få LÄRA sig, därför - ger vi alla arbetsro - kommer vi i tid till lektionerna och har med oss det vi behöver - gör vi alltid våra läxor - lämnar vi mobiltelefoner och andra störande apparater utanför klassrummet under lektionerna vill vi att allt och alla ska behandlas med RESPEKT, därför - är vi försiktiga med skolans och kamraternas saker - uppträder vi artigt - visar vi hänsyn - använder vi ett vårdat språk - tar vi av oss alla huvudbonader under (morgon)samlingar, lektioner och när vi äter - markerar vi när vi vill svara på frågor 30

Komplement till ordningsreglerna (enligt Höistad-modellen) Som elev kan du förvänta dig av oss i personalen - att vi bemöter dig med respekt - att vi bryr oss om dig - att vi kommer att göra allt för att hjälpa dig om du råkar illa ut - att vi kommer att ingripa mot alla former av mobbning - att vi kommer att ingripa mot alla former av kränkande tilltal - att vi ska se till att du får en så lugn och trivsam arbetsmiljö som möjligt - att vi kommer att göra allt för att du ska få så mycket kunskaper som möjligt - att vi använder ett vårdat språk Vi förväntar oss av dig som elev - att du aldrig bidrar till att någon råkar illa ut - att du använder ett vårdat språk - att du bemöter andra med respekt - att du aldrig medverkar till någon form av skadegörelse - att du passar tider och tar ansvar för skolarbetet - att du är utvilad och har ätit frukost Som förälder kan du förvänta dig av oss - att all personal arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i skolan - att vi arbetar för en lugn och trivsam arbetsmiljö - att vi tar kontakt med dig om något särskilt händer - att vi ingriper mot alla former av kränkningar - att vi bryr oss om ditt barn Vi förväntar oss av dig som förälder - att du hjälper ditt barn ta ansvar för skolarbetet - att du ser till att barnet kommer i tid - att barnet är utvilat och har ätit frukost - att du ställer upp på de värdegrunder vi kommit överens om - att du meddelar skolan om du märker att ditt barn råkat illa ut i skolan - att du meddelar oss om ditt barn gjort någon annan illa - att du deltar på föräldramöten 31

Konsekvenser då ordningsreglerna bryts Om en elev (i högstadiet) lämnat läxan ogjord tre gånger under en månad så är konsekvensen en läxtimme som sker på onsdagar kl. 14.45-15.30 (alternativt under gymnastiklektionen på fredag). Om eleven upprepade gånger har uppfört sig dåligt eller grovt brutit mot ordningsreglerna så hålls ett konsekvenssamtal där man tillsammans med de berörda lärarna, vårdnadshavare och eleven diskuterar vad som har hänt och bestämmer hur man ska gå vidare med saken. 32

Antimobbningsplan ( Bygger på KiVa- skola programmet, Höistad-modellen och kollegiets egna erfarenheter) VAD ÄR MOBBNING? Mobbning definieras på följande sätt: En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger under viss tid blir utsatt för negativa upplevelser, orsakade av en eller flera personer. Offret är i ett tydligt underläge gentemot sina plågoandar. Det är viktigt att i ett tidigt skede skilja mellan mobbning och konflikt. I en konflikt finns flera parter som aktivt bekämpar varandra på olika sätt. Konfliktlösning åligger klassföreståndaren. Exempel på mobbning: Tyst mobbning (kroppsspråket) Himla med ögonen, kolla på någon, kasta menande blickar mellan varandra, göra miner, sucka, tystna, vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någon som luft. Verbal mobbning Viska, sprida rykten, snacka skit, retas, trakassera, håna, härma, hota, anmärka på utseende eller kläder, kommentera allt den utsatte gör eller säger, fnittra, hånskratta, skämta, skicka kränkande SMS och mail. Fysisk mobbning Slag, sparkar, krokben, knuffar, nyp, hårdragning etc. MOBBNINGSPLANENS MÅL Att minska mobbning genom: att upptäcka mobbningen i god tid att lösa uppkomna mobbningsärenden att åstadkomma bättre kamratrelationer i skolan visa tydliga singnaler om att mobbning inte tolereras i skolan att öka medvetenheten och kunskapen om mobbningsproblem bland personal och elever. 33

HANDLINGSPLAN Förebyggande arbete: Åk 1-9: Vi gör en karta över skolgården där eleverna kan märka ut platser för bråk Vi utlyser skolfred i samband med att Skolfreden utlyses i Mariehamn Vi jobbar enligt KiVa-skola programmet, i år har åk 1-4 en och åk 7-8 en KiVa- lektion i månaden. Åtgärder vid eventuell mobbning: Vi jobbar enligt KiVa- modellen vilket innebär att alla konflikter och misstänkta mobbningsfall dokumenteras med hjälp av sållningsblanketter. Dessa förs vidare till klassföreståndaren/klassläraren som bedömer om det handlar om en konflikt eller mobbning. Om det visar sig att det är mobbning så går ärende vidare till KiVa- teamet som utreder fallet. I KiVa- teamet sitter i år Maria Wrede. Malena Strandvall och Andreas Lång. Då teamet utreder mobbning inleds arbetet alltid med en diskussion med den som blivit utsatt. Här försöker man reda ut vad som har hänt och när och få så konkret information om händelserna som möjligt. Därefter förs enskilda samtal med de som har deltagit i mobbningen. Här lägger man fram konkreta saker som eleven förbinder sig att göra för att mobbningen ska sluta. På lågstadiet följer vi gemensamt bekymmer metoden och på högstadiet mobbningsfördömande metoden, de här kan ändå variera från fall till fall. Vårdnadshavaren till både den mobbade och de som har mobbat kontaktas under dagen så att hemmet vet om vad som har hänt före eleven kommer hem från skolan. Uppföljningssamtal görs en vecka senare och då kollar man upp hur det har gått med de förbindelser man bestämde med eleverna. Senare har man ytterligare ett uppföljningssamtal där den mobbade får välja om han/hon vill ha den tillsammans med de som har mobbat eller enskilt. Om de inledande samtalen inte leder till resultat Man för ett markeringssamtal med mobbaren, det här samtalet förs av en ur KiVa-teamet och skolföreståndaren. Nu betonar man allvaret i situationen I det här skedet kallas vårdnadshavaren till skolan och deltar i samtalat. Om ingen förbättring sker kontaktar föreståndaren polismyndighetern som antingen ger mobbaren en sista chans eller väljer att göra en anmälan mot eleven. 34

SAMMANFATTNING Hantering av akuta mobbningsfall NEJ Är det fråga om systematisk mobbning? JA Klassläraren/ klassförestån daren utreder ärendet KiVa- teamet tar tag i ärendet: 1. Möte med den mobbade eleven Vårdnadshavare till båda parter kontaktas 2. Enskilda diskussioner med de elever som deltagit i mobbningen. Komma fram till beslut om förbättring som eleven förbinder sig vid 3. Gruppdiskussion med dem som deltagit i mobbningen gå igenom vilka beslut man har förbundit sig till. 4. Uppföljningsdiskussion med den mobbade eleven + och dem som har mobbat (antingen skilt eller tillsammans, den utsatta får bestämma) 35

Plan för samarbetet med förskolan Målsättningar: - Att göra övergången från barnomsorgen till skolan så naturlig som möjligt. - Att upptäcka barn med särskilda behov så tidigt som möjligt. - Att ge eleverna möjlighet att knyta och uppehålla kontakter över gränserna mellan de olika stadierna Arbetsordning: September: När förskolläraren och klassläraren har frågat barnen om deras intressen bestämmer de tillsammans hur de ska samarbeta under året Oktober: Klassläraren besöker förskolan och förskolläraren besöker skolan. Iakttagelser görs beträffande de blivande ettorna respektive de ettor som just lämnat skolan. Följs av diskussion. November - december: Förskolan besöker skolan 2-3 gånger (halv- och heldag) Januari-februari: Skolberedskapstester genomförs. Efterföljs av diskussion mellan den som genomfört testerna, förskolläraren och klassläraren. Februari -mars: Skolan besöker förskolan 1-2 gånger + Övergångssamtal tillsammans med förskollärare, föräldrar och klasslärare. Mars: Utfärd tillsammans med skolan och förskolan eller besök i skolan April: Inskrivning och provdag för de nya ettorna. Barnen tar sig till skolan med taxi en dag. 36

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen för läroplanen. Undervisningen enligt den individuella planen kan omfatta ett eller flera eller samtliga ämnen inom den grundläggande utbildningens lärokurs. Syftet med den individuella planen är att anpassa undervisningen enligt den enskilda elevens behov och inlärningsförutsättningar. Den individuella planen skrivas av den lärare som ansvarar för undervisningen i ämnet. Undervisningen enligt IP kan ges i en liten grupp av specialklassläraren eller inom allmänundervisningen i klass av klass- eller ämneslärare i samarbete med specialläraren. Elev, lärare, föräldrar och elevvårdspersonal samarbetar vid uppgörandet av den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas för att bäst lämpa sig för elevens behov. I planen definieras de viktigaste målen för undervisningen samt bedömningsgrunderna. Handlingsplan för elever med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Dyslexi Dyslexi är en störning som tar sig uttryck i svårigheter att läsa och skriva trots sedvanlig undervisning, tillräcklig intelligens och täckande sociala resurser. Störningen beror på grundläggande kognitiva brister och är ofta ärftligt betingad. Dyslektiska elever bör så tidigt som möjligt identifieras, erhålla språklig träning och mötas av ett lämpligt pedagogiskt förhållningssätt. Dyslektiker som inte får förståelse för och ett riktigt bemötande av sina svårigheter kan förlora sin självkänsla och goda självbild. Ju äldre man blir utan att få klart för sig varför man inte läser och skriver så bra och inte får förståelse och hjälp, desto sämre blir självbilden. Dålig självbild blockerar inlärningen, passiviserar och förhindrar utvecklingen av ett medvetet tänkande då det gäller att hitta inlärningsstrategier åt sig. Eleven tar avstånd från skolarbete och tänkande, tar inte risken för flera tydliga misslyckanden. En viktig del av det pedagogiska arbetet handlar därför om att hjälpa eleverna att få en mer positiv självbild och större mod i sitt tänkande. På det här området finns ingen snabb lösning, utan mycket förståelse, tålamod och individuell hänsyn krävs. Det är grundläggande att känna till elevernas starka sidor och ta fram dem i undervisningen. Då man tränar bör det således alltid göras på en sådan nivå och på ett sådant sätt att det samtidigt stärker elevens självbild. 37