KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 1 2018-09-26 1(2) Styrelse/Nämnd: Kulturnämnden Dag, tid: 2018-09-26, kl. 14:00 Plats: Knferensrum Kulturförvaltningen Gummifabriken Övrigt: Ärenden: Dnr: Sida: Beslutsärenden 1 Verksamhetsplan 2019-2021 KN.2018.20 3-13 Redvisning av delegatinsbeslut 2 Delegatinsbeslut 2018 KN.2018.3 14 Beredningsärenden 3 Plan för upphandling KN.2018.44 15-29 4 Sammanträdesdatum 2019 30 5 Svenska Brassbandförbundet Brassbandfestivalen 2018 Ansökan m bidrag KN.2018.43 31-34 6 Förlustgaranti Melanchlia KN.2018.46 35-36 7 Interkmmunal kultursamverkan i GGVV Infrmatinsärenden 8 Grönstrukturplanen 9 Stipendieutdelning 10 Förvaltning 37 11 Knstärenden 2018 KN.2018.4 12 Rapprter 13 Meddelande 14 Övrigt 15 Tmt dkument 38

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2 2018-09-26 2(2) Eva Törn (M) Ordförande Slgerd Wilhelmssn Sekreterare

TJÄNSTESKRIVELSE 2018-09-24 3 Kulturförvaltningen Kulturnämnden Dnr: KN.2018.20 Reviderad Verksamhetsplan 2019-2021 för kulturförvaltningen Ärendebeskrivning Kulturchefen gick igenm ch infrmerade m reviderad verksamhetsplan. Revideringen är en anpassning efter kmmunfullmäktiges budgetbeslut i juni. Den reviderade verksamhetsplanen ska till eknmiavdelningen ktber 2018 Beslutsförslag Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att gdkänna reviderad verksamhetsplan för 2019-2020. Lars Alkner kulturchef 1 (2)

TJÄNSTESKRIVELSE 2018-09-24 4 Kulturförvaltningen Kulturnämnden Dnr: KN.2018.20 Utredning Mer utförlig beskrivning av ärendet ch mtivering till förslagen för beslut, m det behövs. Riskbedömning Beskrivning av knsekvenser sm beslutet får utifrån det perspektiv sm förvaltningen/nämnden har. 2 (2)

5 Reviderad verksamhetsplan för kulturnämnden 2019-2021 Fastställd av: Kmmunfullmäktige 2018-xx-xx, xxx Fastställd av: Kulturnämnden 2018-xx-xx, x Dkumentet gäller från: 2019-01-01 Dkumentet gäller för: Kulturnämnden Dkumentansvarig: rdf Eva Törn, förvaltningschef Lars Alkner

2 ( 9 ) 6 Innehåll Nämndens uppdrag enligt reglemente...3 Organisatinsbeskrivning...3 Uppdragets mfattning...3 Förändringar, utveckling ch trender...4 Strategier ch metder...4 Nämndsmål...5 Eknmi...8 Driftbudget 2019 samt plan 2020-2021...8 Investeringsbudget 2019 samt plan 2020-2023...8 Övriga nyckeltal...9 Persnal...9 Omsättningstal ch nyckeltal...9

3 ( 9 ) Reviderad verksamhetsplan för kulturnämnden 2019-2021 7 Nämndens uppdrag enligt reglemente Nämnden svarar för den allmänkulturella verksamheten, kmmunens biblitek samt knsumentvägledning. Organisatinsbeskrivning Kulturnämnd Kulturchef Kulturkansli Biblitekschef Biblitek Uppdragets mfattning Kulturnämnden ansvarar för bibliteksverksamheten. Den styrs av den natinella biblitekslagen, sm ligger till grund för den reginala ch den kmmunala bibliteksplanen. Bibliteken har ett mfattande samarbete med barn- ch utbildningsförvaltningen när det gäller att inspirera barn ch unga till läsning. Bibliteken i Rydahlm, Br, Bredaryd ch Frsheda är ckså sklbiblitek. Det finns även ett biblitek på Vråen samt en bkbuss med fast turlista. Andra grupper utöver barn ch unga sm ges hög priritet är persner med funktinsnedsättning ch kmmuninvånare med annat mdersmål än svenska. Kulturnämnden är bidragsgivare till föreningar ch stiftelser sm verkar inm kulturmrådet samt till studieförbunden. Kulturförvaltningen har en egen prgramverksamhet sm speglar lika knstarter ch kulturyttringar i samhället, fta i samverkan med andra aktörer. Kulturnämnden köper in ch förvaltar knsten i såväl det ffentliga rummet sm i kmmunala lkaler. Enprcentsregeln för knstnärlig gestaltning tillämpas vid ny-, till- ch mbyggnatin. Kulturnämnden arbetar med att bevara ch tillgängliggöra kulturarvet i samverkan med bland annat hembygdsrörelsen ch Länsmuseet. Kmmunens knsumentvägledning ingår i kulturnämndens verksamhet. Antagen av kmmunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx

4 ( 9 ) Reviderad verksamhetsplan för kulturnämnden 2019-2021 8 Förändringar, utveckling ch trender Digitaliseringen påverkar även kulturnämndens ansvarsmråden. Bibliteken har fått utökat ansvar ch söker delvis en ny rll. Satsningarna på digital utveckling frtsätter. Ett förändrat samhällsklimat är en annan utmaning. Kunskapsförakt, filterbubblr, intlerans ch ständiga attacker på demkratin gör kulturen ch bibliteken än mer viktiga sm vapen för ökad flkbildning ch förståelse. Den största ch mest knkreta förändringen är dck flytten till Gummifabriken, sm skapar anade möjligheter att utveckla bibliteksverksamheten ch hela kulturlivet. Men det är nu det stra arbetet börjar. Knceptet ska förverkligas ch Gummifabriken ska bli ett hus dit alla känner sig välkmna, avsett bakgrund, ålder, bstadsrt ch kulturvanr. Det finns stra förväntningar på att Gummifabriken ska medföra ett väsentligt ökat kulturutbud, vilket kulturnämnden inte ensam kan möta inm prgrambudgeten. En str andel av nämndens budget utgörs av hyra för lkaler. Om kmmande hyreshöjningar blir högre än väntat finns en uppenbar risk att det tvingar fram besparingar inm nämndens verksamhet, till exempel gällande kulturutbudet. Det finns även en säkerhet kring vad vissa nödvändiga hyresgästanpassningar innebär för hyran. Det är inte bara för kulturen sm det är viktigt att satsningen på Gummifabriken lyckas. Gummifabriken bär en idé m kulturens rll sm kreativ mtr i samhällsbygget ch förkrppsligar trn på en ljus framtid för Värnam kmmun. Gummifabriken sm idé är en symbl för Värnam kmmuns visin m att vara den mänskliga tillväxtkmmunen. Även Vandalrum har avgörande betydelse för att nå framgång i arbetet med visinen. Inm ramen för samverkansmdellen ger kmmunen ett årligt bidrag på en miljn krnr till Vandalrum. Detta bidrag indexuppräknas från ch med 2019 för att vara i nivå med övriga bidragsgivare. Strategier ch metder Gummifabriken ch Vandalrum. En kulturskla sm hela tiden utvecklas ch ett brett föreningsliv. Förutsättningarna för ett rikt kulturliv i Värnam kmmun har aldrig varit så gda sm nu ch Vandalrum har placerat Värnam på både den natinella ch internatinella kulturkartan. Här finns världens chans att utveckla kulturen ch att låta dessa kulturinstitutiner genm samverkan stärka både varandra ch kmmunens attraktinskraft. En möjlighet att göra Vandalrum, Kultursklan ch Gummifabriken till platser för alla ch inte bara för de redan kulturfrälsta, platser sm sjuder av kultur i både klassisk ch nyskapande bemärkelse. En liten nämnd med en relativt liten budget klarar dck inte detta på egen hand. Därför har kulturnämnden de senaste åren förutm med föreningslivet, Vandalrum ch Kultursklan, utvecklat sin samverkan med bland andra Reginbibliteket, grannkmmunerna, Smålands Musik ch Teater, Jönköpings läns museum, Sagbygden, näringslivet ch en lång rad andra aktörer. Denna samverkan ger mer kultur för pengarna. Den har lett till ett breddat utbud ch att nya grupper har nåtts av kulturen. Ett exempel är det arbete med att utveckla dansen sm scenknst sm inletts med en rad samverkande aktörer ch där ytterligare satsningar planeras. Frtfarande finns dck många kmmuninvånare sm inte nås av kulturen. I vissa fall kan det ber på att de inte kan ta del av utbudet, medan det i andra fall handlar m att de inte fått chansen att upptäcka kulturen. Att stärka samrdningen ch marknadsföringen av prgramverksamheten är därför viktigt. När budgetutrymme skapas blir det möjligt att ytterligare utöka prgramverksamheten ch skapa möjligheter att nå nya grupper med kulturen. Om det dessutm sker en utökad samverkan med främst barn- ch utbildnings-, msrgs- ch medbrgarnämnden, kan kulturen nå grupper bland barn, ungdmar, äldre, funktinshindrade, nyanlända ch scieknmiskt svaga i hela kmmunen sm idag av lika rsaker inte får chansen att uppleva kultur. En viktig del i detta är en utvecklad ch utökad samverkan mellan Vandalrum ch kmmunens förvaltningar, inte bara kulturförvaltningen. I samarbete med kultursklan ch civilsamhället ska prgramverksamheten utökas i syfte att utveckla kulturverksamheten.

5 ( 9 ) Reviderad verksamhetsplan för kulturnämnden 2019-2021 9 Nämndsmål KVALITET grunduppdrag av gd kvalitet för den vi är till för Det visar verksamhetens nytta för medbrgaren. Vi får ett underlag för verksamhetsutveckling, att vi följer ch säkrar verksamhetens kvalitet. Det ger gda underlag till ledning ch nämnd för beslut m resurser ch insatser. Kvalitetsmål frmuleras utifrån respektive nämnds/blags grunduppdrag i förhållande till medbrgarna. Nämndernas ch blagens kvalitetsmål, för sitt grunduppdrag, ska visa gd måluppfyllelse inm eknmiskt given budgetram. Nämndsmål: Att främja kvalitet ch knstnärlig förnyelse. Att främja ett levande kulturarv sm bevaras, används ch utvecklas. Nuläge: Målnivåer: Indikatrer 2017 2018 2019 2020 2021 Antal arr med kulturarvsinriktning/ttala antalet arr. 5% 5% 5% 5% 5% DELAKTIGHET - medbrgare ch medarbetare är delaktiga i kmmunens utveckling Vi vill kmmunicera ch ge återkppling avseende mål, resultat ch kvalitet. Vi vill att medbrgare ch medarbetare ska ha möjlighet att påverka kmmunens utveckling. Externt mål: Värnam kmmun kmmunicerar ch för dialg m mål ch resultat med sina medbrgare. - Medbrgare får svar på sina frågr - Medbrgarna har möjlighet att påverka kmmunens utvecklingsarbete Internt mål: Verksamhetsuppföljning av mål, resultat, kvalitet, persnal ch eknmi rapprteras sammanhållet. - Medarbetarna är insatta i målen för sin arbetsplats ch Värnam kmmuns målstyrning - Medarbetarna är delaktiga i arbetet Nämndsmål: Att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning ch till att utveckla sina skapande förmågr. Att främja internatinellt ch interkulturellt utbyte ch samverkan. Att särskilt uppmärksamma barns ch ungas rätt till kultur. Nuläge: Målnivåer: Indikatrer: 2017 2018 2019 2020 2021 Hålla minst ett lkalt kulturting/år. 1 1 1 1 1 Antal arr med internatinellt ch 13 15 15 15 15 interkulturellt innehåll/ttala antalet arr. Antal arr riktade till unga i åldern 13-19 år/ttala antalet arr. 13 12 12 12 12 Medarbetarundersökning, kvalitetsmråde Mål ch uppföljning Medarbetarundersökning HME (Hållbart MedarbetarEngagemang) Styrning Medarbetarundersökning, kvalitetsmråde Arbetsplatsträffar 3,9 Mäts ej 4,1 Mäts ej 4,3 73 Mäts ej 77 Mäts ej 80 3,9 Mäts ej 4,1 Mäts ej 4,3

6 ( 9 ) Reviderad verksamhetsplan för kulturnämnden 2019-2021 10 KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan anställa de medarbetare de behöver Genm samverkan kan Värnam kmmun ch andra arbetsgivare rekrytera ch behålla medarbetare. Medarbetare, vars erfarenheter ch kmpetens tas till vara ch utvecklas, trivs ch stannar. Externt: Värnam kmmun samverkar aktivt med externa aktörer för att främja ch underlätta rekrytering för alla arbetsgivare i kmmunen. Människrs erfarenheter ch kmpetens tas tillvara. Internt: Sm en attraktiv arbetsgivare utvecklar ch behåller vi våra medarbetare. Värnam kmmun upplevs sm en attraktiv arbetsplats. Nämndsmål: Att fungera sm biblitek ch infrmatinskälla för det livslånga lärandet, inklusive högskleverksamheten vid Campus Värnam. Nuläge: Målnivåer: Indikatrer 2017 2018 2019 2020 2021 Andel av prgramstudenterna vid - 50 60 70 80 Campus Värnam sm använder sig av bibliteket. Medarbetarundersökning: Hållbart 68 Mäts ej 73 Mäts ej 78 medarbetarengagemang HME, Ledarskap Medarbetarundersökning: Hållbart 77 Mäts ej 80 Mäts ej 83 medarbetarengagemang HME, Mtivatin Medarbetarundersökning: den enskilda frågan Vad trr du, har du bytt arbetsgivare m ett år? 72 Mäts ej 77 Mäts ej 82

7 ( 9 ) Reviderad verksamhetsplan för kulturnämnden 2019-2021 11 KLIMAT klimatsmarta val underlättas Klimatet är vår viktigaste framtidsfråga, där allas insats behövs ch är viktig. Vi ska skapa gda förutsättningar att göra val sm minskar vår klimatpåverkan. Externt: Kmmunens medbrgare, företag, föreningar ch besökare har stra möjligheter att leva ch bedriva verksamhet klimatsmart. Internt: Värnam kmmun minskar sin klimatpåverkan inm mrådena resande ch energianvändning. Nämndsmål: Att öka medbrgarnas kunskaper ch medvetenhet m frågr sm rör klimat ch miljö. Nuläge: Målnivåer: Indikatrer 2017 2018 2019 2020 2021 Antal arr sm har ett innehåll kring klimat- ch miljöfrågr. 5 7 8 10 10

8 ( 9 ) Reviderad verksamhetsplan för kulturnämnden 2019-2021 12 Eknmi Driftbudget 2019 samt plan 2020-2021 DRIFTVERKSAMHET Bkslut Bkslut Budget Prel Prel Prel 2018 Budget Budget Budget Nettbelpp i tkr utan decimal 2016 2017 Kf 171130 2019 2020 2021 Kulturnämnd 330 368 388 Ange Ange Ange Kulturförvaltning 5 939 5 841 5 349 den ttala den ttala den ttala Stöd kulturverksamhet 4 500 4 731 4 682 preliminära preliminära preliminära Prgramverksamhet 743 642 652 budgetramen budgetramen budgetramen Biblitek 12 844 13 633 17 129 nedan nedan nedan NETTOKOSTNAD 24 356 25 215 28 200 28 940 29 038 29 168 Investeringsbudget 2019 samt plan 2020-2023 Prjektnamn/Prjektgruppering Budget Plan Plan Plan Plan Prjektblad 2019 2020 2021 2022 2023 Belpp i tkr utan decimal nr Inventarier, 2701 KN001 100 100 100 100 100 IT utrustning, 2705 KN002 300 100 300 200 200 Knstnärlig gestaltning KN, 2703 KN003 300 300 400 400 400 Knstnärlig gestaltning TU, 2704 KN003 700 700 700 700 700 Knstanslag, 2706 KN004 200 200 200 200 200 Bkbuss, 2702 KN005 0 0 5 000 0 0 SUMMA INVESTERINGAR 1 600 1 400 6 700 1 600 1 600

9 ( 9 ) Reviderad verksamhetsplan för kulturnämnden 2019-2021 13 Övriga nyckeltal Persnal (Underlag erhålls från persnalavdelningen) Nyckeltal 2016 2017 Förändring % 2016-17 Antal årsarbetare (per xx1231) 23 22-4,4% Sjukfrånvar i % (helår) 5,95 5,96 +0,01 prcentenheter Medelsysselsättningsgrad i % (per xx1231 tillsvidareanställda) Persnalmsättning i % (helår, tillsvidareanställda) 91,4 93,1 +1,7 prcentenheter 0 4,2 +4,2 prcentenheter Pensinsavgångar (beräknat vid 65 års ålder) 2016 2017 Prgns 2018 Prgns 2019 Prgns 2020 Antal 0 1 1 0 1 Prgns 2021 Omsättningstal ch nyckeltal Bkslut 2016 Bkslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Antal utlån 200 031 160 863 200 000 210 000 210 000 210 000 Andel utlån barn/ungdm av ttala utlån 55% 53% 55% 55% 55% 55% Antal besök i stadsbibliteket - - 170 000 170 000 170 000 170 000 Antal arrangemang 655 565 500 600 600 600 Barnarrangemang/ttala arr 66% 61% 65% 65% 65% 65%

DELEGATIONSBESLUT 2018-09-18 14 Kulturförvaltningen Dnr: KN.2018.3 Beslut i enlighet med kmmunstyrelsens delegatinsrdning antagen 2017-02-14, 83 Delegatinsbeslut 2018-09-26 Nr 17 2018 Nr 18 2018 Nr 19 2018 Värnam Kammarkör ABBA-knsert 21 ktber 2018 Fryele Hembygdsförening Visning av hembygdsparken med trubadur 23 september 2018 Anställning av biblitekarier under hösten 2018 ch våren 2019 1 (1)

VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kmmunstyrelsen 2018-08-28 15 329 Dnr: KS.2018.471 Plan för upphandling Beslut Kmmunstyrelsen beslutar att skicka ut Plan för upphandling på remiss till samtliga nämnder ch tekniska utskttet. Ärendebeskrivning Plan för upphandling är ett förslag på ett nytt styrdkument sm syftar till hur kmmunens upphandlingar ska fungera sm ett strategiskt verktyg för att sträva mt Värnam kmmuns visin. Den ffentliga sektrn upphandlar varr ch tjänster för stra summr, någt sm innebär att en mer strategisk upphandling möjliggör såväl besparingar sm flera andra psitiva effekter i samhället. De ffentliga inköpen ses även sm en viktig funktin till uppfyllandet av FN:s agenda 2030 för långsiktigt hållbar eknmisk, scial ch miljömässig utveckling. Upphandling inm Värnam kmmun ska ske på ett strategiskt sätt utifrån ett långsiktigt ch hållbart perspektiv sm skapar mervärden för samhället. Upphandlingsnämnden beslutade 13 augusti 2018, 62 att gdkänna Plan för upphandling att skicka ut Plan för upphandling på remiss till samtliga nämnder. Beslut expedieras till: Samtliga nämnder Tekniska utskttet Justerare

16 Förslag Plan för upphandling Antagen av kmmunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx

2 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 17 Reglemente Kmmunala beslut sm utöver kmmunallag ch andra författningar styr ch reglerar kmmunala verksamheter. Innefattar Nämndreglementen, Delegeringsrdningar, Blagsrdningar, Ägardirektiv, Föreskrifter, Kmmunala taxr ch avgifter. Plicy Anger principer ch värdegrundsbaserat förhållningssätt ch tjänar sm vägledning inm det aktuella mrådet. Plan Beskriver strategier för arbetet med utvecklingen av Värnam sm kmmun, ch utvecklingsarbete inm kmmunens rganisatin. Åtgärdsplan Anger knkreta åtgärder, tidsramar ch ansvar. Riktlinje Beskriver hur förvaltning bedriver den befintliga verksamheten, eller ett visst mråde, så att den bedrivs effektivt ch med gd kvalitet. Fastställd av: Xxxxx Datum: 20xx-xx-xx, xxx Dkumentet gäller från: 20xx-xx-xx Dkumentet gäller för: Kmmunstyrelsen ch kmmunens nämnder ch utsktt Dkumentansvarig: Harrieth Frsberg, förvaltningschef, Upphandlingsförvaltningen

3 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 18 1. Inledning Vi befinner ss i ett samhälle där medbrgare ställer allt högre krav på den ffentliga sektrn. Medbrgarnas förväntningar ska tillgdses genm en välfungerad samhällsservice där ffentlig upphandling har en betydande rll. Den ffentliga sektrn upphandlar varr ch tjänster för stra summr, någt sm innebär att en mer strategisk upphandling möjliggör såväl besparingar sm flera andra psitiva effekter i samhället. De ffentliga inköpen ses även sm en viktig funktin till uppfyllandet av FN:s agenda 2030 för långsiktigt hållbar eknmisk, scial ch miljömässig utveckling. Upphandling inm Värnam kmmun ska ske på ett strategiskt sätt utifrån ett långsiktigt ch hållbart perspektiv sm skapar mervärden för samhället. I den strategiska arbetsprcessen används avtalskategrisering sm ett verktyg för att definiera vilken inköpsstrategi sm ska tillämpas i respektive upphandling samt hur resursfördelningen ska vara mellan avtalskategrierna. 2. Syfte Planen syftar till att beskriva hur kmmunens upphandlingar ska fungera sm ett strategiskt verktyg för att sträva mt Värnam kmmuns visin. Planen ska tydliggöra vilka strategier sm ska pririteras. Med hjälp av avtalskategrisering klargörs vilka metder sm används i respektive upphandlingsmråde. Primär målgrupp för Plan för upphandling är upphandlare på kmmunen, plitiker, medbrgare ch tjänstepersner i Värnam kmmun. 3. Värnam kmmuns mål Denna plan är i linje med Värnam kmmuns övergripande mål. Vi applicerar målen i det strategiska arbetet enligt nedan. Delaktighet I en upphandling står alltid intressenternas behv i centrum. För att klargöra intressenternas behv krävs en tät dialg innan, under ch efter genmförd upphandling. Kmpetensförsörjning Vi har specialistkmpetens inm upphandling, e-handel ch lgistik, ch tillgdser vidareutveckling av våra medarbetare. En kmpetensutvecklingsplan för varje medarbetare utarbetas i samråd med förvaltningens intressenter. Klimat Vi ska ha ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv i upphandling av varr ch tjänster. Särskilda satsningar görs för avtal sm avser inköp av frdn, transprter ch livsmedel. Kvalitet Vi ska upprätthålla en gd kvalitet i de upphandlingar sm genmförs. Varr ch tjänster sm upphandlas ska uppfylla uppsatta kvalitetskrav ch tillvarata de mervärden sm är möjliga att realisera.

4 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 19 4. Strategier Värnam kmmuns visin är Värnam den mänskliga tillväxtkmmunen, 40 000 invånare 2035. Den har fyra målkriterier sm är: - hållbarhet, attraktivitet, trygghet ch tillväxt. För att sträva mt visinen ska Värnam kmmun arbeta med upphandling sm ett strategiskt verktyg. Nedan förklarar vi hur vi arbetar med upphandling utifrån respektive målkriterie. 4.1 Hållbarhet Upphandling ska användas sm ett strategiskt verktyg för att skapa mervärden sm i lika aspekter kan bidra till ett hållbart samhälle. Ur Plan för Värnam kmmuns miljöarbete står det att Miljö, energi ch klimatfrågr spelar en allt större rll i takt med att vår kunskap ökar kring människans påverkan på jrdens eksystem ch planetens begränsningar. Värnam kmmun vill agera föredömligt ch ambitiöst på miljömrådet ch behandlar därför inte eklgisk hållbarhet sm en islerad fråga vid sidan m rdinarie verksamhet. Ett miljöperspektiv måste integreras i, ch genmsyra alla verksamheter för att vi ska kunna utvecklas hållbart. 4.1.1 Hållbar upphandling 4.1.1.1 Tjänster ch entreprenader För tjänster ch entreprenader sm ger en betydande miljöpåverkan ska vi ställa miljökrav på leverantören. Möjligheten att ställa miljökrav är berende av upphandlingens strlek, vad sm upphandlas ch hur tillgången på miljömärkta prdukter ser ut på den aktuella marknaden. I varje enskild upphandling ska kmmunens miljömål tas i beaktande samtidigt sm upphandlingen ska värna m en gd knkurrens. Vi ställer krav på att leverantören ska ha ett miljöledningssystem när det är lämpligt ch mtiverat. Kravet ska vara prprtinerligt, d.v.s. kpplat till upphandlingsföremålet. Kravet har att göra med leverantörens rganisatriska kapacitet att utföra ett uppdrag. Oftast är det mtiverat vid tjänster ch entreprenader med str miljöpåverkan. I enlighet med principen m ömsesidigt erkännande gdtas även likvärdiga intyg från andra rgan sm är etablerade inm EES (Eurpeiska Eknmiska Samarbetsmrådet). 4.1.1.2 Varr I upphandling ska det ställas energikrav, så sm tekniska specifikatinskrav på prduktens energiprestanda. Energikrav ska även ställas sm tilldelningskriterier eller sm särskilda kntraktsvillkr i de fall man vill driva utvecklingen framåt. Det gäller på prduktkategrier inm elektrnisk utrustning ch maskiner så sm vitvarr, datrer ch armaturer. Med hjälp av upphandlingsmyndighetens kriteriedkument kan upphandlaren på ett enkelt sätt ställa relevanta energikrav inm respektive prduktmråde. Kraven är avstämda hs bransch ch myndigheter ch tar hänsyn till EU:s gällande ekdesign- ch energimärkningsförrdningar.

5 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 20 4.1.1.3 Livsmedel Andelen hållbara livsmedel i våra verksamheter ska öka utan bekstnad på baskvalitén. Maten ska bestå av råvarr prducerade efter miljömässiga ch etiska principer med fkus på långsiktighet, ett hållbart samhälle ch människvärde. Vid upphandling av livsmedel ska upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier för basnivå användas, m sådana finns. Upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier innehåller t.ex. krav på djurskydd, prduktinssätt ch klimatpåverkan sm ska mtsvara regler sm gäller för svenska jrdbruk. I alla upphandlingar av livsmedel ska den avancerade kravnivån ch spjutspetsnivån övervägas. Vid priritering för inköp av livsmedel gäller följande rdning: 1. ett bassrtiment av livsmedel med gd kvalitet 2. livsmedel sm i så str utsträckning sm möjligt är prducerad så nära sm möjligt 3. en spets av eklgiska ch Fairtrade märkta livsmedel Det ska alltid ställas krav på certifierad eklgisk märkning samt i förekmmande fall Fairtrade-certifiering på följande prdukter: mjölk, kaffe ch bananer. Fisk ch skaldjur ska vara MSC-märkt eller ha mtsvarande märkning. 4.1.1.4 Frdn Frdnshanteringen i Värnam kmmun ska genmsyras av en effektiv användning av frdnen. Inköp fkuserar på fssilberende frdn, där särskilda satsningar finns för infrastruktur ch inköp av miljöbilar. Antalet frdnsmdeller ska minska vilket innebär effektivare hantering ch minskad miljöpåverkan. Kmmunen har en bilpl vilket medför en effektiv användning av de frdn sm kmmunens verksamheter nyttjar. Långsiktig planering säkerställs genm en löpande översyn av frdnsparken sm styr hantering ch inköp av nya frdn. 4.1.1.5 Transprter Samtliga varr sm transprteras till Värnam kmmun ska levereras via kmmunens upphandlade varudistributinscentral. Syftet med varudistributinscentralen är att så effektivt sm möjligt leverera varr till kmmunens lika verksamheter. Varudistributinslösningen är tidsbesparande för kmmunens verksamheter ch minskar antalet tunga transprter i kmmunen, vilket ckså bidrar till att reducera utsläppen av växthusgaser. Vid upphandling av kmmunens transprter ska krav ställas på att frdn sm används för uppdraget drivs med förnyelsebart bränsle, där så är möjligt.

6 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 21 Attraktivitet Upphandling bidrar till knkurrens ch ger fler möjlighet att leverera kvalitativa varr ch tjänster till kmmunens verksamheter. 4.2.1 Upphandling för ökad knkurrens 4.2.1.1 Mångfald av leverantörer Upphandlingsförvaltningen arbetar för att ge rätt förutsättningar för små- ch medelstra företag att delta i kmmunens upphandlingar. Arbetet med en varudistributör underlättar den lkala distributinen, vilket gör att fler företag kan vara med ch leverera. Uppdelning av upphandlingsmråden gegrafiskt eller i mfattning bör alltid övervägas för ökat engagemang från mindre leverantörer. Infrmatin, vägledning ch stöd via möten ch infrmatinsmaterial till intresse ch branschrganisatiner ökar förståelsen för hur upphandlingsprcessen går till. En kmmunikatinsplan för upphandling finns framtagen för att säkerställa att samtliga intressenters behv av delaktighet tillgdses. 4.2.1.2 Knkurrensutsättning av kmmunala verksamheter Upphandling ska inte användas sm ett sätt att mäta kmmunens egna verksamheters effektivitet. Vid beslut m knkurrensutsättning av egna verksamheter ska kmmunens deltagande i upphandlingen uteslutas. Inför beslutet m knkurrensutsättning ska samtliga effekter av att verksamheten inte utförs i egen regi vara klarlagda. Om en verksamhet ska knkurrensutsättas genm upphandling ska en tät dialg med samtliga intressenter föras för att skapa en tillfredsställande bild av behvet. 4.3 Trygghet Upphandling skapar en sund användning av de ffentliga medlen vilket bidrar till att resurserna kan nyttjas för kärnverksamheterna. 4.3.1 Scial hänsyn 4.3.1.1 Främja möjligheter till anställning Värnam Kmmun vill främja möjlighet till anställning hs de grupper sm står långt från arbetsmarknaden. Målgrupper sm ska pririteras är ungdmar, utrikesfödda ch funktinsnedsatta. Upphandlingsförvaltningen ska, i samråd med berörda förvaltningar, utarbeta en plan för upphandlingar av avtal sm berör fastighet, entreprenad ch lkalvård där dessa krav kan ställas m det är lämpligt. 4.3.1.2 Jämställdhet ch tillgänglighet Varr ch tjänster sm upphandlas ska främja likabehandling av människr avsett kön, ålder, etnicitet, eller funktinsvariatin. I upphandlingar ska det, där det anses vara lämpligt, ställas krav på att upphandlingsföremålet ska vara tillgängligt för persner med funktinsvariatin. Kmmunen ska vid upphandling arbeta för att lkaler, material, varr ch tjänster är anpassande för persner med nedsatt rörelse- eller rienteringsförmåga.

7 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 22 4.3.1.3 Mänskliga rättigheter ch scialetisk hänsyn Värnam kmmun är genm SKL Kmmentus Inköpscentral (SKI) ansluten till ett ramavtal för uppföljandekntrll av etiska ch sciala krav. Genm ramavtalet följer SKLs leverantör upp ramavtal ch kntrllerar att kmmunens leverantör når upp till de etiska ch sciala krav sm ställs i upphandlingen. Värnam kmmun ställer krav på att leverantörer ska följa FN:s knventiner m mänskliga rättigheter. 4.3.1.4 Idéburna rganisatiner Värnam kmmun ska där det är möjligt, underlätta för idéburna rganisatiner; sciala företag, kperativ, samfund, stiftelser, ideella rganisatiner att lägga anbud i upphandlingar. Det gör vi genm att beakta de juridiska förutsättningar sm finns för dessa rganisatiner. Det är även viktigt att bistå med gd infrmatin, vägledning ch tydliga spelregler. Pririterade branscher där vi kan ha idéburna rganisatiner i beaktande är inm fastighet, entreprenad, lkalvård ch catering. 4.3.2 Samverkan 4.3.2.1 Reginal samverkan Värnam kmmun ska ha en tidig dialg med kmmunerna inm GGVVreginen för att skapa möjligheter till gemensamma upphandlingar. Ett samverkansavtal har tecknats mellan GGVV-kmmunerna för att reglera denna hantering ch tillvarata effekterna av den reginala samverkan. Kmmunen ska även samverka med övriga kmmuner i eget ch närliggande län m möjlighet uppstår. Kmmunen har även ett samverkansavtal med Regin Jönköpings län sm genmför gemensamma upphandlingar för prduktgrupper inm hälsvård. Kmmunens upphandlingsverksamhet samrdnar planerade upphandlingar ch utför särskilda upphandlingsuppdrag för Värnam kmmuns kmmunala blag i mån av tid ch resurser. 4.3.2.2 Natinell samverkan Värnam kmmun använder sig av ramavtal från SKL Kmmentus, Kammarkllegiet ch HBV i utvalda upphandlingar. Centrala ramavtal lämpar sig för avtalsmråden med många leverantörer där värdet för enskilda varr ch tjänster är låg, exempelvis kntrsmaterial ch bränslepellets. 4.4 Tillväxt Upphandling ger förutsättningar för leverantörer att ta fram nya lösningar vilket bidrar till ökad tillväxt. 4.4.1. Innvativa lösningar 4.4.1.1 Tidig dialg För att upptäcka vilka lösningar sm marknaden kan erbjuda eller utveckla utefter specifika behv är det fördelaktigt att invlvera ptentiella leverantörer, branschrganisatiner, experter ch brukare i ett tidigt skede. Upphandlingsförvaltningen ska initiera en tidig dialg för att underlätta utfrmningen av ett krrekt förfrågningsunderlag sm inte riskerar att utestänga nya lösningar utan är i linje med marknadens erbjudande.

8 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 23 4.4.1.2 Krav på funktin Vi ska ställa krav på funktin istället för att ställa krav på specifika varr eller tjänster. I upphandlingens kravställning utgår vi från vilket resultat upphandlingen ska uppnå. Detta kan bidra till en ökad knkurrens då fler företag ch rganisatiner kan vara med ch lämna anbud. Krav på funktin bidrar även till ökad innvatinsförmåga då anbudsläggarna får möjlighet att tänka till m nya lösningar ch innvatiner. 4.4.2 Digitalisering 4.4.2.1 E-handel Under 2019 kmmer ett nytt e-handelssystem tas i bruk vilket kmmer att medföra att fler krrekta inköp genmförs. Den elektrniska handeln ska användas i syfte att förbättra ch säkerställa de interna inköpsprcesserna genm att beställare vid beställningstillfället får tillgång till krrekt infrmatin m avtalsleverantörer, avtalsprdukter ch priser. Effekter sm ökad avtalstrhet ch minskad handläggningstid beräknas innebära stra besparingar för kmmunen. En ökad andel elektrniska beställningar möjliggör analyser sm visar på nya upphandlingsmråden ch ger en bättre priskntrll ch översyn av avtalsartiklar. Vid alla upphandlingar ska vi tidigt i upphandlingsprcessen klargöra ch överväga m e- handel ska vara möjligt på det kmmande avtalet sm upphandlingen resulterar i. Krav på e-handel ska ställas i upphandlingens förfrågningsunderlag. 4.4.2.2 Uppföljning Värnam kmmun har ett inköpsanalyssystem sm ger en möjlighet att visualisera ch granska verksamheternas inköp ner på fakturaradnivå. Systemet möjliggör analyser sm ger uppslag för nya upphandlingsmråden, priskntrll samt översyn av avtalsartiklar. Avtalsartiklar sm uppfyller verksamhetens behv, sm avrpas ch levereras enligt fastställd rutin, ger effektiva avtal med gd kstnadskntrll ch bidrar därmed till en sund förbrukning av kmmunens resurser. Utöver den uppföljning sm sker via inköpsanalyssystemet kmmer kntrll av avtalens villkr ske för att säkerställa att samtliga skapade mervärden tillvaratas. 4.4.3 Kmpetensförsörjning 4.4.3.1 Verksamhetsutveckling Upphandlingsförvaltningen är en servande rganisatin vars intressenter ställer stra krav på medarbetarnas kmpetensnivå. Verksamhetsutveckling sker utifrån inventering av behv, prcesskartläggning ch utveckling av specialistfunktiner. 4.4.3.2 Kmpetensutveckling I samråd med förvaltningens intressenter utarbetas en individuell kmpetensplan för varje medarbetare. Detta bidrar till att upphandlingsförvaltningen har adekvat specialistkmpetens inm samtliga verksamhetsmråden.

9 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 24 5. Metd ch tillvägagångssätt 5.1 Avtalskategrisering ch applicering av målkriterier För att priritera resurserna i upphandlingsarbetet kategriserar upphandlingsförvaltningen alla ramavtal utifrån den etablerade Kraljicmdellen. Mdellen används sm ett verktyg för att definiera vilken inköpsstrategi sm ska tillämpas i respektive upphandling, någt sm bidrar till en strategisk upphandlingsprcess. Det strategiska arbetet förutsätter en förenklad hantering av kmmunens direktupphandlingar. Genm reviderade riktlinjer för direktupphandlingar samt utökad delegatinsrätt till förvaltningarna förenklas hanteringen för inköp under direktupphandlingsgränsen. Med krav på redvisning av nyttjad delegatinsrätt från samtliga förvaltningar följer upphandlingsförvaltningen upp hanteringen av dessa inköp. För avtal sm kategriseras sm strategiska ska en utökad dialg ske med kmmunens ledningsgrupp för att bevaka särskilda intressen ch sakfrågr. Varje kategri beskrivs utförligt i detta avsnitt. Inm respektive kategri visas en tabell sm redgör för hur vi tillämpar målkriterierna utifrån kategriseringen av avtal. Hög 2. Hävstång 4. Strategisk Upphandlingens eknmiska betydelse 1. Icke-kritisk 3. Flaskhals Låg Upphandlingens kmplexitet Hög 5.1.1 Icke-kritisk Avtal inm den här kategrin är knkurrensmässigt prissatta genm att det finns många leverantörer på marknaden. Leverantörernas prismarginaler är redan pressade, någt sm bidrar till att en mfattande upphandling inte är nödvändig. Lägst pris används ftast sm utvärderingsmdell då kvalitén ftast är likvärdig mellan de lika leverantörerna. I första hand ska samverkansavtal användas eftersm utvärderingskriterierna inte är kmplicerade. Kntrsmaterial ch sjukvårdsmaterial är exempel på upphandlade prdukter inm denna kategri. Upphandling inm den här kategrin kan avslutas med auktin. Målkriterier sm appliceras i icke-kritiska avtal:

10 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 25 Upphandling för ökad attraktivitet Scial hänsyn Samverkan Digitalisering 4.2.1.1 Mångfald av leverantörer 4.2.1.2 Knkurrensutsättning av kmmunala verksamheter 4.3.1.2 Jämställdhet ch tillgänglighet 4.3.1.3 Mänskliga rättigheter ch scialetisk hänsyn 4.3.2.1 Reginal samverkan 4.3.2.2 Natinell samverkan 4.4.2.1 E-handel 4.4.2.2 Uppföljning Uppföljning : Kntrll av avtalspriser, 1 gång per år Uppföljningsmöte, vartannat år 5.1.2 Hävstång I den här kategrin finns många leverantörer på marknaden ch upphandlaren kan knkurrensutsätta varr/tjänster i hög grad. Det är viktigt med en bra marknadskännedm då det kan variera strt på prduktegenskaper ch kvalitet. Utvärderingskriterier sker utifrån en kmbinatin av kvalitet ch pris. Exempel på prdukter är datrer ch tjänstebilar. Samverkansavtal kan användas i de upphandlingar där det ses sm fördelaktigt. Målkriterier sm appliceras i hävstångsavtal: Hållbar upphandling 4.1.1.1 Tjänster ch entreprenader 4.1.1.2 Varr 4.1.1.4 Frdn Upphandling för ökad attraktivitet Scial hänsyn Samverkan 4.2.1.1 Mångfald av leverantörer 4.2.1.2 Knkurrensutsättning av kmmunala verksamheter 4.3.1.2 Jämställdhet ch tillgänglighet 4.3.1.3 Mänskliga rättigheter ch scialetisk hänsyn 4.3.2.1 Reginal samverkan 4.3.2.2 Natinell samverkan Innvativa lösningar Digitalisering 4.4.1.1 Tidig dialg 4.4.1.2 Krav på funktin 4.4.2.1 E-handel 4.4.2.2 Uppföljning Kmpetensförsörjning 4.4.3.1 Verksamhetsutveckling 4.4.3.2 Kmpetensutveckling Uppföljning : Kntrll av avtalspriser, 1 gång per år Uppföljningsmöte, vartannat år 5.1.3 Flaskhals Avtal i den här kategrin ska levereras med tillfredställande kvalitet då de har str betydelse för kmmunens verksamheter. Exempel på sådana tjänster är IT-tjänster/prgramvarr ch sphämtning. Upphandlarens

11 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 26 förhandlingspsitin är vanligtvis svag eftersm det är svårt att hitta lämpliga leverantörer, samtidigt sm de upphandlade bjekten är avgörande för verksamheten. Det är viktigt att föra en tidig dialg med leverantörsmarknaden innan förfrågningsunderlaget fastställs för att förtydliga de faktiska behven. I den här typen av avtal undviks ramavtal ch längre avtal. Det underlättar m den första avtalsperiden med en ny leverantör är krt, eftersm det blir lättare att byta leverantör m den inte fullföljer sina åtaganden. Sm förebyggande åtgärd ska vi undvika att avtal blir en flaskhals genm att hitta alternativa lösningar sm leder till att avtalet hamnar i kategri icke-kritisk eller strategisk. Det kan göras genm att dela avtalet i flera mindre avtal, alternativt göra fler avtal till ett större gemensamt avtal. Vi undviker ramavtal på flaskhalsar. Målkriterier sm appliceras i flaskhalsavtal: Hållbar upphandling 4.1.1.2 Varr Upphandling för ökad attraktivitet Scial hänsyn 4.2.1.1 Mångfald av leverantörer 4.2.1.2 Knkurrensutsättning av kmmunala verksamheter 4.3.1.1 Främja möjligheter till anställning 4.3.1.2 Jämställdhet ch tillgänglighet 4.3.1.3 Mänskliga rättigheter ch scialetisk hänsyn 4.3.1.4 Idéburna rganisatiner Innvativa lösningar Digitalisering 4.4.1.1 Tidig dialg 4.4.1.2 Krav på funktin 4.4.2.1 E-handel 4.4.2.2 Uppföljning Kmpetensförsörjning 4.4.3.1 Verksamhetsutveckling 4.4.3.2 Kmpetensutveckling Uppföljning : Den första avtalsuppföljningen, efter 6 månader Kntrll av avtalspriser, 1 gång per år Uppföljningsmöte, 1 gång per år 5.1.4 Strategisk Inm den här kategrin finns avtal sm utgör en str kstnad ch sm har en betydande rll för den berörda verksamheten. Leverantörsmarknaden är kmplex ch leverantören har ftast en bra förhandlingspsitin gentemt upphandlare. Upphandlingen ska fkusera på kvalitet till ett gdtyckligt pris. Fkus ligger på relatinsbyggande under avtalstiden, där samverkan mellan kmmun ch leverantör är av str betydelse för att uppnå förväntat resultat. Här fkuserar vi på längre avtal ch undviker ramavtal. För att genmföra en lyckad upphandling krävs det att flera delar i rganisatinen är delaktiga i upphandlingsprcessen. Exempel på strategiska varr/tjänster är telefnitjänster, sklskjuts ch livsmedel. 5.1.4.1 Ledningsprcess för strategiska avtal Upphandlingsförvaltningen ansvarar för bevakning av avtal inm kategrin. För avtal med särskilda förutsättningar så sm exempelvis avtal med längre

12 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 27 avtalstider, avtal sm är kmmunövergripande eller avtal sm berör tredje part sammanställer upphandlingsförvaltningen årligen en uppföljning för kmmunens ledningsgrupp. Uppföljningen innehåller en analys av nuvarande avtal samt genmgång av förutsättningarna inför en ny upphandling. Till avtal sm redvisas för kmmunens ledningsgrupp tillsätts en styrgrupp med representanter från berörda förvaltningar. I styrgruppen utses en färdledare sm ansvarar för att kalla presidier från berörda nämnder. Genmförd dialg ch behandling rapprteras tillbaka till kmmunens ledningsgrupp av färdledaren. Upphandlingsförvaltningen ansvarar för upphandlingens genmförande med stöd från styrgrupp ch färdledare. Målkriterier sm appliceras i strategiska avtal: Hållbar upphandling 4.1.1.1 Tjänster ch entreprenader 4.1.1.2 Varr 4.1.1.3 Livsmedel 4.1.1.4 Frdn Upphandling för ökad attraktivitet Scial hänsyn 4.2.1.1 Mångfald av leverantörer 4.2.1.2 Knkurrensutsättning av kmmunala verksamheter 4.3.1.1 Främja möjligheter till anställning 4.3.1.4 Idéburna rganisatiner 4.3.1.2 Jämställdhet ch tillgänglighet 4.3.1.3 Mänskliga rättigheter ch scialetisk hänsyn Innvativa lösningar Digitalisering 4.4.1.1 Tidig dialg 4.4.1.2 Krav på funktin 4.4.2.1 E-handel 4.4.2.2 Uppföljning Kmpetensförsörjning 4.4.3.1 Verksamhetsutveckling 4.4.3.2 Kmpetensutveckling Uppföljning: Den första avtalsuppföljningen, efter 6 månader Kntrll av avtalspriser, 1 gång per år Uppföljningsmöte, 1 gång per år 5.2 Resursfördelning inm respektive kategri

13 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 28 Resursfördelning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nuläge Nyläge 1. Icke-kritisk 2. Hävstång 3. Flaskhals 4. Strategisk Nuläge beskriver nuvarande fördelning av arbetstid inm respektive kategri. Fördelningen av arbetstid har ett mer linjärt förhållande mellan mängden upphandlingar ch antal arbetstimmar inm respektive kategri. Nyläge visar en önskad framtid där upphandlaren, med hjälp av avtalskategriseringen, har arbetat aktivt för att minimera antalet upphandlingar inm kategrin flaskhalsar, förenklat hanteringen av upphandlingar inm icke kritiska, ch lagt mer tid på avtalsvård ch upphandling av hävstångs- ch strategiska avtal. Organisatin ch ansvar Upphandling är en strategisk uppgift, där upphandlingsnämnden har ansvaret. Respektive nämnd/utsktt ansvarar för att upphandling sker i enlighet med denna plan. Planens eknmiska knsekvenser Kstnader för det löpande, övergripande upphandlingsarbetet anges i budget för upphandlingsnämnden. För andra kstnader gäller samma princip sm för ansvar: den sm ansvarar för verksamhet, prjekt eller aktivitet ansvarar ckså för kstnader sm uppstår kpplat till upphandling så sm exempelvis överprövningar ch sakkunniga knsulter. Dkumentansvariga På plitisk nivå ansvarar Kmmunfullmäktige för Plan för upphandling. Ansvarig tjänsteman är förvaltningschef på upphandlingsförvaltningen. Uppföljning

14 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 29 Planen följs upp årligen av förvaltningschef på upphandlingsförvaltningen inm ramen för intern kntrll. Referenser Kstplicy Reseplicy Plicy för upphandling ch inköp Plan för Värnam kmmuns miljöarbete Plicy för frdn under 3,5 tn Revidering Revidering senast 2019-12-31.

Förslag på datum för kulturnämndens sammanträde för 2019. 30 Onsdag Onsdag 30 januari 28 augusti 27 februari 25 september 27 mars 30 ktber 24 april 27 nvember 22 maj 11 eller 18 december

TJÄNSTESKRIVELSE 2018-09-13 31 Kulturförvaltningen Kulturnämnden Dnr: KN.2018.43 Svenska Brassbandförbundet Brassbandfestivalen 2018 Ansökan m bidrag Ärendebeskrivning Svenska Brassbandförbundet SBBF ansöker m 40 000 krnr i arrangemangsbidrag för genmförande av 2018 års festival sm äger rum i Värnam 9 10 nvember 2018. I år görs en extra str satsning genm att The Cry Band från Wales spelar på galaknserten. Beslutsförslag Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att bevilja ett arrangemangsbidrag på 40 000 krnr för Svenska Brassbandfestivalen 2018 att ett villkr för att bidraget ska betalas ut är att en knsert genmförs i Gummifabriken ch/eller i centrum på lördagen. Knserten berättigar inte till någn ersättning ch ska finnas med i prgrambken. att Värnam kmmun bereds tillfälle infrmera i prgrambken samt i samband med invigningen ch galaknserten. Lars Alkner Kulturchef 1 (1)

32

33

34

TJÄNSTESKRIVELSE 2018-09-26 35 Kulturförvaltningen Kulturnämnden Dnr: KN.2018.46 Förlustgaranti Melanchlia Ärendebeskrivning Den 12-14 april 2019 spelas teaterföreställningen Melanchlia tre kvällar i rad på Gummifabriken. Det är en teaterdramatisering av Lars vn Triers film med samma namn i tre akter på lika håll i huset. Pjäsen prduceras av Smålands Musik ch Teater. Det är en viktig satsning för hela huset sm lyfter fram knceptet med Gummifabriken. Detta blir den största satsning sm Gislaved-Värnam Teaterförening någnsin har gjrt. Om den inte lyckas publikmässigt riskerar föreningen stra förluster sm kan drabba övrig verksamhet. Föreningen har därför hört sig för m möjligheter till en förlustgaranti. Beslutsförslag Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att ställa sig psitiv till en förlustgaranti till Gislaved-Värnam Teaterförening för teatersatsningen Melanchlia. att uppdra åt kulturchefen att förhandla m strleken på förlustgarantin ch därefter återkmma för beslut i nämnden. Lars Alkner Kulturchef 1 (2)

TJÄNSTESKRIVELSE 2018-09-26 36 Kulturförvaltningen Kulturnämnden Dnr: KN.2018.46 Utredning Mer utförlig beskrivning av ärendet ch mtivering till förslagen för beslut, m det behövs. Riskbedömning Beskrivning av knsekvenser sm beslutet får utifrån det perspektiv sm förvaltningen/nämnden har. 2 (2)

preliminär aug 2018 66,7% 37 Investering Utfall Budget kkr Föreg. år Prjekt ack helår Kvar Använt Utfall ack 2701 Inventarier 89 171 82 52,0% 24 2703 Knstnärlig gestaltning KN 1 767 2 030 263 87,0% 644 2704 Knstnärlig gestaltning TU 188 2 977 2 789 6,3% 54 2705 IT-utrustning 174 313 139 55,6% 65 2706 Årligt knstanslag 119 250 131 47,6% 127 2707 Inventarier GF 4 210 4 222 12 0,0% 38 Summa Investeringsprjekt 6 547 9 963 3 416 65,7% 952 Drift Utfall Budget kkr Föreg. år Verksamhet ack helår Kvar Använt Utfall ack 460 Kulturnämnd 216 388 172 55,7% 226 461 Kulturförvaltningen 3 559 5 774 2 215 61,6% 3 704 462 Stöd kulturverksamhet 4 373 4 682 309 93,4% 4 340 463 Prgramverksamhet 1 143 1 052-91 108,7% 348 47 Biblitek 10 589 17 286 6 697 61,3% 8 636 Summa 19 880 29 182 9 302 68,1% 17 254 Resultatrapprt Ansvar: 5 - KULTURNÄMND Resultatrapprt INTÄKTER VERKSAMHETENS INTÄKTER Utfall Aug Utfall Jan - Aug Budget Jan - Aug Avvikelse Jan - Aug Budget Avvikelse Helår Utfall Fg år FÖRSÄLJNING -17,0-371,2-243,3 127,9-30,4 340,8-341,8 TAXOR OCH AVGIFTER -31,7-50,0-18,3-6,3 25,5-44,8 HYROR OCH ARRENDEN 0,0-3,3-3,3-0,4-0,4-54,0 ERHÅLLNA BIDRAG -110,0-406,1-265,3 140,7-33,2 372,9-223,7 Summa VERKSAMHETENS INTÄKTER -127,0-809,0-562,0 247,0-70,2 738,8-664,3 Summa INTÄKTER -127,0-809,0-562,0 247,0-70,2 738,8-664,3 KOSTNADER VERKSAMHETENS KOSTNADER PERSONALKOSTNADER, LÖN 948,6 7 916,5 8 253,8 337,3 1 069,5-6 847,0 11 938,1 PERSONALKOSTNADER, ÖVR 5,7 195,7 194,7-1,0 24,3-171,4 125,0 VAROR OCH MATERIAL 103,0 1 261,4 1 543,3 281,9 192,9-1 068,5 2 072,7 LÄMNADE BIDRAG 9,0 4 519,5 4 526,8 7,4 8,3-4 511,1 4 823,7 KÖP AV TJÄNSTER 216,6 2 451,5 1 906,0-545,5 238,2-2 213,2 2 593,2 LOKAL OCH MARKHYROR 580,4 3 722,6 4 080,7 358,1 510,1-3 212,5 3 489,6 KAPITALTJÄNSTKOSTNADER 57,7 461,3 461,3 0,1 57,7-403,6 706,6 ÖVRIGA KOSTNADER 14,7 159,9 237,3 77,4 29,7-130,3 129,2 Summa VERKSAMHETENS KOSTNADER 1 935,6 20 688,3 21 203,9 515,6 2 130,7-18 557,6 25 878,1 FINANSIELLA KOSTNADER FINANSIELLA KOSTNADER 0,1 0,4-0,4-0,4 0,8 Summa FINANSIELLA KOSTNADER 0,1 0,4-0,4-0,4 0,8 Summa KOSTNADER 1 935,7 20 688,7 21 203,9 515,2 2 130,7-18 558,0 25 878,9 Summa Resultatrapprt 1 808,7 19 879,7 20 641,9 762,2 2 060,5-17 819,2 25 214,6

Tmt dkument att anteckna: 38