Handlingsplan för likvärdig skola

Handlingsplan för likvärdig skola

2018-04-16 Andel behöriga till gymnasieskolans nationella program efter föräldrarnas utbildningsnivå 2015/16

2018-04-16 3 Svårt att höja elevprestationer Regering efter regering har förstått vikten av skolprestationer och försökt höja standarden med ett förvirrande antal politiska initiativ. Trots att de flesta åtgärderna verkade förnuftiga på sin tid, är den deprimerande sanningen att nettoeffekten av de allra flesta av dessa åtgärder för elevprestationer har blivit noll eller nästan noll. Dylan Wiliam, Att följa lärande (2013), s. 25.

Att organisera för skolframgång Maria Jarl, Ulf Blossing, Klas Andersson Forskning om skolframgång frångår fokus på socioekonomisk bakgrund, frångår fokus på individfaktorer, fokus på skolfaktorer (t.ex. undervisningskvalitet) och det skolan faktiskt kan påverka.

Ledarskap som gör skillnad Viviane Robinson, Elevnära skolledarskap.

Handlingsplan Systematiskt kvalitetsarbete (Jan Håkansson, Hans-Åke Scherp, Jonas Österberg). Ledarskap i klassrummet (tex Terje Ogde, John Steinberg) och undervisningskvalitet (Dylan Wiliam). Svenska: läsförståelse (Skolverket, Att läsa och förstå). Översyn av BIBASS: lågpresterande elever behöver högpresterande lärare! (Dylan Wiliam, Ross Green, Bo Hejlskov). Översyn av arbetet med nyanlända: från kartläggning till lärande (Nihad Bunar, Jim Cummins, Pauline Gibbons). Digitalisering (Nationell it-strategi). Hjärnstark (Anders Hansen).

Steg 1: Systematiskt kvalitetsarbete Anställa en analys- och kvalitetsstrateg (100 %, tillsvidare). Vidareutveckla vår SKA-process. Vad behöver vi veta om vår verksamhet för att kunna utveckla den vidare?! Ställa rätt frågor, ta fram relevant underlag, genomföra gedigna analyser. Analysera Målsättning: Vi har ett gediget systematiskt kvalitetsarbete som genomsyrar Sektor Utbildning på alla nivåer och som ligger till grund för vårt utvecklingsarbete. Utföra Identifiera behov Planera Gemensam riktning (mål)

Ledarskap i klassrummet Enligt Terje Ogden, professor i psykologi, är färdigheter i ledarskap den viktigaste förutsättningen för att lärare ska lyckas i sitt arbete. Lärarens pedagogiska ledarskap, syftar, enligt Vivane Robinson till att eleverna frivilligt engagerar sig i det egna lärandet. På det hela taget ökar engagemanget genom att eleverna får erfarenheter i skolan som uppfyller deras behov av att känna kompetens, autonomi och tillhörighet. Ledarskap bygger arbetsro: Även om ordning och trygghet inte är tillräckligt för att lärandemiljön ska hålla hög kvalitet, är det praktiskt taget omöjligt att utbilda eleverna utan en sådan miljö. Viviane Robinson, Elevnära skolledarskap, s. 146ff. Målsättning: Våra pedagoger har förmågan att skapa en positiv, samarbetsinriktad och inkluderande kultur i undervisningsgruppen, de lyckas motivera eleverna till aktivt deltagande och att skapa arbetsro.

Undervisningskvaliteten avgörande Större variation i elevresultat inom skolor än mellan dem, det är viktigare i vilket klassrum än i vilken skola du går, lågpresterande elever behöver högkvalitativa lärare (Dylan Wiliam, Att följa lärande (2013), s. 31f, 36). Det som utmärker de skickligaste lärarna är att de vill lära sig ännu mer (Skolverket, Att läsa och förstå, s. 22). Läsåret 18/19. Projektanställning 50%. Besöka varje klassrum i Svalövs kommun, inventera statusen på undervisningskvaliteten samt behovet av fortbildning. Läsåret 19/20 samt 20/21. Arrangera adekvat fortbildning utifrån genomförd inventering. Insatsen kan bestå av fler olika delar beroende på vad inventeringen visar. Målsättning: o Vi är medvetna om våra styrkor och utmaningar, och vi arbetar kontinuerligt med medvetna och väl valda fortbildningsinsatser för vår personal. o Vi levererar hög kvalitet i varje enskilt klassrum.

Svenska: läsförståelse God läsförståelse påverkar möjligheterna att utveckla kunskap i alla skolämnen och genom hela skoltiden. Den tidiga språkutvecklingen påverkar barns olika förutsättningar att klara av skolans krav och förmåga att tolka och förstå olika texter långt upp i skolåren. Språkutvecklingen är knuten till sociokulturella förutsättningar. En treåring som finns i en god språkmiljö har utsatts för ca 30 miljoner ord, medan en treåring som befinner sig en svag språkmiljö har utsatts för ca 10 miljoner ord. Tydlig satsning på språkutvecklande arbetssätt i förskolan samt förskoleklass. Skolverket, Att läsa och förstå, s. 8, 28ff Utökad timplan i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan med tyngdpunkten förlagd till åk. 1-3 och med fokus på läsförståelse. Om möjligt med start ht18. I annat fall med start ht19. Riktade fortbildningsinsatser för skolledare och pedagoger utifrån identifierade behov. Målsättning: o Vi har ett språkutvecklande arbetssätt som startar i förskolan och som tidigt lägger grunden till en god läsförståelse för våra barn och elever. o Vi har ett språkutvecklande arbetssätt i grundskolans alla årskurser och med fokus på läsförståelse. o Våra elever lämnar grundskolan med ett rikt språk.

Barn i behov av särskilt stöd Barn gör rätt om de kan. Det är vi som ska utbildning och kompetens att möta våra barn och elever, och vi får betalt för att göra jobbet (Ross Green, Bo Hejlskov). Lågpresterande elever behöver högkvalitativa lärare (Dylan Wiliam, Att följa lärande, s. 36). Vi måste förstå oss på eleverna innan vi kan ge rätt stöd (Linda Jensen, inkluderingskompetens, s. 8). Översyn av arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Hur arbetar vi idag, hur vill vi arbeta framåt? Översynen påbörjas i augusti 2018 och ska vara klar 22 december 2018. Målsättning: Vi ger barn i behov av särskilt stöd goda lärandemöjligheter genom att vi möter dem med positiva förväntningar samt säkerställer att de möter personal med rätt kompetens för uppdraget i en väl anpassad lärmiljö.

Nyanländas lärande Nyanlända elever har betydligt lägre resultat än övriga elever (Skolinspektionen, Utbildningen för nyanlända, s. 36). För att tillhöra gruppen nyanlända elever i enlighet med skollagens definition ska barnet ha varit bosatt utomlands och numera vara bosatt i landet. Barnet ska ha påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet (Skollagen 3 kap. 12a ). Varje nyanländ elev är en individ med ett eget unikt bagage (Tiia Ojala, Mötet med nyanlända, s. 11). Skolinspektionen har i denna granskning mött nyanlända elever som sinsemellan har olika erfarenheter, olika intressen och olika förmågor. Utöver att de migrerat till Sverige och inte talar svenska på förstaspråksnivå finns det mer som skiljer dem åt än som håller dem samman som grupp (Skolinspektionen, Utbildningen för nyanlända, s. 33).

Nyanländas lärande Den forskning som finns på området pekar på att mottagning och kartläggning av nyanlända elever är av stor vikt för skolans fortsatta arbete med elevernas utbildning. Vidare pekar Skolinspektionens kvalitetsgranskning från 2009 på att nyanlända elever ofta bemöts med ett synsätt som saknar tydligt formulerade höga förväntningar på deras förmågor. Skolans förhållningssätt är centralt för de nyanlända elevernas förutsättningar. En viktig del i detta är om skolan ser nyanlända elever som ett problem eller som en tillgång. Det gynnar inte nyanlända elever att deras utbildning hamnar vid sidan av den ordinarie. En god allmändidaktisk kompetens är en förutsättning, men det krävs också att läraren erövrar en god kompetens kring andraspråksinlärning och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Använda modersmålet som en styrka i kunskapsinhämtningen (studiehandledning på modersmålet viktigt). Skolinspektionen, Utbildningen för nyanlända (2014). Översyn av arbetet med nyanlända från kartläggning till lärande. Hur arbetar vi idag, hur vill vi arbeta framåt. Översynen påbörjas i augusti 2018 och ska vara klar 22 december 2018. Anställa samordnare för mottagning och kartläggning. Utöka studiehandledningen på modersmålet med hjälp av statsbidraget. Målsättning: o Vi möter våra nyanlända elever som individer och med positiva, tydliga förväntningar. o Vi har ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen och våra pedagoger har en god kompetens kopplat till andraspråksinlärning.

Digitalisering Digital kompetens en av EU:s åtta nyckelkompetenser: Digital kompetens: säker och kritisk användning av informations- och kommunikationsteknik för arbete, fritid och kommunikation. Nationell it-strategi. Tre fokusområden: 1) Digital kompetens för alla i skolväsendet, 2) Likvärdig tillgång och användning, 3) Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter. Rekrytera en digitaliseringsstrateg med processledaransvar för det pedagogisk-digitala utvecklingsarbetet (utökning av befintlig tjänst från 50 % till 100 %). Arbeta fram en förvaltningsgemensam digitaliseringsstrategi med fokus på det pedagogiska utvecklingsarbetet. Strategiarbetet påbörjas i augusti 2018 och ska vara klart 22 december 2018. Målsättning: o Vi arbetar med digitala verktyg som en naturlig del av lärandet i vardagen, där elever och personal har tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar. o Digitaliseringen ger lärarna utökade möjligheter att anpassa undervisningen både med hänsyn till undervisningsmetoder och till undervisningsmaterial. o Digitaliseringen bidrar till ökad motivation hos eleverna och fungerar som ett stöd i kunskapsinhämtningen. o Eleverna använder digitala verktyg med ett källkritiskt förhållningssätt och i samklang med läroplanens värdegrund.

Hjärnstark Anders Hansen, specialistläkare i psykiatri: Skolgymnastik handlar inte om att bli bra på en sport utan att bli bra på matte och svenska! Träning tillför mer blod till hjärnan samt producerar signalproteinet BDNF (Brain-derived neurotrophic factor), som i sin tur påverkar kognitiva funktioner som minne och inlärning. För maximal kognitiv (tankemässig) effekt: Spring 3 ggr per vecka, 45 minuter per gång. Ganska högt tempo 70 % av maxpuls. Ska bli andfådd. Cykla, simma, tennis eller kampsport går lika bra! Intensiteten räknas! Promenad ger bra effekt men springa är bättre. Styrketräning tycks utifrån vad vi vet idag - inte ge samma effekt. Pilotprojekt med start ht18 1-3 skolor (Linåker, Parkskolan, Lunna, Billeshög, Midgård). Inled skoldagen med pulshöjande aktivitet 3 gånger i veckan, 45 minuter per gång. Bjud på frukost efter pulshöjande aktivitet för att eleverna ska få tillbaka energi och för att de ska orka med den utökade skoldagen. Målsättning: öka elevernas välbefinnande och deras kunskapsresultat.

Ting tar tid Ting tar tid och det gäller varje förändringsprocess. Vi måste lära oss att räkna i många månader och i år, inte tro att allt är klart vid nästa kvartalsrapport. [---] Ett någorlunda stort förändringsarbete tar vanligen mellan två och fem år. Bo Ahrenfelt: Förändring som tillstånd (2010), s. 321.