Kvalitetsdokument Norra Åsgårds förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument Norra Åsgårds förskola (läå 2014/2015) Norra Åsgårds förskola består av två avdelningar för barn mellan tre år och fem år och en för de allra minsta (ett år-tre år). På de två äldre barnsavdelningarna går det i dagsläget ca 18 barn på respektive avdelning och på yngre barnsavdelningen går det ca tio barn. Sammanlagt på Norra Åsgård är vi tio pedagoger plus vår kokerska. Av dessa tio pedagoger är sex förskollärare och fyra är barnskötare.

Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 3 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 4 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 5 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 6 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande... 9 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling... 11 7 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 13 8 Nyckeltal... 14 Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 2(14)

1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Enligt Skolverkets rekommendationer bedriver vi systematiskt kvalitetsarbete genom att planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Detta gör vi på följande sätt. Norra Åsgård: Vi har haft två planeringsdagar, en i början av höstterminen och en i början av vårterminen. En gång i månaden har vi personalmöten. Detta läsår har vi fokuserat på att göra alla medvetna och involverade i det systematiska kvalitetsarbetet genom att gå igenom texten och innehållet tillsammans med hjälp av en projektor. Under läsårets gång har vi fått handledning av Eva Köpniwsky en timme varannan vecka. Under hösten var det en från varje avdelning, men det var inte samma pedagog som gick vid alla tillfällena utan man turades om. Under våren har det däremot varit samma tre pedagoger från respektive avdelning som har gått alla tillfällena. Alla avdelningar och tvärgrupper har skrivit utvärderingar över sin verksamhet vid terminernas slut. Dessa, tillsammans med kundenkäter. självvärderingarna samt utdrag från Schoolsoft har sedan skrivits ihop i kvalitetsredovisningen. Förskolans likabehandlingsplan uppdateras kontinuerligt och blir därmed en del av det systematiska kvalitetsarbetet för att kunna säkerställa att alla behandlas på ett rättvist och bra sätt. Vi har husmöte en gång i veckan, där en pedagog från varje avdelning medverkar, för att skaffa oss en gemensam bild över hur läget i huset ser ut med eventuella ledigheter bland personalen, viktiga datum eller annan information. Vid större gemensamma aktiviteter planeras också dessa vid tillfällena. Varje vecka har avdelningarna och tvärgrupperna en varsin timmes schemalagd planeringstid. Vi erbjuder alla föräldrar att vid ett tillfälle per termin komma till förskolan på utvecklingssamtal angående deras barn. Vid behov eller efterfrågan händer det att det blir fler samtal per termin. Kompetensutveckling är viktig för att göra all personal medveten om att man ständigt kan vidareutvecklas och bli bättre inom sin yrkesroll. Vi har deltagit på flera olika slags föreläsningar under året bl.a. om lekens betydelse, språkets utveckling och om lärplattor i förskolan. Med hjälp av lotusdiagrammet har det blivit lättare för pedagoger att synliggöra för barn och föräldrar att aktiviteter kan involvera fler pedagogiska områden än bara ett som är huvudsakligt fokus. Dessa används vid utvärderingarna. Pedagoger på en äldre-, och yngrebarnsavdelningen har haft tillgång till en psykolog, för att få stöd i vår oro kring ett barn på respektive avdelning. Psykologen har gett oss bra tips och råd samt stärkt oss inför samtal med föräldrarna. Äldrebarn: Se ovan. Yngrebarn: Vi har låtit lotusdiagrammet vara utgångspunkten för vårterminens Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 3(14)

utvecklingssamtal. Detta gjordes eftersom vi ville vara tydliga för föräldrarna om förskolans strävandemål samt på ett konkret sätt lyfta fram hur vi jobbar inom de olika pedagogiska områdena. Pedagogerna fick mycket bra och uppskattande respons från föräldrarna. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi behöver bli bättre på att utvärdera våra arbetstillfällen så snart vi kan efter att de har ägt rum, och detta ska göras tillsammans med barnen. Bland pedagogerna efterfrågas det mer planeringstid. Som det ser ut idag arbetar några pedagoger deltid. Detta har lett till att det då har varit lite svårt att avsätta tider för planering, vilket i sin tur har gjort att den största delen av planeringstiden läggs när det är fulla barngrupper. Vi behövs i barngrupperna. Detta kommer dock att ändras under hösten då dessa pedagoger inte kommer finnas kvar på arbetsplatsen och med en eventuell schemaförändring kommer det bli en extra planeringstimme i månaden per avdelning. 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Norra Åsgård: Vi ser vår förskola som en öppen förskola som anpassar verksamheten för alla barn oavsett hur de individuella förutsättningarna och behoven ser ut. För de yngsta barnen och för barnen med annat förstaspråk än svenska använder vi ett tydligare kroppsspråk samt fler bilder som kommunikationshjälpmedel. Vi har ett nära samarbete med föräldrar och tillsammans utarbetar vi en plan för just deras barn. Om vi önskar kan vi ansöka om extra resurser för ett barn från kommunen. Föräldrar har vid behov fått med sig språkmaterial hem i form av t.ex. munsagor. Under det här året har vi använt oss av psykolog, handledare och talpedagog som stöttning i vår verksamhet. Vi deltar i utbildningar, föreläsningar och nätverksträffar och delger varandra. Vi har haft föreläsning om Bornholmsmodellen som är ett verktyg för att uppmärksamma barnen på språket. Alla barn är olika, men är ändå lika mycket värda. Detta uppmärksammas barnen genom att vi pedagoger har ett demokratiskt arbetssätt där exempelvis turtagning och att barnen är med och bestämmer aktiviteter m.m. Vi arbetar mycket med gemenskapen i gruppen och att alla skall känna tillhörighet. Exempelvis sitter alla flaggor från länderna som finns representerade på förskolan ovanför vår huvudentré. Vi har utarbetat en likabehandlingsplan som ständigt skall finnas med och vara levande i verksamheten. Denna uppdateras varje år. Det finns en rullstolsanpassad toalett på förskolan, men används inte i dagsläget av barnen då inget av barnen har det behovet. Just nu används den som en av två personaltoaletter, men kommer bli ändring till hösten då behovet kommer förändras. Det finns inga trappor eller trösklar inne i huset, vilket gör att det går att köra rullstol och andra liknande hjälpmedel här inne utan problem. Däremot är det ett trappsteg för att komma in genom respektive avdelningsdörr. Huvudentrén har Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 4(14)

inget trappsteg. Vi arbetar förebyggande för att underlätta för barn som tycker det är jobbigt när det inte finns rutiner eller när det är rörligt inne på sin avdelning. Enligt kundundersökningen är föräldrarna mycket nöjda med vårt arbete kring deras barn. I år tycker 93 % av föräldrarna att deras barn får den hjälp och det stöd som barnet behöver. Vi får två procentenheter lägre i år än förra året och vad det beror på är svårt att säga. Äldrebarn: Se ovan. Yngrebarn: Se ovan. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Språkgrupperna ska bli mer kontinuerliga och inte bara ske ibland. Det efterfrågas hjälp bland pedagogerna där svenska och engelska inte räcker till vid kommunikationen mellan förskolan och hemmet. Professionella tolkar hade varit önskvärt vid den här kommunikationen, exempelvis vid utvecklingssamtal både för föräldrarnas skull, men också för pedagogernas. Pedagogerna önskar också stöd, kunskap och verktyg för barn som inte pratar svenska. De önskar ett större samarbete med kommunen om hur man tar emot flyktingbarn. Till hösten kommer det börja barn som har behov av särskild utformad miljö p.g.a. deras rullstolar. Detta kommer ställa högre krav på oss pedagoger och det kommer också bli tydligare för oss hur vi måste tänka kring tillgänglighet för alla. 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Norra Åsgård: Alla barn har en egen pärm där deras intressen och arbeten dokumenteras. Det kan vara barnens tankar och idéer, bilder på barnen när de håller på med en process samt resultatet av en process. Gruppdokumentation sätts upp på väggarna på avdelningarna eller i våra hallar för allmän beskådan. Varje termin skrivs Individuella Utvecklingsplaner (IUP). Föräldrarna bjuds sedan in till ett utvecklingssamtal där de får ta del av det som har skrivits. De får också komma med synpunkter kring barnets styrkor samt vad som behöver vidareutvecklas. Om det finns behov av att ha ett uppföljningssamtal under samma termin, görs detta. På Schoolsoft dokumenteras vår verksamhet på ett tillgängligt sätt för de föräldrar som vill ta del av den. Genom observationer av ett barn kan vi få reda på mycket. Detta kan antingen göras genom anteckningar eller genom filminspelning. Nackdelen med anteckningar är att det enda som finns att ta del av efteråt är det som observatören la märke till vid situationen. I och med lärplattans intåg har vi Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 5(14)

börjat spela in barn i olika situationer. På det sättet får man med hela situationen och inte bara det som antecknades. Vi är noga med att visa barnen vad som har spelats in av dem, för att inte nedvärdera deras intigritet och identitet. Barnens teckningar sätts ibland in i deras pärmar. Urvalet sker antingen på deras initiativ eller om det är någon pedagogisk grundtanke bakom. Det sätts också upp teckningar på väggarna som synlig väggdokumentation. Utställningar på biblioteket under kommunens Barnens vecka och i Mörby centrum. I kundundersökningen framkom det att 84 % av föräldrarna tycker att förskolan dokumenterar deras barns utveckling och lärande. I självvärderingen var det något högre procentantal som tyckte att de dokumenterar barnens lärande och utveckling: 89 % av pedagogerna tyckte att de gjorde det. Vi gör barnintervjuer för att få veta hur barnen tänker. Ibland är det bestämda frågor så som hur de trivs på förskolan, men ibland kan det vara en konversation som leder till en intervju. Detta sker i större utsträckning på äldre barnavdelningarna än på yngre barnsavdelningen. Äldrebarn: Se ovan. Yngrebarn: Se ovan. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Alla pedagoger behöver diskutera vad som ska dokumenteras, varför och hur. Just nu gör vi olika på olika avdelningar. Hela arbetslaget behöver lära sig nya, enkla sätt att dokumentera barns utveckling och lärande t ex med hjälp av Ipads. Pedagoger kommer att fortsätta utvärdera aktiviterer tillsammans med barnen. Då frågar vi barnen: vad har vi gjort, har ni haft kul, vad har ni lärt er, vad har varit svårt/lätt, vad vill ni lära er nästa gång? Vi behöver tid för gemensamma diskussioner, utvärdering och analys och goda idéer för att kunna utveckla och förbättra oss, t ex flera studiedagar. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Norra Åsgård: Pedagogerna är språkliga förebilder för barnen. Vi försöker tala tydligt och artikulerat. Det förs samtal och konversationer mellan barn och pedagoger där barnen ges tid att uttrycka sig, samtidigt som pedagogerna lyssnar och bekräftar barnen. Pedagogerna hjälper barnen att benämna olika saker som vi möter i vår vardag. Vi pratar om berättelser och händelser ur barnens och pedagogernas vardag. Pedagoger bekräftar det barnen säger och sätter ord på barnens känslor och behov. Högläsning sker aktivt på alla avdelningar. Vi stärker vikten av barns delaktighet bl. a. genom att de får välja vilka sagor de vill höra och i mån av tid diskuteras de och pedagogerna ställer kunskapsutvecklande frågor rörande innehållet samt bokens ord och bilder. Bokdiskussionen sker i samspel med de andra barnen och pedagogerna. Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 6(14)

Pedagogerna ser att barnen själva väljer att sätta sig med en bok att bläddra i. Vi sjunger födelsedagssången på andra språk exempelvis finska, engelska, franska och norska. Ett antal besök på biblioteket har gjorts. På äldre barnsavdelningarna sker besöken dock inte lika ofta längre då bokpåsar i hallen har blivit en del av vardagen istället. Dessa hänger i hallen i syfte att uppmärksamma föräldrarna om vikten att läsa högt för sina barn. På yngre barnsavdelningen sker fortfarande regelbundna biblioteksbesök tillsammans med barnen. Att säga stopp och visa stopp-handen övas på alla avdelningarna för att stärka barnens integritet samt visa för barnen att deras vilja och ord betyder lika mycket som om någon pedagog säger stopp. Alla avdelningarna sjunger mycket sånger och varje fredag har vi en stor gemensam sångsamling med alla avdelningarna. Under dessa samlingar turas avdelningarna om att vara ansvariga och barnen får vara delaktiga genom att exempelvis välja sångerna samt bestämma hur långt vi ska räkna innan vi börjar sjunga. Alla pedagoger har deltagit i en fortbildningskurs om Språkfokus i förskolan med Anna Tebelius Bodin. Pedagoger uppmuntrar vid utvecklingssamtalen föräldrarna att läsa böcker för sina barn, men också att samtala mycket med sina barn. Gällande arbetet med tema empati har pedagogerna lyft att alla barnen bör, om möjligheterna finns, dela med sig. Värdegrundsarbetet är något som ständigt lyfts på förskolan. Att säga förlåt, försöka lyssna på varandra för att kunna hantera och lösa konflikter, vänta på sin tur och visa samt prata om sina känslor är allt en del av en vardag. Barnens namn finns utmarkerat på bänkarna vid deras platser. Detta för att öka deras medvetenhet kring bokstäver och hur deras namn ser ut. Kundundersökningen visar att föräldrarna är positiva till pedagogernas språkinlärning, i år blev resultatet 93 %. Självvärderingen visar att 89 % av pedagogerna på förskolan arbetar för att utmana och stimulera barnens språkutveckling. Äldrebarn: Vi leker språk- och samarbetsutvecklande lekar så som Fruktsallad och Spegeln. Under hökens vida vingar leker barnen och pedagogerna tillsammans och här kan även belysas att matematik är en del av språkleken då barnen får öva på färger. Kroppsmemory och Blindbock är ytterligare två exempel på lekar. Sjunger andra sånger än födelsedagssången på fler språk än svenska. Exempel på sådana sånger är bl. a. Broder Jakob och Imse Vimse Spindel. Book Creator har används av några femåringar, men inte alla. I appen har de fått möjlighet att skapa digitala kompisböcker där de fått träna på att känna igen bokstäver, skriva med stora och små bokstäver, men också att ljuda och rimma. Avslutningsvis fick de rita bilder till sin bok och sedan berätta om det. På en av avdelningar har barnen lyssnat på ljudsagor och ljudböcker. Barnen har fått lyssna på böcker om Sune och Bamse, sagor av Astrid Lindgren samt julkalendrar på sr.se. Kärleksmysteriet och 112 berättelser har barnen också fått lyssna på vid deras vil-tillfällen. Fyra- och femåringarna gjorde en utflykt för att gå på en teater om att vara miljömedveten och klimatsmart med Ivar, Knutte och Katten på Danderydsgården. Ljuda och leka med bokstäver, blåsa bomull, blåsa kulor i banor, Munsagan Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 7(14)

Gumman städar är aktiviteter som också förekommer på avdelningarna. På den ena äldrebarnsavdelningen har det funnits dramatillfällen där barnen har fått öva på att uttrycka sina känslor, men också vilken slags ton man har när man uttrycker sig: att det finns olika sätt att uttrycka sig på. De har också arbetat med Bockarna Bruse. Vid det första tillfället fick de se sagan som en dockteater spelad av en pedagog och vid ett annat tillfälle fick barnen själva gestalta Bockarna Bruse med deras egna kroppar. Vi analyserar bilder och texter från böcker som vi läser och filmer vi ser. Pedagogerna upplever att barnens interesse för läsning och skriftspråket ökar, barnen skriver listor. Vi upplever det som att barnen vill lära sig att läsa. Barnen återberättar sagor, dramatiserar och ritar sagor samt berättar egna berättelser. På den ena avdelningen har antalet barn under samlingarna minskats ner för att främja barnens förmåga till att få ta mer plats individuellt. På den andra avdelningen har det samtalats kring vänskap och böcker under samlingarna. Alla Solar från båda avdelningarna (femåringarna) har sett, läst eller besökt: En film om Alfred Nobel på svtplay.se i syfte att lära sig om vem han var inför Nobeldagen. Vi åkte på utflykt till Nobelmuseet. Programmet Mitt bland tusen ord! Barnen funderade kring sagor, dikter, hjältar och hjältinnor. Tillsammans skapade barnen en berättelse om Nobelmuseets Bubbelbarnen. Vi har läst En liten kompisbok av Linda Palm och Lisa Sollenberg (10 st.) eftersom vi har tema empati. Pedagogerna upplever att de äldre barnen tydligt kan uttrycka sina åsikter, tankar och erfarenheter. Pedagogerna låter barnen aktivt vara med och utvärdera aktiviteter och kommer med nya förslag för att föra verksamheten framåt. Alla Månar från båda avdelningarna (fyraåringarna) har utifrån tema empati läst flertalet böcker där ämnena har handlat om känslor, vänskap och mångfald. Efter att pedagogerna och barnen har läst böckerna har de tillsammans diskuterat och resonerat om dem. Böckerna som lästes var: Så lika, så olika av Jennifer Moore-Mallinos. Boken handlar om mångfald och allas lika värde. Låt alla vara med av Ulrika och Mats Slottner Om hur det känns att inte få vara med att leka, hur det känns när man får en kompis osv. Ramsan Kompiskedjan Pedagogerna har också upptäckt att barnens intresse för bokstäver i barnens namn och språkets olika fonem har ökat. Alla Stjärnor från båda avdelningarna (treåringarna) har utifrån tema empati: samtalat kring hur de ska vara mot varandra, t ex barn har sagt att de ska vara snälla mot kompisar och alla får vara med och leka, att de ska säga Förlåt och dela med sig. Erbjudit barnen möjligheten att tillverka ett djur eller någonting annat som de tyckte om av gipsbindor och aluminiumfolie. Dessa fick barnen måla och sedan leka med. Pedagogerna upplevde barnen som engagerade och intresserade. Yngrebarn: Under hösten arbetade barnen och pedagogerna med boken Petter och hans fyra getter skriven av Einar Norelius på olika sätt: som flanosaga, tredimensionell Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 8(14)

saga och traditionell högläsning. En annan saga som pedagogerna och barnen har arbetat med på samma sätt är Bockarna Bruse som pedagogerna upplever att barnen tycker mycket om. Den har därför fått en del i verksamheten på flera olika sätt och utöver de olika varianterna som Petter och hans fyra getter gestaltades på, sjöngs också sången om de tre bockarna. Det händer ofta att barnen vill sjunga den på samlingar eller vid blöjbyten. Precis som på äldrebarnsavdelningarna förekommer det mycket språk-, ljud- och fingerlekar, Tre exempel på ramsor kan vara Tigerjakt, Pelle Plutt och Tummetott och Slickepott. Barnen får ibland dricka sin mjölk eller sitt vatten ur sugrör vid matsituationerna, men också blåsa bubblor i vatten vid andra tillfällen än vid maten. De har också blåst på fjädrar och sett hur de då har flugit iväg. Detta är exempel på munmotoriska övningar, vilket är bra för barnens språkutveckling. Pedagogerna upplever det som att barnen tycker det är roligt med sånger som har rörelser och därför sjungs många olika sånger av det slaget. Huvud, axlar, knä och tå, Maskinen och Krokodilen i bilen är exempel på några sådana sånger. Vid flera tillfällen har pedagogerna övat barnens förmåga att lägga märke till och minnas detaljer genom att leka Kims lek med barnen. Dessutom utmanas barnens förmåga att sätta ord på sakerna, men det är också en matematisk utmaning då barnen får se mönster. Vid höstterminens slut kunde ett fåtal barn se vilken av två saker som var borta, medan vid vårterminens slut kan de flesta se vilken sak som är borta när det finns upp till sju saker att välja bland. Pedagogerna försöker utveckla en grundförståelse för språket genom ljud och språkets beståndsdelar: morfem och olika fonem. Detta arbete görs genom att sätta ord på och föra samtal kring bilder samt klappa barnens olika namn. Barnen får också öva sig på att lyssna efter olika ljud. En aktivitet som har gjorts exempelvis den där en äggklocka ska gömmas och barnen ska leta rätt på den. När övningen gjordes hittade pedagogerna ingen äggklocka, utan istället fick ett alarm på mobiltelefonen vara det som barnen skulle lyssna efter. Barnen fotograferas och får sedan rita ett självporträtt utifrån fotot. När de är klara uppmuntrar vi barnen att skriva sina namn på sitt självporträtt. Tanken är att deras utveckling ska synliggöras i takt med att de växer och blir äldre. Vi pratar om hur första bokstaven i barnens respektive namn och vi klappar stavelserna i namnen ser ut vid olika tillfällen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Ord i vardagen behöver benämnas med bilder exempelvis på duplo, lego, klossar, pennor med text till. Språkgrupper för att träna ljudande; språksagor, spel, lekar och sånger. Visa tydligt för föräldrarna hur avdelningar/grupper arbetar med språk. På Schoolsoft och vid samtal med föräldrarna samt väggdokumentationen. Inhandla nya böcker till barnen. Hylla med böcker relaterat till aktuellt tema som vi lånar från biblioteket. Vi har ett bra samarbete med biblioteken. 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Norra Åsgård: Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 9(14)

Det finns lättillgängliga och tydligt markerade matematikhörnor på alla avdelningar. I dessa finns det ett varierat utbud av material som är föränderligt över tid. Det finns pussel, bygg- och konstruktionsmaterial så som tåg- och kulbanor, klossar och olika slags lego på alla avdelningar. Detta stimulerar och utvecklar inte bara barnens matematiska tänkande, utan också många gånger deras förmåga att kunna samarbeta. Vi använder matematiska begrepp, metoder och resonemang i vardagen. Exempelvis pratar vi om hel och halv smörgås, i vilken ordning man klär på sig kläderna när vi ska gå ut, över och under/framför och bakom. Vi är bra på att benämna antal och det är ett vanligt förekommande att barnen själva räknar antal, både i ute- och innemiljön. Vi utmanar barnen med olika slags aktiviteter där matematik är en del av innehållet. Exempelvis rörelse och rytmik, sång-, finger- och musiklekar. Naturvetenskapliga experiment, dramalekar och kreativt skapande är andra aktiviteter som utmanar barnens matematiska tänkande. Vi blandar play-doh-lera tillsammans med barnen. De får vara med och räkna ingredienserna samtidigt som de får följa hur ingredienserna blir leran. Genom att erbjuda barnen material för att lägga pärlplattor och göra pärlhalsband utvecklas barnen sin förmåga att se, lägga och upptäcka mönster. Enligt kundundersökningen säger 88 % av föräldrarna att vi arbetar för att stimulera och utmana barnens matematiska tänkande. Av självvärderingen kan vi utläsa att 100 % av pedagogerna säger sig arbeta utmanande och stimulerande för barnens matematiska tänkande. Äldrebarn: Femåringar har gjort besök på Naturens hus där temat var Naturlig matematik. De fick öva på taluppfattning, kvadrater, rektanglar, och multiplikation. Fyraåringar har jämfört längden på sina namn och samtalat kring vilka namn som innehåller vilka bokstäver. Exempelvis: hur många barn har bostaven R i sitt namn? I matematikhörnorna på äldrebarnsavdelningarna finns bl. a. 33 cl-bowling, våg, former, sorteringsmaterial som är roliga material som främjar barnens matematiska tänkande. Båda avdelningarna har haft matematiksamlingar under året som har gått. Barnen hjälper till att lösa matematiska problem, t.ex. att bygga ett hus till en gumma från Sagan om den lilla gumman. Under flera skogsutflykter har vi låtit barnen jämföra pinnars olika längder, sorterat dem o.s.v. Barnen har också fått leta efter hårda och mjuka material i skogen. På det här sättet har vi flyttat ut och bytt ut läranderummet till naturen. Yngrebarn: Vid samlingarna räknas antalet barn som sedan jämförs med ett antal duploklossar. Vi har blandade byggt ett torn med lika stort antal klossar som barn. Sedan har vi delat tornet i olika konstellationer. Detta görs för att på ett konkret visa att samma antal kan se ut på olika sätt. Vi en dukvärd varje vecka som får hjälpa till att duka av bordet. Då utmanas dukvärden att sortera sakerna från bordet. Barnet sorterar matavfallet och besticken i olika hinkar, ställer tallrikar på hög och ser till att det bara står två glas i höjd på vagnen. Som plus i kanten på detta dagliga matematiska inslag får barnen känna sig stora och välbehövliga, vilket de uppskattar mycket. Vid fruktstunden ställer vi matematiska frågor till barnen så som vill du ha en Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 10(14)

eller två clementinklyftor? och vill du ha en halv eller två fjärdedelar?. Vi har använt en app som heter Nyckelpigan. Det är en levande räknesaga som barnen verkar uppskatta. Vi har haft tema grundfärgerna. Vi har sjungit en sång som heter Klossen på huvudet och efteråt pratat om de fyra olika grundfärgerna. Inne på avdelningen pratas det mycket om färger och antal eftersom vi vill öka barnens medvetenhet kring just dessa områden. Några barn använde engelska appar hemma på sina ipads, vilket har lett till att vi ibland benämner färgerna på engelska också. Det är viktigt att komma ihåg att barnen inte kan särskilja olika språk, utan att allt som sägs är på ett och samma språk. För att förstärka den visuella upplevelsen av grundfärgerna har pedagogerna fyllt petflaskor med färg och sedan lagt i paljetter, knappar eller glitter i samma färg. Dessa står lättillgängligt i matematikhörnan. Vidare i matematikhörnan finns det exempelvis pappkartonger som är stapelbara, en äggkartong med målade fack för sortering, skruvar och muttrar i grundfärgerna, geometriska 3D-pussel m. m. Vi mätte barnen och markerade ut deras längd på ett papper som hängdes upp på väggen. På detta sätt fick barnen på ett konkret sätt ta del av hur långa de är. Vi har också byggt barnens längder i flera torn av lego. Vi tog kort på barnen bredvid deras torn för att visa att de var lika långa som dem. För att öka föräldrarnas medvetenhet kring de olika pedagogiska områdena som finns i läroplanen, skriver vi dagligen i en almanacka bredvid ytterdörren hur dagens olika aktiviteter involverar områdena, däribland matematik. Vi la också upp utvecklingssamtalen utifrån ett Lotus-diagram där det blir konkret hur vi arbetar med de olika pedagogiska områdena. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi behöver se över det matematiska lekmaterialet och komplettera det. Vi behöver också öka barnens delaktighet i valet av lekmaterial. Vi behöver fortsätta vara tydliga med att använda rubriken matematik på Schoolsoft, i samtal med föräldrar och i den pedagogiska dokumentationen. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Norra Åsgård: Det finns en laptop med trådlös internetuppkoppling på varje avdelning. Dessa datorer används för att samla och hämta kunskap inom olika områden så som exempelvis om kroppen, språk, matematik och vänskap. De har också använts som hjälpmedel inför Sommarfestens uppträdande genom att vi har kunnat titta på musikvideos. Datorerna används också för att kommunicera med föräldrarna, antingen via mail eller via Schoolsoft. På varje avdelning finns det en varsin lärplatta som alla har trådlös internetuppkoppling och en av dem har mobil internetuppkoppling också. Lärplattor används som hjälpmedel för pedagogisk dokumentation, men också för kunskapsinhämtande inom olika områden. De används dessutom för att lyssna på ljudböcker på läsvilorna på de olika avdelningarna. Att spela upp sånger och låtar via lärplattor verkar uppskattat bland barnen. Kunskapsutvecklande och pedagogiska spel och appar används också. Alla avdelningar har medvetet valt att inte låta barnen sitta ensamma och spela med motivetingen Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 11(14)

att barnen inte ska använda lärplattan på samma sätt som en ipad som de har hemma. Vi använder oss av utvecklade och pedagogiska appar i samspel med barnen. Alla avdelningar använder Sound Touch. Lärplattorna används också för att snabbt kommunicera med föräldrarna via Schoolsoft och/eller mail. Det finns högtalare att koppla in till datorerna eller till lärplattorna. Dessa är gemensamma och finns förvarade i en låda där de kan hämtas om någon önskar använda dem. Högtalarna används exempelvis för att spela musik när barnen vill dansa, på sago-vilan eller vid filmvisning. Vi har ett par högtalare som ger bra ljud som vi använder både som komplement till filmvisningarna, men också i samband med sångsamlingar eller när barnen bara vill dansa. På varje avdelning finns det också en varsin kompakt digitalkamera. Dessa används för att samla in bildmaterial till den pedagogiska dokumentationen som sedan sker med barnen. Digitalkamerorna används i olika stor utsträckning på de olika avdelningarna då det är individuellt vilket digitalt hjälpmedel pedagogerna hanterar bäst och känner sig säkrast med. Till varje avdelning finns det en varsin digital fotoram som har skänkts till oss. Dessa används inte längre då det tar tid från någonting annat som också ska göras. Föräldrar har efterfrågat möjlighet att ta del av flera av våra bilder, men just nu känns det som ett extra moment som blir lite omständigt då bilderna hamnar på flera ställen. Vi undersöker möjligheten att maila bilder på barnen direkt och smidigt för att öka föräldrarnas inflytande och delaktighet. Det finns en gemensam projektor som används av alla avdelningarna, men i olika utsträckning och för olika saker beroende på barnens ålder. En äldre TV med DVD-spelare finns också att tillgå på förskolan vid behov och önskemål. Varje avdelning har en varsin mobiltelefon som används för direkt kommunikation med, i huvudsak, föräldrar. Enligt pedagogerna tycker 89 % att de har ett arbetssätt där de integrerar modern teknik och digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten. I kundundersökningen togs inte den här frågeställningen upp. Äldrebarn: Det finns en varsin stationär dator utan internetuppkoppling inne på de två äldrebarnsavdelningarna. På dessa datorer får barnen spela pedagogiska spel så som exempelvis Kalle Kunskap och Mora Träsk där det är mycket siffor och former. Projektorn används på äldrebarnsavdelningarna för visning av bilder samtidigt som vi reflekterar över dem tillsammans med barnen. Under året har vi också använt projektorn för filmvisning av kunskapsfilmer om Alfred Nobel och barn i andra länder med funktionsnedsättningar. Att använda projektorn för film- och bildvisning gör att alla barnen kan ta del av skärmen, utan att någon riskerar att inte se. Exempel på appar som används av båda äldrebarnsavdelningarna är Mattemums, Shape Monster och Monster Hunt. De är pedagogiska appar som bland annat utvecklar barnens matematiska tänkande. Appen Book Creator har några femåringar använt för att göra digitala kompisböcker tillsammans med en pedagog. De har tränat på att känna igen bokstäver, skriva stora och små bokstäver, ljuda, rimma, rita bilder till sin bok och berätta om det. Barnen fick också rita bilder till sina böcker som sedan scannades in. Vissa barn har också redigerat bilder och text. Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 12(14)

Yngrebarn: På yngre barnsavdelningen har vi också kopplat in projektorn till lärplattan och visat filmer på akvariefiskar, vilda djur på savannen samtidigt som vi har pratat om vad som händer, vilka djur som visas o.s.v. Vi har också gjort kartongbilar som barnen kör framför en film där racerbilar på tävlingsbanan kör. På yngre barnsavdelningen har lärplattan använts för att öva barnens förmåga att lyssna efter ljud med hjälp av appen Soundtouch, men också apparna imovie och imotion har använts. De sistnämnda användes för att synliggöra hur det ser ut när snö smälter. Bilder och filmklipp kan bli en film som kan göras i olika hastigheter, vilket gör att ett två timmarsfilmklipp kan bli 30 sekunder om så önskas. En app som vi har använt oss mycket av under vårterminen är appen Nyckelpiga. Det är en levande räknesaga som involverar barnen genom att de måste trycka på olika ställen på skärmen för att komma vidare i sagan. Pedagogerna upplever att barnen frågar efter just den här appen. Under en slags övning som har genomförts upprepande gånger inne på avdelningen har en äggklocka blivit utbytt emot en mobiltelefon. Pedagogerna ställde alarm på telefonen och gömde telefonen. Barnen fick sedan lyssna efter ljudet i syfte att hitta telefonen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Ljusbord önskas av pedagogerna. Med hjälp av ett ljudbord kan man på ett roligt och kreativt sätt undersöka och utforska olika material från exempelvis skogsutflykten eller andra naturmaterial. Vi kan också låta barnen upptäcka nya dimensioner av alla slags föremål. Vi ser gärna flera utbildningstillfällen inom lärplattor och pedagogisk dokumentation, riktade till flera olika kunskapsnivåer - inte en kurs för alla anpassad för de på de lägre kunskapsnivåerna. Med rätt utbildning kan vi lättare låta barnen se sin egen metakognition, samt lära barnen använda teknik i sin utbildning. Det önskas egna lärplattor till personalen. Det behövs även kunskap kring appar för att kunna lyssna/se på sagor/sånger på olika språk. På detta sätt möter vi mångfalden som finns i våra barngrupper. Vi önskar också iphone-telefoner som avdelningstelefoner då det är synkroniseringsbara med våra lärplattor. Det skulle förenkla en del moment så som exempelvis foto- och bildhantering. 7 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Norra Åsgårds förskola hade 60,5 % enligt SCB statistik Vi tar emot lärarstudenter. Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 13(14)

Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning 8 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENK ÄT 2013 KUNDENK ÄT 2014 KUNDENK ÄT 2015 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 98 100 95 "Det är arbetsro i barngruppen" 77 85 72 Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 14(14)