Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 313 Norra Åsgård
|
|
- Birgit Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 313 Norra Åsgård
2 Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor) Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Nyckeltal Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 2(12)
3 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Enligt Skolverkets rekommendationer bedriver vi systematiskt kvalitetsarbete genom att planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Detta gör vi på följande sätt. Vi har haft tre planeringsdagar, en vid terminsstarten i höstas och två på vårterminen. Vi har personalmöte en gång i månaden. Under läsårets gång har vi haft handledning en timme varannan vecka. Alla avdelningar och tvärgrupper har skrivit utvärderingar över sin verksamhet vid terminernas slut. Dessa, tillsammans med kundenkäten, självvärderingen och samlad information på Schoolsoft har legat till grund för detta kvalitetsdokument. Förskolans likabehandlingsplan upprättas årligen och blir därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har husmöte en gång i veckan för att skaffa oss en gemensam bild över hur läget på förskolan ser ut inför den kommande veckan. Större gemensamma aktiviteter planeras också vid dessa tillfällen. Under höstterminen och första halvan av vårterminen har avdelningarna haft varsin reflektionstimme per vecka. Andra halvan av vårterminen har äldrebarnsavdelningarna haft 90 minuters reflektionstid varannan vecka per avdelning och yngrebarnsavdelningen har haft en timmes reflektionstid varje vecka. Vi erbjuder alla föräldrar utvecklingssamtal för sitt barn vid ett tillfälle per termin. Vid behov eller efterfrågan kan fler samtal erbjudas. Kompetensutveckling är viktig för att göra all personal medveten om att man ständigt kan vidareutvecklas och bli bättre inom sin yrkesroll. Vi har deltagit på flera olika föreläsningar under året, bl a "Utmaningar i förskolan", Första hjälpen, teckenstöd, giftfri förskola och utbildning vid autismcenter och i IKT och pedagogisk dokumentation. Med hjälp av Lotusdiagrammet har det blivit lättare för pedagoger att synliggöra för barn och föräldrar att aktiviteter kan involvera fler pedagogiska områden än bara ett som är det huvudsakliga temat. Dessa Lotusdiagram används också vid utvärderingar. Analys Som det ser ut idag arbetar några pedagoger deltid och det är svårt att avsätta tillräcklig tid för reflektion och planering. För att kunna fördjupa sig och utvecklas ännu mer i sin yrkesroll, skulle det behövas mer tid för reflektion, alltså uppföljning, utvärdering och analys av vårt utförda arbete. Det är mycket som ska utvärderas och vi måste bli bättre på att utvärdera kontinuerligt och inte, som i dagsläget när det främst sker i samband med terminsutvärderingarna. Vi utvärderar och gör pedagogiska dokumentationer tillsammans med barnen för att öka deras inflytande över sitt eget lärande samt synliggöra sin metakognition. Att vi har fått möjlighet att ha handledningstillfällen regelbundet under året har varit en stor förmån. Det har varit bra att vi kontinuerligt har haft handledningstillfällen där det har funnits möjlighet att samtala och handleda varandra. Vi hade ett mål om att vi skulle bli bättre på att reflektera över verksamheten kontinuerligt tillsammans med barnen. Detta har inte fungerat så bra som vi ville då det har varit svårt att ta sig tid till att gå undan med några barn och reflektera. Eftersom vi Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 3(12)
4 har många barn i behov av särskilt stöd kan det vara svårt att gå iväg med några få barn. De pedagoger som är kvar räcker då inte alltid till för de barn som är kvar i barngruppen. Vi behöver bli bättre på att ta oss tid till att utvärdera och reflektera våra arbetstillfällen så snart vi kan efter att de har ägt rum och att göra detta tillsammans med barnen. Pedagogerna efterfrågar mer planerings- och reflektionstid. Försöket med 1,5 timmes planeringstid varannan vecka per avdelning har inte fallit så väl ut som vi hoppades. Vi behöver gemensam tid varje vecka för planering och reflektion. Vi ska bli bättre på att ha regelbundna pedagogmöten med pedagoger från alla avdelningar och med förskolechefen. 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Vi ser vår förskola som en öppen förskola som anpassar verksamheten för alla barn oavsett hur de individuella förutsättningarna och behoven ser ut. För de yngsta barnen och barn med annat förstaspråk använder vi ett tydligare kroppsspråk, teckenstöd samt fler bilder som kommunikationshjälpmedel. Vi har ett nära samarbete med föräldrar och tillsammans utarbetar vi en plan för just deras barn. Vi har möjlighet att söka tilläggsbelopp från kommunen för de barn som behöver särskilt stöd. Vi har tillgång till resursstöd och handledning från kommunens skoldatatek, habiliteringens och autismcenters olika specialister samt logopeder från talkliniken. Vi deltar i utbildningar, föreläsningar och nätverksträffar och vi delger varandra våra nya kunskaper. Alla barn är olika, och är ändå lika mycket värda. Detta uppmärksammar vi barnen på genom att ha ett demokratiskt arbetssätt där vi exempelvis övar på turtagning och låter barnen vara med och bestämma aktiviteter m m. Vi arbetar mycket med gemenskapen i gruppen och att alla ska känna tillhörighet. Vi har upprättat en likabehandlingsplan som ständigt ska finnas med och vara levande i verksamheten. Det finns en rullstolsanpassad toalett på förskolan, och vi kan se att den kan komma att behövas på sikt. Vi har inga trappor inne i huset, vilket gör att det går att köra rullstol, rullator och andra gånghjälpmedel utan problem. Däremot är det trappsteg in till avdelningsentréerna. Huvudentrén har inget trappsteg. Analys av era insatser under året Genom att utarbeta och upprätta likabehandlingsplanen har vi möjlighet att diskutera hur vi motverkar kränkande behandling bland barn och personal. Pedagogerna har blivit mer medvetna om barnens språksvårigheter och har blivit bättre på att anpassa samlingar och andra aktiviteter efter barnens behov. Dock har vi inte riktigt lyckats ta oss tid till detta arbete så mycket som vi skulle vilja. Vi har under året använt oss av olika resurspersoner och vi är mycket nöjda med det samarbetet. Det ger oss bekräftelse i vårt arbete och verktyg att arbeta vidare med. Kommunikation med föräldrar som inte pratar svenska eller engelska har förbättrats Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 4(12)
5 under året då vi har fått tillgång till tolk, vilket har underlättat kommunikationen mellan förskola och hem. Eftersom vi har många barn i behov av särskilt stöd blir det stressigt när handlingsplaner och utvärderingar ska skrivas. Vi behöver se över våra rutiner kring detta. Språkgrupperna ska bli mer kontinuerliga och inte bara ske ibland. Vi bör utnyttja de resurser vi har och ha gemensamma språkövningar. Pedagogerna behöver också stöd för och verktyg för barn som inte pratar svenska, utarbeta egna dokument utifrån kommunens riktlinjer om mottagande av flyktingbarn. Vi har flera barn om har behov av särskilt utformad miljö på grund av sina olika hjälpmedel vilket ställer högre krav på miljön och pedagogerna. Vi behöver ramper till entréerna för att utöka dessa barns självständighet. Vi ska föra in dokumentation kring handlingsplanerna för barn i behov av särskilt stöd i vårt årshjul. 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Alla barn har en egen pärm där deras intressen och arbeten dokumenteras. Det kan vara barnens tankar och idéer, bilder när det håller på med en process samt resultatet av den. Vi har individuellt anpassade intervjuer/samtal med barnen för att få veta hur barnen tänker. Ibland är det bestämda frågor, som hur de trivs på förskolan, och ibland kan det vara en konversation. Vi dokumenterar vår verksamhet på Schoolsoft på ett tillgängligt sätt, bland annat med bilder. Vi har också ett Instagramkonto där vi visar vår verksamhet. Vi deltog i utställningen på Djursholms bibliotek i samband med Barnens vecka. Varje termin erbjuds föräldrarna ett utvecklingssamtal kring sitt barn. De får berätta om sitt barns styrkor och utvecklingsbehov. Tillsammans skriver vi en utvecklingsplan för barnet. Vid behov erbjuder vi föräldrar ytterligare samtal. Genom observationer kan vi få syn på barnens behov och intressen. Detta görs antingen genom anteckningar eller genom filminspelning. Nackdelen med anteckningar är att det enda som finns att ta del av efteråt är det som observatören la märke till vid situationen. När vi filmar får vi med hela situationen, även pedagogernas agerande, för att sedan kunna reflektera om vad och varför det blev som det blev. Vi är noga med att fråga barnen om vi får filma dem och vi gör dem medvetna om när de blir filmade och självklart visar vi barnen vad som filmats för att respektera deras integritet och identitet. Föräldrarna upplever att vi till 93 % dokumenterar sitt barns utveckling och lärande, föregående år var siffran 88 %. Pedagoger upplever att de till 100 % dokumenterar barnens utveckling och lärande. Föregående år var siffran 92 %. Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 5(12)
6 Analys Barnen tittar ofta i sina pärmar. I dagens läge är de delvis delaktiga i valet av verk till sina pärmar. När pedagogerna samtalar med barnen visar det sig att barnen är medvetna om sitt lärande och kan sätta ord på vad de gör. Vissa barn kan formulera vad de vill lära sig och hur de ska göra detta. Vi har lärt oss att barnens delaktighet i processen höjer barnens motivation till att delta. De föräldrar som går in på Schoolsoft och Instagram är nöjda över informationen som vi delger där. Dock är det många föräldrar som bara läser på Schoolsoft och Instagram vid enstaka tillfällen. Föräldrar är nöjda med utvecklingssamtalen och tycker att de får en tydlig information om sitt barns utveckling. Vi känner att vi inte har tagit oss tid att ta del av aktuell forskning inom området pedagogisk dokumentation. Intresset finns och vi har inte prioriterat tid till det. Enkäten signalerar att vi är på rätt väg när det gäller pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande. Pedagogerna behöver diskutera och bestämma tillsammans vad som ska dokumenteras, varför och hur. Alla pedagoger på förskolan behöver lära sig nya, enkla sätt att dokumentera barns utveckling och lärande, t ex med hjälp av enkla verktyg som Förskoleappen eller liknande verktyg. Vi behöver ta oss tid för gemensamma diskussioner, utvärdering och analys av goda idéer för att kunna utveckla och förbättra oss. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Pedagogerna är förebilder för barnen, detta gäller språket i allra högsta grad. Vi talar tydligt och artikulerat och använder språket på ett korrekt sätt. I samtal ges barnen tid att uttrycka sig, samtidigt som pedagogerna lyssnar och bekräftar barnen, sätter ord på barnens känslor. Pedagogerna hjälper barnen att benämna olika saker som vi möter i vår vardag. Vi pratar om berättelser och händelser ur barnens och pedagogernas vardag. Vi leker språklekar- och samarbetsutvecklande lekar, använder tecken som stöd, TAKK, och även kroppsspråk på annat sätt, som STOPP-handen. Högläsning sker aktivt på alla avdelningar. Vi stärker vikten av barns delaktighet bland annat genom att de får välja vilka sagor de vill höra och i mån av tid, diskuteras sagorna där pedagogerna ställer kunskapsutvecklande frågor rörande innehållet i boken. Bokdiskussioner sker i samspel med de andra barnen och pedagogerna. Pedagogerna ser att barnen ofta sätter sig själva med en bok att bläddra i. Vid utvecklingssamtalen uppmuntrar vi även föräldrarna att läsa för sina barn och också att samtala med dem. Alla avdelningar sjunger mycket sånger och en gång i veckan har vi en stor gemensam sångsamling. Under dessa samlingar turas avdelningarna om att vara ansvariga och barnen får vara delaktiga genom att välja sånger. Vi sjunger födelsedagssången, Imse, vimse spindel, Broder Jakob och andra sånger på olika språk, exempelvis finska, franska och norska. Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 6(12)
7 Vi har också använt lärplattan och använt appar som är kopplade till språket på olika sätt. Barnen har fått lyssna på ljudsagor och ljudböcker med hjälp av appen Boksnoken. I appen Book Creator har barnen fått möjlighet att skapa digitala böcker där de fått träna på att berätta och skriva. De har ritat bilder till sina böcker och sedan berättat sin saga för de andra barnen. Vi har analyserat bilder och texter från böcker och filmer med hjälp av appen Läsfixarna. Pedagogerna analyserar texten tillsammans med barnen och tränar på läsförståelse. Vi ljudar och leker med bokstäver, ramsar och tramsar, berättar och återberättar. Barnens namn finns skrivna på hyllor och lådor för att öka deras medvetenhet om bokstäver och lära sig känna sin bokstav och sitt namn. Vi upplever att barnen har ett stort intresse och nyfikenhet för läsning och skriftspråk. Föräldrar upplever att vi stimulerar och utvecklar barnens språkliga förmåga till 90 %, föregående år var siffran 93 %. Pedagogerna upplever att de stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga till 100 %, föregående år var siffran 92 %. Analys Pedagogerna på förskolan gör många övningar och aktiviteter för att stärka barnens språk och språkutveckling. Vi har uppmärksammat vissa barns dalande språkkurva. Vi försöker motverka detta genom att ha språkliga aktiviteter med barnen på många olika sätt. Vid de pedagogiska måltiderna får barnen många möjligheter till samtal. Det är en bra stund för barn i behov av särskilt stöd som behöver extra träning i sin språkutveckling och även för alla andra barn. Då finns det tillfällen för ordlekar, t ex Gissa djuret. Språket är en naturlig del i förskolans verksamhet som alla pedagoger arbetar med regelbundet. Det är inte alltid föräldrar förstår eller blir informerade om just det arbetet då det är många andra, nya, områden som vi informerar om. Det kan var en förklaring till glappet mellan föräldrar och pedagoger i enkäten. Vi ska benämna mer material med både text och bilder, t ex lego, duplo, klossar och pennor. Vi ska ordna gemensamma språkgrupper för barn med liknande behov. Vi vill utöka användandet av Boksnoken så att vi kan använda den på alla avdelningar. Det vore bra om fler pedagoger fick kunskap i TAKK så det blir levande på hela förskolan. Vi behöver ett bättre verktyg för att informera föräldrarna om vårt arbete med språket, t ex Förskoleappen. Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 7(12)
8 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande På förskolan finns pussel, bygg- och konstruktionsmaterial, som tåg- och kulbanor, klossar och olika slags lego på alla avdelningar. Vi har också flask-bowling, våg, former och sorteringsmaterial som är roliga material som främjar det matematiska tänkandet. Detta stimulerar och utvecklar inte bara barnens matematiska tänkande, utan också många gånger deras förmåga att kunna samarbeta. Vi använder matematiska begrepp, metoder och resonemang i vardagen. Exempelvis pratar vi om hel, halv och fjärdedel när vi delar frukt och smörgåsar och i vilken ordning man klär på sig kläderna. Vi använder prepositioner som över/under, framför/bakom m m. Vi benämner antal och barnen deltar flitigt i att räkna antal, både i inne- och utemiljön. Vi utmanar barnen i olika slags aktiviteter där matematik är en del av innehållet. Exempelvis i rörelse, sång-, finger- och musiklekar. Naturvetenskapliga experiment, dramalekar och kreativt skapande är andra aktiviteter som utmanar barnens matematiska tänkande. T ex blandar vi Play-dohlera tillsammans och räknar ingredienserna. Genom att erbjuda material för att lägga pärlplattor och göra pärlhalsband utvecklar barnen sin förmåga att se, lägga och upptäcka mönster. Vi har haft matematiksamlingar under året. Barnen hjälper till att lösa matematiska problem, t ex att bygga ett torn med samma antal duploklossar som det är barn på samlingen. Barnen får också jämföra längden på sina namn och samtal kring vilka namn som innehåller vilka bokstäver, exempelvis: hur många barn har bokstaven A i sitt namn? Vi har dukvärdar som dukar bordet till lunchen. Då utmanas de att räkna hur många tallrikar, glas och bestick som behövs på borden. Som plus i kanten på detta matematiska inslag får barnen känna sig "stora" och välbehövliga, vilket det uppskattar mycket. Vi har också använt lärplattan och börjat med QR-koder och programmering. Utomhus har vi matematik framförallt vid utflykter till skogen där vi t ex arbetar med antal, storlek, parbildning, längd och tyngd. Vi jämför längden på pinnar, sorterar i storleksordning och barnen har fått olika uppdrag som att t ex hitta något hårt och något mjukt i skogen. På det här sättet har vi flyttat ut läranderummet till naturen. De äldsta barnen har besökt Naturens Hus där temat var Naturlig matematik. De fick öva på taluppfattning, kvadrater, rektanglar och multiplikation. Föräldrarna upplever att vi till 87 % stimulerar och utvecklar barnens förmåga i matematisk tänkande, föregående år var siffran 88 %. Pedagogerna upplever att de stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande till 100 %, samma siffra förra året. Analys En styrka med vår pedagogiska verksamhet är att vi genomgående använder matematiska begrepp och metoder i vardagen. Pedagogerna upplever det också som att Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 8(12)
9 de har blivit bättre på att synliggöra matematik som ämne, både för sig själva, men också för barnen och föräldrarna. Pedagogerna upplever det också som att de utmanar barnen inom det matematiska ämnesområdet genom nya idéer, uppgifter eller problemlösningar bland annat genom matematiksamlingarna och andra matematiska aktiviteter. För att behålla det matematikintresse som skapats hos barnen behöver de utmanas ytterligare, exempelvis genom introduktion av nytt material och nya tekniker. Det är också viktigt att pedagogerna fortsätter vara intresserade samt att det finns en vilja att lära sig mer och vidareutvecklas. Sett ur ett genusperspektiv upplever vi det som att alla barn får samma lärandemöjligheter oavsett kön, språkkunskaper eller social bakgrund. Föräldrarnas upplevelse hur vi stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande är lägre än pedagogernas. Återigen tror jag det handlar om möjligheten till att ge och få information. Schoolsoft, trots den nya appen med en log som kan publicera bilder, är krånglig för både pedagoger och föräldrar. Ett nytt, enklare verktyg behövs på alla plan. Vi behöver se över det matematiska material och komplettera det. Vi behöver också öka barnens delaktighet i valet av lekmaterial. Vi ska vara tydligare i fortsättningen med att benämna aktiviteter som stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande med ordet matematik, både på Schoolsoft och Instagram samt i samtal med föräldrar och i den pedagogiska dokumentationen. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi har trådlös uppkoppling och färgskrivare kopplad till det. Alla avdelningar har en bärbar dator som används av pedagogerna till planering, dokumentation m m. Dessutom finns det en stationär dator i personalrummet som används av kokerskan och andra vid behov. Äldrebarnsavdelningarna har två lärplattor var och yngrebarnsavdelningen en lärplatta, samtliga har trådlös uppkoppling. Alla avdelningar har numera även smarta telefoner. Lärplattorna används som verktyg för pedagogisk dokumentation, t ex har barnen skapat egna sagor i appen Book creator. Lärplattan används för att forska om olika ämnen tillsammans med barnen och för att lyssna på ljudböcker vid vilorna på de olika avdelningarna. Vi spelar också upp sånger och "låtar" på lärplattorna, vilket är populärt bland barnen. Kunskapsutvecklande och pedagogiska spel och appar används både enskilt av barnen och i grupp. Lärplattorna används också för att snabbt kommunicera med föräldrarna via Schoolsoft och/eller mail. Vi har högtalare som kan kopplas till datorer och lärplattor. Dessa används exempelvis för att spela musik när barnen vill dansa, på sagovilan eller vid filmvisning. Vi har också en projektor som används av alla avdelningar. T ex för att titta på något lärorikt och roligt från UR och till att skapa nya miljöer. Under vårterminen har de yngre barnen fått uppleva ett akvarium tredimensionellt genom att projicera film på ett lakan som rör sig. Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 9(12)
10 Analys Pedagogerna på förskolan har blandad kunskapsnivå om digitala lärverktyg och under året har vi inspirerat och hjälpt varandra att utvecklas vilket har gjort att alla pedagoger vågar, vill och kan använda dessa verktyg i verksamheten. Nya appar har använts och appen Boksnok har visat sig vara mycket uppskattad av barnen. Det har uppstått många interaktiva diskussioner mellan barn och pedagoger om böckerna de lyssnat på. Vi använder projektorn allt mer, exempelvis vid filmvisning, 3D-upplevelser (akvarium, köra bil, åka berg- och dalbana) och i samspel med barnen (spela spel etc). Eftersom vi använder projektorn alltmer och regelbundet ser vi ett behov av att komplettera med fasta projektorer och filmduk på alla avdelningar. I och med att hela världen blir alltmer digitaliserad är det också viktigt att barnen får ta del av, lära sig utforska och upptäcka de digitala läromedel och den moderna tekniken som förskolan har att tillgå. Det är också ett enkelt och smidigt lär- och hjälpmedel i verksamheten för pedagoger att samla in kunskap på tillsammans med barnen. Vi använder lärplattorna i pedagogiskt syfte för att stödja förskolans uppdrag. vi har börjat använda appar där barnen får programmera. Detta utvecklar deras logiska tänkande, problemlösning, samspel, matematik, naturkunskap och teknik samt språk. Pedagogerna skulle vilja utöka de digitala verktygen med ett ljusbord/overheadprojektor som man på ett roligt och kreativt sätt kan undersöka och utforska olika material från exempelvis skogsutflykten eller andra naturmaterial. Vi skulle också kunna låta barnen upptäcka nya dimensioner av andra föremål genom att projicera dem på väggen. Vi ser gärna fler utbildningstillfällen inom lärplattor och pedagogisk dokumentation, riktade till flera olika kunskapsnivåer. Med rätt utbildning kan vi lättare låta barnen se sin egen metakognition, samt lära barnen använda teknik i sin utbildning. Vi behöver också kunskap och tips på appar för att kunna lyssna på sånger och sagor på olika språk. På så sätt skulle vi bättre kunna möta mångfalden som finns i våra grupper. Vi skulle också behöva utöka antalet lärplattor så att varje pedagog har sin egen lärplatta, för att underlätta dokumentation av varje enskilt barns lärande. De bärbara datorerna är gamla och trötta, detta har blivit mer märkbart när vi använder lärplattor och smarta telefoner som är snabba. Vi behöver ett helhetstänkande med synkroniserade verktyg och gemensam support. 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet På förskolan finns bygg- och konstruktionsmaterial, som tåg- och kulbanor, klossar och olika slags lego tillgängligt för barnen på alla avdelningar. Vi använder naturvetenskapliga experiment som utmanar barnens kreativa skapande, exempelvis har barnen fått uppleva kemiska processer genom att bygga vulkaner som fått vulkanutbrott. Vi har byggt en egen lavalampa och gjort isexperiment där utmaningen var att befria en Babblare från isen. Barnen har upplevt och lärt sig om biologi under våra skogsutflykter och besök i hästhagen. Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 10(12)
11 Teknik har barnen arbetat med när de byggt olika konstruktioner med lego, vatten och sand, snö och pinnar m m. Vi har även använt oss av lärplattor där barnen lärt sig programmera i programmet Bee-bot och vi har även undersökt hur ett hologram skapas. Barnen har fått lära sig om den fysikaliska effekten av statisk elektricitet genom att gnugga en ballong mot huvudet och få pappersbitar att fastna på ballongen. De äldsta barnen har också varit på Naturen hus och lärt sig om olika stenar. Föräldrarna upplever att vi till 80 % stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik, det finns ingen siffra från föregående år. Pedagogerna upplever att de till 100 % stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Samma siffra föregående år. Analys Barnen har fått uppleva mycket naturvetenskap i sin vardag genom att de spenderar mycket tid utomhus. Fler pedagoger börjar få upp ögongen för teknikens möjligheter i den pedagogiska verksamheten men vi upplever att det fortfarande finns osäkerhet bland vissa. Det finns även osäkerhet hos några pedagoger i det naturvetenskapliga ämnet, trots detta upplever de till 100 % att stimulerar och utvecklar barnens intresse för dessa ämnen. Vi upplever att barnen är nyfikna kring det naturvetenskapliga ämnet vilket de visar genom glädjen över att få göra experiment. Barnens intresse för teknik varierar. Vi upplever att vi skulle behöva bli bättre på att följa upp aktiviteterna och tillsammans med barnen utveckla dessa vidare. Ett mål är att få alla pedagoger att känna sig trygga i arbetet med naturvetenskap och teknik. Detta kan vi uppnå genom att tillsammans ta oss tid till att reflektera kring vad naturvetenskap är samt att de pedagoger som känner att de ha kunskap om ämnet delar med sig till de andra. Vi behöver bli bättre på att introducera och motivera alla barn till att upptäcka teknik. Vi ska se över hur vi använder NTA (Natur och teknik för alla). 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Andelen förskollärare ligger på ca 50 %. I och med Pärlans förskolas nedläggning fick Norra Åsgård glädjen att ta emot både barn och pedagoger därifrån, bland annat flera förskollärare. Vi har förskollärare på alla avdelningar, till hösten har vi två förskollärare på båda äldrebarnsavdelningarna och en på yngrebarnsavdelningen. Flera av förskollärarna har dessutom specialpedagogisk kompetens vilket är mycket användbart eftersom vi har flera barn i behov av särskilt stöd. Tre förskollärare har handledarutbildning och vi har haft två lärarstudenter under året. Jag har en försteförskollärare som delar sitt uppdrag med försteförskolläraren på Baduhild med att synliggöra verksamheten. Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 11(12)
12 Analys Förskolan har under året arbetat med att "flytta ihop". Flera pedagoger och många barn och föräldrar samt förskolechefen från Pärlans förskola flyttade in på Norra Åsgårds förskola. Vi har under året processat våra kulturer, rutiner, traditioner och förhållningssätt. Jag hoppas och tror att vi nu hittat vårt nya gemensamma Norra Åsgård som står inför utmaningen att ta emot en ny stor barn- och föräldragrupp från Grindstugans förskola. Hela Djursholms kommundel stor inför stora utmaningar att tillräckligt många barn ska välja våra förskolor så att vi får de ekonomiska resurser som krävs för en hög kvalité. I detta arbete har försteförskolläraren sitt uppdrag att synliggöra verksamheten såväl internt, dvs för barn, föräldrar och pedagoger för att utveckla verksamheten, som externt, för att visa på vår goda verksamhet. / långsiktig lösning Vi ska fortsätta att synliggöra vår verksamhet och därmed också kunna rekrytera fler barn för att kunna ha en hög kvalité. 9 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2014 KUNDENKÄT 2015 KUNDENKÄT 2016 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" "Det är arbetsro i barngruppen" Kommentarer och analys till nyckeltal Siffrorna visar på att nästan alla föräldrar upplever att det är tryggt på förskolan och alla (som svarat) upplever att det är arbetsro i verksamheten. Pedagogerna tycker till 100 % att de bidrar till trygghet och arbetsro. Eftersom det är mitt första år på Norra Åsgårds förskola kan jag inte utläsa skillnaden i arbetsro föregående år och i år. Det är dock glädjande att föräldrarna upplever arbetsro, vi har stora utmaningar på förskolan med många barn i behov av särskilt stöd som ibland kräver mycket uppmärksamhet och stöd. Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 12(12)
Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi)
Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi) Det var en gång för länge sedan, mer än 40 år. Då tog herrarna på slottet ett stort beslut. På ängen bakom allén av björkar, där skulle ett hus
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merKvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 311 Baduhild
Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 311 Baduhild Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 3 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet
Läs merKvalitetsdokument Baduhilds förskola (läå 2014/2015) Lek- och lärandemiljön ska väcka varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära!
Kvalitetsdokument Baduhilds förskola (läå 2014/2015) Lek- och lärandemiljön ska väcka varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära! Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan...
Läs merKvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015)
Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015) Välkomna! Kevinge förskola är en kommunal förskola i västra Danderyd med fyra avdelningar för barn i åldern 1-5 år. Förskolan ligger centralt och naturskönt
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 309 Sätra Äng
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 309 Sätra Äng Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 311 Baduhild
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 311 Baduhild Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan
Läs merKvalitetsdokument Trappgränds Montessori förskola (läå 2014/2015)
Kvalitetsdokument Trappgränds Montessori förskola (läå 2014/2015) HJÄLP MIG ATT KLARA MIG SJÄLV! Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 3 2 Mål: Information skall finnas om
Läs merKvalitetsdokument Kornvägens förskola (läå 2014/2015)
Kvalitetsdokument Kornvägens förskola (läå 2014/2015) Beskrivning av förskolan och dess verksamhet Kornvägens förskola är en förskola i kommunal regi med två syskonavdelningar ålder 1-5 år. Vi har nära
Läs merKvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola
Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor Grindstugans Förskola 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande I den dagliga verksamheten används kameror och
Läs merArbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 304 Rosenvägen
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 304 Rosenvägen Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan
Läs merJollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik
Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika
Läs merLäsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
Läs merKvalitetsdokument 2013/2014
Kvalitetsdokument 2013/2014 Anita Haglunds Familjedaghem Pedagogisk omsorg Anita Haglunds Familjedaghem är en liten verksamhet som jag sedan hösten 2013 driver på en avdelning på Prästkragen som jag hyr
Läs merKvalitetsdokument 2014/2015, Charlottenbergs förskola
Kvalitetsdokument 2014/2015, Charlottenbergs förskola Charlottenbergs förskola består av 3 avdelningar, 2 småbarnsavdelningar 1-3 år och 1 avdelning för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik,
Läs merVästra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal
Läs merVerksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016
Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Draken 2015-2016 Enhet Borgens förskola Draken 1-5 år Förutsättningar 23 barn
Läs merKvalitetsdokument Hildingavägens förskola (läå 2014/2015)
Kvalitetsdokument Hildingavägens förskola (läå 2014/2015) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 3 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig
Läs merKvalitetsdokument Skogsgläntans förskola (läsåret 2014/2015)
Kvalitetsdokument Skogsgläntans förskola (läsåret 2014/2015) Vi erbjuder en trygg och rolig verksamhet som skapar goda förutsättningar för barns utveckling, lärande och omsorg. Barn utvecklas och lär sig
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan
Läs merKvalitetsdokument Borgens förskola (läå 2014/2015)
Kvalitetsdokument Borgens förskola (läå 2014/2015) Välkommen Förskolan Borgen är en kommunal förskola i västra Danderyd med 4 avdelningar för barn 1-5 år. Förskolan Borgen ligger naturskönt vid Edsviken
Läs merCharlottenbergs förskola Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läsåret 2015/2016)
Charlottenbergs förskola Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läsåret 2015/2016) Charlottenberg består av tre avdelningar i nuläget. Det är två yngrebarnsavdelningar och en storbarnsavdelning. Vi är 10 pedagoger
Läs merVerksamhetsplanering Trappgränds Montessoriförskola. Skogstrollet
Verksamhetsplanering 2015-2016 Trappgränds Montessoriförskola Skogstrollet I dagsläget har vi 21 barn inskrivna på Skogstrollet och vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelningen. Carol finns som extra
Läs merKvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Läs merKvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 320 Trappgränd
Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 320 Trappgränd Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 3 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Läs merKvalitetsdokument 2014/2015, Enebybergs Montessoriförskola
Kvalitetsdokument 2014/2015, Enebybergs Montessoriförskola Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 4 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merHandlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013
Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merVi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Läs merVästra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Läs merKvalitetsdokument Vitsippans förskola (läsåret 2014/2015)
Kvalitetsdokument Vitsippans förskola (läsåret 2014/2015) Vitsippans förskola öppnades 1967 och är Danderyds första kommunala förskola. Vitsippan är centralt belägen med gångavstånd till Mörby C, tunnelbana,
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merLokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merKvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14
Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merVerksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
Läs merVerksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Bjo rnens fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Gäller till: 2018-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merFutura International Pre-school. Danderyd
Futura International Pre-school Danderyd Observationen genomfördes av: Helena Aldén, Upplands Väsby Susanne Arvidsson Stridsman, Nacka Veckorna 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Läs merUtvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19
Utvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19 Nulägesanalys Vi har valt språk som ett utvecklingsområde, då språket är en viktig del i allt lärande. Det finns många fler uttrycksformer än det verbala språket såsom
Läs merVerksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Läs merVerksamhetsplan ht och vt Inledning:
Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Avdelning Ekorren, Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2. Utveckling
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merKvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14
Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger
Läs merTyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Läs merVERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merHandlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013
2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa
Läs merMarieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning
Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder
Läs merVerksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Tra dga rdens fo rskola 2017/2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merKvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun
Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011 Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner
Läs merLOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merKvalitetsdokument 2014, Trappgränds förskola (i kommunal regi)
Kvalitetsdokument 2014, Trappgränds förskola (i kommunal regi) Trappgränds montessoriförskola Vi är en förskola som arbetar enligt Montessoripedagogiken i ett heldagsperspektiv. Ett lyhört arbetssätt är
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Läs merKommentarer till kvalitetshjulet 130815
Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,
Läs merKvalitetsdokument 2014/2015, Enebo förskola
Kvalitetsdokument 2014/2015, Enebo förskola Enebo Förskola ligger nära idrottsplatsen i Enebyberg och har skog och natur inpå knuten. På förskolan går ca 26 barn som är uppdelade på 2 avdelningar och där
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och
Läs merKvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015)
Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015) Vi vill att alla barn ska ha roligt, ta hand om varandra, känna sig stolta och utvecklas hos oss. Både barn och föräldrar ska känna sig trygga
Läs merKvalitetsdokument Norra Åsgårds förskola (läå 2014/2015)
Kvalitetsdokument Norra Åsgårds förskola (läå 2014/2015) Norra Åsgårds förskola består av två avdelningar för barn mellan tre år och fem år och en för de allra minsta (ett år-tre år). På de två äldre barnsavdelningarna
Läs merKvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15
Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Läs merNyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98
Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man
Läs merVerksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014
Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,
Läs merVERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
Läs merMÅNEN Verksamhetsplan
MÅNEN Verksamhetsplan 2016-2017 1 Barngruppen 11: Sixten M, Sixten N, Hilma, Edvin 12: Theo, Philip, Elsa D, Linnea, Julia, Nils 13: Doris, Mimmi. Alfred, Filip, Siri 14: Espen, Tilde, Felicia, Love 15:
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merVerksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017
Verksamhetsbeskrivning Väsby förskola hösten 2016- våren 2017 På Väsby förskola arbetar vi inspirerade av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vår verksamhet bedrivs i demokratiska former som lägger grunden
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merKvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Sankt Pauli förskola 2016-2017 Planering och genomförande: Genomgång av barngruppens sammansättning och behov Läroplanens mål grunden för planeringen av den pedagogiska verksamheten.
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merVerksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö
Läs merRUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare
Läs merHandlingsplan för 2012/2013
2012-06-27 Sid 1 (16) Handlingsplan för Östers förskola 2012/2013 X X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret
Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merUniversums förskola. Nacka Kommun
Universums förskola Nacka Kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl, Nacka Kommun Marie Johansson, Sollentuna Kommun Vecka 41, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merKvalitetsredovisning förskola 2017
Kvalitetsredovisning förskola 2017 JÄRVEN 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Aktiviteter utifrån nämndmålen... 3 Aktiviteter inom löpande verksamhet...
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merBeskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete
1 (5) sep 2014 Kvalitetsanalys för Vårgärdets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merArbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området
Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan
Läs merVerksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.
Verksamhetsplan 2013-2015 Stretereds och Vommedalens förskolor. Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner
Läs mer