Medarbetarnas upplevelser av digitaliseringen

Medarbetarnas upplevelser av digitaliseringen En kvalitativ studie av redovisningskonsulters förändrade arbetssituation Författare: Sanna Lundström Elin Lundström Handledare: Kiflemariam Hamde Student Handelshögskolan vid Umeå universitet Vt 2017 Kandidatuppsats, 15 hp

Förord Vi vill börja med att rikta ett stort tack till våra respondenter som trots en hektisk period tog sig tid att ställa upp på våra intervjuer. Ni har bidragit med kunskap och erfarenheter som har hjälpt oss att genomföra vårt examensarbete. Vi vill även tacka vår handledare Kiflemariam Hamde för hans värdefulla kommentarer som har hjälpt oss att förbättra och utveckla uppsatsen. Sist men inte minst vill vi tacka våra familjer och vänner som genomgående har stöttat oss under denna intensiva period. Umeå, maj 2017 Sanna Lundström Elin Lundström

Sammanfattning Internetanvändningen är något som kontinuerligt ökar i Sverige. Samhället påverkas alltmer av den nya tekniken och idag använder de flesta digitala lösningar dagligen. I och med att denna trend etablerar sig hos allmänheten så ökar trycket på företag att hänga med i utvecklingen. Digitaliseringen är en av de främsta drivkrafterna i samhället vilket bidrar till att det är en central faktor när det kommer till utvecklingen av redovisningsbranschen. Tidigare forskning har studerat vilka förändringar det är som alltmer etablerar sig inom redovisnings- och revisionsbranschen men inom dessa studier lyfts främst revisionsbranschen fram. Dessa forskare, tillsammans med tidigare studenter, har alltså konstaterat vilka förändringar som har vuxit fram inom båda branscherna samt vad de står inför i framtiden. Det som skiljer oss från tidigare studier är att vi har valt att fokusera på att få en djupare förståelse för redovisningskonsulternas upplevelse av digitaliseringens påverkan på deras arbetssituation. Medarbetarna har en betydande roll för om organisationsförändringar ska bli framgångsrika eller inte samt att de är en viktig tillgång i tjänsteföretag, vilket gör deras upplevelse av förändringarna intressant att studera närmare. Vi har i denna studie valt att utforska tre fokusområden vilka följer med genom hela studien. Dessa är arbetsuppgifter, platsoberoende och yrkesroll, vilka vi valt utifrån att de ses som tre viktiga pelare när det gäller förändringen inom redovisningsbranschen i FAR:s framtidsstudie. Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse för hur redovisningskonsulter upplever digitaliseringens påverkan på deras arbetsuppgifter, platsoberoende och kundrelationer. Studien ämnar därmed till att undersöka våra tre fokusområden ur medarbetarnas perspektiv. Vidare är vårt syfte att bistå ledningen på byråerna, där våra respondenter arbetar, med insikt om hur deras anställda upplever situationen. Vi vill bidra med information som kan vara användbar för företagen vid genomförandet av organisationsförändringar. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi vänt oss till två redovisningskonsulter på vardera av de tre största byråerna i en mindre stad. Det utfördes således sex semistrukturerade intervjuer vilka sedan transkriberades, sammanställdes och analyserades. Intervjuguiden byggde på teorier kring de tre fokusområdena vi valt att inrikta oss på. Det fjärde teorikapitlet som utgick från individers attityder till förändringar hjälpte oss vid analysen av resultatet. Vi har vidare ett abduktivt angreppssätt, en konstruktionistisk verklighetssyn och en hermeneutisk kunskapssyn. Resultatet av vår studie är att samtliga respondenter har en positiv upplevelse av digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulternas arbetssituation. Alla berättade att digitaliseringens utveckling inom respektive byrå inte kommit så långt och att det blir spännande att se hur det kommer att se ut i framtiden, vilket gör denna studie intressant att genomföra även längre fram i tiden för att se på hur det fortsatt att utvecklas.

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problematisering... 2 1.3 Problemformulering... 4 1.4 Syfte... 4 1.5 Begränsningar och avgränsningar... 4 2. Teoretisk metod... 6 2.1 Val av ämne och förförståelse... 6 2.2 Verklighetssyn... 6 2.3 Kunskapssyn... 7 2.4 Forskningsstrategi... 7 2.5 Angreppssätt... 8 2.6 Litteratursökning... 9 2.7 Källkritik... 9 3. Teoretisk referensram... 11 3.1 Arbetsuppgifter... 11 3.2 Platsoberoende... 12 3.3 Kundrelationer... 15 3.4 Individers attityder till förändringar... 16 3.4.1 Makt och prestige... 18 3.4.2 Arbetssäkerhet... 18 3.4.3 Förtroendet för ledningen... 18 3.4.4 Information och delaktighet... 19 3.4.5 Social påverkan... 19 3.5 Sammanfattning av litteratur... 19 4. Praktisk metod... 21 4.1 Datainsamlingsmetod... 21 4.2 Val av respondenter... 22 4.3 Tillvägagångssätt... 23 4.3.1 Förberedelser... 23 4.3.2 Genomförandet... 23 4.3.3 Transkribering... 24 4.4 Etik... 25 4.5 Trovärdighet... 25 4.5.1 Tillförlitlighet... 26 4.5.2 Överförbarhet... 26 4.5.3 Pålitlighet... 26 4.5.4 Konfirmering eller bekräftelse... 26 4.6 Analysmetod... 27 5. Empiri... 28 5.1 Respondent 1... 28 5.1.1 Arbetsuppgifter... 28 5.1.2 Platsoberoende... 29 5.1.3 Kundrelationer... 29 5.2 Respondent 2... 30 5.2.1 Arbetsuppgifter... 30 5.2.2 Platsoberoende... 31

5.2.3 Kundrelationer... 31 5.3 Respondent 3... 32 5.3.1 Arbetsuppgifter... 32 5.3.2 Platsoberoende... 32 5.3.3 Kundrelationer... 33 5.4 Respondent 4... 34 5.4.1 Arbetsuppgifter... 34 5.4.2 Platsoberoende... 35 5.4.3 Kundrelationer... 35 5.5 Respondent 5... 36 5.5.1 Arbetsuppgifter... 36 5.5.2 Platsoberoende... 36 5.5.3 Kundrelationer... 37 5.6 Respondent 6... 37 5.6.1 Arbetsuppgifter... 38 5.6.2 Platsoberoende... 38 5.6.3 Kundrelationer... 39 5.7 Sammanfattning av empirin... 39 6. Analys... 41 6.1 Arbetsuppgifter... 41 6.2 Platsoberoende... 44 6.3 Kundrelationer... 46 6.4 Sammanfattattande jämförelse mellan respondenterna... 49 7. Slutsats och diskussion... 50 7.1 Slutsats... 50 7.1.1 Hur upplever redovisningskonsulter digitaliseringens påverkan på deras arbetsuppgifter?... 50 7.1.2 Hur upplever redovisningskonsulter digitaliseringens påverkan på platsoberoende?... 51 7.1.3 Hur upplever redovisningskonsulter digitaliseringens påverkan på deras kundrelationer?... 51 7.2 Studiens bidrag... 51 7.3. Egna reflektioner... 52 7.4 Förslag till vidare forskning... 53 Referenslista... 54 Appendix Appendix 1: Sökord för vetenskapliga artiklar Appendix 2: Intervjuguide

1. Inledning I detta kapitel kommer vi först att redogöra för studiens bakgrund vilket sedan kommer att övergå till en problematisering om ämnet. Detta leder oss fram till vår problemformulering samt syfte. Slutligen kommer vi att presentera våra begränsningar samt avgränsningar. 1.1 Bakgrund Varje år sedan år 2000 genomför Statistiska Centralbyrån [SCB] på uppdrag av EU:s statistikorgan Eurostat en enkätundersökning om Privatpersoners användning av datorer och internet (SCB, 2016, s. 3). I Sverige har ungefär sju miljoner människor möjlighet att utnyttja internet i sina hem, vilket motsvarar ungefär 93 procent av antalet folkbokförda i landet (SCB, 2016, s. 4). Det nämns i samma källa att i jämförelse med samma period föregående år så innebär det en ökning med fem procent. Smartphones är det vanligaste sättet att koppla upp sig till Internet utanför hemmet och används av 71 procent (SCB, 2016, s. 5). Något att tillägga är att under det första kvartalet år 2016 så använde ungefär fyra av fem i åldrarna 16-85 år internet i princip dagligen, vilket sägs motsvara en ökning med fyra procent från föregående år (SCB, 2016, s. 4). För att erhålla förståelse för den moderna IT-marknaden så ska vi i detta stycke beskriva bakgrunden till dess uppkomst med hjälp av Jörnmark (u.å.). Den tog sin början i slutet av 1940-talet då USA åter blev en del av världsekonomin. Detta utökade marknadsmöjligheterna och världshandelns tillväxt accelererade. Kommunikationen med omvärlden blev alltmer efterfrågad och den centrala delen i den tredje industriella revolutionen kom att handla om distributionen och kunskapen om prisskillnader, nya tekniker och kapitalmarknadsmöjligheter. IT-revolutionen var därmed i rörelse och kommunikationen hos distributionsföretag blev en viktig faktor för att överleva på världsmarknaden. Författaren nämner vidare att den globala finansmarknaden har ökat markant i och med denna utveckling. Medelomsättningen på börsen under 1970-talet var cirka tre miljarder kronor per år vilket kan jämföras med år 2012 då medelomsättningen låg på cirka nio miljarder kronor per dag. En konsekvens av den tredje industriella revolutionen och datorindustrins utveckling på 1950-talet är digitaliseringen (Jörnmark, u.å.). Digitaliseringen är en omvandling av material till digital form, vilket därigenom lättare kan bearbetas via en dator (Nationalencyklopedin [NE], u.å.b). Det är denna definition som vi har valt att tillämpa i vår studie. År 1998 skrev Gibbs (s. 102) om att nya generationer har mer kunskap om teknik och hur information sprids än tidigare generationer. Vidare påpekar han att ITbranschen har gett upphov till den mest beroendeframkallande drogen genom tiderna, digitaliseringen. Nästan 15 år senare presenterade Kairo Future, ett globalt konsult- och analysföretag, på uppdrag av Branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare [FAR] att digitaliseringen är en av de drivkrafter som finns i samhället (Kempe, 2013, s. 25). Enligt deras studie så är drivkrafter de mest grundläggande förändringarna i samhället som därmed sträcker sig över en längre tid. Studien menar att detta innebär att digitaliseringen bedöms vara en central faktor som kommer påverka utvecklingen av redovisnings- och revisionsbranschen. Tanken bakom FAR:s presenterade studie 1

(Kempe, 2013, s. 5) var att göra en prognos om framtiden eftersom redovisnings- och revisionsbranschen genomgår omfattande förändringar. Warren et al. (2015, s. 397) menar att den teknologiska utvecklingen alltid har påverkat redovisningsbranschen, främst gällande bokföringen. Grunden till den moderna bokföringen, dubbla bokföringen, uppkom redan på medeltidens början (Gleisner et.al., u.å.). Författarna påpekar att det finns tecken på användandet av den dubbla bokföringen från 1200-talet och att denna metod har levt vidare under det annars utvecklade tillvägagångssättet. De menar att bokföringen har gått från att behandlas manuellt i pappersformat till att digitaliseras med hjälp av datorprogram, vilket har medfört att en större mängd information kan lagras och bearbetas samt att det numera är möjligt att fördela redovisningen på olika projekt eller avdelningar. Enligt Skatteverket (2017) är syftet med redovisning att dela med sig av företagets ekonomiska och finansiella förhållanden till både interna och externa intressenter. Enligt deras hemsida så använder företagets interna intressenter, såsom ledningen, redovisningen som stöd för beslutsfattande gällande styrning och kontroll av verksamheten. Å andra sidan är det huvudsakliga syftet med den externa redovisningen att dela med sig av information till användare utanför företaget, vilket exempelvis kan vara en investerare. Myndigheten menar att oavsett vem som är intresserad av redovisningen så är det viktigt att den ger en så korrekt bild som möjligt av företagets ställning för att möjliggöra att bättre beslut kan fattas. Vår uppfattning är därmed att det är betydelsefullt att redovisningen utvecklas kontinuerligt för att den ska spegla ett företags tillstånd på ett så bra sätt som möjligt. 1.2 Problematisering Det som vi inledningsvis har beskrivit tyder på att både användning och frekvensen av internetanvändningen har ökat i Sverige. IT-utvecklingen har bidragit till digitaliseringens uppkomst som vidare förväntas påverka redovisningsbranschens utveckling i stor utsträckning. Med bakgrund av att digitaliseringen fortsättningsvis bedöms vara en viktigt faktor för branschen och inte bara anses vara en nuvarande utmaning, så anser vi att dess påverkan är ett aktuellt ämne för oss att studera djupare. Vidare är redovisning inriktningen i vår utbildning och den bransch som vi båda blivit anställda inom vilket leder till att ämnet känns ännu mer intressant. I FAR:s framtidsstudie (Kempe, 2013, s. 7) är det mer fokus på revision än på redovisning vilket delvis beror på att revision är den bransch som historiskt sett har varit mer belyst. Detta stämmer överens med vår upplevelse av litteratursökningen, vilket är anledningen till att vi har uteslutit revisionsbranschen och istället valt att endast fokuserat på redovisningsbranschen. Teknikens prestanda utvecklas ständigt vilket leder till att arbeten byts ut där tekniken överträffar människans prestation (Kempe, 2013, s. 26). Sannolikheten för att en redovisningskonsults arbetsuppgifter kommer att automatiseras inom de närmsta 20 åren uppgår till 89 procent (Stiftelsen för strategisk forskning [SSF], 2014, s. 12). SFF (2014) presenterar i sin rapport vilka arbeten som förutspås automatiseras inom en tjugoårsperiod. Arbeten som har lägst chans att ersättas är de yrken som innefattar social förmåga (SSF, 2014, s. 6). Författarna poängterar att ny teknik kan göra vissa yrken mer attraktiva medan det kan få motsatt effekt på andra (SSF, 2014, s. 7). I FAR:s framtidsstudie (Kempe, 2013, s. 39) diskuterar de att marknaden för traditionell 2

redovisning har mognat och att nya tjänster istället växer, främst olika typer av rådgivningstjänster. Ökad teknik har öppnat upp dörrarna för individer att arbeta på distans, vilket innebär att arbetet antingen helt eller delvis kan genomföras utanför den vardagliga kontorsmiljön (Allvin et al., 1998, s. 1). Författarna menar att dessa flexiblare lösningar i både tid och rum kan leda till att individen känner att den har mer kontroll över sitt arbete. Å andra sidan menar de att individen kan känna sig stressad över att gränsen mellan fritid och arbetstid suddas ut på grund av att det är möjligt att genomföra arbetet på sin lediga tid. Digitaliseringen har, förutom arbetsuppgifterna och platsoberoendet, även påverkat hur kundrelationerna ser ut. På 1980-talet var det vanligaste sättet fortfarande att utbyta information med kunderna genom att träffas ansikte mot ansikte (Leek et al., 2003, s. 119). När informationsteknologin utvecklades övergick denna personliga kontakt till att istället bli mer digitaliserad för att information skulle framföras effektivare (Leek et al., 2003, s. 120). I samma källa nämns det att kontakten med kunden därmed bli mer opersonlig, vilket kan påverka en kunds förtroende och lojalitet. Författarna poängterar att detta inte bara resulterar i att de fysiska kommunikationsmetoderna har förändrats utan också vad för slags information som utbyts och djupet av information. En del av de förändringar som branschen förväntas stå inför är redan på väg att bli verklighet (Kempe, 2013, s. 5). I studien poängteras att dessa förändringar sker i närkontakt med marknaden och är nödvändiga för att tjänsteutbudet ska vara relevant. Livet i sig är en kontinuerlig förändringsprocess vilket innebär att arbetslivet också är något som förändrats med tiden (Angelöw, 2010, s. 11). Ny teknik, effektiviseringar, större krav på lönsamhet och ökad konkurrens på marknaden är några orsaker till att förändringar sker på olika arbetsplatser (Angelöw, 2010, s. 12). Författaren kallar den förändringsprocess som försiggår inom ett företag för en organisationsförändring. Forskarna Shin et al. (2012, s. 727) skriver att medarbetarnas attityder och reaktioner på förändringar har en stor betydelse för huruvida en organisationsförändring blir framgångsrik eller misslyckas. Vidare beskriver de att nästan hälften av alla organisationsförändringar inte lyckas med att uppnå det mål eller resultat som initialt var tanken. Författarna menar att problemet delvis har att göra med att medarbetarna ofta känner ett motstånd inför förändringar, eftersom att det ofta leder till att rådande arbetsmönster och sociala relationer blir annorlunda. I FAR:s framtidsstudie (Kempe, 2013, s. 21) nämns det att i tjänsteföretag är medarbetarna särskilt viktiga för verksamheten och för värdet av tjänsten, på grund av att en stor del av resultatet skapas mellan dem och kunderna. Tidigare forskning, som vi har beskrivit ovan, visar på att digitaliseringen har påverkat de anställdas arbetsuppgifter, platsoberoende och kundrelationer. Det vi tycker att dessa forskare endast fokuserar på är att konstatera vilka förändringar som har skett inom redovisningskonsulternas arbete, vilket även andra studenter också har studerat. Det som vi istället har koncentrerat oss på är att få en djupare förståelse för redovisningskonsulternas egna upplevelser av digitaliseringens påverkan på deras arbetssituation. För att tydliggöra vad vi menar med upplevelse i denna studie har vi i enlighet med Svenska Akademiens Ordbok (SAOB, 2011) definierat det som ett intryck, en känsla eller en erfarenhet som man får när man är med om något. Bakgrunden till att vi fokuserar på medarbetarna beror inte bara på att de har en 3

betydande roll för hur framgångsrik en organisationsförändring blir utan också för att de är en viktig tillgång i tjänsteföretag. Detta är därmed en aspekt som vi saknar i tidigare studier. FAR:s studie (Kempe, 2013) har studerat utvecklingen av redovisnings- och revisionsbranschen i den digitala världen vi lever i men deras huvudfokus är att försöka förutse framtiden, vilket inte är något som vår studie ämnar till att göra. Vidare består deras studie främst av en kvantitativ forskningsstrategi med ett bredare perspektiv. De områden som vi fokuserar på i vår studie gällande en redovisningskonsults arbetssituation behandlas delvis i deras undersökning, men vi anser att vi ändå skiljer oss från dem på grund av att vi studerar medarbetarnas upplevelser i realtid. FAR:s studie (Kempe, 2013) har bidragit med användbar information beträffande centrala delar i en konsults arbetssituation och det är kunskap som är en förutsättning för vår studie. 1.3 Problemformulering Hur upplever redovisningskonsulter digitaliseringens påverkan på deras arbetsuppgifter, platsoberoende och kundrelationer? 1.4 Syfte Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse för hur redovisningskonsulter upplever digitaliseringens påverkan på deras arbetsuppgifter, platsoberoende och kundrelationer. Arbetssituation är ett samlingsbegrepp som vi ibland använder för att hänvisa till dessa tre variabler. Studien ämnar därmed till att undersöka våra tre fokusområden ur medarbetarnas perspektiv. Vidare är vårt syfte att bistå ledningen på byråerna, där våra respondenter arbetar, med insikt om hur deras anställda upplever situationen. Vi vill bidra med information som kan vara användbar för företagen vid genomförandet av organisationsförändringar. 1.5 Begränsningar och avgränsningar Vår studie är skriven utifrån redovisningskonsulternas perspektiv. Kundernas upplevelser är därmed inte inkluderade i studien. Vi har begränsat en redovisningskonsult till att endast vara en person som arbetar på en byrå, vilket främst beror på att FAR:s framtidsstudie (Kempe, 2013) är skriven ur byråernas perspektiv. Vidare så är det en följd av att vi använder deras studie som en källa i vårt arbete och vi vill därför minimera riskerna för att det finns skillnader mellan redovisningskonsulter som hanterar sitt företags egna redovisning i jämförelse med en konsult som ansvarar för andras. Vi är därmed medvetna om att det finns redovisningskonsulter som arbetar på andra arbetsplatser än på byråer men de utgör inte vår studies målgrupp. Som vi tidigare nämnt så studerar vi i realtid medarbetarnas upplevelser av digitaliseringens påverkan på deras arbetssituation. För att undvika att våra respondenter ska prata om äldre och ej aktuella förändringar av digitaliseringen så har vi valt att begränsa dess påverkan till de senaste fem åren. På grund av tidsbrist har vi valt att begränsa antalet respondenter till sex personer. Vi vill studera våra intervjupersoner på djupet för att vi ska kunna få en ökad förståelse för dem. Vårt fokus är därmed på kvalité istället för kvantitet. De respondenter vi valt att intervjua arbetar på de tre största byråerna i en mindre stad. Vi har valt ut respondenter från de största byråerna för att vi antar att de arbetar med digitaliseringen i mer omfattande utsträckning än de mindre byråerna. Vårt antagande grundar sig i att större byråer bör ha mer resurser som de kan lägga på investeringar. Vi tror därför att 4

medarbetarna på dessa byråer har mer att bidra med till vår studie. Vår definition av stora byråer är sett till antalet anställda. I FAR:s framtidsstudie (Kempe, 2013) behandlas digitaliseringens påverkan på våra utvalda fokusområden, vilket vi uppfattar som ett tecken på att det är centrala delar i en redovisningskonsults arbete. Detta är anledningen till att vår studie har avgränsats till att endast bestå av dessa tre områden. Det finns förstås andra aspekter, än våra tre fokusområden, att beakta när de gäller redovisningskonsulternas arbetssituation men dessa har vi inte valt att fördjupat oss i. 5

2. Teoretisk metod Detta kapitel kommer presentera de teoretiska metodval vi gjort. Inledningsvis börjar vi med att introducera val av ämne och förförståelse. Sedan presenteras val av verklighetssyn, kunskapssyn, forskningsstrategi och angreppssätt. Kapitlet avslutas med att vi går igenom val av litteratur och källkritik. 2.1 Val av ämne och förförståelse Den stora utvecklingen inom digitaliseringen har påverkat redovisningsbranschen i omfattande utsträckning och som vi sagt ovan så finns det tidigare forskning som har konstaterat vilka förändringar som faktiskt har skett. Detta lämnade en lucka för oss som var intressant att undersöka, alltså hur medarbetarna som påverkas av dessa förändringar upplever situationen. Bryman och Bell (2013, s. 52) skriver att det blir allt mer acceptabelt med vetenskap präglad av forskarens subjektiva åsikter, vilket vanligtvis inte är förväntningen av en vetenskaplig studie. För att få en förståelse för vad som kan bidra till att våra åsikter kan inblandas i studien så kommer här både vår teoretiska och praktiska förkunskap inom ämnet. Den personliga kopplingen vi har till ämnet, som till en början var en bidragande faktor till vårt intresse för digitaliseringen i redovisningsbranschen, är att vi båda fått jobb inom redovisning. Båda studerar Civilekonomprogrammet vid Umeå universitet vilket bland annat har omfattat kursen Redovisning C. Vi har alltså både teoretisk förkunskap från vår universitetsutbildning samt praktiskt förkunskap från våra arbeten inom vårt studieområde, vilket har underlättat genomförandet av studien. Vår bakgrundskunskap har exempelvis varit användbar vid litteratursökningen och därmed vid valen av forskningsområden. 2.2 Verklighetssyn Verklighetssynen är en ontologisk aspekt som handlar om det existerande, alltså hur olika grupper av människor ser på hur verkligheten är beskaffad (Fejes & Thornberg, 2015, s. 22). Konstruktionism är en ontologisk aspekt som innebär att det är interaktionen mellan sociala aktörer som skapar sociala fenomen och deras betydelse (Ahrne & Svensson, 2015, s. 177). Ahrne och Svensson skriver även att denna verklighetssyn menar på att verkligheten är konstruerad genom individers uppfattningar och handlande i samverkan med andra. Bryman och Bell (2015, s. 33) berättar att konstruktionerna är under ständig förändring i och med att nya intryck påverkar individerna dagligen. De menar att nya vanor och rutiner fortsätter att skapas kontinuerligt. Ahrne och Svensson (2015, s. 177) författar att konstruktionism menar på att det inte finns ett enda sätt att se på verkligheten, det finns inte en bestämd mall som visar på hur det faktiskt ser ut i olika situationer. De anser snarare att varje situation ser olika ut. Vår studie har denna verklighetssyn eftersom vi utgår ifrån att våra respondenter upplever digitaliseringens påverkan på skilda sätt, vilket är en anledning till att undersökningen är intressant. Eftersom vårt syfte med studien är att få en ökad förståelse för redovisningskonsulters upplevelse av digitaliseringens påverkan på deras arbetssituation så passar inte motsvarigheten till konstruktionism, objektivism, in på vår studie eftersom den anser att det finns en tydlig bild av det studerade objektet vilket ger en anvisning på hur det ska 6

studeras (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 114). Detta uppfattar vi som om att alla respondenter kommer ha samma uppfattning om ett fenomen vilket vi i denna studie inte utgår ifrån, utan vi ser det som att respondenternas upplevelser är varierande i olika situationer. Med utgångspunkt i konstruktionism så anser vi alltså att alla respondenter har en individuell verklighetssyn trots att samtliga arbetar på byråer och har liknande sysselsättningar. Det här är något som också gäller oss intervjupersoner. Vi ser inte verkligheten på samma sätt som de redovisningskonsulter vi har intervjuat och det har vi haft i åtanke vid tolkning av de svar vi fått in. 2.3 Kunskapssyn Kunskapssynen är en epistemologisk aspekt som handlar om kunskapsproduktion, alltså hur olika människor anser att kunskap är beskaffad, hur den bildas och hur verklighetstrogen den är (Fejes & Thornberg, 2015, s. 22). Den epistemologiska aspekt som vår studie är baserad på kallas hermeneutik. Denna kunskapssyn innebär att resultaten ska tolkas och att forskaren ska förmedla en djupare förståelse för ämnet (Fejes och Thornberg, 2015, s. 71). Detta passar bra in på vårt syfte som grundar sig i att vi vill förstå respondenterna. Till skillnad från positivism som betyder säker kunskap, att det finns ett giltigt svar (Widerberg, 2002, s. 24), så är hermeneutiken den kunskapssyn som ser mer subjektivt på studieobjekten (Widerberg, 2002, s. 27). Den hermeneutiska principen bygger på tanken att det finns flera sätt att tolka verkligheten på (Widerberg, 2002, s. 28). Författaren menar att olika personer kommer ge varierande svar på samma fråga. Hon skriver att varje individ har sin egen verklighetsuppfattning och därför finns det inte ett specifikt sätt på hur olika fenomen ska tolkas. Det finns alltså inte bara ett rätt svar enligt henne. Uppfattningen att varje individs syn på verkligheten är unik och att den därmed behöver tolkas individuellt är grunden till att vår studie passar in inom denna kunskapssyn. Vårt syfte med studien är som sagt att förstå de olika respondenternas upplevelser och det är därmed viktigt att ha uppfattningen om att varje individ ser saker på skilda sett. Tolkning är den centrala delen i den hermeneutiska kunskapssynen och det är viktigt att de empiriska resultaten tolkas på rätt sätt (Widerberg, 2002, s. 26). Det är viktigt att försöka sätta sig in i respondenternas situation och eftersträva en förståelse, i enlighet med vårt syfte, för deras syn på olika fenomen utifrån deras ögon (Widerberg, 2002, s. 28). Detta var en utmaning med vår studie med bakgrund av att vi båda arbetar med redovisning på byråer och därmed har förkunskap och egna åsikter om ämnet. Vi har dock så gott vi kunnat försökt lämna våra egna åsikter och tankar under hela arbetet. För att styrka trovärdigheten i detta så lämnade vi tillbaka den empiriska sammanställningen till respondenterna så att de fick ta ställning till om vi tolkat deras upplevelser på rätt sätt. En positiv aspekt med denna epistemologi är att vi kommer få olika synvinklar på de områden som vi studerar från de enskilda medarbetarna, vilket ger en mer rättvisande bild över hur redovisningskonsulter som grupp faktiskt upplever situationen. 2.4 Forskningsstrategi Widerberg (2002, s. 15) berättar att forskningsstrategi är det tillvägagångssätt som forskaren använder för att finna en lösning på sin problemformulering. Hon framställer att i motsats till den kvantitativa studien, som menar på att forskningen handlar om att mäta resultat, syftar den kvalitativa undersökningen istället till att förstå det insamlade empiriska materialet. Den kvalitativa forskningsstrategin passar bra in på vår studies syfte då förståelsen är en central del för att få fram ett rättvisande resultat som ledningen på byråerna sedan kan ha användning av. Den här strategin passar ihop med studiens 7

ontologi och epistemologi eftersom våra val syftar till att fördjupa sig inom forskningsområdet. Den hermeneutiska kunskapssynen vill tolka resultatet (Fejes och Thornberg, 2015, s. 71), vilket passar bättre in på en studie som ämnar till att samla in djupare data. Den ontologiska aspekten passar också in då den menar att det är det sociala samspelet som formar verkligheten hos olika individer (Ahrne & Svensson, 2015, s. 177). Något som brukar kritiseras inom den kvalitativa forskningsstrategin är att studien blir väldigt subjektiv vilket gör undersökningen svår att generalisera på en större population (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 52). Eftersom vår studie inte eftersträvar ett giltigt svar på frågan så ser vi inte subjektiviteten som ett problem då vår epistemologi utgår ifrån att tolka det som individerna säger. På grund av tidsbrist har vi inte heller haft möjlighet att intervjua tillräckligt många redovisningskonsulter för att vår studies resultat ska kunna generaliseras på alla redovisningskonsulter. Resultatet gäller därmed bara i våra specifika fall även om kunskapen från vår studie kan tänkas vara användbar i andra fall genom förståelsen för hur medarbetare kan ställa sig gentemot den digitaliserade utvecklingen som många företag står inför. 2.5 Angreppssätt Angreppssätt är detsamma som förhållandet mellan teori och empiri (Bryman & Bell, 2013, s. 31). Författarna menar alltså att det beskriver tillvägagångssättet i undersökningen. Det naturliga angreppssättet vid en kvalitativ studie är en induktiv metod eftersom fokus ligger på vad respondenterna säger (Bryman & Bell, 2015, s. 38). Alvesson och Sköldberg (2009, s. 3) skriver att tillvägagångssättet för en induktiv metod är att undersökningen ska gå från empiri till att generera teori. De menar alltså att detta angreppssätt börjar med själva datainsamlingen för att därefter hitta samband som kan användas för att dra en slutsats av undersökningen. Det negativa med ett induktivt angreppssätt är att det krävs flera observationer eller en stor mängd datainsamling innan en slutsats kan dras om att ett visst fenomen är på ett specifikt sätt (Ahrne & Svensson, 2015, s. 218). Eftersom vi inte funnit tidigare forskning inom vår specificering så är den initiala tanken att generera ny teori som ledningen på respondenternas byråer kan ha användning av. Vi har inte varit helt oberoende av tidigare forskning, vilket är anledningen till att vi inte tillämpar den induktiva metoden fullt ut. För att vi skulle få en ökad förståelse för vårt undersökningsområde så valde vi att studera andra teorier och studier innan vi påbörjade datainsamlingen. Vi ville ha bakgrundskunskap om digitaliseringens påverkan på konsulternas arbetssituation samt kunskap om bidragande faktorer som kan påverka individers attityder, för att vi lättare skulle kunna sätta oss in i deras situation och förstå vad de pratar om. Vår tanke var därmed att vi skulle erhålla mer information av intervjuerna. Att börja undersökningen med att finna teorier för att därefter samla in empirisk data inom de områden som tillämpats kallas för en deduktiv metod (Alvesson och Sköldberg, 2009, s. 3). Nackdelen med detta tillvägagångssätt är att metoden är teoristyrd vilket kan medföra att det unika och säregna missas på grund av att för stor fokus läggs på tidigare teorier (Fejes & Thornberg, 2015, s. 24). Detta kan leda till tunnelseende och att hänsyn inte tas till det som respondenterna säger, men vi har försökt motverka denna risk genom våra öppna intervjufrågor. Tanken med den deduktiva metoden är att testa olika hypoteser (Fejes & Thornberg, 2015, s. 24), vilket vår studie inte ämnar till att 8

göra då vi vill få en ökad förståelse för redovisningskonsulterna. Det finns sällan en riktig avgränsning mellan metoderna utan blandningen mellan den induktiva och deduktiva metoden förekommer allt oftare (Alvesson och Sköldberg, 2009, s. 4). Kombinationen av dessa två angreppssätt kallas för den abduktiva metoden (Ahrne & Svensson, 2015, s. 219). På grund av att vi letade efter teorier som utgör vår studies teoretiska referensram före datainsamlingen, trots att den initiala tanken är att generera ny teori, så tillämpar vi därmed en blandning av metoderna. Vår teoretiska referensram har vi sedan använt som stöd vid tolkning av resultatet. Det som vår studie bidrar med är insikt och information angående medarbetarnas upplevelser av digitaliseringens påverkan på deras arbetssituation. 2.6 Litteratursökning Enligt Saunders et al. (2003, s. 43) är det viktigt att göra en kritisk litteratursökning inom sitt forskningsområde både för att bilda sig en uppfattning om vad som tidigare är studerat och dess begränsningar, men också för att skapa en grund för sin egna studie. Litteraturen som vi har använt oss av i denna studie är avsedd att beskriva vårt studieområde. Vid utforskningen av ämnet så började vi initialt med att läsa tidigare studier och teorier gällande digitaliseringen. Vi hade sedan tidigare kännedom om FAR:s framtidsstudie (Kempe, 2013). De beskriver på ett omfattande och tydligt sätt vilka förändringar branschen står inför vilket bidrog med användbar bakgrundsinformation som senare blev grunden för våra tre fokusområden angående redovisningskonsulters arbetssituation. Därefter har vi sökt efter vetenskapliga artiklar via Umeå universitetsbiblioteks databaser. Våra teorier är främst hittade med hjälp av sökmotorerna Business Source Premier och Google Scholar. Det som är fördelaktigt med Google Scholar är dess enkelhet gällande sökord, vilket är anledningen till att vi ibland påbörjade vår sökning där för att slutligen landa antingen i någon annan databas eller i övrig litteratur. Det är alltså på detta sätt som vi har arbetat oss igenom vårt studieområde. Vi har fokuserat vår sökning på digitalisering, arbetsuppgifter, platsoberoende, kundrelationer och individers attityder till förändringar. Hur vi successivt har minskat antalet träffar, när det gäller de vetenskapliga artiklarna, med hjälp av sökord framkommer av appendix 1. I inledningen nämnde vi att det är i och med vår litteratursökning som vi har funnit ett gap i tidigare forskning då dessa endast behandlar vilka konstaterade förändringar som har skett. Här fanns det då ett gap som vi tog fasta i, vilket handlade om vad de som drabbas av dessa förändringar upplever. Litteraturen som vi har använt vid valet av metoder har vi främst funnit via uppsatsmanualens förslagslista (Handelshögskolan vid Umeå universitet, 2017, s. 48-53). Detta kanske kommer i uttryck som lathet men uppsatsmanualen var uppdaterad 2017-04-24, vilket tyder på att källorna nyligen är granskade. En annan fördel är att vi kan vara säkra på att de böcker som rekommenderas är passande för en sådan studie som vi genomför. Anledningen till att vi har sökt information på andra elektroniska källor såsom SCB (2016) och Skatteverket (2017) beror på att vi tänkte att det är sannolikt att de har användbar information inom vårt område. 2.7 Källkritik Enligt Thurén (2013, s. 7-8) är det viktigt att kritiskt granska sina källor. Det är betydelsefullt att se om källorna uppfyller vissa kriterier såsom äkthet, tidssamband och 9

oberoende. Äktheten syftar till att källan ska vara det den utger sig för att vara (2013, s. 17), medan tidssamband innebär att nyare källor uppfattas som mer trovärdiga (2013, s. 7). Slutligen så innebär oberoendet att källan inte ska vara påverkad av någon annan (2013, s. 8). I princip alla våra källor är från 2000-talet och framåt vilket styrker studiens trovärdighet då källorna inte ses som omoderna. Anledningen till att vi har funnit aktuella källor angående digitaliseringen torde bero på att vårt undersökningsområde är tidsenligt. De flesta vetenskapliga artiklar som vi har använt oss av i vår studie är granskade innan publicering. Artiklarna har ofta varit välrefererade och det bidrar till vår tilltro till deras äkthet. De artiklar som inte är granskade har vi noggrant undersökt med ett kritiskt förhållningssätt för att bedöma dess tillförlitlighet. I ett fall har vi använt en sekundärkälla då Oreg (2006) definierar motståndet mot förändringar i enlighet med Piderits (2000) slutsats. Det finns en risk att Oreg (2006) har förvridit informationen från Piderits (2000) slutsats, vilket är anledningen till att vi har läst igenom primärkällan för att kunna ta ställning till om det som Oreg (2006) skriver är tillförlitligt. Eftersom att vi har använt oss av källan i vår studie har vi bedömt att tolkningen är korrekt. Via uppsatsmanualens litteraturtips (Handelshögskolan vid Umeå universitet, 2017, s. 48-53) har vi bland annat funnit den metodlitteratur som vi har använt oss av. Med tanke på att litteraturen rekommenderas av Handelshögskolan så bedömer vi att källorna är pålitliga. Litteraturen är dessutom vald utifrån vår studies perspektiv vilket styrker dess användbarhet. Övrig litteratur från exempelvis Angelöw (2010) bedömer vi också vara pålitlig eftersom att författaren inte bara är docent utan också besitter praktiskt erfarenhet inom ämnet, vilket vi anser styrker tillförlitligheten. De elektroniska källor som vi har refererat till i vår studie är främst FAR:s framtidsstudie (Kempe, 2013) men vi har också hänvisat till SCB (2016) och Skatteverket (2017). Dessa källor bedömer vi vara trovärdiga eftersom att de är från kända organisationer och myndigheter som uppfattas pålitliga. Vi tycker att det har varit svårt att hitta tydliga definitioner i artiklar för vad som menas med digitalisering och automatisering vilket är anledningen till att vi har använt uppslagsverket nationalencyklopedin i dessa fall. Eftersom att vi endast har hänvisat till uppslagsverket i begränsad utsträckning anser vi inte att det är något problem. 10

3. Teoretisk referensram Inledningsvis kommer vi att redogöra för hur redovisningsbranschen har förändrats som en följd av digitaliseringen. De fokusområden som vi kommer att fördjupa oss i med hjälp av tidigare studier och teorier är arbetsuppgifter, platsoberoende och kundrelationer. Därefter kommer vi att presentera olika faktorer och omständigheter som vanligtvis påverkar individers attityder till förändringar. Slutligen kommer vi att presentera en sammanfattning av litteraturen som vi har använt oss av i detta kapitel. 3.1 Arbetsuppgifter Carlsson (u.å.) berättar att en redovisningskonsult hjälper företag med frågor som rör ekonomi, administration och affärsutveckling. Hon menar att de hjälper kunderna med bland annat bokföring av affärshändelser, avstämningar, rapportering av resultat och ställning, bokslut, årsredovisningar, budgetar och deklarationer. Som vi tidigare nämnt så har vi valt att begränsa en redovisningskonsult till att endast vara en person som arbetar på en byrå. I FAR:s framtidsstudie (Kempe, 2013, s. 26) presenteras det att teknikens prestanda förbättras i högre hastighet än människans tankeprocesser och fysiska prestationer vilket leder till att arbeten byts ut där tekniken överträffar människans prestationsförmåga. Studien anser att robotar, datorer och dylik teknik idag klarar av att utföra vissa arbetsuppgifter som människor tidigare utförde. Studien kom även fram till att alltfler redovisningstjänster digitaliseras och automatiseras. För att tydliggöra eventuella förväxlingar så definierade vi i det inledande kapitlet digitalisering som en omvandling av material till digital form (NE, u.å.b). Automatiseringen å andra sidan innebär att en del av den process som människan vanligtvis sköter nu går mer eller mindre per automatik (NE, u.å.a). Detta stycke behandlar redovisningens utveckling och informationen är tagen från författarna Ghasemi et al. (2011, s. 112-115). Nuförtiden hanteras redovisning med hjälp av datorprogram istället för att hanteras manuellt via papper och i redovisningsböcker. Detta leder till att ledtiden för att upprätthålla och presentera finansiell information har minskat. Företag kan därmed snabbare ta fram rapporter i realtid som kan användas som stöd för beslutsfattande. Rapporterna är inte bara användbara för att fatta beslut gällande framtiden utan de är också bra för att kunna utvärdera ett tidigare resultat. Möjligheten att anpassa datorprogrammen till sin verksamhet leder också till att det går snabbare att ta fram individuella rapporter. Eftersom att viss data automatiskt matas in så behöver redovisningskonsulterna inte längre lägga ner lika mycket tid på att bearbeta data. Från ett företagsperspektiv ses detta som positivt då arbetsprocessen blir mer effektiv och därmed reducerar personalkostnaden. Den mänskliga faktorns roll försvinner i större utsträckning då risken för att en människa ska mata in fel siffror minskar. Noggrannheten förbättras dessutom då datorprogrammen har inbyggda internkontroller och balansåtgärder som varnar om allt inte står rätt till. Dessa åtgärder underlättar också för personer utan högre utbildning att ändå klara av att slutföra redovisningen. Ghasemi et al. (2011, s. 114) berättar att det numera är möjligt att scanna in material till bokföringsprogrammen. De menar att materialet kommer in som elektroniska bilder i 11

programmet som därefter kan bearbetas. Författarna skriver att det också går att ansluta bankerna till bokföringsprogrammen vilket har resulterat i ökad automation. Vidare nämner de att leverantörsfakturor kan betalas direkt via programmen och när betalningen är verkställd så belastas företagets bankkonto med den betalda summan samtidigt som leverantörsskulderna uppdateras. Utifrån det som skrivits så uppfattar vi att de processer som automatiseras är där människan inte tillför något mervärde, såsom i exemplet ovan. Ghasemi et al. (2011, s. 115) poängterar också vikten av att medarbetarna måste få den kunskap som krävs för att kunna använda dessa datoriserade program. Brännström (2015) menar att byråerna själva kommer att vilja driva på automatiseringen inom redovisningstjänsterna på grund av att det är mer effektivt. Han säger att detta frigör tid för redovisningskonsulterna som istället kan prioritera sådant som ger mer kundnytta, såsom analys och rådgivning. "Liksom de andra satsar vi alltmer på rådgivning" Det ovanstående var ett citat som en branschföreträdare framförde i framtidsstudien gjord av Kairo Future till FAR (Kempe, 2013, s. 39). Studien anser att marknaden är mättad på traditionell redovisning och att olika former av rådgivning bedöms vara tjänsten som främst kommer att fortsätta växa inom branschen. Vidare presenteras att år 2013 arbetade ungefär en fjärdedel av de anställda på de fyra största byråerna i Sverige inom olika delar av rådgivning. Dessutom framför de att ungefär en tredjedel av intäkterna kommer från rådgivningstjänster, vilket har att göra med att arvodena för sådana tjänster ofta är högre per timme i jämförelse med andra tjänster. För att kunna besvara vår problemformulering måste vi inneha kunskap om de förändringar som har uppkommit i och med digitaliseringen. Det är viktigt med bakgrundskunskap inom området för att vi ska kunna förstå och tolka vad våra respondenter säger. Anledningen till att det är viktigt är för att vi förhoppningsvis ska besitta samma kunskap om förändringarna som respondenterna för att vi på så vis ska kunna sätta oss in i deras situation och inte riskera missuppfattningar. De teorier och studier som presenteras ovan angående redovisningskonsulters förändrade arbetsuppgifter belyser den kunskap vi eftersträvar och är därför tillämplig i vår studie. En nackdel med Ghasemi et al. (2011) studie är dock att endast fördelarna ur ett företagsperspektiv presenteras gällande IT-utvecklingens effekt på redovisningsprogrammen. För vår del kan detta resultera i en snedvriden bild av verkligheten med tanke på att det inte är säkert att det som är bäst för företaget överensstämmer med medarbetarnas uppfattning om vad som är det bästa. En annan nackdel med deras studie är att det inte framkommer hur de har gått tillväga för att komma fram till dessa fördelar. 3.2 Platsoberoende På grund av teknik är det numera möjligt att utföra arbetet på andra platser än på kontoret, som traditionellt ses som den vanligaste arbetsplatsen (Kempe, 2013, s. 34). Studien menar därmed att arbetet inte längre är helt platsbundet utan det kan genomföras på olika ställen i samhället och i världen, så länge det går att koppla upp sig till nternet. I studien skrivs det att platsoberoendet också gör det möjligt att arbeta på valda tidpunkter. Detta öppnar upp dörrarna för medarbetarna att vara flexibla och att 12

arbeta på distans. En bidragande faktor till att medarbetarna blir mindre beroende av sina arbetsplatser är molnbaserade tjänster som är ett relativt nytt sätt att använda och lagra information på (Carretero & Blas, 2014, s. 1225). Författarna beskriver det som att allt finns i molnet till skillnad från att program används lokalt på datorn. Det som de menar med detta är att användarna via internetanslutning kan använda program och finna data som lagras hos leverantören av programmet. Medarbetarna behöver därmed inte vara anslutna till det interna nätverket för att ta del av information. En risk med platsoberoendet är att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut i större utsträckning (Allvin et al., 1998, s. 1; Kempe, 2013, s. 33). Allvin et al. (1998, s.1) har skrivit en forskningsrapport om Gränslöst arbete eller arbetets nya gränser. Det som deras rapport handlar om är att individer och verksamheter erbjuds flexiblare lösningar i både tid och rum vilket kopplas till en sorts gränslöshet. De berättar även att krav på tillgänglighet samtidigt kan leda till att nya gränser eller begränsningar skapas i människors livssituation. Resultatet av deras studie tyder på att regleringen av arbetet går mot att bli mer subjektiv från att ha varit objektiv (Allvin et al., 1998, s. 20). De menar att det numera är mer upp till individen att planera när och vart arbetet ska genomföras. Detta stycke kommer presentera de konsekvenser som Allvin et al. (1998, s. 1) nämner i sin studie. Konsekvensen av gränsförskjutningen mellan arbete och fritid kan vara både positiv och negativ. Individen kan känna att den har mer kontroll över sitt arbete då det är möjligt att utföra arbetet på den tidpunkten och platsen som det bäst passar, vilket gör det hela mer produktivt. Detta är då en konsekvens av att möjligheten att arbeta platsoberoende hanteras på ett bra sätt. Negativa följder kan ha med stress och hälsa att göra då det kan vara svårt att skilja på ledig tid och arbetstid. En annan negativ följd är att utförandet av arbetet i hemmet kan exempelvis leda till en krock mellan familje- och yrkesrollen. Vi tolkar Allvin et al. (1998) rapport som att en fördel med platsberoendet är att individen inte behöver strukturera upp sitt arbete i lika stor utsträckning. Du åker till arbetet, utför dina arbetstimmar och sedan kan du bege dig hemåt och vara ledig. Om du inte har möjlighet att arbeta hemifrån så kan du inte utföra några arbetsuppgifter på din fritid. I detta fall blir det en tydligare gräns mellan din lediga tid och arbetstid, vilket i sin tur leder till att det inte blir någon krock mellan din familje- och yrkesroll. Med andra ord är vår uppfattning att Allvin et al. (1998) menar att fördelarna med platsberoendet baseras på platsoberoendets nackdelar. Allvin et al. (1998) rapport belyser både tänkbara fördelar och nackdelar med att arbetet blir mer platsoberoende. Detta bidrar med bakgrundskunskap inom området som är användbar för oss i vår studie då vi ska intervjua redovisningskonsulter om deras upplevelse av platsoberoendet. Med utgångspunkt i våra metodval så utgår vi ifrån att alla individer upplever situationen på olika sätt, vilket gör att det är viktigt att belysa både tänkbara styrkor och svagheter. I och med att deras rapport är skriven i Sverige så anser vi att den är tillämpbar då vi inte behöver ta hänsyn till att det kan finnas eventuella skillnader mellan olika länder. En annan fördel med deras studie är att de flesta intervjupersonerna hade en utbildning inom ekonomi vilket respondenterna i vår studie också har. Vårt syfte är att få en ökad förståelse för redovisningskonsulters 13

upplevelser av bland annat platsoberoendet, vilket leder till att det är fördelaktigt med ett liknande urval. Detta styrker användbarheten av deras studie i vår uppsats. En nackdel kan däremot vara att flertalet av respondenterna är egna företagare och har själva valt eller sökt sig till sådana arbeten där arbetsvillkoren är mer självvalda, vilket kan resultera i en skev bild trots liknande utbildningsbakgrund. Boswell och Olson-Buchanan (2007, s. 592) behandlar också att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut på grund av att teknologin möjliggör för den anställda att arbeta på timmar som egentligen är utanför arbetsdagen. De menar att medarbetarna exempelvis kan svara på telefonsamtal hemma under middagen och kontrollera e-postmeddelanden under kvällarna och helgerna. Deras studie kommer fram till att individer som anser att arbetsrollen är en viktig del av sig själv är mer benägna att använda kommunikationsteknologi för arbetssyften på sin fritid. Vidare menar de att personer med högre ambitioner och som dessutom känner samhörighet med sin organisation lättare tenderar att korsa gränsen mellan arbete och fritid. Medarbetare som därmed är lojala till företaget kan känna att de vill ge tillbaka något till den organisation eller företag som de arbetar för. Dessutom påpekar de i artikeln att de anställda, på grund av lojaliteten, kan vara tillgängliga för att besvara arbetsrelaterade samtal på fritiden. En aspekt som inte behandlas i deras studie är att tekniken gör det möjligt för de anställda att utföra familjens krav på arbetstid. Detta är något som vi har haft i åtanke medan vi läst deras studie eftersom det ger läsaren en ensidig bild av situationen. Boswell och Olson-Buchanan (2007, s. 605) nämner att stressnivån hos en individ kan öka som en konsekvens av att yrkesrollen tar för stor plats av individens liv eller exempelvis krockar med familjerollen. Författarna menar att det kan leda till att den anställdes attityd till företaget försämras och att motivationen minskar. De skriver att organisationen kan påverkas negativt om medarbetarna känner att de inte klarar av att arbeta kvar. Vidare belyser de hur viktigt det är att lägga arbetet åt sidan och att företagen har ett ansvar att hjälpa individerna att hitta en balans. Vi uppfattar att företagen bör ta ansvar för detta eftersom det kan påverka dem negativt via uppsägningar eller utbrändhet. Vi tycker att en nackdel med användningen av Boswell och Olson-Buchanan (2007) studie i vårt arbete är att deras urval består av personer som är anställda på universitet, i en organisation, och inte från en specifik yrkesgrupp. Anledningen till denna upplevelse är att det kanske skiljer sig mellan olika arbetsgrupper hur benägna medarbetarna är att arbeta på sin lediga tid. I vår studie har vi ett mer homogent urval för att eliminera eventuella skillnader mellan olika yrkeskategorier. Vår tanke är inte att belysa variabler mellan olika arbeten utan istället koncentrerar vi oss på en yrkeskategori för att fokuset istället ska vara på individuella likheter och skillnader. Vi kan dock förstå att Boswell och Olson-Buchanan (2007) inte har valt en specifik yrkesgrupp på grund av att de har genomfört en kvantitativ studie som de vill kunna generalisera. Syftet i vår studie skiljer sig därmed från syftet i deras studie. Trots denna skillnad så belyser deras studie på ett djupare plan vilka egenskaper hos en individ som tenderar att vara bidragande faktorer till att gränsen mellan arbete och fritid lättare korsas. Deras studie vidareutvecklar därmed Allvin et al. (1998) studie. Denna fördjupade syn överensstämmer med syftet i vår studie, vilket är en fördel då vi vill få ökad förståelse för bakgrunden till medarbetarnas upplever av digitaliseringens påverkan på platsoberoendet. 14