Enskede skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklasser, skola åk 1-9, fritidshemsverksamhet, fritidsklubb Läsår: 2017
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklasser, skola åk 1-9, fritidshemsverksamhet, fritidsklubb Ansvariga för planen, rektor Torbjörn Falk, bitr. rektor Louise Karlsson, bitr. rektor Trygghetsgruppen Vår vision Enskede skola - en plats där barn och vuxna ska trivas och må bra. Vi vill tillsammans med föräldrarna främja elevernas utveckling till kreativa och demokratiska människor med goda kunskaper inför framtiden. Utan trygghet är det svårt att tillägna sig kunskap och kunskap ger trygghet. Detta uppnås genom god kännedom om kunskapsmål, betygskriterier, kontinuerlig återkoppling och handledning samt genom ett respektfullt och vänligt bemötande av varandra. Vi eftersträvar en flerstämmig lärmiljö, där kunskap skapas i meningsfulla sammanhang och i sociala samspel där det råder tal- och lyssnarutrymme för alla. Allt arbete utgår ifrån diskrimineringslagen, skollagen och barnkonventionen. Alla elever ska känna sig sedda och ingen ska utsättas för diskriminering,trakasserier eller kränkningar. Planen gäller från 2017-01-01 Planen gäller till 2017-12-31 Läsår 2017 Elevernas delaktighet Undervisning och mentorstid Elevråd och klassråd Enskede skolas trygghetsenkät Skriftlig utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling Brukarundersökning Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldramöten Föräldraföreningsmöten Brukarundersökning utvecklingssamtal kontinuerlig kontakt med personal
Personalens delaktighet Arbetsplatsmöten (APT) Personalkonferenser Samverkansgruppen (SVG) Trygghetsgruppen ämnes- och arbetslagsmöten Förankring av planen Personal: Personalkonferens, APT, SVG, arbetslagen och hemsida Elever: Mentorstid, elevråd, klassråd och hemsida Föräldrar: Veckobrev, föräldraföreningens styrelse och hemsida Externt: Hemsida
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utifrån brukarundersökning, Enskede skolas trygghetsenkät och arbete i arbetslagen valde trygghetsgruppen att arbeta med följande förebyggande åtgärder: 1. Lugn och ro på lektionerna 2. Personalen ingriper när elever stör eller mår dåligt 3. Otrygga platser 4. Sociala spelregler - med fokus på maktlekar Varje höst fyller eleverna i Enskede skolas trygghetsenkät. Den årliga brukarundersökningen, som fylls i av föräldrar och elever från vissa årskurser, ligger också till grund för utvärderingen. Trygghetsgruppen har sammanställt resultaten från enkäterna och förmedlat dessa till personalen. Arbetslagsledarna i respektive arbetslag implementerar planen i sina arbetslag och vidare ut i klasserna, fritids och i övrig verksamhet. Skolledningen informerar om planen för föräldraföreningens styrelse och på klassombudsmötena samt publicerar planen på skolans hemsida. Resultatet av brukarundersökningen och trygghetsenkäten har analyserats och följts upp av trygghetsgruppen, skolledningen, arbetslagen och eleverna. Trygghetsgruppen sammanställer även alla anmälda kränkningsärenden på skolan. Vid terminsstart ägnas två dagar till värdegrundsarbete där elever och personal arbetar med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal och elever Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Lugn och ro på lektionerna Utifrån gjorda undersökningar ser vi att 63 procent av eleverna anser att det är lugn och ro på lektionerna. Resultaten har förbättrats något från förra året (57 %). Resultatet skiljer sig något mellan stadierna. Detta utvecklingsområde får ligga kvar som förebyggande åtgärd även 2017. Personalen ingriper när elever stör eller mår dåligt 81 procent av eleverna anser att personalen säger till de elever som stör undervisningen medan endast 74 procent anser att personalen ingriper när elever mår dåligt. Detta är ett bättre resultat än förra året (80 %, 68 %). Det är skillnader mellan stadierna och enskilda klasser. Utifrån enkäten, diskussioner med elever och personal kommer denna förebyggande åtgärd att göras om. Att 81 procent av eleverna anser att personalen säger till tycker trygghetsgruppen är ett godkänt resultat och därför ändras denna åtgärd till främjande. Eleverna anser inte att lärarna ingriper när de mår dåligt eller är ledsna. Vid analys av data och diskussioner med elever visar det att de anser att lärarna är stressade och inte har tid för dem. Det framgår också vid djupare analyser att eleverna inte vet eller känner till när personalen har arbetat aktivt med ett ärende. Ny förebyggande åtgärd kommer att vara att skapa ett klimat där eleverna känner förtroende för personalen på skolan.
Otrygga platser Eleverna i årskurs 1-3 upplever att de äldre barnen inte alltid tar hänsyn till dem. De tycker dock att det har blivit bättre i och med fadderverksamheten där elever från årskurs 6-9 deltar och håller i rastverksamheten. De anser också att otrygga platser på skolan är utanför matsalen, bakom Växthuset, Skeppet, idrottens omklädningsrum och grusplan. Detta utvecklingsområde får ligga kvar som förebyggande åtgärder även under 2017. Sociala spelregler - med fokus på maktlekar Under 2016 har skolan inte haft många rapporterade fall av kränkningar och mobbning. De elever som anser att det förekommer maktlekar har gått ner från 29 procent 2015 till 22 procent 2016. Personalen upplever det dock som att det förekommer mer frekvent än vad eleverna gör. Detta utvecklingsområde får ligga kvar som förebyggande åtgärd även 2017. Årets plan ska utvärderas senast 2017-12-01 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Resultat av trygghetsenkäten och brukarundersökning kommer att analyseras och följas upp av trygghetsgruppen, skolledning, personal och elever. Eleverna kommer också att få göra en riktad enkät om de förebyggande åtgärderna. Trygghetsgruppen kommer att utvärdera planen mot diskriminering och kränkande behandling med hjälp av muntliga och skriftliga synpunkter från personal och elever. Arbetslagen kommer att göra effektkedjor utifrån resultaten. Förebyggande åtgärder som har blivit främjande: Personalen ingriper när elever stör (2016) Fungerande elevråd (2015) Elevinflytande (2014) Ansvarig för att årets plan utvärderas
Främjande insatser Namn Främjande likabehandlingsarbete på organisationsnivå Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla anställda på skolan ska samverka för att förebygga men också tidigt upptäcka och förhindra alla former av mobbing, kränkande behandling och diskriminering. Allt arbete ska utgå från skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Insats Trygghetsgruppen: Trygghetsgruppen består av skolledare, förstelärare, lärare, kurator, psykolog, fritidshemspersonal och resurspedagog. De sammanflätar de olika delarna av skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling samt ansvarar för skolans trygghetsarbete och håller i kränknings- och mobbningssamtal utifrån Enskedemodellen. Skolledning och Elevhälsoteam: Gör interna uppföljningar och samverkar med externa verksamheter som fältassistenter, socialtjänst, polis och andra skolor. I åk 4 och 8 har skolsköterskan hälsosamtal med eleverna. Mentorer, klassföreståndare och fritidspersonal: Genom utvecklingssamtal, enskilda samtal och klassråd/mentorstid får pedagogerna en bild av hur eleverna mår på individ- och gruppnivå. Föräldraföreningen: Har möten med skolledning. HBTQ-grupp: På elevers initiativ har det skapats en HBTQ-grupp på skolan. Gruppen leds av elever, med stöd av skolans förstelärare i värdegrundsarbete. Gruppen har möte en gång i veckan och har varit runt i klasserna och pratat om sin verksamhet. Nätverk har skapats med andra skolor. Jämställdhetsgruppen: På elevernas initiativ har det skapats en jämställdhetsgrupp på skolan. Gruppen leds av elever, med stöd av skolans förstelärare i värdegrundsarbete. Gruppen har möte en gång i vecka och varit runt i klasserna och pratat om sin verksamhet. Värdegrundsdagar: Vid terminsstart ägnas två dagar till värdegrundsarbete där elever och personal arbetar med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Ansvarig
Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret Namn Främjande likabehandlingsarbete på elevnivå Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mötet mellan elev-elev, elev-vuxen och vuxen-vuxen ska präglas av vänlighet och respekt inför varandras olikheter och likheter. Allt arbete ska utgå från skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Insats Klassråd/mentorstid: På klassråden och på mentorstiden förs diskussioner om diskrimineringsgrunderna där fokus ligger på kränkande behandling av fysisk och psykologisk karaktär. Enskederådet: En gång per termin har Enskederådet möte. Enskederådet består av elevrådsrepresentanter från årskurs 1-9. Fokus ligger på frågor som gäller för hela skolan. HBTQ- och jämställdhetsgrupperna: På elevers initiativ har det skapats en HBTQ- och jämställdhetsgrupp grupp på skolan. Grupperna leds av elever, med stöd av skolans förstelärare i värdegrundsarbete. Grupperna har regelbundna möten. Jämställdhetsgruppen: På elevernas initiativ har det skapats en jämställdhetsgrupp på skolan. Gruppen leds av elever, med stöd av skolans förstelärare i värdegrundsarbete. Gruppen har regelbundna möten Ansvarig Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret
Namn Undervisning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning All pedagogisk personal ska tillämpa ett adekvat och normkritisk förhållningssätt i undervisning. Undervisningen ska alltid belysa diskrimineringsgrunderna. Insats Eleverna möter olika teman som utgår ifrån diskrimineringsgrunderna. Mentorerna ansvarar för att arbeta med månadens tema. Exempel på hur diskrimineringsgrunderna genomsyrar undervisningen: o I ämnet religion och samhällskunskap jämförs, diskuteras och analyseras olika trosuppfattningar och hur de formar kultur och samhällen (Religion och annan trosuppfattning). o I ämnet historia diskuteras rasismen i ett historiskt och nutida perspektiv (etnicitet). o I ämnet svenska får eleverna läsa böcker som handlar om människors olika förutsättningar och livssituationer. o Vi har värderingsövningar och ställer frågor utifrån elevernas ålder och mognad. Frågor vi ställer och diskuterar kan vara: Kan det vara straffbart att skriva något om någon person på internet? Kan jag lägga ut en bild på en kompis utan att be om lov? Ska man alltid säga vad man tycker? (kränkande behandling). o I ämnena samhällskunskap och Biologi analyseras och diskuteras det vilka fördomar och stereotypa föreställningar som finns om kön i samhället (kön och sexuell läggning). o I samhällskunskap belyses olika reformer för homo- och bisexuellas rättigheter i samhället (sexuell läggning). o På elev- och klassråd diskuteras rättigheter och skyldigheter som är åldersadekvata. o Eleverna får föreläsningar utifrån olika teman (förintelsen, homosexualitet, samhällets syn på manligt och kvinnligt) o Redan från förskoleklass planerar pedagogerna en könsneutral verksamheten (könsidentitet).
Ansvarig Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret Namn Trygga rast- och fritidsaktiviteter Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Funktionsnedsättning och Ålder Mål och uppföljning Alla elever ska erbjudas en stimulerande och trygg skolbarnomsorg, fritidsverksamhet och rastverksamhet. Personalen ska vara synlig på rasterna. Insats Gemensamma lär- och fritidslokaler där de olika yrkeskompetenserna samarbetar utifrån en gemensam pedagogisk grundsyn med mottot "hela barnet hela dagen". Bibliotek, hemkunskapssalen och idrottssalar används även utanför ordinarie undervisningstid. Utevistelse och fysiska aktiviteter på skolgården och i närområdet Personalen är synlig på raster såväl på skolgården som i korridorerna. Aktivitetsvärdar har orangea västar och rastvärdar har gulgröna. En form av faddersystem har skapats där elever från årskurs 6-9 håller och deltar i rastverksamheten för de yngre eleverna. Tydliga gemensamma regler för rastverksamheten. Styrda rastaktiviteter varje rast i årskurs 1-3. Pedagogiska planeringar skrivs utifrån styrdokument och riktlinjer. Bestämda platser i matsalen för samtliga årskurser har bidragit till en lugnare miljö i matsalen. Ansvarig Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret
Namn Anställdas samverkan kring värdegrunden Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Samtliga anställda på Enskede skola ska samverka för att förebygga och tidigt upptäcka samt förhindra mobbning och alla andra former av kränkande behandling och diskriminering. Mötet mellan elever samt mellan elever och vuxna skall präglas av vänlighet och ömsesidig respekt för varandras integritet. Insats Trygghetsgruppen har, tillsammans med rektor, det övergripande ansvaret för värdegrunds- och trygghetsarbetet på skolan. Elevhälsoteamets uppföljningar inklusive speciallärarnas och specialpedagogernas kontakter med elever i behov av särskilt stöd. Riktlinjer för hur vi arbetar kring elever med behov av särskilt stöd. Utvecklingssamtal samt övriga enskilda samtal. Klassråd, elevråd och Enskederådet. Skolsköterskans hälsosamtal i år 4 och 8. Enskedes lokala trygghetsenkät och utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Mentorstid är inlagt i schemat. Kontinuerligt arbete med Barnkonventionen. Värderingsövningar. Det finns personal på skolan som är utbildad i likabehandlingsarbete. Elevhälsoteamet och mentorer följer upp om elevernas frånvaro överstiger 20%. Ansvarig Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret
Kartläggning Kartläggningsmetoder Trygghetsenkäten Utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling Värdegrundsdagar Elevhälsoteamet Klassråd och elevråd Brukarenkäten APT, SVG och Skyddsrond Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Genom klassråd, elevråd, Enskederådet och utvecklingssamtal ges eleverna möjlighet att föra fram sin syn på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön på skolan. Med hjälp av värdegrundsdagarna vid uppstart, trygghetsenkäten, hälsosamtal och andra enskilda samtal får skolan en inblick i elevernas mående och ger oss ett bra verktyg för att arbeta främjande och förebyggande. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom APT och SVG har personalen fått föra fram sin syn på sin fysiska och psykiska arbetsmiljö. Arbetslagen har även gjort effektkedjor. Personal och skolledning disksuterar sedan förbättringsområden och hur en god arbetsmiljö kan främjas. Resultat och analys Vad som har framkommit i vår kartläggning är: Elever har i trygghetsenkäten uppgett att de tycker att det kan vara stökigt på lektionerna och att personalen inte ingriper när de är ledsna. Systematiska observationer bland personalen visar att det förekommer maktlekar på skolan - vilket även trygghetsenkäten visar. En del elever håller på med "skojbråk" där de exempelvis puttar på varandra. De flesta elever uppger att de har någon vuxen att vända sig till på skolan, men inte alla. Det framkommer även att eleverna tycker att lärarna ibland är stressade och inte har tid för dem. De yngre barnen upplever en del plaster på skolan som otrygga. Utifrån kartläggningen har vi valt ut följande områden att arbeta förebyggande med: 1. Lugn och ro på lektionerna 2. Skapa ett klimat där eleverna känner förtroende för vuxna. 3. Otrygga platser 4. Sociala spelregler - med fokus på maktlekar
Förebyggande åtgärder Namn Lugn och ro på lektionerna Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att alla elever ska uppleva arbetsro under lektionerna. Uppföljning görs via trygghetsenkät och utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling samt på klassråden och elevrådet. Åtgärd Arbetslagen har analyserat trygghetsenkätens resultat och upprättat effektkedjor där tydliga åtgärder framgår. Några av förslagen är: Tillsammans med eleverna definiera vad god arbetsro/arbetsklimat är. Ha höga och positiva förväntningar på eleverna. Pedagogerna ska alltid vara tydliga och inte acceptera att det är stökigt i klassrummen samt undervisa på det sätt som stipuleras i dokumentet "Så här arbetar vi på Enskede skola". Arbeta med och träna eleverna till att inte uppmuntra och understödja de elever som stör. Det ska inte vara socialt accepterat att störa lektionen. Det är också viktigt att uppmuntra eleverna när det är lugn och ro. Följa och implementera skolans trivselregler, dokumentet "Så här arbetar vi på Enskede skola", förväntansdokumentet och konsekvenstrappan. Vid behov och mån av tid ska personalen i arbetslagen hjälpa varandra med att exempelvis vara med på lektioner som stöd. Skolledningen ska göra fler klassrumsbesök. Personal ska alltid kontakta hemmet när elever uppvisar ett icke önskvärt beteende. Vid behov ska föräldrar kallas till möte. Motivera åtgärd Utifrån gjorda undersökningar ser vi att 63 procent av eleverna i årskurs 4-9 anser att det är lugn och ro på lektionerna. Resultaten har förbättrats något från förra året (57 %). Ansvarig Datum när det ska vara klart 2017-12-31
Namn Skapa ett klimat där eleverna känner förtroende för personalen på skolan Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Personalen på Enskede skola ska alltid hälsa på de elever de möter samt vara uppmärksamma och ingripa när de tror att någon elev mår dåligt. Lärarna ska se till att det råder lugn och ro under lektionerna samt säga till de elever som stör. Personal ska också vara synlig på raster och visa eleverna att de finns där när de behöver dem. Uppföljning görs via trygghetsenkäten och samtal med eleverna. Åtgärd Arbetslagen ska med hjälp av effektkedjor utforma konkreta metoder på hur de ska arbeta med detta förebyggande område. Mentor ska göra riktade undersökningar i varje klass och ta reda på om eleverna har förtroende för dem. Sedan ska mentorerna och arbetslagen förhålla sig till och arbeta utifrån resultaten. Personal ska alltid hälsa på elever de möter i korridoren och på skolgården. Skolledningen ska göra fler klassrumsbesök. Personalen ska vara synlig på rasterna; såväl i korridorerna som utomhus. Personalen ska ha ett inbjudande förhållningssätt så att eleverna vet att de alltid kan söka upp dem för att prata. Kurator kommer att ha "öppet hus" på torsdagar mellan 0830-1130 med start vårterminen 2017. Bjuda in EHT-teamet till klasserna. Regelbundna samtal med elever - enskilt och i grupp - för att stämma av hur de och övriga i klassen mår. Mentor agerar sedan utifrån informationen. Personalen ska ha en god relation både med eleverna och med vårdnadshavare samt alltid kontakta hemmet när elever verkar må dåligt. En hög tillgänglighet av personal och skolledning där målet är att rektorsexpeditionen alltid är bemannad. Eleverna ska känna att de alltid är välkomna att prata med skolledningen. Skolledningen har regelbundna möten med elevrådsrepresentanterna för att diskutera hur de upplever skolan och lektionerna. Motivera åtgärd I enkäter, samtal med elever och vuxna och i skolinspektionens rapport 2015 framkommer det att eleverna på Enskede skola anser att lärarna ibland är stressade och inte alltid har tid med dem. I trygghetsenkäten ser vi att endast 74 procent av eleverna i årskurs 4-9 anser att personalen ingriper när elever mår dåligt. Resultatet har förbättrats något från förra året (68 %). Det finns
skillnader mellan stadierna och enskilda klasser. Ansvarig Datum när det ska vara klart 2017-12-31 Namn Otrygga platser Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att eleverna ska känna sig trygga på skolans och att det inte ska finnas några otrygga platser. Uppföljning kommer att göras med eleverna i årskurs 1-9 dels genom enkäter dels genom enskilda och gruppvisa samtal med eleverna. Åtgärd Mentorer och pedagogisk personal måste prata med de äldre barnen om hur de yngre upplever att de blir behandlade. Vid behov bjuda in de äldre barnen till de lägre årskurserna där de får besvara frågor från klassen. Om lärare ser ett icke önskvärt beteende hos en elev ska mentor kontaktas; som sedan i sin tur kontaktar vårdnadshavare. Utöka faddersystemet där de äldre barnen är med på rastverksamheten för de yngre. Bestämda platser i matsalen för hela skolan. För att stävja stöld av ytterkläder kommer kameror att installeras i början av 2017. Kamerorna kommer bland annat att riktas mot skåp och mot kapprummet utanför matsalen. Motivera åtgärd Vid analys av enkät och under samtal med eleverna i årskurs 1-3 framkommer det att de tycker att det finns otrygga platser på skolan. De platser som förekommer är bland annat utanför C-huset och matsalen, vid hinderbanan, bakom Växthuset och vid grusplanen. De yngre barnen upplever också att det kan vara otryggt där de äldre barnen befinner sig. Det är dock färre av de yngre eleverna som är rädda för de äldre eleverna detta år. Detta tror vi beror på vårt faddersystem där de äldre eleverna har hjälpt till med och medverkat i rastverksamheten. Många elever upplever det som otryggt att hänga av sig sina ytterkläder i skåp eller utanför matsalen på grund av stölder.
Ansvarig Datum när det ska vara klart 2017-12-31 Namn Sociala spelregler - med fokus på maktlekar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning På Enskede skola ska det råda ett hänsynsfullt och respektfullt bemötande mellan alla som vistas i verksamheten. Ett hänsynsfullt och respektfullt bemötande innebär: - Ett bra språkbruk där inga kränkningar förekommer. - Skämt som är och kan uppfattas kränkande ska inte förekomma. - Inga "skojbråk" eller maktlekar ska förekomma. - Olikhet och mångfald accepteras och uppmuntras. Åtgärd Vuxna måste tydligt vara goda förebilder och agera varje gång ett icke önskvärt beteende eller dåligt och kränkande språkbruk uppmärksammas. Det ska finnas en tydlig återkoppling till - och samarbete med - hemmet. Mentorerna och undervisade personal ska ta upp, belysa och diskutera denna förebyggande åtgärd på mentorstid och undervisning. Att låta eleverna skriva och berätta vad de vet om maktlekar och säga vilka som förekommer på skolan. Arbetslaget ska med hjälp av effektkedjor ta fram konkreta förslag på hur de ska arbeta med att stävja maktlekar på skolan. Ett tydligt ställningstagande vad skolan anser om maktlekar och skojbråk samt informerar hemmet om att de förekommer och att skolan arbetar förebyggande med att stävja detta beteende. Vi ska också be föräldrar att vara uppmärksamma. Trygghetsdagar vid läsårsstart där planen för kränkande behandling och diskriminering gås igenom och revideras tillsammans med eleverna. Fortsatt arbete på med teman som kopplas till diskrimineringsgrunderna.
Motivera åtgärd Personal och elever har uppmärksammat att det ibland förekommer ett hårt socialt klimat mellan eleverna - vilket överensstämmer med Skolinspektionens tillsyn. Under 2016 har skolan haft få rapporterade fall och kränkningar och mobbning. De elever som anser att det förekommer maktlekar har gått ner från 29 procent 2015 till 22 procent 2016. Personalen upplever det dock som att det förekommer mer frekvent än vad eleverna gör. Personalen ser även att skojbråk förekommer frekvent framförallt bland killar. Ansvarig Datum när det ska vara klart 2017-12-31
Rutiner för akuta situationer Policy På Enskede skola råder nolltolerans mot såväl trakasserier, kränkande behandling och mobbning. Detta gäller elev-elev, personal-elev, elev-personal och personal-personal. Samtliga på skolan ska veta vart man vänder sig om man blir utsatt för trakasserier, kränkande behandling eller mobbning. Det bedrivs ett aktivt arbete med diskrimineringsgrunderna i den dagliga verksamheten och för att förhindra och förebygga diskriminering, kränkande behandling och mobbning arbetar Enskede skola utifrån Enskedemodellen : (http://enskedeskola.stockholm.se/sites/default/files/enskedemodellen_0.pdf) Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Enskedemodellen innebär att: All personal på skolan agerar genom samsyn samt har samtal med elever när det uppstår konflikter Mentorer arbetar förebyggande och kontinuerligt med sina elever om skolans värdegrund och diskrimineringsgrunderna Trygghetsgruppen tillsammans med övrig personal utreder och agerar skyndsamt vid misstankar om kränkningar och mobbning Föräldrar hålls informerade dels vid förekomst av mobbning och kränkningar på skolan dels om det mobbningsförebyggande arbetet På Enskede skola har vi: Uppsikt och närvaro Regelbundna undersökningar Engagemang i vad som händer på elevernas fritid Vuxna som är närvarande och tillgängliga för eleverna att prata med En uppmärksamhet på kännetecken som kan indikera att någon mår dåligt En gemensam uppfattning om hur vi arbetar mot trakasserier, kränkande behandling och mobbning Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Mentor och/eller övriga undervisande personal Skolsköterska Kurator och/eller skolpsykolog Trygghetsgruppen Skolledningen Fritidspersonal Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever När mentor och/eller annan personal anser att en händelse inte går att lösa genom vanliga samtal skickas ärendet vidare till trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen arbetar efter följande gång: 1. Skriftlig eller muntlig anmälan kommer in till antingen skolledningen eller trygghetsgruppen.
2. Representanter från trygghetsgruppen samlar in information. 3. En representant från trygghetsgruppen och annan pedagog på skolan samtalar med den utsatta eleven. 4. Representanten från trygghetsgruppen och pedagogen har oförberedda samtal med den/de utpekade. Samtalen sker alltid med en och en. 5. Föräldrar till berörda elever kontaktas under dagen av de som har arbetat med ärendet. 6. Efter två till tre veckor har representanten från trygghetsgruppen och pedagogen uppföljningssamtal med samtliga berörda elever. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Pedagogen utreder skyndsamt händelsen och dokumenterar. Pedagog följer skolans elevvårdstrappa och anmäler utifrån vad som hänt händelsen till trygghetsgruppen, elevhälsoteamet och/eller skolledningen. Utredningen ska omfatta samtliga elever som berörs av händelsen. Enligt skollagen är lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldiga att anmäla detta till rektor. Rektor är i sin tur skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Händelser med inslag av våld polisanmäls. Rutiner för uppföljning Uppföljning sker med alla parter, en och en efter två till tre veckor. Vid tveksamheter sker ytterligare uppföljning, annars avslutas ärendet. Föräldrar till berörda kontaktas. Inför skolans upprättande av ny plan mot kränkande behandling och diskriminering följer skolledning, trygghetsgruppen och kurator upp och utvärderar anmälda ärenden samt ser över skolans rutiner. Rutiner för dokumentation Alla samtal dokumenteras och arkiveras vid avslutande ärenden. Dessa gallras enligt gällande bestämmelser. Ansvarsförhållande Rektor är ytterst ansvarig för skolans trygghetsarbete. Försteläraren i värdegrundsarbete sammankallar och är tillsammans med skolledningen ansvarig för trygghetsgruppens arbete. Kurator och psykolog informeras fortlöpande i varje ärende.