Madesjö Verksamhetsområde Likabehandlingsplan för Hoppets fritids Flerohopp Plan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling gäller fr.o.m. januari 2018
Inledning Planen mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska vara känd för både personal, barn och föräldrar/vårdnadshavare. Varje år upprättas en ny plan med en översikt över de åtgärder som behöver åtgärdas, för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Syftet med planen är att: Främja barns rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vår vision: På vårt fritids ska inget barn bli diskriminerad, trakasserad, utesluten eller utsatt för annan kränkande behandling. Alla får vara med! Kartläggning, hur ser det ut hos oss: Skolgården är stor och inbjuder till flera olika aktiviteter. Vi har bland annat en tennisbana, fotbollsplan, gungor och lekredskap och en liten skog. Det finns dock några skymda lekmiljöer. Barngruppen består till bara av barn som är födda i Sverige. Några av barnen har föräldrar som är födda i annat land. Inomhusmiljön är till stor del lätt att överblicka och varje rum har många olika funktioner. De flesta barnen går i årskurs 1-2. Mål, detta vill vi: Att barnen ska trivas och känna trygghet på fritids. Att barnen ska bli ansvarstagande och empatiska. Att barnen ska bli intresserade av andra kulturer. Att barnen ska visa respekt för andra människor och förstå allas lika värde.
Vårt arbete med likabehandlingsplanen: September-oktober Vid ett stormöte med barnen inhämtar vi barnens synpunkter. Både barn och personal går igenom Likabehandlingsplanen och ser till att alla förstår dess innehåll. December- januari Nybro kommuns trivselenkät genomförs av samtliga fritidsbarn och deras föräldrar. Likabehandlingsplanen revideras. Februari-Mars Vid utvecklingssamtalen tar vi upp synpunkter på likabehandlingsplanen och värdegrundsarbetet från barn och föräldrar. Maj-juni Vi utvärderar den gångna terminens verksamhet och tar del av föräldrarenkätens resultat. Eventuella förändringar inför kommande termin diskuteras. Resterande del av läsåret Vi arbetar aktivt med det främjande och förebyggande arbetet. Situationer som uppstår under läsåret diskuteras vid stormöten, elevgenomgångar, personalmöten och i enskilda elev- och föräldrasamtal. Vi värnar om gott samarbete med elever och föräldrar samt med skolans och förskolans personal.
Så här arbetar vi för att nå målen: Främjande arbete 1. Vi jobbar med olika arbetsområden för att stärka gruppgemenskapen och ge barnen förståelse för att det är bra med olikheter. Tex. Skapande verksamhet och gemensamma lekar. 2. Vi uppmuntrar barnen till att välja aktiviteter efter intresse och inte efter kön. 3. Tydliga strukturer i verksamheten. Dagens planering visas med bilder i tamburen för att barnen ska veta vad som kommer att hända. 4. Vi har ordningsreglerna på anslagstavlan i tamburen. Trivselreglerna diskuteras i samlingar och på stormöten.vi sätter upp dem så att alla kan se dem. 5. Barnen har bestämda platser vid måltider och vid samlingar. 6. Vi letar tillfällen i vardagen för att öka barnens intresse för andra kulturer och språk. 7. Vi har styrda aktiviteter som syftar dels till att barnen ska lära känna varandra bättre dels till att de ska våga prova på nya saker. 8. Vi har stormöte med barnen en gång per månad där vi tar upp aktuella frågor till diskussion. 9. Vi har leklådor och annat lekmaterial som uppmuntrar till gruppaktiviteter. 10. Lång inskolning skapar trygghet för de nya barnen från förskolan. 11. Vi har ett positivt förhållningssätt till barnen och uppmuntrar deras starka sidor. 12. Varje termin har vi någon större aktivitet med alla barnen på fritids för att skapa en stark vi-känsla. 13. Adventskalender om jul i andra länder, flaggor, språk och traditioner. Förebyggande arbete 1. Vi startar läsåret med trygghetsövningar och samarbetslekar. 2. Vi observerar barnens lekar för att se till att alla har någon att vara med. 3. Vi har alltid en vuxen ute under de yngre barnens utevistelse. 4. Fortlöpande utvärdering på veckoplaneringstiden för att kolla av gruppens relationer. 5. Vi tar upp problem mm. på stormötet och låter barnen vara med och hjälpa till att hitta lösningar. 6. Om vi ser relationsproblem i gruppen, spelar vi dockteater/teater om det vi sett. Därefter diskuterar vi hur man kan göra istället. 7. Om vi ser att någon verkar ledsen eller taggig har vi enskilda samtal med det barnet. Vi försöker diskutera tillsammans för att komma på lösningar. 8.
Barnens delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen: På utvecklingssamtal och på stormöten som vi har i barngruppen tas frågor som trivsel mm upp. Stormöten har vi en gång i månaden då vi diskuterar aktuella frågor tillsammans med barnen. Januari 2018 hade barnen följande synpunkter till likabehandlingsplanen: Alla är lika mycket värda! Om man leker ska man dela med sig och turas om. Alla får vara med i leken och vid samtal. Man är snäll mot alla och säger snälla saker och uppmuntrar varandra. Vi delar lika vid mellanmål, leksaker mm. Om man ser att någon är ensam kan man fråga om den vill vara med. Det är viktigt att alla har en uppgift/roll i leken. Man kan ge någon en present. Man får inte puttas eller slåss. Små och stora är lika mycket värda. Man kan bjuda in de yngre i leken. Inte använda den arga/bestämda rösten. Lyssna på varandra när de pratar. Alla är lika mycket värda även om man har olika åsikter. Om en är snäll och den andra är dum så är det inte så utan båda är snälla! Titta på den man pratar med. Inte skratta åt andras fel/misstag. Man får inte säga att någon är dum. Man får inte mobba någon. Inte behandla någon som luft utan lyssna på alla. Man får inte bestämma över någon annan tex vad de ska ha på sig. Man ska inte skylla ifrån sig. Man ska inte försöka imponera på någon annan eller försöka vara bättre än någon annan. Man försöker ge komplimanger till alla och inte bara till några stycken. Alla hjälps åt med t.ex städningen så att inte en behöver göra allt.
Föräldrars delaktighet: Vid utvecklingssamtalen på vårterminen tillfrågas samtliga föräldrar om vad de tycker om vår verksamhet och vad som är viktigt för att deras barn ska känna sig tryggt på fritids. Följande punkter har kommit upp: Att barnen känner sig delaktiga i verksamheten. Att barnen känner att de har kompisar på fritids. Att barnen känner sig trygga med pedagogerna. Att barnen känner sig sedda och kan påverka verksamheten. Att pedagogerna lyssnar på barnen och kan läsa av dem för att kunna upptäcka om något inte står rätt till. Ibland skilja på barn som inte går ihop och ibland träna dem på att vara tillsammans. Att pedagogerna är närvarande och kan ingripa om konflikter skulle uppstå. Att det inte förekommer någon mobbing. Att inget barn ska hamna utanför. Mobilförbud i skolan Att vara positiv och uppmuntra andra När någon gör fel, säg inget eller uppmuntra i stället HACKA inte på någon Fundera innan du säger något, andra barn kan uppfatta din åsikt som negativ! Försök att leka med olika barn så ingen känner sig utesluten Rätta inte med en gång när någon säger eller gör fel Säg saker och ting snällt RETAS inte Var inte elak medvetet om du inte tycker om någon Var inte elak när du är avundsjuk Jämför dig inte med andra Försök inte att framhäva dig själv Tänk på hur andra mår och hur ditt sätt kan påverka (säger du något negativt kan det förstöra hela dagen för det barnet som annars haft det bra!) Var ÖDMJUK Alla är lika viktiga. Bra att personalen informerar om allmänna problem i gruppen (ex. Via Hoppetbladet) så att barn och föräldrar kan prata hemma också. Uppmärksamma jargonger Direktkommunikation mellan friitds och hemmet.
Utvärdering och uppföljning: Utvärdering och uppföljning sker vid: Trivsel och föräldrarenkäten Utvecklingssamtal en gång/läsår. Veckoplanering och veckoutvärdering varje torsdag vid personalplaneringen. Terminsutvärdering Diskussioner med barnen om hur trivselreglerna fungerar. Stormöten med barnen Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras under hösten 2018. Trivselenkäten (som genomfördes hösten 2017) visar att de allra flesta barnen på Hoppet känner sig trygga och trivs på fritids. Men det finns barn som upplevt sig kränkta/mobbade under höstterminen. Barnen upplever dock att de vuxna på fritids tar tag i mobbning, kränkningar eller hot om det skulle förekomma. Personal från fritids var med på utvecklingssamtalen under våren 2017 och där framkom också att de flesta barnen trivs mycket bra och känner sig trygga på fritids. Konkreta åtgärder: Kränkande behandling mellan barn/barn, barn/vuxen, ska åtgärdas och all personal är skyldig att ta upp detta i arbetslaget och till skolledningen. Utredningen leds av rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion om någon i personalen misstänks för att ha utsatt ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. Huvudmannen och var och en i personalen som misstänker att ett barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd är skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas, 0470-74 80 00. Detta gäller även våld eller hot om våld. Vid misstanke om brott mot likabehandlingsplanen: 1. Samtal med inblandade barn där vi försöker reda ut och få klarhet i vad som hänt. 2. Utredning av påtalad/misstänkt kränkande behandling. 3. Vid allvarliga händelser: upprättande av incidentrapport och anmälan om kränkande behandling. 4. Vårdnadshavare till barn som är inblandade ska få information så fort som möjligt. 5. Åtgärder för att undvika att liknande händer igen upprättas. 6. De vidtagna åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Utredningen, åtgärderna och uppföljningen av dessa ska dokumenteras.
Incidentrapporter och Anmälan om kränkande behandling Incidentrapport och Anmälan om kränkande behandling skrivs vid brott mot likabehandlingsplanen. På fritids görs detta när vi måste ringa/samtala med barnets föräldrar vid enstaka allvarligare händelser (vilka finns angivna på blanketten). Incidentrapport och Anmälan om kränkande behandling lämnas till rektor som vidarebefordrar till huvudmannen. Vem anmäler barnen till: Alla barn ska veta att de kan anmäla till all personal inom fritids/skolan, till rektor, till skolsköterska eller prata med sina föräldrar, om de blivit utsatta för kränkande behandling. Ansvariga: Personalen på avdelningen informerar barnen om vilka de kan anmäla till. Vid kränkning informerar vårdnadshavare till: Vårdnadshavare ska anmäla till personal/rektor eller någon med ledningsfunktion, när de upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Kommunikation: Vår plan görs känd vid inskolningar, föräldramöten, på anslagstavlan, vid verksamhetsråd och för barnen på storsamlingar. Revidering: Arbetet påbörjas under hösten 2017 och ny Likabehandlingsplan är klar jan 2018.
Förklaring av centrala begrepp: Diskriminering Negativ (kränkande) behandling av individer/grupper utifrån dessa grunder kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder Kränkningar fysiska (slag, knuffar, rycka någon i håret eller sätta krokben) verbala, mobbing och liknande beteende som har sin grund i att någon är överviktig, har en viss hårfärg, är en plugghäst, blir hotad eller kallas hora/bög psykosociala (utfrysning, ryktesspridning) text/bild meddelande (klotter, teckningar, brev, lappar, e-post, sms och mms) Mobbning trakasserier vid upprepade tillfällen över tid obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts. Trakasserier uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionsnedsättning Sexuella trakasserier grundar sig på kön eller anspelar på sexualitet. Det kan också vara homofobi; motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer Rasism bygger på föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper (förtrycka, utnyttja eller kontrollera). Ett uttryck för detta är främlingsfientlighet som innebär motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella, etniska eller beteendemässiga karaktäristika Funktionshinder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Lagar som reglerar likabehandling Skollagen 1 kap 2 Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. Främja jämställdhet mellan könen samt 2. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom diskriminering, kränkningar eller trakasserier och rasistiska beteenden. Att detta följs är rektors ansvar. Skollagen 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling 6 Huvudmannen ska se till att inom ram för varje särskild verksamhet bedriva ett målinriktat arbete att motverka kränkande behandling av barn och elever. 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förskolans läroplan Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnaden i människors uppfattning och levnadssätt Socialtjänstlagen (SOL) Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap 1 i SOL (2001:453). Detta gäller både skolmyndigheten och alla anställda hos skolmyndigheten. Barn- och elevskyddslagen Denna lag säger att skolan ska bedriva ett målinriktat arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering samt motverka annan kränkande behandling. FN: s Barnkonventionen FN:s barnkonvention har sitt ursprung i principen om den inneboende värdigheten hos alla människor och deras obestridliga rättigheter. Barnkonventionen bygger på perspektivet; barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.