Borgå stad Budget 2018 och ekonomiplan 2018-2020 Stadsfullmäktige 15.11.2017 1
Innehåll 1. Stadsdirektörens översikt sida 3 2. Allmän motivering 4 2.1 Det allmänna ekonomiska läget 4 2.2 Kommunalekonomin 4 2.3 Stadens verksamhetsomgivning 5 2.4 Stadens bokslut 2016 7 2.5 Motiveringar till budgeten och ekonomiplanen 8 2.6 Skatteintäkter och statsandelar 9 2.7 Stadens finansieringsbehov och inlåning 13 2.8 Resultaträkning 14 3. Budgetens bindande verkan 15 4. Personalplan 16 5. Motiveringar per sektor 19 5.1 Koncernförvaltning 19 5.2 Social- och hälsovårdssektorn 26 5.3 Bildningssektorn 31 5.4 Räddningsverket i Östra Nyland 36 6. Resultaträkning 37 7. Investeringar 38 8. Finansieringsanalys 42 9. Affärsverken 43 10. Kommunkoncernen 44 2
2. Allmänmotivering 2.1 Det allmänna ekonomiska läget Finlands ekonomi växte enligt förhandsuppgifterna med dryga två procent under första hälften av det innevarande året. I helhet stiger bruttonationalprodukten enligt den nyaste prognosen med 2 3 procent i år och även nästa år. Den positiva konjunkturutvecklingen var redan mycket omfattande. Den starkare ekonomiska tillväxten har redan synts som bättre sysselsättning. Tack vare konjunkturläget förväntas sysselsättningen fortfarande bli bättre under de närmaste åren. Enligt prognosen kommer antalet sysselsatta att stiga. Sysselsättningsgraden har ökat och 70-procentsnivån överskrids år 2018. Jämfört med de övriga nordiska länderna är sysselsättningsgraden i Finland ändå låg. Regeringen har haft som mål att höja sysselsättningsgraden till 72 procent. Sysselsättningen blir bättre och arbetslöshetsgraden har sjunkit till under 8 procent. Att inflationen åter stiger minskar ändå ökningen av konsumenternas köpkraft så, att den bara blir lite positiv. De låga räntorna lättar fortfarande ställningen av hushållen med skulder. Inflationen stiger år 2017 en aning men kommer att bli lägre än i eurozonen. Även om den måttliga ökningen av arbetskraftskostnaderna som är ett resultat av konkurrenskraftsavtalet dämpar trycket på att konsumentpriserna stiger, ökar det positiva konjunkturläget, den ökade totala efterfrågan och ökningen av importpriserna inflationen en aning. Att konjunkturläget blir bättre lättar balansen i den offentliga ekonomin men räcker inte till att avhjälpa hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin. Det bästa sättet att avhjälpa hållbarhetsunderskottet är strukturella förändringar. Utgifterna i Finlands offentliga ekonomi är under de närmaste åren fortfarande större än de totala intäkterna, varför staten och kommunerna ännu skuldsätter sig. Den offentliga ekonomins skuldförhållande ökar till följd av de stigande vård- och omsorgsutgifterna som orsakas av att befolkningen åldras. Ökningen fortsätter i snabb takt också på 2020-talet. 2.2 Kommunalekonomin År 2016 försvagades kommunernas sammanräknade verksamhetsbidrag med 0,5 procent. Verksamhetsbidraget förblev nästan oförändrat för ökningen av verksamhetskostnaderna var måttlig och verksamhetsintäkterna ökade. Kommunernas personalkostnader minskade med 1,4 procent från fjolåret. Kommunernas skattefinansiering som består av skatteinkomster och statsandelar ökade med 3,1 procent. Den ökade skattefinansieringen täckte det försvagade verksamhetsbidraget och årsbidraget förbättrades. Kommunernas nettoinvesteringar minskade år 2016. Kommunernas sammanräknade lånestock ökade med 3,7 procent jämfört med förra året. Lånestocken var sammanlagt 16,1 miljarder euro. Kommunernas skuldbelopp per invånare var 2 933 euro. I samkommunerna försvagades årsbidraget, nettoinvesteringarna ökade och skuldbeloppet steg. De kommunekonomiska utvecklingsutsikterna är under de närmaste åren positivare än man tidigare hade förutsett. Helhetsläget inom kommunekonomin blir bättre tack vare en rejäl tillväxt av samfundsskatten. Även redovisningarna av kommunalskatten har stigit bättre än väntat. Verksamhetsutgifterna utvecklas måttligt tack vare konkurrenskraftsbesluten och de nedsatta pensionsavgifterna för kommunarbetsgivaren. Resultaten från räkenskapsperioden 2017 förväntas bli starkare. Kommunernas investeringar kommer att förbli på en hög nivå. Tack vare en stark driftsekonomi kommer kassaflödet för verksamhet och investeringar att nästan stå i balans. Kommunernas skuldsättning börjar minska, lånestocken växer knappast inte alls åren 2018 2019. Europeiska centralbanken håller styrräntorna fortfarande exceptionellt låga. De korta räntorna torde vara negativa fram till år 2018. De långa räntorna har redan långsamt börjat stiga. 4
2.3 Stadens verksamhetsomgivning Befolkningen I slutet av år 2016 hade Borgå 50 144 invånare. Invånarantalet ökade med 216 personer, dvs. 0,4 procent. Stadens invånarantal växer huvudsakligen till följd av födelseöverskottet och invandringen. Nettoflyttningen mellan kommunerna varierar årligen. Den nuvarande åldersstrukturen hos befolkningen i Borgå förändras. Befolkningen åldras i alla kommuner och även i Borgå. I framtiden kommer en allt större del av befolkningen att höra till över 65-åriga. Den arbetsföra befolkningens relativa andel av hela befolkningen blir på motsvarande sätt mindre. Även andelen barn och unga under 15 år minskar något. I Borgå är andelen personer under 15 år av hela befolkningen större än i hela landet i genomsnitt och andelen personer över 65 år är mindre än i hela landet i genomsnitt. Andelen personer i arbetsför ålder ligger på landets genomsnitt. Enligt befolkningsprognosen kommer stadens befolkningsantal att öka med cirka 4000 personer fram till år 2030. Ändringar i befolkningens åldersstruktur beskrivs med hjälp av en ekonomisk och en demografisk försörjningskvot. Den ekonomiska försörjningskvoten beskriver befolkningsstrukturen som ett förhållande mellan sysselsatta och arbetslösa samt övriga personer utanför arbetskraften. Den ekonomiska försörjningskvoten har försvagats till följd av en försvagad åldersstruktur och en hög arbetslöshetsgrad. I slutet av år 2015 fanns det i hela landet 143 icke-sysselsatta per 100 sysselsatta. Respektive siffra i Borgå var 127. Den demografiska försörjningskvoten är ett relationstal som beskriver befolkningsstrukturen som andelen personer över 65 år och barn av den arbetsföra befolkningen. Den demografiska försörjningskvoten har stora regionala skillnader. I Borgå var den demografiska försörjningskvoten länge fram till år 2010 i genomsnitt 50. Försörjningskvoten har därefter snabbt försvagats när de stora åldersklasserna har blivit äldre. År 2016 var försörjningskvoten i Borgå 59,2. Figur 1. Stadens befolkning enligt åldersgrupper 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020* 2025* 2030* 2035* 2040* Lapset ja nuoret Työikäiset Ikääntyneet Figur 2. Ökningen av stadens invånarantal årligen 700 600 500 400 300 200 100 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020* Statistikcentralen har upprättat en kommunvis prognos för utvecklingen av den demografiska försörjningskvoten fram till år 2040. Enligt prognosen försvagas den demografiska försörjningskvoten i Borgå i genomsnitt med ett poängtal varje år från år 2010 till år 2035, då relationstalet är 75. 5
% Inkomster och arbetsplatser I den senast fastställda beskattningen, dvs. i 2015 års kommunalbeskattning var de beskattningsbara inkomsterna per invånare i Borgå 19 502 euro (19 024 euro år 2014). De beskattningsbara inkomsterna per invånare var i Borgå de 15:e största i landet. År 2015 var den debiterade kommunalskatten 3 852 euro (3 662 euro) per invånare. De beskattningsbara inkomsterna per invånare var i Borgå 1 847 euro högre än i riket i genomsnitt men 2 300 euro lägre än i Nyland i genomsnitt. Utjämning av statsandelarna som bygger på kommunernas skatteinkomster och som ingår i statsandelssystemet minskar ändå starkt stadens goda skatteinkomster. Stadens hela skattefinansiering, dvs. skatter och statsandelar var totalt 5 378 euro (5 224 euro) per invånare, medan genomsnittet i hela landet var cirka 100 euro högre, dvs. 5 470 euro (5 370 euro) per invånare. Skattefinansieringen relaterad till invånarantalet är i Borgå således totalt cirka 4,6 miljoner euro mindre än i andra kommuner i genomsnitt. Arbetsplatsstrukturen i Borgå domineras av tjänster och förädling. Tjänsternas andel är 66 procent och förädlingens 32 procent. Jord- och skogsbrukets andel är en dryg procent. Borgås arbetsplatssufficiens är över 90 procent. Antalet yrkesverksamma personer uppgår till cirka 22 000. Av dem arbetar 65 procent i Borgå och 35 procent i andra kommuner. Antalet personer som bor i Borgå och arbetar i andra kommuner är nästan 8 000 av vilka största delen arbetar på huvudstadsregionen. Antalet personer som pendlar till arbete i Borgå är ungefär 6 000. Sysselsättningsläget i Borgå har förbättrats jämfört med läget ifjol. Arbetslöshetsgraden i staden var i augusti 9,1 procent. Figur 3. Demografisk försörjningskvot 90 80 73 75 76 69 70 64 58 60 51 47 48 48 49 50 40 30 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020* 2025* 2030* 2035* 2040* Figur 4. Äldre människor, Borgå 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020* 2025* 2030* 2035* 2040* 65-74 vuotiaat 75-84 vuotiaat yli 85 vuotiaat 6
M 2.4 Stadens bokslut 2016 Helhetsresultatet för räkenskapsperioden 2016 var exceptionellt bra. Bakgrunden för det goda resultatet var flera faktorer av engångskaraktär som riktade sig på år 2016. De mest betydande bidragen till det goda resultatet var en måttlig utgiftsutveckling, inkomsterna från försäljning av egendom och justeringsredovisningarna i beskattningen. Det sammanställda resultatet för räkenskapsperioden hade ett överskott på 6,6 miljoner euro före reserveringar och fondöverföringar. Efter bokslutsdispositionerna uppvisade bokslutet ett överskott på 3,9 miljoner euro. Affärsverkens sammanräknade överskott var 0,8 miljoner euro. Stadens årsbidrag var 36 miljoner euro och utan affärsverken 31 miljoner euro. Externa inkomster ökade med 8 procent och externa utgifter med 2 procent. Verksamhetsbidraget var 247 miljoner euro, vilket är nästan lika bra som året innan. Verksamhetsintäkternas andel av verksamhetskostnaderna blev bättre och var 22,7 procent. Året innan var andelen 21,4 procent. Nettoinvesteringarna var 46 miljoner euro och exklusive affärsverken 35 miljoner euro. År 2016 började ett storprojekt för byggande av skolor och daghem. Staden renoverar och bygger skolor och daghem med över 100 miljoner euro. Största delen av investeringarna kunde finansieras med hjälp av förra årets goda årsbidrag. Det slutliga nettofinansieringsbehovet var cirka 3 miljoner euro. Finansieringsunderskottet täcktes med upplåning. Stadens ekonomi var under räkenskapsperioden i genomsnitt i balans eftersom staden kunde finansiera 80 procent av nettoinvesteringar och 118 procent av avskrivningar med årsbidraget. Stadens lånebelopp steg med 3 miljoner euro Det totala lånebeloppet var 118 miljoner euro eller 2352 euro per invånare. Kommunernas skuldbelopp i genomsnitt var 2938 euro per invånare, vilket är cirka 600 euro mer. De kortfristiga referensräntorna har länge varit negativa. Räntekostnaderna var cirka en miljon euro. Stadens kassamedel vid årets slut var 23 miljoner euro. Likviditeten i kassadagar var vid årets slut 22 dagar. En eftersträvad nivå för likviditeten kan anses vara en likviditet för cirka 30 dagar. Soliditeten i balansen, dvs. andelen eget kapital av hela kapitalet blev vid 45 procent. Den eftersträvade soliditeten är minst 50 procent. Den relativa skuldsättningen, dvs. andelen främmande kapital av hela årets interna finansiering minskade till 46 procent. Den relativa skuldsättningen bör ligga under 50 procent. Tabell 1. Boksluten 2012-2016, affärsverken ingår i siffrorna Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 2015 2016 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsbidrag -226 426-232 635-244 602-246 370-246 664 Skatteinkomster 193 795 209 769 210 347 221 842 228 726 Statsandelar 50 582 52 016 49 449 46 652 52 315 Finansieringsposter, netto -444 211 669 1 206 1 705 Årsbidrag 17 507 29 361 15 863 23 330 36 082 Avskrivningar och bokslutsposter -22 911-31 034-22 671-23 512-32 163 Räkenskapsperiodens över- /underskott -5 404-1 674-6 807-182 3 919 Nettoinvesteringar 20 093 15 463 19 180 20 223 44 641 Intern finansiering av investeringar -2 586 13 897-3 317 3 107-8 559 Influtet överskott från tidigare år 54 250 52 576 45 769 43 775 47 694 Figur 5. Utveckling av årsbidraget och nettoinvesteringar 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017* Vuosikate Nettoinvestoinnit Resultatet för räkenskapsperioden visar ett överskott på 3,9 miljoner euro. Överskottet överförs i balansräkningen till överskott från föregående räkenskapsperioder. Överskottet i balansräkningen ökade till 47,7 miljoner euro. 7
2.5 Motiveringar till budgeten och ekonomiplanen Kommunallagens centrala bestämmelser om budgeten och ekonomiplanen Fullmäktige ska före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planperiod). Budgetåret är det första året i ekonomiplanen. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att kommunstrategin genomförs och förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. Budgetens och ekonomiplanens innehåll Budgeten och ekonomiplanen består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. I budgetens allmänmotivering ingår allmänna utvecklingen av ekonomin och kommunekonomin, utvecklingen av stadens ekonomi, skattefinansieringen, ekonomiska balansen och täckningen av finansieringsbehovet. - Driftsbudgeten innehåller de enskilda sektorernas budgetar och ekonomiplaner med motiveringar. Sektorernas planer visas enligt uppgiftsområden och de innehåller även målen för verksamheten och tabeller över nyckeltalen. - I resultaträkningen visas utgifter och inkomster för den egentliga verksamheten, skatteinkomster, statsandelar, finansieringsinkomster, finansieringsutgifter samt avskrivningar. - I investeringsdelen upptas stadens investeringsutgifter och inkomster för finansieringen av investeringar. - Till finansieringsdelen överförs kassaflöden i resultaträkningen och investeringar samt anges kassaflödet för finansieringen. Stadens ekonomiplan upprättas för tre år. Investeringsplanen upprättas för sju år. Stadsfullmäktige godkänner ekonomiplanen samtidigt med budgeten. Budgetåret är det första året i ekonomiplanen. Utgångspunkter för upprättandet av budgeten Anvisningarna för upprättande av budget och budgetramen utgör ramen för sektorernas beredning av budget. I budgetramen uppskattas nivån på skattefinansiering, kostnadsutvecklingen, ändringarna i verksamheten och investeringsbehoven. Driftsutgifter och investeringar anpassas till de finansieringsmöjligheter som står till förfogande. Sektorerna kan betona olika uppgifter enligt behov. Ramen är ändå en övre gräns inom vilken sektorns budgetförslag ska utarbetas. I budgetramen beaktades den i konkurrenskraftsavtalet avtalade förlängningen av arbetstiden med en 50 procents andel av det teoretiska maximumet. I praktiken har man genomfört den vederlagsfria arbetstidsförlängningen genom att förlänga arbetstiden med 6 minuter om dagen eller 30 minuter i veckan. Utnyttjande av tilläggstimmarna har i många arbetsuppgifter konstaterats vara mycket utmanande. Konkurrenskraftsavtalets kalkylmässiga ekonomiska nytta dras av från statsandelarna. Stadsstyrelsen godkände 19.06.2017 224 anvisningarna för upprättande av budget och budgetramen för sektorerna. Sektorerna delar ramen till uppgiftsområden och vid behov vidare till resultatenheter och kostnadsställena. Avsikten med förfarandet är att säkerställa att sektorernas budgetförslag håller sig inom den bestämda ramen. Social- och hälsovårds- och landskapsreformens effekter Social- och hälsovårds- och landskapsreformen ska enligt planerna genomföras fr.o.m. år 2020. Lagar som anknyter till omläggningen är ännu inte antagits och hinner inte bli antagna under år 2017. Kommunförbundet rekommenderar att ekonomiplanen för år 2020 görs upp så, att den eventuella kommande reformen inte beaktas i dess siffror. Staden följer Kommunförbundets rekommendation. 8
M % 2.6 Skatteintäkter och statsandelar Budgetposten skatteinkomster upptar kommunal inkomstskatt, fastighetsskatt och andelar av inkomsterna från samfundsskatt. Också statsandelar inräknas i skattefinansieringen. Kommunens beslutanderätt omfattar kommunalskatt och fastighetsskatt och skattesatserna för dem slås årligen fast samtidigt som budgeten behandlas. Kommunen får också besluta om storleken på hundskatten. Staden har beslutat avstå från att uppbära hundskatt från år 2001. Kommunalskatt Figur 6. Inkomstskattesatserna 22 20 18 16 14 19,75 Efektiivinen veroaste Kommunalskatten bestäms på basis av fysiska personers eller ett dödsbos förvärvsinkomster. Stadsfullmäktige fastställer den kommunala inkomstskattesatsen för varje år. Skatteförvaltningen sörjer för uttag av skatten. 12 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Porvoo Kaikki kunnat Inkomstskattesatsen i kommunalbeskattningen år 2017 är 19,75 procent. Inkomstskattesatsen höjdes med 0,5 procentenheter senast år 2015. Den genomsnittliga kommunala inkomstskattesatsen är 19,91 procent år 2017 och i Nyland en procentenhet mindre, dvs. 18,86 procent. På grund av olika avdrag är kommunens inkomstskattesats (nominell skattegrad) högre än den effektiva skattegraden, dvs. andelen skatter som i verkligheten har betalats av den skattepliktiga inkomsten. Den effektiva skattegraden i Borgå är i år 14,64 procent. Skillnaden mellan inkomstskattesatsen och den effektiva skattegraden är 5,1 procentenheter. Stadens effektiva skattegrad har under de senaste tio åren varit 14,6 15,2 procent trots att den nominella skattesatsen har höjts eftersom skatteavdrag i kommunalbeskattningen har höjts snabbare än inkomstnivån har stigit. Den årliga inkomsten av kommunalskatten var förra året 197 miljoner euro. De influtna skatterna för det pågående året torde stiga till 191 miljoner euro. Att kommunalskatteintäkterna har minskat föranleds av lönesänkningar och skatteavdragen enligt konkurrenskraftsavtalet. Dessutom ingick det i skatteredovisningar för år 2016 justeringsredovisningar cirka 6 miljoner euro som inte har förutsetts för år 2017. Att ekonomin och sysselsättningen har börjat återhämta sig ökar skatteinkomster år 2018 men konkurrenskraftsavtalet minskar dem. Figur 7. Redovisad kommunalskatt och uppskattade intäkter, milj. euro 220 197 200 188 191 193 193 193 180 179 180 162 167 167 160 140 120 100 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017e 2018* 2019* 2020* 9
% % Fastighetsskatt Fastighetsskatten är en skatt som bygger på ägande av en fastighet och som betalas årligen. Fastighetsskatten omfattar alla fastigheter med undantag för skogar, jordbruksmark och vissa allmänna områden. Fastighetsskatten tillfaller den kommun där fastigheten är belägen. Skatten beräknas på fastighetens beskattningsvärde enligt de skattesatser som stadsfullmäktige fastställer. Skatteförvaltningen sörjer för uttag av skatten. I fastighetsskattelagen bestäms övre och nedre gränser för skattesatserna. Kommunerna kan välja skattesatserna inom ramen av den variationsbredd som lagen bestämmer. Den allmänna fastighetsskatten gäller bostads- och affärstomter samt affärsbyggnader. Fastighetsskatten för bostadsbyggnaderna gäller byggnader som används för boende. För fritidsbostäder finns det en separat fastighetsskatt. Den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för en fritidsbyggnad stiger till 0,93 2,00 procent (0,93 1,80 % år 2017). Variationsbredden i fastighetsskattesatsen för ett bostadshus för permanent boende är år 2018 ännu oförändrad, dvs. 0,41 0,90. Fastighetsskatten för annat än ett bostadshus, dvs. en fritidshusbyggnad kan vara högst en procentenhet högre än fastighetsskattesatsen för ett bostadshus för permanent boende. För en byggnad och dess markgrund som ägs av ett allmännyttigt samfund kan den lägsta fastighetsskattesatsen vara 0,00. Staden har inte påfört fastighetsskatt för allmännyttiga sammanslutningar. Maximibeloppet på fastighetsskattesatsen för en kraftverksbyggnad och kraftverkskonstruktion är 3,1 procent. År 2019 torde skattesatsens övre gräns stiga till 3,5 procent. Maximibeloppet på fastighetsskattesatsen för en obyggd byggplats är 6,0 procent. På grund av den snabba ökningen av de nedre och övre gränserna för fastighetsskattesatserna ligger stadens nuvarande skattesatser under variationsbreddens genomsnitt. Staten har tagit en allt större roll i användningen av kommunernas skattefinansiering. Regeringen har dragit upp linjer att höjningarna av variationsbredden för fastighetsskattesatserna används för finansieringen av sänkningen av avgifter för småbarnspedagogiken. Småbarnspedagogiken har uppskattat att avgiftsinkomsterna minskar med 1,2 miljoner euro till följd av statens beslut. Av denna summa ersätts med statsandelar 250 000 euro och med en höjning av samfundsskattens kommunandel 600 000 euro. Med en finansiering av fastighetsskatten borde staden alltså finansiera 350 000 euro. Figur 8. Allmän fastighetsskatt, skattesatserna 1,7 1,5 1,30 1,3 1,1 0,9 0,7 0,5 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Porvoo Kaikki kunnat Figur 9. Bostadshus för permanent boende, fastighetsskattesatserna 0,8 0,7 0,6 0,50 0,5 0,4 0,3 0,2 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Porvoo Kaikki kunnat 10
M Andelen av samfundsskattens avkastning Samfundsskatten är den inkomstskatt som aktiebolag och andra sammanslutningar betalar. En sammanslutnings beskattningsbara inkomst beräknas som en skillnad mellan de skattepliktiga inkomsterna och de avdragsgilla utgifterna. Skatteförvaltningen sörjer för uttag av skatten. Samfundsskattesatsen är 20 procent. Samfundsskattesatsen har sjunkit med 6 procentenheter från år 2011. Besluten om samfundsskattesatsen hör till staten. Samfundsskatt betalar aktiebolag, andelslag och affärsverk under vissa förutsättningar, offentliga samfund, föreningar, inrättningar, stiftelser och bostadsaktiebolag. Affärsverkens, de offentliga samfundens, allmännyttiga föreningarnas och inrättningarnas skyldighet att betala samfundsskatt gäller endast deras inkomster från näringsverksamhet. Bostadsaktiebolag har vanligen ingen beskattningsbar inkomst. Samfundsskatten tillfaller staten, kommunerna och församlingarna. Gruppernas andelar av samfundsskattens intäkter har ändrats årligen. År 2018 höjs kommunernas gruppandel till följd av nedsättningen av avgifterna för småbarnspedagogiken. Effekten på stadens redovisningsandel är cirka 600 000 euro. Redovisningsandelarna av samfundsskatten för varje kommun inom kommungruppen baserar sig på medelvärdet av de två föregående fastställda beskattningarna. Stadens redovisningsandel av samfundsskatteintäkten inom kommungruppen har under det pågående året sjunkit till 0,68 procent. Figur 10. Redovisad samfundsskatt och uppskattade intäkter, milj. euro 21 18 15 12 9 6 3 0 16 17 14 17 Figur 11. Skatteslagens andel av totala skatteinkomster 2017 16 18 15 13 17 17 17 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017e 2018* 2019* 2020* Valtionosuudet 18 % Tabell 2. Sammandrag av skatteinkomsterna Samfundsskatt År Kommunalskatt Fastighetsskatt Totalt 1 000 K-% 1 000 K-% 1 000 K-% 1 000 K-% 2010 162 081 2,1 % 16 171-12,2 % 10 405 54,8 % 188 657 2,6 % 2011 167 174 3,1 % 16 514 2,1 % 11 375 9,3 % 195 063 3,4 % 2012 166 872-0,2 % 14 443-12,5 % 12 480 9,7 % 193 795-0,7 % 2013 179 781 7,7 % 16 753 16,0 % 13 235 6,1 % 209 769 8,2 % 2014 179 307-0,3 % 15 825-5,5 % 15 215 15,0 % 210 347 0,3 % 2015 187 564 4,6 % 17 859 12,9 % 16 419 7,9 % 221 842 5,5 % 2016 196 962 5,0 % 14 924-16,4 % 16 841 2,6 % 228 727 3,1 % 2017p 191 000-3,0 % 13 000-12,9 % 16 900 0,4 % 220 900-3,4 % 2018* 193 000 1,0 % 17 400 33,8 % 17 000 5,9 % 227 400 2,9 % 2019* 193 000 0,0 % 17 400 0,0 % 17 000 0,0 % 227 400 0,0 % 2020* 193 000 0,0 % 17 400 0,0 % 17 000 0,0 % 227 400 0,0 % Kiinteistövero 6 % Yhteisövero 6 % Kunnallisvero 70 % 11
Euroa M Statsandelarna inom driftsekonomin Statsandelarna är en allmänt täckande inkomstpost som inte är öronmärkt för ordnande av en viss tjänst. Kommunen får besluta själv om det ändamålsenligaste bruket av den allmänna statsandelen. Den allmänna statsandelen består av statsandelen för basservice och finansiering enligt lagen om finansiering av undervisningsverksamhet. Statens projektbidrag hör inte till den allmänna statsandelen och de redovisas i budgeten enligt varje uppgiftsområde. Statsandelen för den kommunala basservicen täcker största delen av statsandelssystemet. Statsandelen för basservicen är kalkylmässig och bygger på kommuninvånarnas behov av tjänster och förhållandefaktorer. På grund av att systemet är kalkylmässigt påverkas statsandelen som beviljats kommunen inte av hur kommunen ordnar sin tjänsteverksamhet och hur mycket pengar kommunen använder till den. Statsandelen för den kommunala basservicen betalas för ordnande av social- och hälsovården, småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, grundläggande undervisningen samt bibliotek, det allmänna kulturväsendet och den grundläggande konstundervisningen. Från den kalkylmässiga statsandelen dras av kommunens självfinansieringsandel. De extra nedskärningarna i statsandelarna har utförts genom att höja kommunens självfinansieringsandel, vilket har lett till att statsandelsprocenten har minskat. Statens åtgärder åtstramar kommunekonomin också nästa år. De största åtgärderna som minskar statsandelen är konkurrenskraftsavdraget, indexfrysningar och en justering av kostnadsfördelningen. Åtgärder som höjer statsandelen är bl.a. ändringar i skattegrunder. Nedsättningen av avgifter för småbarnspedagogiken kompenseras genom samfundsskatten, statsandelarna och fastighetsskatten. Helhetseffekten på kommunekonomin kan ändå vara negativ. Fr.o.m. år 2017 dras från statsandelen av bl.a. det grundläggande utkomststödet som FPA betalar och dess förvaltningskostnader. Enligt en preliminär beräkning kommer stadens statsandel att vara 49,9 miljoner euro efter skatteinkomstutjämningen. I statsandelssystemet jämnas kommunernas skatteinkomster, dvs. skatteinkomster överförs inom kommungruppen från en kommun till en annan. Borgå är en betalare av skatteinkomstutjämningen. Avdraget som baseras på skatteinkomstutjämningen är enligt en preliminär beräkning 7,9 miljoner euro. Figur 12. Statsandelarna i Borgå, milj. euro 70 60 48 50 51 52 52 49 50 47 42 49 50 40 37 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017* 2018* Figur 13. Statsandelarna per invånare 1800 1600 1383 1418 1488 1 520 1570 1562 1505 1 499 1400 1206 1289 1200 974 1015 1032 1052 1043 995 1000 934 858 973 982 775 800 600 400 2008 2010 2012 2014 2016 2018* Porvoo Kaikki kunnat Statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet beviljas utbildningsanordnarna direkt i form av finansiering enligt pris per enhet. Dessutom betalas specialfinansiering för grundläggande utbildning och annan utbildnings- och kulturverksamhet. Också från statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet dras av kommunens självfinansieringsandel. Efter avdraget är stadens beräknade statsandel av undervisnings- och kulturministeriets finansiering negativ, cirka -2 miljoner euro. 12
Euroa 2.7 Stadens finansieringsbehov och inlåning Stadens årliga lånefinansieringsbehov och amorteringsreserv består av skillnaden mellan årsbidraget och nettoinvesteringarna. I en ekonomi som är i balans kan man med årsbidraget finansiera nettoinvesteringarna. På lång sikt ska även låneamorteringarna finansieras med årsbidraget. Stadens centrala strategiska långsiktiga mål är att få slut på en ökad skuldsättning och att få skulden att minska innan sådana större investeringshelheter blir aktuella som är kända sedan förut. År 2016 lyckades staden minska skuldbeloppet från 152 miljoner euro till 118 miljoner euro. Enligt gällande strategi kan ta staden ta nya lån för projekt som minskar driftskostnaderna eller förbättrar produktiviteten. Enligt nyckeltalen är stadens lånebelopp fortfarande stort, även om lånen per invånare i fjol, 2350 euro, är cirka 600 euro lägre än i kommunerna i genomsnitt. Stadskoncernens lånestock i bokslutet för år 2016 var 5 877 euro/invånare. Räntenivån har i flera års tid varit exceptionellt låg. Vid slutet av året var medelräntan på stadens lån 0,5 procent. För de kortfristiga lånen har räntenivån legat tydligt på minus. Den ekonomiska återhämtningen har ännu inte påverkat räntorna. Satsningarna på skol- och daghemsinvesteringar under en period av cirka 3 år är över 100 miljoner euro. Denna investeringsgrupp på 100 miljoner euro omfattar skolcentren i Vårberga och Tolkis, Västra enhetsskolan, daghemmen i Gammelbacka, Majberget, Peipot och Tallberga samt saneringsobjekten Lyceiparkens skola, Grännäs skola, Tolkis skola, Linnankosken lukio, Keskuskoulu och Linnajoen koulu. Förutom de nämnda projekten har staden till investeringsplanen fogat ett stort antal andra husbyggnadsprojekt, vilkas finansieringsbehov är 46 miljoner euro. Investeringar görs inte bara i husbyggnad utan också i byggande av gator, idrottsväsendet och lösegendom. Värdet på andra investeringar än husbyggnadsinvesteringar är dryga 10 miljoner euro årligen. Utanför investeringsplanen finns ett antal privata investeringsprojekt, bl.a. servicehus för äldre, där staden fungerar som tjänsteproducent eller tjänsteanordnare. Det stadsägda bolaget Kokonhalli Oy:s planerade renoveringsprojekt torde kunna genomföras endast med stadens huvudsakliga finansieringsansvar. År 2017 lyfte staden ett lån på 50 miljoner euro, med vilket staden kunde finansiera hälften av projekthelheten på 100 miljoner euro. Under de kommande åren kommer stadens lånemängd att öka betydligt. Staden kunde bromsa upp lånemängdens ökning genom att planera för en tätare investeringstakt under en längre tidsperiod och att i tid förstärka inkomstunderlaget med skattehöjningar. I andra kommuner håller den genomsnittliga lånemängden på att sjunka. Den planerade social- och hälsovårdsreformen samt landskapsreformen kommer att medföra en betydande osäkerhetsfaktor i stadens finansieringsunderlag. Nya lån på 52 miljoner euro behövs, eftersom de gamla lånen avkortas enligt låneavtalen med 23 miljoner euro. Tabell 3. Inlåning, amorteringar och lånestock Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2016 2017* 2018* 2019* 2020* 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Inlåning 25 000 50 000 52 000 45 000 43 000 varav Borgå vatten 5 500 13 000 16 000 Amorteringar -22 196-22 807-23 000-24 000-25 000 Nettoinlåning 2 804 27 193 29 000 21 000 18 000 Låneräntor -962-1 000-1 000-1 200-1 400 Lånestock 31.12 117 863 145 000 174 000 195 000 213 000 Lån, euro/invånare 2 350 2 877 3 432 3 824 4 152 Figur 14. Lån per invånare i Borgå och i andra kommuner 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 2938 2350 2877 3432 3824 4152 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017* 2018* 2019* 2020* Porvoo Muut kunnat 13
2.8 Resultaträkning I resultaträkningen görs en sammanställning av inkomsterna och utgifterna i sektorernas driftsekonomi. Inkomsterna och utgifterna visas per kontogrupp. Verksamhetsbidraget utgörs av skillnaden mellan sektorernas inkomster och utgifter. Budgeten upprättas enligt bruttoprincipen, inkomsterna och utgifterna skilt för sig. I budgeten ingår en allokering av de centraliserat producerade tjänsternas kostnader till deras användare. De centraliserade tjänsterna allokeras till resultatenheterna enligt upphovsprincipen. Av de centraliserade tjänsterna bildas stadens interna inkomster och utgifter, sammanlagt 38 miljoner euro. Där ingår också interna köp från stadens affärsverk, 18 miljoner euro. Affärsverkens budgetar ingår inte i stadens ekonomiska siffror, utan de presenteras separat från budgeten, i noterna. Kommunallagen är numera strängare vad gäller de egna kapitalposterna i balansräkningen. Finns det ett underskott i kommunens balansräkning, ska underskottet täckas inom en period av högst fyra år. Kommunen beslutar i sin ekonomiplan om de specifika åtgärder med vilka underskottet kan täckas. Tills vidare finns har staden ett överskott från tidigare år i sin balansräkning. Bokslutet för år 2016 visar ett överskott på 952 euro per invånare. Genomsnittet för alla kommuner i fjol var 1852 euro per invånare. I finansieringsanalysen görs en sammanställning av resultaträkningens årsbidrag, investeringsutgifter och -inkomster. I finansieringsanalysen visas också förändringar i stadens ut- och inlåning samt andra förändringar i likviditeten. Finansieringsanalysen visar, hur staden täcker sitt finansieringsbehov. Budgetutgifterna kan endast i en begränsad omfattning finansieras med inkomster från verksamheten. Verksamheten finansieras i huvudsak med skattefinansiering, vari inräknas kommunalskatt, fastighetsskatt, samfundsskatt och statsandelar. I resultaträkningen visas också intäkter och kostnader från övrig finansiering. Då man till verksamhetsbidraget adderar skattefinansiering och övriga finansiella poster, får man resultaträkningens årsbidrag. Årsbidraget borde täcka avskrivningarna på anläggningstillgångar för att verksamhetens bokföringsmässiga resultat ska vara positivt. Visserligen borde årsbidraget också täcka investeringarna under budgetåret för att stadens finansieringsläge inte ska försvagas och staden skuldsättas. Årsbidraget räcker dock inte till att täcka investeringarna. Finansieringsunderskottet mellan årsbidraget och nettoinvesteringarna är 23 miljoner euro. Affärsverket Borgå vatten investerar under ekonomiplaneperioden i tryggande av vattenförsörjningen och sanering av det nuvarande nätverket. Vid sidan av överföringslinjen från Helsingfors utreds också produktion av hushållsvatten från Svartsån och direkt från Päijännetunneln. Affärsverkets andel av inlåningen är 5,5 miljoner år 2018 och 34,5 miljoner under planperioden 2018 2020. Behovet av inlåning fortsätter ännu år 2021. Borgå vattens lån räknas ihop med stadens lån, eftersom affärsverket är en del av staden. Affärsverket betalar emellertid lånen och lånekostnaderna med sina internt tillförda medel. 14
3. Budgetens bindande verkan Stadsfullmäktige godkänner i budgeten stadens verksamhetsmässiga och ekonomiska mål. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. Budgeten skall följas i kommunens verksamhet och ekonomi. Anslag och beräknade inkomster samt målen för verksamhet och ekonomi kan anges som bindande. Begreppet bindande betyder bl.a. att man inte får överskrida anslaget eller nettoanslaget, inte underskrida målet för avkastning och inte låta bli att uppfylla det bindande målet utan stadsfullmäktiges godkännande. Bindande nivå gentemot stadsfullmäktige Driftsekonomidelens bindande nivå gentemot stadsfullmäktige är sektorns nettoanslag, avkastningsmål samt de bindande målen för verksamhet och ekonomi. Investeringsdelens bindande nivå gentemot stadsfullmäktige är sektorns nettoinvesteringsanslag och projektvis ett investeringsanslag på över en miljon euro. Investeringsdelens bindande nivå gentemot stadsfullmäktige är de långfristiga lånens ökning och utlåningens ökning. Affärsverkens bindande nivå gentemot stadsfullmäktige är verksamhetens resultat, avkastningsmålet och de bindande målen för verksamhet och ekonomi. Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen beslutar projektvis om projektplaner, skissritningar och byggstart för investeringsprojekt värda över en miljon euro, inom ramen för de anslag som stadsfullmäktige har godkänt. Nämnder En nämnd beslutar om de underlydande uppgiftsområdenas verksamhetsplaner inom driftsekonomin och projektplaner för investeringar samt om ändringar i dessa inom ramen för de bindande anslag som stadsfullmäktige har beviljat. För att ett investeringsprojekt ska kunna upptas i projektplanen, ska ett anslag specifikt ha anvisats för projektet i budgeten. 15
4. Personalplan Enligt stadens strategi får antalet årsverken öka endast om staden får nya lagstadgade uppgifter. Under 2018 kommer befattningarna i personalplanen dock att öka med 3,5 tjänster och 5,5 arbetsavtalsförhållanden. Ökningen beror delvis på det ökade servicebehovet inom social- och hälsovårdssektorn och de extra satsningarna på stadens fastigheter och lokaler inom koncernförvaltningen. Inom koncernförvaltningen ändras inte antalet befattningar. Till lokalitetsledningen anställs en arbetsplatsövervakare, kommunikationsplanerare och planeringsassistent för att stöda speciellt skötseln av de objekt som har problem med inomhusluften. Samtidigt upphör projektarbetarens uppgift och bostadschefens tjänst dras in. Uppgifterna för tjänsten har till stor del försvunnit som en del av konsolidering av bostadsegendomen. Bostadschefens kvarstående små tjänsteuppgifter överförs till lokalitetsdirektören. För stadens utvecklingsprojekt O365 och Intra anställs en projektanställd för viss tid. Antalet befattningar inom stadsutvecklingen minskar med två. Personalstrukturen ändras och planeringskompetensen stärks när uppgifterna blir lediga i och med de anställdas pensioneringar. Stadsfullmäktige beslutade i budgeten för 2017 inleda ett tvåårigt logistikprojekt. Verkställandet av beslutet på ett ändamålsenligt sätt har behandlats i olika organ och en rapport har utarbetats om frågan. Logistikprojektet startar i början av år 2018, projekttiden för det tväradministrativa projektet är två år. Syftet med logistikprojektet är att komplettera kommunteknikens otillräckliga resurser för uppgifter som ansluter sig till kollektivtrafik, intressebevakning och regionalt samarbete samt utvecklande av infrastruktur. Logistikprojektets mål är att trygga en fungerande marknadsbaserad kollektivtrafik och skolskjutsar som bygger på den. Projektets mål beaktas som en betydande faktor då man planerar tider när skoldagar börjar och slutar. Ett ytterligare mål är att uppnå effektivare upphandlingshelheter och att kombinera transporter, att bättre utnyttja den kompetens som finns, att förbättra kostnadseffektiviteten och att skapa beredskap för de förändringar som social- och hälsovårds- och landskapsreformen för med sig. Social- och hälsovårdssektorn ökas totalt med 10,5 befattningar. På grund av ökningen av antalet kunder inom hemvården kommer man att stöda chefsarbetet och personalens arbetshälsa samt utveckla vårdprocesser och anställa sex nya närvårdare. Planen är också att flytta de 12 lediga befattningarna, som blir lediga i samband med nedläggningen av intervallenheten Apollo, till hemrehabiliteringen (11 befattningar) och till servicehandledningen för barnfamiljer (1 befattning). Till enheten för familjearbete anställs en familjehandledare. Tjänsterna i Borgå skyddshem och socialjouren i Östra Nyland samt organiseringen för dessa utvecklas för att svara mot nya lagändringar och serviceutmaningar. I och med reformen ska Borgå skyddshem och socialjouren i Östra Nyland skiljas organisatoriskt från varandra och båda verksamheter bör ha en egen chef. Till socialjouren anställs också en socialhandledare. Mentalvårds- och missbrukstjänsternas läkartjänster har tidigare producerats delvis som köpta tjänster. I fortsättningen ska en läkare som hör till stadens personal fungera på heltid inom mentalvårds- och missbrukstjänsterna och därmed behövs inte köptjänster längre. Till enheten anställs också en socialhandledare. Dessutom ska en veterinärtjänst, till följd av att tjänstens innehavare går i pension, ändras till ett arbetsavtalsförhållande för djurskötare. Antalet lediga befattningar inom bildningssektorn minskar totalt med 0,5 befattningar. Antalet familjedagvårdare minskar och inom finskspråkiga utbildningstjänster har man anställt en skolpsykolog och lärare. Till Vårberga bibliotek anställs för viss tid en servicehandledare för bildningscentret. Inom småbarnspedagogiken ändras två daghemsföreståndartjänster till två tjänster som servicekoordinator. Antalet lediga befattningar inom småbarnspedagogiken och utbildningstjänsterna ses över varje läsår. Kultur- och fritidstjänsterna anställer en kulturproducent i stället för befattningen som musikdirektör som dras in. Ungdomstjänsterna inrättar en befattning som koordinator för Navigatorn. Befattningen är tidsbestämd till 31.12.2021. Personalantalet vid Affärsverket Borgå vatten blir oförändrad. Personalantalet vid Affärsverket Borgå lokalservice minskar med 11 befattningar i och med effektivering av verksamheten. Personalantalet vid Affärsverket Kungsvägens arbetshälsa minskar med en befattning. Enligt Kommunernas pensionsförsäkring går 79 av Borgå stads anställda i pension och 16 i invalidpension under år 2018. Efter alla pensioneringar undersöks möjligheten av att organisera uppgifterna så att nya anställda inte behöver rekryteras. Utvecklingen av antalet anställda följs upp i delårsrapporten och personalbokslutet. Konkurrenskraftsavtalet minskar semesterpenningen för personalen med 30 % under 2017-2019. Dessutom minskar personalkostnaderna när socialförsäkringsavgifter som arbetsgivaren betalar minskas ytterligare med totalt 0,80 % procentenheter. Kostnadseffekten för dessa är totalt 830 000 euro. Konsekvenserna av konkurrenskraftsavtalet minskas delvis från statsandelar som betalas till staden. Ökningen av arbetstiden som ingår i avtalet kan inte utnyttjas till fullt. Enligt Borgå stads förvaltningsstadga inrättar stadsfullmäktige de nya tjänster som finns i personalplanen samtidigt som budgeten och personalplanen godkänns. Stadsstyrelsen beslutar om indragningen av tjänsten. 16
I samband med godkännandet av personalplanen inrättar stadsfullmäktige: - Till avfallshantering en tjänst som avfallshanteringsassistent i stället för avfallshanteringsassistent i arbetsavtalsförhållande - Vid räddningsverket i Östra Nyland en brandmanstjänst i stället för tjänst som överbrandman - Inom social- och hälsovårdssektorns tjänster för vuxna inrättas en tjänst som socialhandledare, och inom sektorns mentalvårds- och missbrukstjänster ändras en deltidstjänst som läkare (50 %) till heltidstjänst (100 %) - Inom social- och hälsovårdssektorns barn- och familjetjänster inrättas en tjänst som servicekoordinator för servicehandledning och socialt arbete för barnfamiljer. - Inom social- och hälsovårdssektorn ändras deltidstjänsten som förman för Borgå skyddshem (50 %) till en heltidstjänst (100 %) - Inom social- och hälsovårdssektorn ändras deltidstjänsten som förman för Östra Nylands socialjour (50 %) till en heltidstjänst (100 %) - Inom bildningsnämnden inrättas två tjänster som servicekoordinator för småpedagogikens gemensamma tjänster, den ena från 1.1.2018 och den andra från 1.6.2018. Stadsstyrelsen beslutar dra in - Tjänsten som bostadschef inom koncernledningen - Tjänsten som geodataassistent inom stadsutvecklingen - Tjänsten som musikdirektör inom bildningssektorns kultur- och fritidstjänster - Två daghemsföreståndartjänster, den ena från 1.1.2018 och den andra från 1.6.2018 inom bildningssektorns småbarnspedagogik. 17
Personalplan Stadigvarande personal och visstidsanställda över 6 månader >>> Detaljerad personalplan SEKTORERNA 2016 2017 2018 2019 2020 AFFÄRSVERKEN 2016 2017 2018 2019 2020 KONCERNFÖRVALTNINGEN BORGÅ VATTEN Tjänster 56,0 58,0 57,0 57,0 57,0 Tjänster 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Befattningar 185,5 191,5 192,5 193,5 191,5 Befattningar 41,0 42,0 41,0 41,0 41,0 Totalt 241,5 249,5 249,5 250,5 248,5 Totalt 44,0 45,0 44,0 44,0 44,0 Koncernledningen AFFÄRSVERKET BORGÅ LOKALSERVICE Tjänster 11,5 11,0 10,0 10,0 10,0 Tjänster 4,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Befattningar 79,5 83,5 86,5 86,5 84,5 Befattningar 265,0 253,5 242,5 236,5 223,5 Totalt 91,0 94,5 96,5 96,5 94,5 Totalt 269,0 256,5 245,5 239,5 226,5 Stadsutvecklingen KUNGSVÄGENS ARBETSHÄLSA Tjänster 48,5 47,0 47,0 47,0 47,0 Tjänster 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Befattningar 101,0 108,0 106,0 107,0 107,0 Befattningar 19,0 19,0 18,0 18,0 18,0 Totalt 149,5 155,0 153,0 154,0 154,0 Totalt 29,0 29,0 28,0 28,0 28,0 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Tjänster 196,5 186,5 188,0 188,0 188,0 Befattningar 634,7 646,0 655,0 655,0 655,0 Totalt 931,2 832,5 843,0 843,0 843,0 BILDNINGSSEKTORN Tjänster 634,0 633,5 636,5 637,5 637,5 Befattningar 781,5 759,5 757,0 757,0 756,0 Totalt 1415,5 1393,0 1 393,5 1 394,5 1 393,5 RÄDDNINGSVERKET Tjänster 89,0 89,0 89,0 89,0 89,0 Befattningar 65,0 65,0 64,0 64,0 64,0 Totalt 154,0 154,0 153,0 153,0 153,0 TOTALT Tjänster 975,5 967,0 970,5 971,5 971,5 Befattningar 1 666,7 1 662,0 1 668,5 1 669,5 1 666,5 Totalt 2 642,2 2 629,0 2 639,0 2 641,0 2 638,0 18
5. Motiveringar per sektor 5.1 Koncernförvaltning >>> Anslagstabeller >>> Personal >>> Nyckeltal UTFALL 2016 BU 2017 BU 2018 EP 2019 EP 2020 Verk.intäkter 55 438 580 54 268 400 54 763 700 54 589 700 54 499 700 Verk.kostnader -58 051 493-57 395 500-61 874 800-61 700 800-61 610 800 Verk.bidrag -2 611 913-3 127 100-7 111 100-7 111 100-7 111 100 Val I januari februari 2018 ordnas presidentvalet och i oktober landskapsvalet. Revision Revisionsnämnden svarar för revisionen av förvaltningen och ekonomin samt för utvärderingen av verksamhetens resultat och ändamålsenlighet. Revisionsnämnden ger fullmäktige årligen en revisionsberättelse. Revisorn svarar för revisionen av förvaltningen, bokföringen och bokslutet för varje räkenskapsperiod. Revisionsnämnden har rätt att redan under räkenskapsperioden rapportera till fullmäktige. Stadsfullmäktige Stadsfullmäktiges mandatperiod som började i juni fortsätter med ett första helt kalenderår. Fullmäktige behandlar bl.a. en ny stadsstrategi. Enligt kommunallagen bestämmer fullmäktige vid sidan av strategin också bland annat om förvaltningsstadgan, budgeten och ekonomi- Koncernledning Stadens ledning Stadens ledning främjar genomförandet av stadens strategi, som fullmäktige godkänt, under budgetåret. Under verksamhetsåret ska den nya stadstrategin beredas och tas upp för beslut. I strategin ges riktlinjer för stadens förvaltning och ekonomi inför nästa fullmäktigeperiod. Stadens ledning fungerar som processägare och främjar kunskapsledningen i hela stadskoncernen. Strukturreformen av andra stadiets utbildning främjas med beaktande av de riksomfattande riktlinjerna. Staden stöder kommunernas ägarpolitiska linjedragningar i enlighet med stadsstyrelsens beslut 7.11.2016 357 och främjar utvecklingen av yrkesutbildningen på andra stadiet med en aktiv ägarstyrningspolitik. planen, principerna för ägarstyrningen samt koncerndirektiv, de mål för verksamheten och ekonomin som sätts upp för affärsverk, grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen och om godkännande av bokslutet och ansvarsfrihet. Under budgetåret bereds genomförandet av de centrala riksomfattande projekten såsom den eventuella social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen. Om reformerna förutsätter tilläggsresurser, ska beslut om anslagsreserveringar fattas separat. I samband med beredningen av strategin och eventuella ändringsprojekt bereds och schemaläggs eventuella nödvändiga ändringar vad gäller den operativa organisationen och förtroendevaldorganisationen för att fullmäktige kan fatta beslut om dessa. Samtidigt uppdateras också principerna för koncernstyrningen. 19
Stadens ledning främjar under budgetåret intressebevakningen i förhållande till centrala aktörer inom staten, städer, landskap, näringsliv, utbildningsorganisationer samt centrala internationella aktörer. Koncernledningen gör i samarbete med bildningssektorn en användnings-, kostnads- och investeringsutredning om idrottsplatserna och utreder speciellt hur den kommande totalrenoveringen av Kokonhallen Ab påverkar helhetssituationen. Förvaltningsledning Införandet av kundhanteringssystemet (Dynamics 365) har blivit färdigt men projektet fortsätter ännu år 2018 eftersom nya tjänster kopplas till systemet. Systemet möjliggör att kundrespons och servicebegäran samt svar till kunden förmedlas via webbsidan till den rätta aktören och tillbaka till kunden. I arbetet deltar servicekontoret Kompassen, kommunikationen och IT-förvaltningen. Projektet har väckt intresse i flera andra kommuner. Ombyggningen av webbtjänsten inleds med ett planerings- och definieringsprojekt. Avsikten är att en planerare anställs för viss tid. Planeraren ska vara projektchef. Arbetet är omfattande eftersom man i anslutning till det börjar använda en molntjänst och hela tjänsten måste planeras om med utnyttjande av helheten Office 365. Office 365 utvidgas från bildningssektorn till den övriga förvaltningen. Utarbetandet av en plan för informationsstyrningen fortsätter. I informationsstyrningsplanen fogas information av handlingskaraktär i en uppgiftsklassificering enligt uppgifterna i organisationen. I uppgiftsklassificeringen bifogas beskrivningarna om skedena för behandlingen av uppgifterna och informationen av handlingskaraktär och handlingstyperna med metauppgifter som anknyter till dem. Förvaltningsledningen styr arbetet i vilket deltar hela organisationen med undantag av social- och hälsovårdssektorn och räddningsverket. EU:s s nya dataskyddsdirektiv träder i kraft i maj 2018. Ändringar som direktivet kräver i processerna för behandlingen och skyddet av personuppgifter genomförs i början av året. Också systemen kan komma att ändras, varför centralen för förvaltningstjänster har reserverat ett anslag i budgeten. I övrigt har anslagsreservationer gjorts på förvaltningsledningens kostnadsställen. Arbetet leds av datasäkerhetsgruppen. Staden startar under budgetåret ett försök med medborgarbudget. Försöket är en del av områdesutvecklingsprojekt i Gammelbacka och Vårberga. För ändamålet reserveras ett anslag på totalt 100 000 euro. Försöket är en del av projektet för vilket man har fått arvsmedel. Med en medborgarbudget strävar man efter att aktivera områdets invånare att utveckla och förbättra sin egen livsmiljö. Projektets detaljer preciseras och lämnas för beslut i början av budgetåret. Finansieringsledning Ekonomiplaneperiodens största utmaning är att social- och hälsovårdssektorn, räddningsväsendet och vissa andra uppgifter flyttas över till landskapsförvaltningen. Avsikten är att landskapsförvaltningen börjar sin verksamhet vid ingången av år 2020. Inrättandet av en landskapsförvaltning innebär att kommunernas uppgifter och finansiering minskas till hälften. Förändringen kommer att vara historiskt stor. Att inrätta en ny riksomfattande förvaltningsnivå är i sig en märkbar förändring men även uppgifter och strukturer som blir kvar i kommunerna måste omvärderas. I kommunerna berör förändringen särskilt uppdrag som förvaltningen och stödtjänsterna sörjer för. Utgångspunkten är att dessa kommer att halveras. Finansieringsledningen reder ut den samlade ekonomiska bilden för tiden efter landskapsreformen framåt från år 2020. Staden kommer att ansvara för alla skulder även om två tredjedelar av kommunalskatterna och en tredjedel av samfundsskatterna utgår. Det växande skuldbeloppet i stadens ekonomiplan gör finansieringen av driftsekonomin utmanande. Finansministeriet och Kommunförbundet har redan tagit fram bedömningar som bygger på tidigare utveckling och som anger hur förändringarna påverkar kommunernas ekonomi. Finansieringsledningens verksamhet fokuserar under budgetåret på enhetens centrala grundläggande uppgifter i verksamheten som är uppföljning och analys av den ekonomiska utvecklingen i omvärlden, främjande av lönsamhet och resultat, finansförvaltning, planering och uppföljning av ekonomi, utveckling av upphandlingspraxis och controllerfunktioner. Finansieringsledningen deltar i de enskilda projekten och fortsätter bland annat arbetet med utvecklingen av kunskapsledningen, produktiviteten och kostnadsmedvetenheten. Personalledning Personalprogrammet som upprättades för åren 2014 2017 ska uppdateras som del av stadsstrategin. Inskolningen i den reformerade handlingsmodellen för ledningen av arbetsförmågan som godkändes år 2017 fortsätter med en stor utbildningsturné. Koordineraren av arbetsförmåga stöder chefer och arbetstagare särskilt i uppföljningen och minskandet av hälsorelaterade frånvaron. Ett nytt datasystem för personalförvaltningen tas i bruk under år 2018 och det ger också verktyg för ledningen av arbetsförmågan. 20