171121 Arbetsplan för Stadsskogenskolan Ett lustfyllt och hållbart lärande Läsåret 2017/2018
Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare. Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Stadsskogenskolans vision: Ett lustfyllt och hållbart lärande Våra tre ledord i arbetet att skapa ett lustfyllt och hållbart lärande är: GLÄDJE - ENGAGEMANG - OMTANKE Vi önskar att alla elever och alla som arbetar på Stadsskogenskolan ska känna glädje och engagemang i sitt arbete och sitt lärande samt känna en omtanke om varandra och miljön. Vi på Stadsskogenskolan arbetar för att alla ska ha ett lustfyllt lärande som förknippas med känslan av trivsel, trygghet, bekräftelse och delaktighet. Vi vill bygga en skola som ar hallbar pa flera olika satt: Vårt fokus ska ligga på det som fungerar, på lösningar och styrkor. Demokrati- och vardegrundsfragor ska finnas med i allt vi gor. Larandet ska vara i fokus, inte bara elevernas larande utan vart gemensamma larande. Vi vill bygga goda och hållbara arbetskulturer och tydliga arbetsstrukturer, dar alla ar delaktiga och alla tar ansvar. Strategierna for vart arbete ska vara mangsidiga och flexibla.
Vi ska ta tillvara pa och lara oss av gammal klokhet och erfarenheter men ocksa sikta framat. Vi ska gemensamt varna om vara resurser. Vi vill bygga for framtiden genom att arbeta med miljön, både ute och inne. Tillsammans strävar vi hela tiden efter att utveckla våra metoder och arbetssätt för att förverkliga skolans vision. Kvalitetssystem - förklaringar I början av läsåret revideras verksamhetens Arbetsplan och en Utvecklingsplan upprättas Arbetsplan Arbetsplanen beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur skolan/fritidshemmet arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm Utvecklingsplan En utvecklingsplan är ett verktyg/dokument för att formulera, planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett intern dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa utvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt. I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys Nulägesanalys Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som skolan/fritidshemmet bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en utvecklingsplan. Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från Rundan/Verksamhetsbesök rektors veckovisa besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Kunskaper, utveckling och lärande, 3. Ansvar och inflytande Utvecklingsplan Skolans/fritidshemmets inre utvecklingsarbete under läsåret Kunskapsuppföljning Redogörelse för hur man lyckats med Kunskapsmålen, Särskilt stöd, Närvaro. Elev- och föräldraenkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i åk 2, åk 5 och åk 9, samt alla elever i åk 2, åk 5 och åk 9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetet mot kränkande behandling Övrigt som fritidshemmet/skolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, t.ex. om man haft ett ALP-besök under läsåret
på Stadsskogenskolan för att nå läroplanens mål Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Lgr 11, s. 12 Vi uppmärksammar och bekräftar eleverna i lärandesituationer och i socialt samspel. I samlingar får alla komma till tals och blir lyssnade på. Vi arbetar utefter EPA (enskilt-par-alla). Vi har storsamlingar regelbundet där alla skolans elever träffas för att skapa vikänsla. Vi har gemensamma skolsånger som alla elever får lära sig och som vi sjunger vid speciella tillfällen som läsårsstart, avslutningar och storsamlingar. Detta för att bidra till en vi-känsla på skolan. Vi kommer att ha tillfällen under året då vi arbetar i tvärgrupper med alla elever på skolan för att ytterligare stärka vi-känslan. Eleverna i åk 5 och 6 har ett större ansvar att genomföra dessa dagar. Alla klasser arbetar aktivt med trivselreglerna i början av höstterminen, som vi sedan kontinuerligt arbetar med, reflekterar över och utvärderar under resten av läsåret. Vi har ett fungerande schema för rasttillsyn med tydliga banderoller som rastvännerna bär. Rastvännen är aktivt med och stöttar elevernas lek och relationer och hjälper de barn som behöver slussas in i lek. Vid behov hjälper rastvännerna till att dela in i fotbollslag och eventuellt andra lag och grupperingar. Vi samarbetar kring alla barn på skolan. Alla barn är allas ansvar. Eleverna har fasta platser/bord under lunchen. Vi har klassråd och elevråd där alla elever har möjlighet att vara delaktiga i hur vi tillsammans skapar en skola med ett gott och tryggt klimat. Vi gör en kartläggning under året av hur våra elever upplever skolmiljön och om det finns platser eller situationer där de känner sig otrygga. Utifrån kartläggningen görs en plan för hur skolan ska bli tryggare. Vi har ett nära samarbete och dialog med föräldrar för att få information om hur varje enskild elev har det. Vi reflekterar gemensamt kring bemötande/förhållningssätt kring elever som utmanar de normer och regler vi har på skolan. Elevhälsoteamet arbetar aktivt i de klasser/grupper där arbetslagen/rektor upplever behov av insatser eller temaarbeten kring ökad trivsel och trygghet.
Så här kvalitetssäkrar vi processen Snabba utvärderingar av hur rasten varit genom samtal. Iakttagelser från alla vuxna på skolan. Kartläggning och handlingsplan av otrygga platser/situationer. Utvecklingssamtal, spontana samtal, telefonsamtal och mailkontakt med vårdnadshavare. Elevutvärdering på Unikum Jag och skolan. GR-enkäten- vi analyserar resultatet i Nulägesanalysen. Uppföljningar på APT och kategorimöten. Rektors iakttagelser från Rundan lyfts på konferenser och vid medarbetarsamtal. Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former Lgr 11, s. 13 Vi strävar efter att vara lyhörda för elevernas intressen och frågor, samt variera oss i arbetssätt och metoder. Vi ger information till föräldrar och elever om syfte och mål med undervisningen och vilka förmågor, kunskaper och färdigheter som ska utvecklas och bedömas. Utvecklingssamtal där tydliga, utvärderingsbara individuella mål sätts upp för varje elev. Vi använder oss av vardagliga händelser, iakttagelser och närmiljön i undervisningen. Tex genom att arbeta tematiskt med skolskogen från förskoleklass till åk 6. Alla elever undervisas i läsförståelsestrategier redan från förskoleklass. Åk 2 och ev åk 3 kommer att arbeta med Bokmalarna. F-1 elever tränas kontinuerligt i sin språkliga medvetenhet. Förskoleklass utgår från bland annat Bornholmsmodellen i detta arbete. Åk 1 arbetar med Att skriva sig till läsning med hjälp av ipad, för att utveckla både läs- och skrivförmågan. Vi utgår ifrån Erica Lövgrens bok Datorn som ett skrivverktyg. Vi arbetar med formativ bedömning och kamratrespons i olika former.
Vi använder oss av IKT på olika sätt, t ex se och göra egen film och bildspel, olika spel som tränar färdigheter, inhämta information och som skrivverktyg. I matematikundervisningen arbetar vi mycket med konkret material, samarbetsövningar och matematiksamtal. Vi uppmärksammar matematiken i vardagen. Vi synliggör elevernas arbeten på olika sätt, t ex genom utställningar, redovisningar, fotografier och drop- in för föräldrar. Syftet är att bidra till utveckling av lärandet, öka känslan av meningsfullhet i lärandet och elevernas stolthet över sitt arbete. Vi erbjuder läxhjälp en gång/veckan sk. Lyxhjälpen där äldre elever tillsammans med speciallärare och grundskollärare stöttar elever med läxor och annat skolarbete. Detta sker på fritidstid. Så här kvalitetssäkrar vi processen Regelbundna bedömningar av elevers kunskaper utifrån de mål och bedömningskriterier som är uppsatta för undervisningen. Nya språket lyfter, matematikdiagnoser och skolverkets bedömningsstöd för åk 1-3. Speciallärare har särskilt ansvar för att de obligatoriska delarna i skolverkets bedömningsstöd genomförs, tillsammans med läraren och analyseras. Bornholmsmodellens bedömningsstöd för den tidiga läs- och skrivutvecklingen används i förskoleklass. Analys av resultaten på nationella prov åk 3 och 6. Utvecklingssamtal med uppföljning av målen i alla ämnen och de individuella utvecklingsplanerna. Elevutvärdering på Unikum Jag och skolan. Samtal och observationer. Samarbete med specialpedagog och speciallärare för att få hjälp att genomföra diagnoser med enskilda elever eller en hel grupp. Även hjälp med observationer och samtal samt handledning. Uppföljningar på kategorimöten, arbetslagsmöten och EHT Kunskapsuppföljningar med lärare, rektor och specialpedagog en gång per termin. Utifrån det fortsatt arbete för att utveckla undervisningen och säkerställa måluppfyllelse.
Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen På Stadsskogenskolan främjar vi elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande genom att: Vi lyssnar aktivt och bejakar elevernas tankar och förslag för att stärka elevernas självförtroende och tron på att deras egna tankar och åsikter är viktiga. Vi låter ofta eleverna vara delaktiga i lösningar av olika problem/dilemman som dyker upp i vardagen. Vi har regelbundna klassråd, elevråd, fritidsråd och matråd. Vi har klassvärdar med speciella ansvarsuppgifter. Periodvis fokuserar vi extra, och uppmärksammar olika delar ur våra trivselregler, som eleverna varit med och utformat. Eleverna är aktiva genom att fundera på vad vi behöver göra och träna på för att lyckas med den aktuella trivselregeln och tillsammans också reflektera och utvärdera hur väl vi lyckas. När en konflikt uppstår mellan elever har vi reflekterande samtal där eleverna får tänka till och vara delaktiga i lösningar på konflikten. Vid uppstart av olika arbetsområden är vi lyhörda för elevernas egna frågeställningar och intressen. På så sätt kan eleverna påverka undervisningens innehåll och även vilka arbetssätt och arbetsformer vi använder. Eleverna är också delaktiga i utvärderingar kring arbetsområden vi arbetat med samt andra aktiviteter och arbetspass vi genomfört. Vi tydliggör och utvärderar både gemensamma och individuella mål för eleverna och vilka förväntningar som finns på eleven/eleverna. Det är viktigt att eleven är delaktig i sitt eget lärande. Detta för att eleven ska kunna ta ansvar för sitt lärande. Eleverna får successivt ett större inflytande och ansvar. Så här kvalitetssäkrar vi processen GR-enkäten Protokoll från klassråd/elevråd Rundan Utvecklingssamtal Elevutvärdering på Unikum Jag och skolan. Observationer/samtal Uppföljning på kategorimöten, arbetslagsmöten och APT Lgr 11, s. 15
Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande Lgr 11, s. 16 Samverkan med vårdnadshavare: Regelbundna informationsbrev via Arenan till föräldrar. Föräldramöten Utvecklingssamtal minst 1gång/termin. Kunskapsutveckling via Unikum. Vi har ett nära samarbete och dialog med föräldrar för att få information om hur varje enskild elev har det. Nära samarbete och regelbundna uppföljningar med föräldrar kring de elever som är i behov av särskilt stöd. Mailkontakt och telefonkontakt vid behov. Sommaravslutning och vissa storsamlingar där hela familjen inbjuds. Inskolningssamtal till F-klass. Så här kvalitetssäkrar vi processen GR-enkäten Utvärdering i arbetslagen och kategorimöten
Övergång och samverkan Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. Lgr 11, s. 18 med Samverkan mellan skola-fritids, mellan förskola/skolan och vid övergång mellan årskurs 6/7 : Fritidspedagogerna samverkar i klasserna på skoltid och har planeringstid tillsammans med den lärare man samverkar med. Lärare i F-6 har gemensamma kategorimöten. Lärare och fritidspedagoger samverkar exempelvis kring gemensamma händelser/aktiviteter under året, såsom läsårsuppstart, luciafirande och avslutningar. Samverkansmöten med rektor och representanter från skola och fritids. Vid övergången från förskola till förskoleklass/fritids följer vi vår lokala handlingsplan som följer Skolverkets riktlinjer. Skolans specialpedagog har tillsammans med rektor och förskolechefer särskilt ansvar i det arbetet. Vid övergång från årskurs 6 till 7 följer vi s handlingsplan. Skolans specialpedagog har, tillsammans med rektor, särskilt ansvar i det arbetet. Så här kvalitetssäkrar vi processen - Uppföljning på kategorimöten, arbetslagsmöten och APT - Årlig utvärdering av den lokala handlingsplanen för övergången mellan förskola till förskoleklass/fritids.
Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Lgr 11, s. 17 Vi bjuder kontinuerligt in: * föreningar för att stärka trygghetsarbetet och visa på goda förebilder * KomTek * Räddningstjänst åk F och 5 * Bussutbildning åk 3 och 5 Vi besöker: * Bondgårdsbesök * Klasshandboll, Nolhagastafetten mm * KomLoss Så här kvalitetssäkrar vi processen - Uppföljning på kategorimöten och arbetslagsmöten med hjälp av årshjulet. Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Lgr 11, s. 18 Vi ger information till föräldrar och elever om syfte och mål med undervisningen och vilka förmågor, kunskaper och färdigheter som ska utvecklas och bedömas. Utvecklingssamtal där tydliga, utvärderingsbara individuella mål sätts upp för varje elev. Förskoleklass utgår från bland annat Bornholmsmodellen. Åk 1 arbetar med Att skriva sig till läsning med hjälp av ipad, för att utveckla både läs- och skrivförmågan. Vi utgår ifrån Erica Lövgrens bok Datorn som ett skrivverktyg.
Vi använder Skolverkets bedömningsstöd i svenska och matematik för åk 1-3. Vi använder matriser och annat bedömningsstöd som underlag för att tydliggöra betygen för elev och hem. Vi har regelbundna kunskapsuppföljningar med pedagoger, rektor och specialpedagog. Så här kvalitetssäkrar vi processen Regelbundna bedömningar av elevers kunskaper utifrån de mål och bedömningskriterier som är uppsatta för undervisningen. Nya språket lyfter, matematikdiagnoser och skolverkets bedömningsstöd för åk 1-3. Bornholmsmodellens bedömningsstöd för den tidig läs- och skrivutvecklingen används i förskoleklass. Nationella prov åk 3 och 6. Utvecklingssamtal med uppföljning av målen i alla ämnen och de individuella utvecklingsplanerna. Samarbete med specialpedagog och speciallärare för att få hjälp att genomföra diagnoser med enskilda elever eller en hel grupp. Även hjälp med observationer och samtal samt handledning.
Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Eleverna ges möjlighet att vara delaktiga på olika sätt (se under rubriken Elevers ansvar och inflytande). Vi arbetar för att skapa en trygg arbetsplats för våra elever (se under rubriken Normer och värden). Vi varierar arbetssätt och arbetsformer och strävar efter att låta eleverna använda flera sinnen. Vi uppmärksammar och hjälper elever att se och reflektera över sin egen utveckling och sitt lärande. Vi förklarar syftet med olika aktiviteter och arbetspass så att det upplevs meningsfullt. Vi hjälper eleven att sätta upp konkreta, lagom utmanande individuella mål som är utvärderingsbara. Vi strävar efter att ha ett undersökande arbetssätt. Vi försöker ta tillvara på elevernas nyfikenhet genom att fånga ögonblicket och vara flexibla. Vi uppmuntrar till att tänka och arbeta tillsammans. Vi låter eleverna inspirera och lära av varandra. Vi uppmärksammar goda beteenden och prestationer. Vi pedagoger strävar efter att skapa lust och motivation hos våra elever. Vi genomför utflykter och studiebesök kopplade till temaområde i varje årskurs. Så här kvalitetssäkrar vi processen GR-enkäten Trivselenkäten Rundan Utvecklingssamtal Observationer/samtal Kategorimöten, arbetslag och APT EHT
Elevhälsoplan Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Den har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. www.skolverket.se (2016) - Under läsåret arbetar vi vidare med att förtydliga Ärendegång och Anmälan av elevs stödbehov och även med arbetet kring vad extra anpassningar innebär och hur de dokumenteras och kommuniceras (se nedan). Eftersom vi är en skola under uppbyggnad med många nya medarbetare varje läsår behöver vi ständigt arbeta med rutinerna kring elever som behöver särskilt stöd och extra anpassningar för att det ska vara likvärdigt i klasserna och ingen elev ska falla mellan stolar. - Vi har dialogmöten mellan arbetslag och elevhälsoteamet en gång per termin per arbetslag. Om det framkommer att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot målen i läroplan eller kunskapskrav ger lärare och övriga i arbetslaget runt eleven i första hand stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen. Detta ska ske skyndsamt och skolan behöver inte fatta några formella beslut kring de extra anpassningarna. Läraren dokumenterar dem i elevens Unikum och har regelbunden dialog och uppföljning kring detta med föräldrar och elever, t ex på utvecklingssamtal. I detta arbete kan även skolans speciallärare delta och specialpedagog kan ge råd och handledning. Om de extra anpassningar som har gjorts för en elev inte är tillräckliga så uppmärksammar läraren/fritidspersonalen rektor på detta. Vi arbetar då efter s Ärendegång för elever i behov av särskilt stöd (se Kommunportalen). Den innebär i korthet att när en lärare, annan pedagog eller vårdnadshavare befarar att en elev har större svårigheter att nå målen eller behöver annat särskilt stöd anmäls det till rektorn. En utredning görs av specialpedagog, pedagoger och vid behov fler ur elevhälsoteamet och utifrån den beslutar rektor om ett åtgärdsprogram ska upprättas. Specialpedagogen har ett särskilt ansvar för att åtgärdsprogrammet dokumenteras och att vårdnadshavare, lärare och andra berörda får del av dokumentationen. Specialpedagogen har också särskilt ansvar, tillsammans med berörda arbetslag, att åtgärderna följs upp och utvärderas regelbundet tillsammans med vårdnadshavare och elever. Upptäcka elever som är i behov av stöd Elever som är i behov av särskilt stöd upptäcks i första hand av pedagogerna runt eleven. Pedagogerna i arbetslagen har möjlighet att rådfråga elevhälsoteamet vid behov. Någon i elevhälsoteamet eller vårdnadshavare kan också vara den som upptäcker att en elev behöver särskilt stöd. Lärarna gör bedömningar om eleven når målen, utifrån kunskapsmålen i läroplanen och kursplanernas kunskapskrav i de olika ämnena. Här kan lärarna använda olika verktyg t ex:
Skolverkets olika bedömningsunderlag Regelbundna bedömningar av elevers kunskaper utifrån de mål och bedömningskriterier som är uppsatta för undervisningen Nationella prov åk 3 och 6. Utvecklingssamtal med uppföljning av de individuella utvecklingsplanerna Samtal och observationer Samarbete med specialpedagog och speciallärare för att genomföra diagnoser/kartläggningar, observationer och samtal med enskilda elever eller grupper/klasser. Elever kan på olika sätt vara i behov av särskilt stöd. Det gäller inte bara då de riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i olika ämnen, utan även de mer övergripande målen som finns i skolans läroplan. Detta kan gälla elever både i förskoleklassen, på fritidshemmet och i övriga årskurser. Grupper av elever kan vara i behov av stöd för att få en bra lärandemiljö och känna trivsel och trygghet. Då har vi skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling som utgångspunkt både i akuta ärenden och förebyggande arbete. Vi följer vår handlingsplan kring undervisningen i svenska som andraspråk. I dagsläget arbetar en SvA-lärare deltid på skolan för att ge särskilt stöd. Behovet av särskilt stöd i SvA behandlas på samma sätt som i Ärendegång för elever i behov av särskilt stöd. SvA-läraren ger särskilt stöd utöver den undervisning som eleven får i klassen och planerar/bedömer kunskaper tillsammans med elevens svensklärare. Elevhälsoteamet Elevhälsoteamet på skolan 2017-18 består av specialpedagog 100%, skolsköterska ca 60%, skolkurator ca 20% och skolpsykolog. Rektor är samordnare för elevhälsoteamet och deltar på teamets träffar. Teamet träffas varannan vecka. På träffarna samordnas elevhälsoteamets insatser. Det ska vara lätt för arbetslagen att komma i kontakt med elevhälsoteamet. Det kan ske på olika sätt tex: En gång per termin träffar respektive arbetslag för dialogmöte med hela elevhälsoteamet med fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete framförallt på gruppnivå. lärare/fritidspersonal tar kontakt med någon i elevhälsoteamet eller rektor, som sedan tar upp ärendet på teamträffen. ärendet uppmärksammas på kunskapsuppföljning/klassgenomgång som rektor har med arbetslagen en ggr/termin lärare/fritidspersonal använder blanketten Anmälan om elevs stödbehov elevhälsoteamet och rektor använder även sig av Skola 24 och Unikum för att sammanställa information och genomföra analyser kring elevers närvaro och måluppfyllelse.
Så här kvalitetssäkrar vi processen Åtgärdsprogrammet följs upp regelbundet Vid uppföljningarna deltar alltid lärare/fritidspedagog, förälder, specialpedagog och elev, om det bedöms lämpligt med tanke på problembilden och elevens ålder. Dessutom kan andra ur elevhälsoteamet, speciallärare, SvA-lärare, rektor och externa samarbetspartnerns medverka vid behov. Specialpedagogen har ett särskilt ansvar att utvärderingarna blir av och dokumenteras. Lärarna/fritidspedagogen har, tillsammans med specialpedagogen, ett särskilt ansvar att följa upp elevens utveckling. Hur säkerställs att alla som behöver stöd får stöd? Arbetet med elever i behov av särskilt stöd är tätt ihopkopplat med skolutveckling. Att kunna utveckla och utforma den ordinarie undervisningen och verksamheten så att alla elever känner trygghet och trivsel och når målen är vår målsättning. På skolan har vi flera rutiner för att säkerställa att vi upptäcker och ger elever det stöd de behöver. - Lärarnas bedömningar dokumenteras i Unikum och kan läsas av rektor, specialpedagog, föräldrar och elever. - Rektor, specialpedagog och speciallärare har en gång per termin kunskapsuppföljning/ klassgenomgångar tillsammans med lärarna (och vid behov fritidspersonal) då vi både använder oss av Unikum och dialog för att se trender i klasser och upptäcka enskilda elevers behov av stöd. - Skolsköterskan gör sammanställningar och analys på gruppnivå efter hälsosamtal i f-klass, åk 2, 4 och 6, kan då visa på trender och utvecklingsbehov. - Arbeta efter Ärendegång för elever i behov av särskilt stöd, och Skolverkets nya Allmänna råd kring detta hjälper oss i arbetet med utarbetande och uppföljning av åtgärdsprogram. - I skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling finns handlingsplaner för upptäckt och förebyggande arbete mm. Vi befinner oss fortfarande i ett uppbyggnadsskede när det gäller rutiner och arbetssätt kring elever i behov av särskilt stöd och extra anpassningar. Elevhälsoteamet är fortsatt observanta på vad vi kan göra bättre. Det kan handla om metodutveckling i undervisningen, fortbildningssatsningar, resurstilldelning och fördelning och organisation m m. Bilagor - Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Årsplan