Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Relevanta dokument
För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Aktuella kostrekommendationer för barn

Tio steg till goda matvanor

Vad påverkar vår hälsa?

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

o m m at och m otion?

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

En riktig må bra-kasse!

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Råd om mat till dig som ammar

Vad räknas till frukt och grönt?

Kost i skola och barnomsorg

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Matprat i primärvården

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Råd om mat till dig som ammar

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun

Läsa och förstå text på förpackningar

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

6 h &udtips l 4 frukostar

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

Älsklingsmat och spring i benen

Ämnesutbildning: Mat

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

WHO = World Health Organization

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Maria Svensson Kost för prestation

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Bakom våra råd om bra matvanor

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Yvonne Wengström Leg. Dietist

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kosten kort och gott

Bra mat för hela familjen

Diabetesutbildning del 2 Maten

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Bra mellanmål på fritids

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Vad väljer du till mellanmål?

Närhälsan Central Barnhälsovård VGR 2017 MAT FÖR SMÅ BARN

Råd för en god hälsa

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Maten under graviditeten

Planering av måltiderna

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Satsa grönt! Erik Hellmén. Mat har blivit ett debattämne

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Årets Pt 2010 Tel

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

Sunda matvanor för skolbarn

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Bra mat på vår LSS-bostad

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Transkript:

Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt- och grönsaker, ca hälften av rekommenderat intag För högt intag av mättat fett och för lågt intag av fleromättat fett För högt intag av tillsatt socker och salt För lågt intag av fibrer

Önskvärt: Halvera konsumtionen av godis, läsk, glass, snacks och bakverk Fördubbla intaget av frukt och grönsaker Minska intaget av mättat fett och öka intaget av fleromättat fett Minska intaget av tillsatt socker och salt Öka intaget av fibrer

Önskvärt: Halvera konsumtionen av godis, läsk, glass, snacks och bakverk Fördubbla intaget av frukt och grönsaker Minska intaget av mättat fett och öka intaget av fleromättat fett Minska intaget av tillsatt socker och salt Öka intaget av fibrer

Hur kan intaget av socker och utrymmes mat minska? Skilja på vardag och fest Byta saft och läsk till vatten Begränsa godis, glass, söta drycker, snacks och bakverk i mängd samt till 1-2 ggr/vecka

Veckoutrymmet för en 4-åring: 1 minipåse chips 1 isglass 100 g lösviktsgodis 7 Mariekex 1 läsk (33 cl) Sötsaker motsvarande ca 120-160 kcal/dag, dvs max 10% av energiintaget

Önskvärt: Halvera konsumtionen av godis, läsk, glass, snacks och bakverk Fördubbla intaget av frukt och grönsaker Minska intaget av mättat fett och öka intaget av fleromättat fett Minska intaget av tillsatt socker och salt Öka intaget av fibrer

400 gram frukt och grönsaker per dag + + + Ex. 2 frukter och två rejäla nävar med grönsaker

Tips för att öka frukt- och grönsaksintaget Servera frukt- eller grönsaker till samtliga måltider. Lägg frukt eller bär i filen/yoghurten. Frukt är ett utmärkt mellanmål eller efterrätt. Ge barnet stavar av gurka, morötter, broccoli- eller blomkålsbuketter medan du lagar maten.

Ha grönsaker och rotfrukter i maten och låt grönsaker koka med pastan eller riset Mindre barn tycker ofta det är roligt med båtar av äpplen och päron eller bananslantar. Det är också lättare att äta. Väck barnets intresse genom att äta själv och ha en positiv attityd till frukt och grönsaker.

Önskvärt: Halvera konsumtionen av godis, läsk, glass, snacks och bakverk Fördubbla intaget av frukt och grönsaker Minska intaget av mättat fett och öka intaget av fleromättat fett Minska intaget av tillsatt socker och salt Öka intaget av fibrer

Fett och fettkvalité Mättat fett - djurriket Intaget bör minskas Omättat fett - växtriket + fisk Intaget bör ökas

Fettkvalitén kan bli bra genom att: välja nyckelhålsmärkta mejeriprodukter (mjölk, ost, smörgåsmargarin) och charkvaror välja magrare köttpålägg som ex skinka istället för korv välja flytande fetter i matlagning istället för fasta minska (halvera) mängden godis, snacks och bakverk byta en korvrätt i veckan mot en fiskrätt

Fisk 3 ggr/vecka Rikt på vitaminer och mineraler Bästa källan till D-vitamin Fet fisk är rikt på Omega-3 (fet fisk = lax, strömming, sill, makrill)

Önskvärt: Halvera konsumtionen av godis, läsk, glass, snacks och bakverk Fördubbla intaget av frukt och grönsaker Minska intaget av mättat fett och öka intaget av fleromättat fett Minska intaget av tillsatt socker och salt Öka intaget av fibrer

Hur kan saltintaget minskas: Minska mängden salt vid matlagning Salta inte extra på maten Se upp för kryddblandningar som ofta innehåller salt, även buljong och sojasåser innehåller salt Smaksätt med t ex örtkryddor, vitlök, citron, lime, chili, ingefära Välj nyckelhålsmärkt bröd, frukostflingor och pålägg Namn och datum

Önskvärt: Halvera konsumtionen av godis, läsk, glass, snacks och bakverk Fördubbla intaget av frukt och grönsaker Minska intaget av mättat fett och öka intaget av fleromättat fett Minska intaget av tillsatt socker och salt Öka intaget av fibrer

Hur kan intaget av fibrer ökas så att rekommendationen uppnås? 400 gram frukt och grönsaker/dag Välja nyckelhålsmärkta spannmålsprodukter (bröd, flingor, müsli, gröt/gryn)

Några enkla hjälpmedel.

Nyckelhålet - enklare att välja hälsosamt Kriterier för följande näringsämnen: mängden fett vilket sorts fett (mättade fetter och transfettsyror sockerarter salt (natriumklorid) fibrer Bra även för barn! Rek från 2 år

Måltidsklockan Lunch 12.00 Mellanmål 9.30 Mellanmål 14.30 Frukost kl.7.00 Middag kl.17.00 Kvällsmål 19.30

Byggstenar för frukost och mellanmål

Tallriksmodellen för en 4-åring

Samma kostråd för 4-åringen som för vuxna Ät mycket frukt och grönt (400 gram/dag) Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan Använd gärna flytande margarin eller olja vid matlagning Ät gärna bröd till varje måltid, gärna fullkornsbröd

Matglädje

Barn behöver röra på sig!! Rekommendation: minst 60 minuter/dag

Begränsa skärmtiden till max 1 timme/dag

Nytt material Tips till föräldrar om: Rörelse och goda matvanor vid 4 år