Regionala systemanalyser

Relevanta dokument
Kvinnor och mäns inställning till gatu- och vägutformning. Merritt Polk Göteborgs universitet

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra!

Vår trafiksäkerhet. Ärendemening. Syfte. Alla svar är viktiga. Resultat. Kontakta oss gärna. Bilaga 2b

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

Trafiksäkerhet. Regional resultatrapport 2013

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2012

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2011

Publikation 2006:106. Trafik. säkerhet. Resultat från 2006 års trafiksäkerhetsenkät

PUBLIKATION 2006:129. Trafiksäkerhet. Resultat från 2006 års trafiksäkerhetsenkät i Region Stockholm

Publikation 2007:95. Trafik. säkerhet. Resultat från 2007 års trafiksäkerhetsenkät

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2014

Antal omkomna i vägtrafiken,

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012

Publikation 2009:110. Trafik. säkerhet. Resultat från 2009 års trafiksäkerhetsenkät

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2018

Publikation 2001:33. Trafik. säkerhet. Resultat från 2000 års enkätundersökning

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA

Åtgärdsval Mälarbanan

Publikation 2002:56. Resultat från 2001 års enkätundersökning

Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden Krister Sandberg

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning

Trafiksäkerhet Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2017

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

Arbetsresan ur ett genusperspektiv

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2013

Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo.

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Cykling och gående vid större vägar

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

IT-projektet ya svenskar i trafiken

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2015

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet

FRÅGOR OM FARTKOLLAREN

RAPPORT. Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2016

Hastighetsbegränsning i de nordiska länderna. Nordiskt Trafiksäkerhetsforum, Bergen Riikka Rajamäki

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät - Remissversion

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

motorc för åren , version 1.0

Rörlighetens samhälle trender, krav och konsekvenser

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät

Rapport Valboskolan. - Resevaneundersökning elever i Årskurs 3-6

Regional linjetrafik 2018

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du?

Miljöaspekt Befolkning

Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2010

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Energieffektivisering av transporter

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Publikation 2008:114. Tr a fi k. säkerhet. Resultat från 2008 års trafiksäkerhetsenkät

Långsiktigt investeringsunderlag version Trafiknämnden

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Trafiksäkerhetsprogram

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Publikation 2000:37. Trafik. säkerhet. Resultat från 1999 års enkätundersökning

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer

Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)

Trafiksäkerhetsutveckling

Strategi för mer cykling

Trafiksäkerhetsprogram

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011

Frågor till Dig som kör bil

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Tillgänglighet sida 1

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Framtidsvägen

Erfarenheter från ÅVS E18, väg 56 och väg 66 genom centrala Västerås. Seminarium om åtgärdsvalsstudier

Tema trafik: Borta bra men hemma bäst

Införande av nya hastighetsgränser

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Viktning och resultattabeller, delmål 3

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Moped klass II Kunskapsprov 2

Projektförslag. Skolhastighetsmätningar

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Borås Stads Trafikstrategi Förädla det vi har

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser)

Årshjulet. Årshjulet finns med som ett stöd och ersätter: Seniorernas Trafikkalender.

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Transkript:

PM 2008-06-02 Regionala systemanalyser Jämställdhetsperspektiv: funktioner - åtgärder Jämställdhet i investeringsplaneringar handlar om att: Både män och kvinnor ska kunna påverka fördelningen av samhällets resurser Förbättra transporternas kvalitet genom att lyfta fram både kvinnors och mäns prioriteringar och förutsättningar Den regionala systemanalysen har skett utifrån ett transportslagsövergripande systemperspektiv med mål funktioner åtgärder. Fyrstegsprincipen har också använts i analysen: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Ett jämställdhet transportsystem: Transportsystemet ska vara utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov Kvinnor och män ska ges möjligheter att påverka s tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt.

Exempel på regional systemanalys utifrån mål om ökad jämställdhet Mål Delmål Funktion Delfunktion Åtgärder Ökad jämställdhet (jämlikhet) Ökad jämställdhet av samhällets resurser i Kvinnor respektive män ska vara och känna sig trygga och säkra i Investeringar i ska ske med hänsyn till både kvinnors och mäns prioriteringar Ökad trygghet och säkerhet inom Ökad kontroll och inflytande inom * Investeringar ska prioriteras med hänsyn till kvinnors och mäns värderingar. * Investeringar ska komma kvinnor och män till godo i lika hög grad * Trygga och säkra terminaler och parkeringar * Ökad självkontroll * Jämlik delaktighet i planeringen av * Underlag, förstudier och väg/järnvägsutredningar ska redovisa skillnader i kvinnors och mäns värderingar och resvanor. * Både kvinnor och män ska vara delaktiga i investeringsplaneringen och beslut både på lång och kort sikt * Bygga trygga hållplatser och terminaler, belysning vid hållplaster * Videoövervakning på fordon * Åtgärder på vägnätet för att öka trafiksäkerhet; rondeller, 2+1 mm * Välutbyggt och tillgängligt cykel och gångvägar * Utforma tunnlar och viadukter utifrån trygghetsaspekten. Erbjuda alternativa vägar * Självvald kameraövervakning * Flexibel avstigning i nattrafiken * Vandrande skolbuss ev utvidga till andra grupper

Mål Delmål Funktion Delfunktion Åtgärder Ökad jämställdhet Kvinnor respektive män Kollektivtrafiken är * Kollektivtrafiken är (jämlikhet) ska ha lika tillgång till tillgänglig för alla tillgänglig för personer olika trafikslag. med funktionshinder (främjar mål om miljö, tillgänglighet) Kvinnor respektive män ska kunna dra nytta av regionförstoring Kvinnor och män ska nå viktiga målpunkter i hela regionen oavsett trafikslag. Kvinnor och män ska ha samma utbud av arbetsplatser * Tillgängliga hållplatser och resecentra * Kollektivtrafiken är konkurrenskraftig med bilen * Göra bilen mer tillgänglig för kvinnor * Kvinnor och män ska nå stora privata arbetsgivare för att få större del av regionförstoringens fördelar (högre lön!) * Transportsystemet ska bidra till att underlätta arbetspendling och familjeliv. * Pendelparkeringar för både cykel och bil * Videoövervakning på fordon * Busskörfält * Kollektivtrafikpriser som främjar arbetspendling samt delresor * Information och direktbearbetning av kollektivtrafiken * Flexibla skol- och arbetstider * Prioritera kollektivtrafik i samhällsplaneringen * Arbeta för att öka tillgängligheten med fler trafikslag till könssegregerade arbetsplatser, ex mer kollektivtrafik till arbetsplatser med flest män * Tillförlitlig kollektivtrafik med hög frekvens * Kollektivtrafik med hög teknisk standard; internetuppkoppling mm * Knutpunkter med hög servicenivå med närhet till förskola/skola

Statistik Ett urval av statistikt underlag med avseende på kvinnor och män presenteras. Tabell 1: Färdsätt i riket fördelat på kvinnor och män för 2006 Gick till fots Cykel Flyg Tåg T-bana, spårvagn Buss Personbil, passagerare Personbil, förare Färdsätt för 2006 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 tusental Kvinnor, riket Män, riket Källa: RES 2005-2006 Den nationella resvaneundersökningen, SIKA statistik 2007:19 Tabell 2: Reslängd i genomsnitt fördelat på kvinnor och män för 2006 i riket Gick till fots Cykel Tåg T-bana, spårvagn Buss Personbil, passagerare Personbil, förare Medelreslängd 2006 i km Kvinnor, riket Män, riket 0 20 40 60 80 100 120 140 Källa: RES 2005-2006 Den nationella resvaneundersökningen, SIKA statistik 2007:19

Tabell 3: Restid i genomsnitt fördelat på kvinnor och män för 2006 i riket Tabell 4: Antal döda i Västra Götaland, Värmland och Halland i väg Medelreslängd 2006 i km Kvinnor, riket Gick till fots Män, riket Cykel Tåg T-bana, spårvagn Buss Personbil, passagerare Personbil, förare 0 20 40 60 80 100 120 140 Källa: RES 2005-2006 Den nationella resvaneundersökningen, SIKA statistik 2007:19 Vägverket publikation 2007:38

Attityder och beteenden, trafiksäkerhet Vägverket publ 2007:95 män kvinnor Vill ha variabla hastighetsgränser 130 km/h på motorvägar Hastighetsgränser i tätort till 30 km/h Max 30 km/h vid övergångsställen Vill sänka hastigheten för att öka trafiksäkerheten Nöjd med arbetet med att sänka hastigheter Max 30 km/h när buss stannat för av- och påstigning Använder bälte i buss Använder bilbälten i framsätet på landsväg Gränsen borde vara noll promille Kört efter att ha druckit alkohol Har blivit stoppad av polisen i en nykterhetskontroll Bilarna stannar sällan vid övergångsställen Borde vara förbjudet med mobiltelefon och bilkörning Fler mitträcken Fler cirkulationsplatser Mer riskfylld trafik senaste åren 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Källa VV publ 2007:95

Värderingar och prioriteringar Fler kvinnor än män anser att åtgärder för cykel och gångtrafik är viktiga att prioritera I situationen när kvinnor och män kör bil så uttrycker kvinnor att de känner oro för säkerheten och över dåligt ljus på vägen medan män i högre grad uttrycker en irritation för inkompetenta förare. Både kvinnor och män är stressade över andra som kör under hastighetsgränsen samt dåligt underhållna vägar. Kvinnor uttrycker generellt en större stress i trafiksituationen än män. Kvinnor har pga rädsla mer begränsad rörlighet än män, framförallt på kvälls-/nattetid. Undviker dessa platser ofta och ibland (%) Kvinnor Män Tunnlar dagtid 31 11 Tunnlar kväll/natt 88 54 Kollektivtrafik dagtid 19 19 Kollektivtrafik på kväll/natt 42 25 Vilken väg kvinnor respektive män Kvinnor Män föredrar att köra på i procent Landsvägar i tätbefolkade områden 30 35 Små gator och vägar 28 20 Landsvägar i landsbygdsområden 10 52 2+1 vägar 14 9 Framtida lösningar - procent som var Kvinnor Män positiva Åtgärder för att förbättra kollektivtrafik 76 67 30 km/t i bostadsområden 54 40 Höjd hastighet på MV 37 57 Belysning vid korsningar på landsbygd 72 52 Andel som är intresserade av att delta i Kvinnor Män planeringen av nya vägar (%) Större vägar i kommunen 23 34 Cykel och gångvägar i kommunen 36 31 Vägar runt skolor i kommunen 49 44 Andel kvinnor och män som anser att Kvinnor Män följande grupper ska prioriteras i (%) Barn 89 82 Gående och cyklister 84 67 Kollektivtrafikresenärer 75 71 Funktionshindrade 82 67 Bilresenärer 64 66 Äldre 68 52 Kommersiell trafik 67 73 Lastbilar 54 60 Källa: Polk, Merrit, 2005, Women s and men s valuation of road system infrastructure in Sweden (baserad på en undersökning i riket av 3000 personer)