Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Relevanta dokument
Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun

Systematiskt kvalitetsarbete. Kungsbacka kommun

Relationell pedagogik Angelica Stäring & Linda Almqvist

Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolans pedagogiska kvalitet & Systematiska kvalitetsarbete

Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Samverkan för hållbar arbetsmiljö för personal och barn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Handlingsplan för ökad personaltäthet, minskade barngrupper och ökat antal utbildade pedagoger i förskolan. Skolnämnden

Skolinspektionens verksamhet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Verksamhetsplan VERKTYGSLÅDANS FÖRSKOLA KNIVSTA KOMMUN

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Förskolenätverket. GR den

Förskolan Skogslyckan arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Handlingsplan 2012/Förskola

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Dialogmöte. Förskolechefer i fristående förskolor

Kvalitetsrapport 2016/2017 Förskolan St:Jörgen

Utbildningens brännpunkt i förskoleklass och fritidshem

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Sädesärlan 2014

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015

Notbladets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolplan Med blick för lärande

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Utvecklingspedagogernas roll och funktion i arbetet med att förverkliga Förskola i Förändring. I Fjärås Gällinge pedagogiska område

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsredovisning

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

VERKSAMHETSPLAN 2012/2013 Vattmyra förskolor Berghems förskola Nibble Förskola Vattmyra förskola Pedagogisk omsorg

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Flerspråkighet en möjlighet!

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Maxtak mindre barngrupper i förskolan

Välkommen till Lyngfjälls förskola

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

2.1 Normer och värden

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Alexanderskolan. Nacka kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Får alla barn det alla barn har rätt till?

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Framtidens förskola - Rapport Pedagogikutvecklarnas uppdrag samt specialpedagogernas roll

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvecklingsområden Österängs förskola 2015/2016

Brukets förskolas arbetsplan

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

ipad strategi i förskolan

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kopparholmen 2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Lokal arbetsplan 14/15

Riktlinje - Roller och ansvar

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Västergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola

Transkript:

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Vetenskapligt perspektiv Organisation och pedagogik Annika Samuelsson Lovén Följeforskning Ulrika Lundén Relationell pedagogik i praktiken Charlotte Länzlinger och Linda Almqvist

Inspiration till egna anteckningar Detta vill jag börja med Detta vill jag sluta med Detta vill jag göra mer av Detta vill jag göra mindre av Från Lars Gustafssons föreläsning 20170920

Förskola i Kungsbacka Antal barn förskola 4240 st totalt Antal kommunala förskolor 74 st Antal kommunalt anställda 850 st Fristående förskolor 23 st Under perioden 2017-2021 planeras 11 nya förskolor, 50 gamla avdelningar skollokaler för ytterligare 2600 elever

Skolverkets forskningsrapport En kartläggning av aktuell pedagogisk, utvecklingspsykologisk och socialpsykologisk forskning En likvärdig förskola Begreppet kvalitet Utgångspunkter i redovisning: Arbetslagets utbildning och kompetens. Förskolans ramar. Stress och ohälsa hos barnen Förskolans barngrupper

Forskning om Arbetslagets utbildning och kompetens: Vikten av utbildning i förskolan Interaktion och kommunikation med barn Förskolans ramar: Socioekonomiska förhållanden Personaltäthet Organisering av barngrupperna Förskolans fysiska miljö

Forskning om. Stress och ohälsa Förhållande stora barngrupper och stress hos barnen Hög ljudnivå Anknytningsproblem Förskolans barngrupper Stora och små barngrupper En ideal barngrupp

Sammanfattning i rapporten Pedagogisk forskning fokuserar främst på förskollärares kompetens och villkor för barns välmående och lärande i relation till läroplanens målområden Psykologisk forskning riktar oftast fokus mot anknytnings- och beteendeproblematik och vikten av att som barn bli sedd och uppmärksammad i en grupp med många barn Miljö psykologisk forskning beskriver främst hur stora barngrupper leder till störande ljudnivåer, buller, stress och ohälsa hos både barn och vuxna

Slutsatser det är komplext Antalet barn i gruppen är en tyngre kvalitetsfaktor än personaltäthet samtidigt som antalet barn och personaltäthet alltid bör relateras till varandra och till personalens kompetens Det krävs en större andel utbildade förskollärare med hög kompetens i en fungerande arbetsmiljö. Det är inte självklart att något färre barn i grupperna ger förhöjd kvalitet. Strukturella förutsättningar och arbetslagets kompetens är ömsesidigt beroende av varandra. Samtidigt behöver arbetslaget kompetens för att arbeta målrelaterat. Fysiska utrymmen en viktig kvalitetsfaktor, liksom möjligheten att dela in barnen i mindre grupper under hela dagen. Skolverkets rapport 2016

Skolverkets riktmärke för antal barn För barn mellan ett och tre år kan ett riktmärke vara vara 6-12 barn. För barn mellan fyra och fem år kan ett riktmärke vara 9-15 barn. När man planerar barngruppers storlek och sammansättning är det viktigt att väga in de här kvalitetsfaktorerna: Personalens kompetens Personaltäthet Sammansättning och antal barn i grupperna Inne- och utemiljön

Relationell pedagogik Den viktigaste kvalitén i förskolan är det som sker i mötet mellan barn och pedagog Vi utvecklar analysverktyg för att synliggöra kvalitéerna Ett arbete på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i samarbete med Sven Persson, professor, Malmö högskola

Vårt syfte är att öka den pedagogiska medvetenheten genom Att pedagogerna förstår betydelsen av interaktion med barnen forskningsbaserad kunskap Att tillägna sig ett professionellt språk Att pedagogerna använder sina kunskaper för att utveckla och förbättra verksamhetens kvalitet och en förskola på vetenskaplig grund

Verktyg för att öka kvalitéer i mötet med barnen För er som vill lyssna på Sven Persson: http://www.forskolesummit.se/feed/pedagogiska-relationer/2017-08-30/080833

Kognitivt stöd - expanderat lärande Att förstå Att bli förstådd Barnet strävar efter att bli förstått och att förstå Din bekräftelse: Jag förstår vad du vill göra/hur du känner dig! Barnets bekräftelse: Jag förstår vad du vill göra? Ömsesidighet: Bekräftelse av att vi förstår varandra Din bekräftelse: Jag kan hjälpa dig så att du kan själv. Från Sven Perssons föreläsning den 2017-09-26

Bara när jag får ett svar från dig så förstår jag vad jag själv har sagt (Mead) Från Sven Perssons föreläsning den 2017-09-26

Syfte Att undersöka hur förändringsprocesserna har gått till och är processerna baserade på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Vetenskapliga perspektiv Kvalitetsfaktorer för barngruppers storlek Relationell pedagogik Utvecklande ledarskap - UL

Förskola i förändring med fokus på det relationella förhållningssätt Förstelärare i förskolan

BAKGRUND Anställningsform 20% jan 2016-jan 2019 Handledare i relationell pedagogik Vårt eget uppdrag möta arbetslag (fram till idag har vi mött ca100st, ca 4 tillfällen/arbetslag) Samarbete med förskolechefer APT, utvecklingsgrupp, lärgrupper, nyckelpersoner Samarbete med forskare Sven Persson från Malmö Högskola Nyckelpersoner = utvalda pedagoger som deltagit på föreläsningarna med Sven Persson

TEORI vad säger forskningen? Att förstå det ni redan gör - förtrogenhetskunskap Att förstå betydelsen av er interaktion med barnen forskningsbaserad kunskap Att sätta ord och begrepp på det som ni gör ett professionellt språk Att utveckla och förbättra kvalitet och en förskola på vetenskaplig grund Sven Persson föreläsning 2016

TEORI vad säger forskningen? I den emotionella dialogen finns en ömsesidighet i relationen och den vuxne möter barnet i hans eller hennes känslor. Den kognitiva dialogen karaktäriseras av att den vuxne försöker förstå och svara på barnets intentioner. I den guidande dialogen handleder den vuxne barnet på ett sensitivt sätt för att få det med sig. (Karsten Hundeides 2006) I arbetslag där kommunikationen karaktäriseras av gemensamt engagemang, emotionell närhet, öppenhet och en grundläggande respekt för barn återfanns en syn på lärande där lärare i stor utsträckning tar fasta på barnens kompetens och betydelse för lärandet. I dessa grupper tycks vuxna ha en ambition att försöka skapa situationer för lärande utifrån barnens upplevelser och aktiva deltagande i verksamheten. (Sonja Sheridan, Ingrid Pramling Samuelsson & Eva Johansson 2009)

PRAKTIK vad säger verksamheten? Barn som söker vuxna Barn som blev sedda, men kände dem sig sedda? Ständigt på väg någon annanstans Barngruppen upplevdes som stressad och spretig Stressade pedagoger Känslan av att inte hinna med det man planerat Pedagoger som inte känner trygghet kring dagens forskning

TEORI PRAKTIK Personalen fördelas ut på grupperna Fördelningen av förskollärare och barnskötare försöker göras så jämn som möjligt Schemat ses över och görs om Utbildad personal förläggs mest mitt på dagen, när vi har som mest barn i verksamheten Medvetna pedagoger, vända luppen på oss själva Bli ETT med forskningen Relationell pedagogik

PRAKTIK hur syns förändringen? Möten och dialog med barnen får den plats de förtjänar De tre stöden är vårt verktyg för att utvärdera vårt förhållningssätt i verksamheten Forskningen bekräftar oss i det dagliga arbetet och skapar stolta pedagoger Fokus och koppling till forskning och styrdokument blir synligt

MED FOKUS PÅ BARNEN Lugnare miljö för barnen Mindre grupp att knyta an till för barnen Ljudnivån sänks Barnen hittar nya lekkamrater Barnen vågar utmana sig och testa nya saker Barnen får möjlighet till fördjupande samtal vilket ger ett ökat lärande Barns inflytande och delaktighet har ökat Barnen är kvar i aktiviteter inte så många start och stopp Färre barn beskrivs vara i behov av särskilt stöd ökad inkludering Bättre miljö, lägre ljudnivå, mindre stress

RÖSTER FRÅN VERKSAMHETEN Som pedagog känner man sig bekräftad och sedd Vårt arbete utgår idag från forskning som bekräftar att förhållningssättet är viktigt för barns utveckling Lärmiljön planeras nu ännu mer för att skapa relationer och dialoger Förändrade schematider ger utrymme för reflektion Längre dagar gjorde att man nu mådde bättre (ex. 7-15) Relationerna till barnen har blivit starkare Utvecklingssamtalen har tagit en ny nivå, nu kan vi koppla barngruppens utveckling till forskning och utifrån de se vad varje barn behöver för att utvecklas utifrån dess förutsättningar

VART SKA VI Det relationella förhållningsättet skall sitta i ryggraden Alla pedagoger i verksamheten Förskola i förändring på olika sätt Fortsätta våga pröva nya varianter inom förskolans verksamhet Fortsatt ökad kvalité på alla förskolor samt skapa ännu mer likvärdig förskola Se helheten kring verksamheten, kvalité från 6:00-18:00 Omsorgen får fortsätta ta plats men med mer medvetenhet kring hur den är kopplad till lärandet Fortsätta öka det kollegiala lärandet

SAMMANFATTNING Det relationella förhållningsättet är en framgångsfaktor Tydligt ledarskap där det framgår att vi håller i förändringen Handledning där man lyfter pedagogiska dilemman i förskolan Tydlig koppling till forskningen Stanna upp och titta på vad vi lyckats med, fira framstegen

Vi har alltid sett barnen Men nu ser barnen att vi ser dem!

Tack! Charlotte.lanzlinger@kungbacka.se Linda.almqvist@kungsbacka.se Ulrika.lunden@kungsbacka.se Annika.loven@kungsbacka.se