Framtidens förskola - Rapport Pedagogikutvecklarnas uppdrag samt specialpedagogernas roll

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsenheten BUN/2016:128 Katarina Andersson Barn- och utbildningsnämnden Framtidens förskola - Rapport Pedagogikutvecklarnas uppdrag samt specialpedagogernas roll Förslag till beslut Rapporten godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden gav inom ärendet Framtidens förskola (2013:499) uppdraget att följa upp pedagogikutvecklarnas uppdrag och specialpedagogernas roll. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslog att uppföljningen skulle göras under slutet av Stöd och utvecklingsenheten bildades 1 januari 2016 under skolchef för förskola. I enheten organiseras pedagogikutvecklare och specialpedagoger som arbetar för att stödja förskolan, samt special-/talpedagoger som arbetar mot grundskola och gymnasiet. Uppföljningen gäller den del som stödjer förskolan. Pedagogikutvecklarna stödjer förskolorna i det systematiska kvalitetsarbetet, medan specialpedagogerna stöttar förskolorna i deras arbete med barn i behov av särskilt stöd. Intentionen är att varje förskoleområde ska ha en pedagogikutvecklare och en specialpedagog knuten till sitt område. Rekrytering av tre vakanta tjänster har påbörjats. Uppföljningens syfte har varit att dels samla en övergripande bild av stöd- och utvecklingsenhetens insatser i förhållande till de behov som finns på förskolorna, dels att skaffa ett underlag för diskussioner kring förskolans framtida utmaningar och behov kopplat till stöd- och utvecklingsenhetens uppdrag. Synpunkter från pedagogikutvecklarna och specialpedagogerna från Stöd- och utvecklingsenheten samt förskolechefer och förskollärare från de olika förskolområdena har via fokusgruppsintervjuer hörsammats i uppföljningen.

2 Eskilstuna kommun (6) Sammanfattning Pedagogikutvecklare och specialpedagoger på stöd- och utvecklingsenheten har stor samlad kompetens och utför ett viktigt och uppskattat arbete. Förskolechefer och förskollärare är nöjda med det stöd de får från stöd och utvecklingsenheten. De största utmaningarna som identifierades i fokusgruppsintervjuerna och som även påverkar enhetens förutsättningar och uppdrag var följande: Kompetensförsörjning Kompetensbrist och kulturella utmaningar Stora barngrupper Tilläggsbelopp Eventuell implementering av reviderad läroplan Olika ekonomiska förutsättningar i områdena Stöd- och utvecklingsenhetens framtida arbete bör utformas utifrån identifierade utmaningar samt förskolechefers och förkollärares behov av stöd. Utifrån de utmaningar som nämns i resultatet finns det anledning att se över hur resurserna på stöd- och utvecklingsenheten kan tas tillvara på bästa sätt. För att vara ett bra stöd skulle förutsättningar för pedagogikutvecklare och specialpedagoger behöva skapas, så de kan arbeta främjade och verka för en god och likvärdig kvalitet i förskolan. Kommunens förskolor behöver olika typer av stöd och insatser för att förskolan ska bli likvärdig. Pedagogikutvecklarnas och specialpedagogernas uppdrag behöver diskuteras och förtydligas. Rapport Nedan presenteras ett sammanfattat resultaten från fokusgruppsintervjuerna. Gemensam frågeställning - Vilka utmaningar står förskolan inför idag? De största utmaningarna som identifierades var följande: Kompetensförsörjning Kompetensbrist och kulturella utmaningar Stora barngrupper Tilläggsbelopp - Fler barn i behov av särskilt stöd Eventuell implementering av reviderad läroplan Olika ekonomi i områdena Kompetensförsörjning Förskolechefer, pedagogikutvecklare och specialpedagoger lyfte att utmaningen med kompetensförsörjning handlar om att det redan idag finns få förskollärare i verksamheterna. Ibland finns bara en förskollärare på avdelningen samt att de förskollärare som finns är ojämnt fördelade mellan förskolområden, vilket leder till brist på likvärdighet både inom och mellan förskolor. Brist på likvärdighet kopplat till kompetensförsörjning är även något som förskollärarna ser som en utmaning.

3 Eskilstuna kommun (6) Deltagarna nämner även att det är svårt att rekrytera utbildad personal, både barnskötare och förskollärare samt att det är få som vill utbilda sig till förskollärare. Kompetensbrist och kulturella utmaningar En utmaning som samtliga grupper lyfte är att det finns outbildad personal i förskolan idag, men även att många av de som har utbildning har kompetensluckor. Det saknas grundläggande delar inom exempelvis kunskap gällande anknytning och relationernas betydelse, förhållningssätt - hur man förhåller sig till olika barn och hur man kan tänka runt anpassningar. Förskolechefer poängterade även att utbildade pedagoger har behov av att få stöd i sitt uppdrag. Utifrån att förskolan saknar ett stort antal förskollärare och barnskötare medför det att den personal som rekryteras idag har en låg utbildningsnivå och/eller låg erfarenhet. Stora barngrupper De stora barngrupperna kräver struktur och handledning poängterar förskolecheferna. Specialpedagogerna nämnde även att de stora barngrupperna blir svåra att hantera när det är kompetensbrist i förskolan samt att det blir svårt att skapa en bra anknytning under barnets första tid på förskolan. Tilläggsbelopp Förskolechefer lyfte att antal barn med särskilt stöd ökar och att det är svårt att hantera kostnaderna för dessa barn inom a-priset, det räcker inte till, bland annat för att lönebilden inte stämmer överens med det a-priset de får in. Kombinationen av stora barngrupper och avsaknaden av pedagoger med rätt kompetens gör det svårt för förskolan att hantera barn med särskilda stödbehov inom a-priset. Förskollärarna lyfte också tilläggsbelopp som en utmaning, med de nya kriterierna är svårare att få tilläggsbelopp för barn med särskilda stödbehov. Eventuell implementering av reviderad läroplan Samtliga grupper lyfte att implementeringen av en reviderad läroplan kommer bli en utmaning. Olika ekonomi i områdena Pedagogikutvecklarna såg olika ekonomi som en utmaning då den ger olika förutsättningar och även motverkar en likvärdighet i kommunens förskolor. På vilket sätt bidrar stöd- och utvecklingsenhetens arbete till en ökad kvalitet och likvärdighet i förskolornas verksamheter? Förskolecheferna framhöll att både specialpedagogerna och pedagogikutvecklarna redan idag bidrar till kvalitet och likvärdighet. De är nöjda med deras arbete och den närhet de har till verksamheten. Pedagogikutvecklarna ansåg att de kan bidra till ökad kvalitet och likvärdighet i förskolorna genom att vara bärare av områdenas framgångar och utmaningar.

4 Eskilstuna kommun (6) Pedagogikutvecklarna upplevde även att de i mötet med förskolechefer och personal bidrar till en ökad kvalitet och likvärdighet mellan förskolorna genom att ha ett helikopterperspektiv och ställa frågor/fördjupade frågor. Pedagogikutvecklarna bedömer att de skulle kunna öka kvaliteten och skapa mer likvärdiga förutsättningar i förskolan genom att göra analyser och dra slutsatser på övergripande nivå, utifrån uppsatta mål för verksamheterna för att hitta nya perspektiv och tankar framåt. Pedagogikutvecklarna poängterade även att de ser att samverkan mellan specialpedagoger och pedagogikutvecklare ute i verksamheterna ger ett bra stöd och skapar ökad kvalitet, då de kan arbeta utifrån flera perspektiv och kompetensområden. De föreslog även att de skulle kunna planera kommungemensamma utbildningsinsatser. Specialpedagogerna framhåller att de kan bidra till ökad kvalitet och likvärdighet i förskolan genom att investera i pedagogerna, då de anser att det är genom pedagogerna likvärdighet skapas. Exempelvis genom att anordna utbildningstillfällen inom olika områden i syfte att kompetensutveckla pedagogerna. Även att jobba med efterarbete av föreläsningar, där stora delar av personalen deltagit, skulle kunna vara ett uppdrag för specialpedagogerna. Exempelvis att jobba med den lågaffektiva föreläsningen som genomfördes under våren Specialpedagogerna lyfter även fram att de skulle kunna jobba mer med riktade insatser som grupp på uppdrag av förskolans ledning, exempelvis när en krissituation uppstår på en förskola. Då skulle en grupp specialpedagoger kunna fokusera på att arbeta med just den förskolan och dess problematik under en period. Specialpedagogerna poängterar även att Eskilstuna är en segregerad stad där olika förskolor behöver olika typer av stöd och insatser för att likvärdigt ska kunna skapas i förskolan. Förskollärarna ser att stöd- och utvecklingsenheten kan bidra med kunskap om det pedagogiska uppdraget och metoder för att möta barn i behov av särskilt stöd. Hur skulle pedagogikutvecklarnas/specialpedagogernas arbete organiseras mest optimalt för att tillmötesgå de behov som förskolan har idag? Förskolecheferna är i helhet nöjda med hur arbetet organiseras idag. Förskolecheferna förde även en diskussion om, det vore bättre att specialpedagoger och pedagogikutvecklare var anställda direkt under förskolechef istället för på stödoch utvecklingsenheten. Då skulle förskolecheferna få större möjlighet att kunna styra deras tid och arbete. Dock ser förskolecheferna att det skulle kunna finnas en risk att specialpedagogernas och pedagogikutvecklarnas roller skulle kunna försvinna om de var anställda direkt av förskolechef, om det blir besparingskrav. En förskolechef föreslog att pedagogikutvecklarna istället skulle kunna ha en projektanställning och jobba med ett huvuduppdrag. Både specialpedagoger och pedagogikutvecklare anser att det är en framgångsfaktor att vara anställd centralt på stöd- och utvecklingsenheten så som de är idag. De ser annars

5 Eskilstuna kommun (6) att det finns en risk att deras roll bortprioriteras av förskolor med dålig ekonomi, vilken skulle kunna leda till minskad likvärdighet mellan förskolor. Specialpedagogerna framhåller att de vill jobba tillsammans med pedagogikutvecklarna på områdesnivå och tycker att det är viktigt och positivt att de rent fysiskt är placerade på samma kontor som förskolecheferna. Att sitta på samma kontor, upplever specialpedagogerna, skapar möjligheter till informella möten, närhet till uppdraget, en kreativ miljö, möjlighet att bolla och testa idéer, en upplevelse av att delta i ett sammanhang och att goda relationer till förskolechefer utvecklas. Specialpedagogerna upplever sig själva och pedagogikutvecklarna som idérika. Reflektion och slutsats Sammanfattningsvis är förskolechefer och förskollärare nöjda med det stöd de får från pedagogikutvecklarna och specialpedagogerna, men de skulle behöva bli fler och kunna stötta inom fler områden. Exempelvis efterfrågades stöd inom språk/ kommunikation samt inom digitalisering. Majoriteten ansåg att det var positivt att pedagogikutvecklare och specialpedagoger är organiserade under stöd- och utvecklingsenheten. Även, att de rent fysiskt, har sin arbetsplats i nära anslutning till förskolechefer och verksamheten ansågs positivt. I och med svårigheten med kompetensförsörjningen i förskolan har stöd- och utvecklingsenhetens arbete påverkats på flera olika sätt. Pedagogikutvecklarna har fått lägga mycket tid på att försöka vara tydligare i sin kommunikation, visualisera mera och fokusera på värdegrundarbete, men även rent praktiskt visa hur pedagogerna i förskolan kan arbeta med barnen. Även specialpedagogerna har fått arbeta med hur de kommuniserar genom att förklara och bryta ner vedertagna begrepp. Kombinationen av stora barngrupper, få pedagoger, hög sjukfrånvaro, liten gemensam arbetstid i arbetslagen på förskolan och avsaknaden av vikarier i vikariepoolen gör att reflektionstiden lätt uteblir. Idag finns ett behov hos pedagogikutvecklare och specialpedagoger att få diskutera sitt uppdrag. Det krävs en dialog och kommunikation på alla nivåer i styrkedjan för att skapa tydlighet i det pedagogiska uppdraget och vilka mål som ska uppnås. Framtida krav och behov som kan påverka stöd- och utvecklingsenheten Stöd- och utvecklingsenhetens framtida arbete bör utformas utifrån identifierade utmaningar samt förskolechefers och förskollärares behov av stöd. Utifrån de utmaningar som nämnts i resultatet finns det anledning att se över hur resurserna på stöd- och utvecklingsenheten kan tas tillvara på bästa sätt. Pedagogikutvecklare och specialpedagoger på stöd- och utvecklingsenheten utför ett uppskattat arbete och har stor samlad kompetens. Det finns också många goda tankar och idéer på hur och vad de skulle kunna stötta förskolorna med i framtiden.

6 Eskilstuna kommun (6) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Sköldmo Förvaltningschef Ulrika Adamsson Tillförordnad Skolchef för förskolan Beslutet skickas till: