Sigfridsborgs grundskola F-6

Relevanta dokument
ÅRLIG LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING RICKARUMS SKOLA 2018/2019

Sigfridsborgs förskolor. Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sigfridsborgs grundskola F-6

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Blåbärsdalens förskola. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling BLÅBÄRSDALENS FÖRSKOLA

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan

Vedhygge förskola. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling VEDHYGGE FÖRSKOLA

Sofiaskolan

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för grundskola F-9 samt fritidshem

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO SKOLA OCH FRITIDSHEM 2018/2019

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Hållänget förskolas likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan. Förskolan Björken. Vision. På förskolan Björken förekommer inte diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan Gredelby Förskola Vision: På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Förskolan Västanvinden

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Målsättning, vision och kärnvärden

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Ängets förskola Härnösands kommun. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Syrenen

Rossö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingplan Finningeskolan Strängnäs kommun

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplanen

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan. 1. Inledning

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Hagges skola och fritidshems årliga plan för. och förebyggande arbete mot kränkningar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Likabehandlingsplan. Bakgrund. Snösätraskolan. Definition

Grundsärskolan på Haganässkolan och Björnekullaskolan

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan 2017/2018. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Fåraherdens förskola

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Eira för trygghet och trivsel Läsåret

Klinteskolans fritidshem

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Vällsjöskolan. Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vasaskolan. Läsåret 18/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan

Hagges skola och fritidshems årliga plan för

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ämnesområde Likabehandlingsplan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO FÖRSKOLA 2018/2019

Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Björnungens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Örnässkolan F-6

Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola

Vår lokala Likabehandlingsplan 2014

Likabehandlingsplan Nyköpings högstadium

Plan för arbete mot kränkande behandling

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

LIKABEHANDLINGS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Älandsbro förskolas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Handlingsplan mot kränkning och mobbning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i skolan i två lagar Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800)

Sigfridsborgs förskolor. Strategi mot Kränkande behandling 2018

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Grundsärskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Göteborgs folkhögskola

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Sigfridsborgs grundskola F-6 Grundskola F-6 Fritidshem F-3 Fritidsklubb 4-6 Fyren Strategi mot Kränkande behandling 2017 2018 1

Innehållsförteckning Inledning Värdegrund Vision kring likabehandling och arbetet mot kränkande behandling Mål med arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Skolans regler Revidering och kartläggning av planen Bakgrund och ansvarsfördelning Lagar vad styr vårt arbete Begrepp Kartläggning och nylägesanalys HT 2010 Främja Förebygga Åtgärda Kompetensutveckling Trygghetsteamets medlemmar och arbete Handlingsplaner Rutiner vid akuta händelser Referenser 2

Inledning Till Sigfridsborgsskolan ska alla elever gå med glädje varje dag. Alla elever är Lika Unika. Alla elever känner trygghet och trivsel och ska alltid veta att det finns en vuxen att vända sig till vid behov. Alla vuxna som arbetar på skolan har ett ansvar att följa skolans Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. I följande plan kan Ni läsa om skolans arbete för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolans viktigaste uppgift är att skapa en främjande miljö där alla elever känner trygghet och trivsel för att kunna utvecklas maximalt och tryggt varje dag i skolan. Planen ska vara ett aktuellt och levande dokument, alla medarbetare har ansvar att vara förtrogen med planens innehåll. Planen omfattar alla grundskolans enheter och medarbetare. Anne Sjö / Rektor Värdegrund Lika Unika Allas lika värde. Vi är alla lika unika. Lika Unika - står för allas lika värde och är basen för vårt förhållningssätt, vår organisation och samverkansformer. Vägen till kunskap går via våra gemensamma värdeord: empati, nyfikenhet, ansvar, självförtroende/självkänsla och kunskap, som vi tränar och lär i det dagliga arbetet. En ryggsäck symboliserar innehållet och våra värdeord. Målet är att alla barn/elever har ryggsäcken full med färdigheter och kunskaper baserade på värdeordens betydelse när de lämnar Sigfridsborgs grundskola 3

Vision kring likabehandling och arbetet mot kränkande behandling På Sigfridsborgs grundskola ska varje elev känna sig trygg och respekterad. Var och en ska bemötas utifrån allas lika värde och lika rättigheter. Var och en ska behandlas med respekt och tillit. Allt arbete på skolan ska utgå från FN:s barnkonvention och barns rättigheter. Om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ändå sker ska var och en vara säker på att vi utreder, sätter in åtgärder och följer upp. Vi tar kraftfullt avstånd från alla tendenser till trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling. Vi utgår från att vår verksamhet Genomsyras av betydelsen av allas lika värde och Lika Unika Har fokus på trivsel- och skolsituationen i samtal med eleven Är tydlig beträffande likabehandlingsplanens/planen mot kränkande behandlings innebörd för alla berörda elever, medarbetare och vårdnadshavare. Arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling måste hela tiden ses över och revideras, därav har vi skapat en struktur kring revidering av denna plan. Mål med arbetet mot Diskriminering, Trakasserier och Kränkande behandling Skolans mål är att du som elev ska känna trygghet och trivsel varje dag i skolan. Som elev ska du alltid ha en vuxen att gå till, detta ska du känna och känna till. Som elev ska du kunna vända dig till en vuxen när du eller en kamrat blir utsatt för någon form av kränkande behandling, trakasseri eller diskriminering. Du ska bli lyssnad till. Vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling samt vårt dagliga arbete ska tydligt visa att vi tar avstånd från alla former av kränkande behandling, trakasseri och diskriminering samt visa på ett tydligt sätt hur vi arbetar med dessa frågor samt utvärderar vårt arbete. Arbetet med likabehandling ska vara en självklarhet för ALLA som arbetar på skolan. 4

Skolans regler Skolan har få regler. Vi har tagit fram ett dokument Förhållningssätt och förväntningar som är grunden för hur vi är mot varandra. För att alla ska trivas och må gott ska vi tänka på att: Vi visar respekt, är artiga och rädda om varandra Vi använder ett vårdat språk Vi bidrar till arbetsro Vi bjuder in varandra i leken och samspelet Vi går inomhus Vi är rädda om vår gemensamma miljö Vi följer skolans regler Enhetens gemensamma regler Vi åker inte egen cykel, sparkcykel eller liknande inom skolans område under verksamhetstid. Vi använder inte mobiltelefon i verksamheten. Har du som elev behov av att ringa hem, tala med en vuxen. Måste Du som elev lämna skolans område måste du tala med en vuxen. Varje team, förskola, fritidshem upprättar lokala regler för verksamheten. Revidering och kartläggning För att säkerställa att skolan alltid har en aktuell plan, revideras planen enligt nedan modell. Elever, föräldrar och medarbetare har alla möjlighet att vara med och påverka. 5

Juni Revidering av planen Genomgång av årets arbete Dokumentation av ärenden Augusti/September Planen gås igenom med all personal. Tas upp på första föräldramötet. Gås igenom med eleverna. Pågående läsår Utvecklingssamtal Trygghetsvandringar Teamens tankar Skolråd Trivselenkät Trygghetsteamet sammanträder Bakgrund Ansvarsfördelning Från 1 April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling i kraft i Sveriges alla skolformer. Från 2009 har lagen delats upp mellan skollag och Diskrimineringslag se nedan under lagar. Rektors ansvar Rektor ansvarar för att planen följs upp och revideras varje år och att medarbetarna fortbildas. Likabehandlingsplanen, Plan mot kränkande behandling och förväntansdokumentet aktualiseras och diskuteras så att varje medarbetare inom enheten är införstådd med de regler och förhållningssätt som gäller. Stödja medarbetare i det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Tydliggöra konsekvenser om elev inte följer våra förväntningar och förhållningssätt. 6

Skolledningen Skolledningen har det yttersta ansvaret för att arbetet mot alla former av kränkande behandling och ska därmed i många olika sammanhang tydliggöra skolans policy och Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, följa upp och utvärdera insatserna. Skolledningen på Sigfridsborgs skolan strävar efter att en anda av omtanke och ömsesidig respekt skall genomsyra all verksamhet på skolan. Det främjande och förebyggande arbetet varje dag är en förutsättning för att lyckas i detta arbete. Skolledningen ska sprida information och kunskap till medarbetare, nyanställda, föräldrar och omgivning om skolans arbete kring Likabehandling och Kränkande behandling. Medarbetaren och Teamets ansvar Alla som arbetar på Sigfridsborgs grundskola ska arbeta utifrån Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling och planen ska vara aktull för alla medarbetare. Alla medarbetare har ett ansvar att reagera och agera kraftfullt mot alla former av Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla medarbetare ska arbeta främjande i sin planering för att motverka Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Medarbetaren ska säkerställa att alla elever och nya elever känner till innehållet i skolans Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. Varje team arbetar regelbundet med kapitel 1-2 i Lgr 11 (läroplanen) med värdegrunden. Trygghetsteam Skolan har ett team som regelbundet träffas och går igenom aktuell situation på skolan och arbetar med aktuella ärenden. Teamet ska vara stödjande i arbetslaget kring det främjande och förebyggande arbetet och ingriper vid behov vid Diskriminering, Trakasserier och kränkande behandling. Samarbete Skola/Hem Vi är mycket måna om att ha ett nära samarbete med hemmet när det sker kränkningar av olika slag som beskrivs i denna plan. Vi vet även att vissa kränkningar kan ske utanför skolan, tex. på nätet. Det är svårt för skolan att hantera detta varför det ställer höga krav på hemmen att hantera denna typ av kränkningar, be gärna skolan om hjälp med råd. Lagar vad styr vårt arbete Vårt arbete kring likabehandling och kränkande behandling regleras utifrån två lagstiftningar. 7

Lagarna är: Bestämmelserna i 14a kap. 8 skollagen (1985:1100) Diskrimineringslagen 3 kap. 16 (2008:567) Vidare ska arbetet ta sin grund utifrån: Skollagen (1985:1100) (2010:800) Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 FN Barnkonvention Arbetsmiljölagen (AML, 1977:1160) Socialtjänstlagen Brottsbalken Begrepp Nedan beskrivningar är hämtade från skriften: Förebygga diskriminering och kränkande behandling. Främja likabehandling. En skrift från DO, BEO och Skolinspektionen. Diskriminering Diskrimineringen kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Man kan också behandla alla lika, det är det som kallas indirekt diskriminering. Diskrimineringsgrunderna är: Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 8

Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att de handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Trakasserier Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att Retas Mobbas Frysa ut Knuffas Rycka någon i håret Mm Kartläggning och nulägesanalys Både skolpersonal och elev kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Mobbning förutsätter att den som utsätts, kränks vid upprepande tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kräkningar. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. (Skolans egen definition) Arbetsprocess I ovan Revideringshjul kan Ni läsa om vår modell för revidering och löpande arbete med planen, som redskap till detta använder vi: Trivsel/Trygghetsenkäter Trygghetsvandringar Kundenkäten Klassråd Fritidsråd Skolråd Teamens samlade bild Utvecklingssamtal Enheten inspireras även av Ross Greenes metoder för att kartlägga händelser. Kartläggningen sker varje termin och Trygghetsteamet har till uppgift att analysera ovan redskap. 9

Nulägesanalys Skola / Fritidshem: Nedan kartläggning över riskområden och aktuella åtgärder är framtagna utifrån Trivselenkäter, trygghetsvandringar samt indikationer som pedagoger får från elever och i teamens arbete. Likabehandlingsteamet tittar en gång per år igenom denna lista och reviderar. Riskområden Mål Aktuell åtgärd för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan och på fritidshemmet. Ansvar Oro vid köbildning bla. utanför matsalen. Konflikter kan uppstå i kösituationen. Vi har det trångt på våra enheter varför det ibland blir köbildning. Minimera köbildning för att undvika konflikter mellan elever. Minst en vuxen ska vara först framme, alt att gruppen går tillsammans. Pedagogen släpper inte iväg eleverna själv. Det är också bra om teamen delar upp eleverna så de inte anländer för många elever samtidigt till matkön. Rullande scheman i matsalen för att minimera köer. Det är ca 5-10 minuter mellan varje klass. Alla pedagoger Gruppindelning Raster Gruppbildningar vid raster Att eleverna får många olika kamrater att samarbeta med och inte själva får välja Att alla elever ska känna trygghet och ha en stimulerande rastverksamhet Att alla elever ska få vara med Vi har det trångt på våra enheter varför det ibland blir köbildning. Pedagogerna låter inte eleverna välja grupper själva vid grupparbete, idrott etc. Fritidshemmen väljer själva hur de agerar vid fritidshemsverksamhet, men det är viktigt att fritidshemmens personal bevakar så gruppindelning går rätt till och blir väl fungerande. + Vi har rastvärdar ute på F-3 gården och 4-6 gården. Alla rastvärdar har gula västar. Pedagogerna som är rastvärdar ska vara aktiva, sprida sig och röra sig bland barnen, röra sig på hela skolgården/området. Pedagogerna är uppmärksamma vid gruppindelningar på raster, om någon hamnar utanför ingriper pedagogen. Alla pedagoger Rastvärdar Rastvärdar Rastvärdar finns nära eleverna och rör sig över hela gården. Omklädningsrum Att det ska vara en trivsam och trygg miljö i våra omklädningsrum Pedagogerna uppmanar eleverna att be om hjälp vid behov. F -3 Teamet gör upp rutiner för att eleverna inte ska byta om själva, det ska vara en vuxen på plats. Andreas B finns på plats mot i stort sett alla grupper, om inte gör teamet upp en planering för detta. Alla pedagoger som är med vid omklädning För 4-6 är en vuxen med i omklädningsrummet vid behov. Kapphall Att klassens regler gäller vid förflyttningar, påklädning. Att det är en trygg miljö i hallen. Varje team gör upp placeringar i omklädningen utifrån de siffror som finns uppsatta. Varje elev har en siffra där de byter om. Dessa platser kan bytas 1-2 gånger / år. (Detta gör att eleverna ska inte välja platser själva) F-3 det ska alltid finnas en vuxen på plats i kapphallen. En åtgärd kan vara att eleverna går ut vid olika tidpunkt, dvs. inte skicka ut alla barn samtidigt i kapphallen. Det är också viktigt att se över placering av elevernas krokar / kläder. Alla pedagoger som rör sig i kapphallarna. Rastvärdar. Ensamma elever Ingen elev ska känna sig ensam som inte önskar detta. Alla elever ska ha en kamrat att vara med. 4-6 på morgonen öppnar lärarna ytterdörrarna till kapphallen 8.15 så eleverna kan gå in i omgångar för att undvika trängsel. Försöka hitta former att alla elever inte går in samtidigt efter rast och på morgonen. Under skoldag gör teamet upp rutiner för antal vuxna i kapphallen. Pedagogerna har ett stort ansvar att fånga upp, uppmärksamma och samtala med elever som är ensamma vid skolarbete, fritidshemsverksamhet och raster. Pedagogen ska vara handledare för att stödja eleven i att komma in i leken, skolarbetet. Rastvärdar Alla pedagoger Rastvakter är uppmärksamma på ensamma elever. Vuxna som inte reagerar/agerar Alla vuxna ska alltid reagera och agera. Pedagoger som känner oro anmäler till Likabehandlingsteamet vid behov av stöd. Teamet får i uppgift att observera och stödja pedagogen i arbetet med att få ensamma elever involverade. Det är arbetslagets ansvar att diskutera hur vuxna är tex. på rast, vid förflyttningar, matsalen, korridorer. Arbetslaget ska diskutera och tala öppet om våra värderingar och förhållningssätt gentemot varandra och eleverna. Vi hjälper varandra och stöttar varandra i detta arbete. In elev säger Hon/Han bryr sig inte ska vi tala med berörd vuxen, vi ska ha ett gott klimat på enheten för denna typ av samtal. Fotbollsplanerna Eleverna ska kunna spela och leka på fotbollsplanen och känna sig trygg Skolledningen lyfter frågan med berörd pedagog om man inte agerar utifrån våra värderingar, likabehandlingsplan och uppsatta rutiner i arbetet med eleverna. Vuxna på plats vid raster och fritidshemstid på fotbollsplanerna. Stötta vid lagindelning, regler Rastvärdar Fritidshemspersonal 10

Främja Förebygga Åtgärda I arbetet med likabehandling och mot kränkande behandling ska en röd tråd följas av alla som arbetar på skolan och inom alla områden, oavsett dignitet av den kränkande behandlingen. I nedan tabell och citat följer utdrag från Skolverkets Allmänna råd och kommentarer För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Både det främjande och det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller Omfattar alla kränkande behandling diskrimineringsgrunderna Omfattar endast områden som i en behandling Riktas mot alla och bedrivs kartläggning av verksamheten utan förekommen anledning identifieras som riskfaktorer Är en naturlig del i det vardagliga arbetet Trygghetsvandringar eller kränkt För oss på Sigfridsborgs skola betyder det här: Kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande Ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad Innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas Främjande arbete: Vi på Sigfridsborgs skola arbetar med utgångspunkt från våra ledord Lika Unika samt våra värdeord kunskap, självkänsla, empati, nyfikenhet och ansvar. Vi bemöter eleven individuellt och med respekt och tillit. I grupp diskuterar och belyser vi betydelsen av allas lika värde. Detta är en ständigt pågående diskussion och ett utvecklingsarbete och lärande mellan elever och lärare och mellan vuxna, som dels sker löpande men även på schemalagd tid. Konkret kan det innebära: Vara en god förebild i alla situationer. Utgå från våra ledord och värdeord i planering av undervisning och fritidshemsverksamhet. Aktualisera Likbehandlingsplanen och förväntansdokumenten för eleverna. Komma överrens om gruppens regler med utgångspunkt från Likabehandlingsplanen och skolans värdegrund. Diskutera regler och förhållningssätt utifrån skolans värdegrund Lika Unika och Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling på första föräldramötet på höstterminen i syfte att nå en samsyn och gemensamt förhållningssätt mellan hem och skola. Diskutera och tydliggöra konsekvenser om elevens beteende och åsikter strider mot Likabehandlingsplanen, skolans regler och förhållningssätt. 11

Återkoppla till klassen efter föräldramötet så att eleven blir medveten om att enighet mellan skola och hem gäller. Samtala med varje elev om hur skolsituationen är. Följa upp elevsamtalet på utvecklingssamtalet. Anpassa miljön så att varje elev erbjuds de bästa möjliga förutsättningar. Lyfta frågor om arbetsmijö (Psykisk och Fysisk) med eleverna Drama / Forumspel / Sociala berättelser Pedagogerna inspireras av Ross Greenes metoder för att kartlägga ärenden och elevers behov. Förebyggande arbete: Undervisningen inleds varje hösttermin med lärakännaveckor då vår vision, policy, regler, rutiner och vårt förhållningssätt aktualiseras, revideras och implementeras. Vårt förväntansdokument och Likabehandlingsplanen med policy och regler diskuteras och aktualiseras för och med elever och föräldrar. Likabehandlingsplanen diskuteras med lärare, föräldrar och elever och tydliggör konsekvenser (se handlingsplaner) om man inte följer likabehandlingsplanens och förväntansdokumentets syften. Konkret innebär det: Vara en god förebild i alla situationer Arbeta förebyggande i linje med Sigfridsbogs värdegrund. Se till att rast och uteverksamhet är väl fungerande, trygg och säker. Bestämma elevernas platser i matsalen. Bestämma elevernas platser i klassrummet. Träna eleven i att säga ifrån. Uppmuntra eleven i att berätta om eventuella missförhållanden. Organisera arbetet så att kösituationer undviks. Bestämma gruppindelningar vid grupparbeten och lag vid lagsport. Genomföra Trivselenkäter Genomföra Faddring mellan årskurser Genomföra Trygghetsvandringar Drama / Forumspel / Sociala berättelser Pedagogerna inspireras av Ross Greenes metoder för att kartlägga ärenden och elevers behov. Aktivitetsdag där alla elever F-6 deltar i blandade elevgrupper. Åtgärdande arbete: Om något inträffar ska alla medarbetare reagera och agera kraftfullt. Stoppa trakasserier och annan kränkande behandling omedelbart, dokumentera och följa upp enligt den handlingsplan som finns. Händelserapport ska upprättas. Dokumentera i Händelserapport som skickas till rektor skyndsamt. Rektor beslutar om ärendet ska anmälas vidare till Huvudman. Alltid ingripa vid icke önskvärt elevbeteende och vid behov ta kontakt med vårdnadshavare. Anmäla till Likabehandlingsteamet vid behov. 12

Trygghetsteamets ansvar: Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Initiera att trivselenkäter Bryta pågående mobbning Bevaka behov av fortbildning. genomförs en gång per termin omedelbart, enligt Forumspel och att samtal sker med de yngre handlingsplanen. Drama eleverna. Fånga upp signaler från Sociala berättelser Kartlägga förekomsten av Trivselenkäterna. Samtal trakasserier och kränkande Följa upp pågående ärenden. behandling. Nulägesanalys Kompetensutveckling Alla medarbetare ska erhålla adekvat utbildning utifrån behov. Vi tar regelbundet in föreläsare / kurshållare för hela enheten som berör såväl trygghetsarbete som barn i behov av särskilt stöd. Årlig inventering om fortbildningsbehov sker via med medarbetarsamtalen, det är medarbetarens ansvar att påtala om behov föreligger Pedagogerna inspireras av Ross Greenes metoder för att kartlägga ärenden och elevers behov. Varje år erbjuds X antal pedagoger att gå och lyssna på Ross Greene. Hans litteratur finns tillgänglig på enheten. Studiecirklar kring hans metoder/litteratur har genomförts. Trygghetsteamets medlemmar och arbete Skolan har ett Trygghetsteam som regelbundet träffas och går igenom aktuell situation på skolan och arbetar med aktuella ärenden samt med det främjande och förebyggande arbetet. Varje team har en representant i trygghetsteamet. När teamet får in ett ärende behandlas den först av nedan kontaktperson och sedan fördelas ärendet ut till två medlemmar i teamet som arbetar utifrån handlingsplanerna med ärendet. De som arbetar med ett ärende behöver inte vara de som ingår i arbetslaget där eleven går. Nedan följer en lista på arbetslagens representanter och ansvarsområden: Namnen uppdateras i Aug 2017: Namn Team Anne Sjö Ordförande Rektor Skolledning Mikaela Högskoog (Vid behov) Bitr. rektor Skolledning Susanne Sidenmark (Vid behov) Bitr. rektor Skolledning Tove Lindström Kurator Carola Velcie Förskoleklass Karin Malmen Skolår 1 Arefe Arefi & Johan Wilhelm Skolår 2 Karin Ernstedt Skolår 3 Anne Erixsson + VAKANT Klubb + 4-6 VAKANT Linden 13

Handlingsplaner Rutiner vid akuta händelser Konsekvenstrappa STEG 7 Rektor Skolledning Rektor Skolledning Rektor tillsammans med skolledningen fattar beslut om vidare åtgärder. Ärendet lyfts i Elevhälsoteamet. STEG 6 Trygghetsteamet Uppföljning Trygghetsteamet. Uppföljning sker. Hemmen kontaktas. Har inte kränkningarna upphört anmäler trygghetsteamet vidare till Rektor och skolledning. Anmälan huvudman När rektor erhåller händelserapport beslutar rektor om anmälan till Huvudman ska ske eller ej. Rektor anmäler till huvudman. STEG 5 Trygghetsteamet Trygghetsteamet. Trygghetsteamet tar över ärendet. Utser 2 personer som hanterar ärendet. Utreder, allvarssamtal. Följer uppsatt handlingsplan. Hemmen kontaktas. Händelserapport upprättas. STEG 4 Trygghetsteamet Medarbetare, Teamet, Trygghetsteamet. Om kränkningen inte upphört anmäls ärendet till Trygghetsteamet. STEG 3 Uppföljning Medarbetaren & Teamet Samtalen följs upp. Har överenskommelsen ej följts kontaktas hemmen på nytt. Ny överenskommelse upprättas. STEG 2 Kränkning Medarbetaren & Teamet Om bråket utvecklas till en kränkning talar 2 personer från teamet med berörda. Allvarssamtal alt Minimedling genomförs. Överenskommelse upprättas. Hemmen kontaktas. Samtalen dokumetneras och händelserapport upprättas och skickas till rektor. STGEG 1 - Bråk - Osämja Medarbetaren Alla medarbetare som upptäcker ett bråk ska genast ingripa kraftfullt. Reagera och Agera. Ingripa och åtgärda. Informera berörda. 14

Vi har upprättat ett antal handlingsplaner som gäller alla medarbetare på skolan. Dokumentation Den vuxne som ingriper vid någon av nedan handlingsplaner för anteckningar i en Händelserapport som skickas in till Rektor Anne Sjö. Anne Sjö beslutar om ärendet ska anmälas vidare till Huvudman. Händelserapporterna arkiveras hos rektor. Vid ärenden som Trygghetsteamet hanterat dokumenteras allt i slutet av läsåret i Händelserapporter som arkiveras hos rektor. Vid diskriminering dokumenterar skolledning för central arkivering. När vuxen kränker elev dokumenterar skolledning för central arkivering. HANDLINGSPLANER Till elev Om du blir utsatt för annan kränkande behandling eller trakasserier ska du berätta för en vuxen på skolan för dina föräldrar eller en kamrat som du har förtroende för som hjälper dig att berätta så att vi kan hjälpa dig. Till föräldrar Om du misstänker att ditt barn blir utsatt för annan kränkande behandling eller trakasserier i skolan tag kontakt med oss i skolan så att vi kan hjälpa ditt barn. Var uppmärksam på om ditt barn visar ovilja att gå till skolan ont i magen huvudvärk vill inte berätta om hur det är i skolan saknar kamrater kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder har blåmärken verkar nedstämt och ledset Handlingsplan vid bråk, konflikter, trakasseri, kränkande behandling mellan några parter eller på gruppnivå: Den medarbetare som bevittnar får kännedom om ovan händelse, har det inledande uppdraget att lösa konflikten. Kartläggning 1. Samtala enskilt med de berörda eleverna, vad har hänt? Lyssna till alla inblandade. Åtgärda 2. Genomför allvarssamtal med berörda parter enskilt. Vi arbetar utifrån Direkt tillsägelse, trepartsamtal, allvarssamtal. Föräldrar 3. Informera föräldrar om de förda samtalen Följ upp 4. Utvärdera och följ upp med berörda parter, kontakta föräldrar igen vid behov Dokumentation 5. Dokumentera på Incidentblankett vid större händelser, lämnas till expedition Gå vidare 7. Vid behov koppla in andra stödfunktioner såsom Likabehandlingsteamet skolledningen, EHT etc. Vid behov ta hjälp av annan medarbetare. Konflikt med elev och mellan elever Förhållningssätt 15

Det är viktigt att ha en positiv syn till barnens förmåga att själva klara av att lösa sina konflikter. Genom ett demokratiskt förhållningssätt och genom att visa respekt blir barnen involverade och ansvarstagande i konfliktlösning. Våra förväntningar ska vara levande. Vi hjälper och stödjer varandra för att underlätta konfliktlösning. Vi diskuterar och följer upp förväntningarna individuellt och i grupp. Vi involverar föräldrar på föräldramöten. Vi förväntar oss att föräldrar stödjer skolans arbete. För att förebygga konflikter på fri tid i skolan (raster) och fritids har Sigfridsborgs skola en väl fungerande uteverksamhet med närvarande vuxna. För att undvika annan kränkande behandling och trakasserier ansvarar vuxna för gruppindelningar. Handlingsplan och konsekvens om en elev avviker från skolans regler och förväntningar. Tillsägelse Trepartssamtal Kort allvarssamtal - Föräldrarna kontaktas. Allvarssamtal med rektor - bitr rektor. Likabehandlingsteamet reder och fattar beslut om åtgärder. Tillbudsrapport ska upprättas och skickas in till rektor. Handlingsplan för Trygghetsteamet Handlingsplan vid mobbning Trygghetsteamet får signaler om eventuell mobbning/kränkning via enkäter, personal, elev eller föräldrar. 2 representanter utses från teamet som håller i ärndet. Trygghetsteamet kan även konsulteras och involveras i stora konflikter. Kartläggning 1. Trygghetsteamet sammanställer information 2. Samtal sker med den som har aviserats som kränkt i syfte att utreda och fastställa om det är annan kränkande behandling (mobbning) eller trakasserier. Åtgärdande samtal 3. Om mobbning föreligger sker samtal med mobbaren/mobbarna snarast möjligt. Principen av allvarssamtal används. Samtalen genomförs alltid med 2 närvarande pedagoger från teamet. Föräldrar och skolledning 4. Den mobbades föräldrar kontaktas. Skolledningen informeras. Mobbarens föräldrar kontaktas. Följ upp och ha vidare samtal 5. Uppföljningssamtal med mobbaren/mobbarna sker efter en vecka. 6. Uppföljningssamtal med den mobbade sker löpande och efter en vecka Föräldrar 7. Mobbarens föräldrar kontaktas. Dokumentation 8. Samtalen dokumenteras. Löpande under processen Återkoppling och information med berörd personal sker löpande under processen. Gå vidare 10. Om inte mobbningen upphör överförs ärendet till EHT och skolledningen för beslut om åtgärder. Medlemmarna från teamet lyfter frågan löpande vid teamets möten. 16

Definitioner Direkt tillsägelse Kort markering av vuxna till elev precis när något inträffar. Trepartssamtal Vuxen och de berörda eleverna berättar sin version av det har hänt. Den vuxne jämkar, tolkar och "dömer" i konflikten utifrån berättelserna. Kort allvarssamtal Enskilt samtal med eleven - förälder kontaktas. Allvarssamtal Sker när det hänt grövre överträdelse som t ex attack eller övergrepp mot annan elev, trakasserier mot personal, förstörelse och skadegörelse. Skolledningen är med - föräldrarna är kontaktade Handlingsplan om lärare kränker elev / diskriminerar elev När information om medarbetare som kränker elev / diskriminerar elev framkommer, utreder rektor genom att samtala med elev och lärare. Rektor har samtal med berörda parter för att utreda Rektor kontaktar föräldrar Rektor beslutar om fortsatta åtgärder Facklig organisation kallas eventuellt in Beslut om fortsatta åtgärder Företagshälsovården kopplas vid behov in Rektor dokumenterar Referenser: Skolverkets allmänna råd 2009 & 2012 För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förebygga diskriminering och kränkande behandling Främja likabehandling DO, BEO och Skolinspektionen Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan arbetar mot kränkande behandling. Skrift från Skolverket 2015. Anne Sjö Rektor Sigfridsborgs skolenhet Juli 2017 Rev. Dec 2017 17