Projektmaterial. Hellidens folkhögskola



Relevanta dokument
Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Företagarnas Folkhögskola

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild.

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

!Beskrivning av arbetsområde/tema Eleverna ska forma olika lerföremål med olika lertekniker.

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Elevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.

Kvalitet Resultat: Ängelholm total

Särskild utbildning för vuxna. Särvux Sydnärkes Utbildningsförbund

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Kursplanen i ämnet bild

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola

Projektmaterial. ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

utbildningsgarantier

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Särskild utbildning för vuxna

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola

Undersök vad som är programmerat

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Konstverket Air av Curt Asker

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

Att överbrygga den digitala klyftan

LÄRARSTUDERANDE OCH IT

Projektmaterial BILD MÖTER TEXTIL METODER I TEXTIL FORMGIVNING. Löftadalens folkhögskola

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

Synliggör ditt eget och elevernas arbete Digital kompetensdag 28 oktober 2014 AV-Media Kronoberg Elisabeth Jönsson

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010

Nätverk för lärare på fritidshem

Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola

Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013.

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Kursplan Gränssnittsdesign, 100p Läsår

Rutin för elever som behöver extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på Praktiska gymnasiet Stockholm.

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVERS INFLYTANDE på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll Läsåret

Hyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan

Lärar/vägledarinformation

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Stencilerat och elektroniskt publicerat material tillkommer. Nedan följer en lista över vem på LITU som ansvarar för vad.

Övergripande planering

Undersök vad som är programmerat. Lektionen handlar om den digitala tekniken i elevernas närmiljö. Undersök vad som är programmerat

Projektmaterial. Mora folkhögskola

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

Lokal pedagogisk planering Läsåret

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

Varför bär de sjalar?

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola

Välkommen till Df academy och våra utbildningar!

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

It-strategi för Väddöenheten

Välkommen till Myrsjöskolan. Ditt skolval 2016/17

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Projektmaterial. INTERKULTURELL KOMMUNIKATION Södra Vätterbygdens folkhögskola

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

V14H14 Terminsplanering Ht-14

Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

I övrigt hänvisar vi till respektive vfu-handbok, Växjö universitet, Högskolan i Halmstad och övriga Lärarutbildningar.

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Övergripande planering

Elevenkät IT, Vt 2007

DIGITALA VERKTYG I SKOLAN

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik.

Programmera och hitta buggarna. Se video

ItiS Väskolan HT Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

Brukarundersökning 2010 Särvux

AEC 7 Ch av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Transkript:

Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Rapport till ITiS Från K-lärarlaget vid Hellidens Folkhögskola November 2002 Rikard Thuvesson, bild Bertil Lindgren, foto Katarina Botwid, keramik Christina Lindberg, svenska Yvonne Jonsson, data och bild

Innehållsförteckning 1. Inledning...4 2. Bakgrund... 4 3. Syfte... 4 4. Mål. 4 5. Beskrivning av arbetsprocessen... 4 a) Planering... 4 b) Genomförande... 5 c) Utvärdering... 5 6. Diskussion... 5 Bilaga 1... 8 Bilaga 2... 10 Bilaga 3... 12

1. INLEDNING Projektet har arbetat med att utveckla metoder för att beskriva presentera och dokumentera den kreativa processen. Utifrån en tanke om att inrätta en intern kunskapsbank som är möjlig att fylla på år från år syftar projektet till bli en kontinuerlig del av verksamheten när ItiS-projektet givit de färdigheter hos elever och lärare som projektet eftersträvar. 2. BAKGRUND Under ett antal år har vi på K-linjen, både lärare och elever, gjort fruktlösa försök att dokumentera elevernas arbeten. Vi har provat en del varierande metoder som ex. en pärm där elever ombeds, då ett arbete är färdigt, sätta in ett foto av objektet samt komplettera det med text och skisser. Pärmen har haft för avsikt att, förutom det rent dokumenterande syftet, fungera som idégivare, faktabank och en slags tidsaxel såväl inom som utanför linjen. Innehållet skulle inte vara rent konsthantverk utan också representera linjens verksamhet i övrigt, även de mer teoretiska och allmänna inslagen. Arbetet har, trots starka ambitioner, fallit på att dokumentationen i dess alla faser är tidsödande och omständlig. 3. SYFTE I det skapande arbetet kan det vara svårt att visa den kreativa processen, resultaten är ofta praktiska och visuella. Vi vill skapa en kunskapsbank genom att omsätta vårt tidigare mer eller mindre misslyckade sätt att dokumentera processen med ett planerat och väl definierat digitalt arbetssätt. Tanken är att det ska vara ett levande och fortlöpande arbete som kan användas både för K-linjens historia och i det dagliga arbetet. I projektet ingår att elever och lärare arbetar tillsammans med utformningen, i en PBL-inriktad modell. Ökad kunskap om olika digitala presentationstekniker, foto, databashantering mm. Ska komma lärarlaget till del. 4. MÅL Att upptäcka och utveckla metoder för att få insikt i den kreativa processen. Att söka former för att beskriva, presentera och dokumentera arbetet. Att i pedagogiskt syfte skapa en idé- och faktabank där man kan ta del av hela arbetsprocessen, inte bara det färdiga objektet. Att använda digital teknik som presentations- och dokumentationsform, där både det färdiga resultatet samt arbetsformen, i form av foton, texter och skisser bör ingå. 5. BESKRIVNING AV ARBETSPROCESSEN a) Planering Lärarlaget träffas för att diskutera olika tillvägagångssätt för att nå våra mål. Både personliga och pedagogiska mål. Då det i årsplaneringen ligger en datavecka som behandlar text och bild beslutar vi oss för att utgå ifrån den som genomförandevecka för vårt ItiS-projekt. Vi beslutar att till att börja med presentera och förankra projektet i elevgruppen. Eleverna ställer sig

positiva och vill gärna delta i projektet. Därefter gör vi en undersökning av elevernas förkunskaper genom en enkät. De uppskattar själva sina förkunskaper (bil.1). Därefter har man diskussioner som gör att man enas omkring generella mål vilka redovisats under punkt 4.Mål, eleverna får sedan fundera över vad de behöver för att kunna uppfylla sina personliga mål och vilken typ av kunskap och handledning som krävs (se bil.2, blankett) blanketten ställer frågorna: Vad ska jag göra? Vad behöver jag lära mig. Eleverna lämnar in sin blankett och lärarlaget börjar planera lektioner och tidsramar utifrån det inkomna materialet. b) Genomförande Efter det inledande arbetet finns nu ett rikt material att utgå ifrån. Under v.11 och 12 genomförs projektet praktiskt, alla elever lär sig att sätta samman text och bild digitalt, nivåerna på tidsåtgång och inlärning varierar kraftigt. En del blir helt klara under veckan och lämnar in sina dokument till lärarna. Andra elever behöver mer tillämpningstid och det skapas möjligheter till handledning samt projektarbetet i den ordinarie undervisningen. I april tittar vi igenom de inlämnade dokumenten och funderar på vidare arbete. Lärarlaget beslutar att det blir lärarnas sak att strukturera upp kunskapsbanken till en fungerande digital version. Alla elever som deltagit i projektet får sedan en cdromskiva med alla arbeten som lämnats in, detta för att ge feedback till elevgruppen. c) Utvärdering Lärarlaget har haft kontinuerliga utvärderingar i seminarieform. Eleverna har utvärderat både genom diskussion och genom en enkät som ingår i vår totala kursutvärdering(bil 3.) Sammanfattningsvis har eleverna medverkat och genomfört sin del av arbetet på ett i vissa stycken spretigt men ambitiöst sätt. En del har arbetat väldigt mycket i projektet och ex gjort en egen hemsida och andra har gjort en presentation av ett eller flera föremål i text och bild. Av enkäten framgår att eleverna anser att de upplever att de använt datorn lite-måttligt, några få har valt alternativet mycket och ingen har valt alternativet för mycket. I den traditionella konsthantverks diskussionen har det ibland varit svårt att motivera eleverna till dator användning. Projektet har ändrat på detta och fler elever anser sig behöva mer kunskap om de digtala teknikerna. 6. DISKUSSION Itis har inneburit många olika saker, man kan dela in effekterna i flera steg. En pedagogisk problematik, att lärare har mycket olika teknisk utgångspunkt och känner sig olika säkra på det digitala mediet gör att det kan råda en viss oro för att bygga upp helt nya undervisningsmetoder. Processens karaktär där man stegvis eftersträvar att fylla de mål som vi satt upp har fungerat. Det har varit bra att samlas kring praktiska programbaserade utbildningar, det kunde gärna ha varit fler tillfällen. Gruppdiskussioner med både lärare och elever som deltagare har varit ett bra utgångsläge för arbetet. Processen har varit levande och det har inte runnit ut i sanden. Lärarlaget är enigt om att det var väl använd tid att planera noga och få med eleverna i ett tidigt stadium. Vi hade nog inte kommit så långt om vi väntat längre in på vårterminen. Målet Att upptäcka och utveckla metoder för att få insikt i den kreativa processen är väl det mål som varit svårast att uppnå, man kan säga att vi

mer direkt fört över en traditionell form av dokumentationsteknik till en digital miljö. Övriga mål kan anses uppnådda, en kunskapsbank finns i en enkel version tanken är att den ska utvecklas vidare under året. Målet nu är att skapa en formell form för att lägga in dokument i kunskapsbanken. Något som ska vara användarvänligt så att alla utan längre utbildning kan ta till sig metoden. Fortbildning av lärare och därmed ökad användning av digitala media är en ringar på vattnet effekt som är mycket tydlig här på skolan. ItiS har dragit med sig att fler lärare blivit intresserade av att fortbilda sig, även lärare utanför ItiS projektet.

1 BILAGA

2002.02.26 Konsthantverkslinjen åk 1, vt 2002 Liten enkät om datorarbete... Namn: Teknik: Jag uppskattar mina kunskaper/färdigheter/vana inom dataområdet så här: ingen alls liten stor mycket stor Datoranvädning i allmänhet Ordbehandling Bildbehandling Layout Annat (skriv) Jag har tidigare arbetat med följande datorprogram: Om jag fick välja skulle jag helst vilja lära mig lite om:

2 BILAGA Helliden vt 2002, Konsthantverkslinjen åk 1. Namn: Digital dokumentation/presentation Vad ska jag göra? Vad behöver jag lära mig? Detta dokument ska senast måndagen den 4/3 lämnas in till Christina eller Rikard. Då ska de båda frågorna vara besvarade. Om du är osäker på hur eller vad du ska

skriva, kan du under veckan rådfråga de lärare som ingår i arbetet (Bertil, Christina, Katarina, Rikard eller Yvonne).Till v.11 alt. v.12 (data/papperstillverkningsveckorna) ska du ha ett material bestående av både text och bild med dig till dataundervisningen med Yvonne för att kunna arbeta med din digitala dokumentation/presentation.

IT/Dator BILAGA 3 Under vårterminen har det pågått ett ITiS-projekt, som i första hand har inneburit fortbildning för lärarna i datoranvändning. Dessa kunskaper ska successivt överföras till undervisningssituationer och datorn är tänkt som ett naturligt redskap i det dagliga arbetet för de studerande. 1. Hur mycket har du använt datorer i ditt studiearbete? Inget alls Lite Måttligt Mycket För mycket 2. Inom vilka arbetsområden? * Ordbehandling * Bildbehandling * Layout * Internet (information, e-post) * Skissarbete/ Kreativa övningar * Dokumentation * Egen hemsida * Annat:...... 3. OBS! Endast Konsthantverk åk 1. Inför arbete med elektronisk dokumentation/presentation fyllde du i en enkät om dina personliga behov eller önskemål om kursinnehåll inför datorveckan (se bifogat ex.). Hur motsvarade undervisningen dina önskemål under den aktuella veckan och vidare under terminen? 4. Övriga synpunkter på användandet av datorer (tillgänglighet, programvaror undervisning etc.)?...