Projektmaterial. INTERKULTURELL KOMMUNIKATION Södra Vätterbygdens folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial INTERKULTURELL KOMMUNIKATION Södra Vätterbygdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Södra Vätterbygdens Folkhögskola Jönköping INTERKULTURELL BILDKOMMUNIKATION EvaBritt Apelqvist Lars-Bertil Florén Christer Glenvik Sven Gustafsson Projektarbete i samband med ITiS arbetslagsutbildning Handledare och examinator: Magnus Hamark 1

3 SAMMANFATTNING Studerande vid SVF:s Informationslinje har gjort en webbsida för att locka unga turister från olika delar av världen till Jönköping. Baskunskaper skaffades, målgruppsanalys gjordes, foton togs, texter skrevs, layout utformades och ungdomar från andra länder och kulturer kontaktades. Till sist föll samtliga delar på plats och den färdiga webbsidan kunde presenteras. De flesta av linjens undervisningsämnen har varit involverade i projektet, vilket pågått under stor del av läsåret Lärarlaget har under tiden kunnat studera projektets framskridande och försett sig själva med nya kunskaper i digital bildhantering. 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING sidan 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...sidan 3 INLEDNING sidan 4 SYFTE OCH MÅL...sidan 5 BAKGRUND sidan 5 ARBETSSÄTT Ur de studerandes perspektiv..sidan 6 Interaktionen lärare studerande sidan 7 Tidsplan...sidan 7 ITiS-lärarlagets perspektiv..sidan 7 RESULTAT.sidan 9 SLUTSATSER OCH DISKUSSION..sidan 10 REFERENSER sidan 11 3

5 INLEDNING Informationslinjen vid SVF passade väl för detta ITiS-projekt, eftersom vi sedan tidigare använder oss av projektinriktade studier. Samtliga de tekniker vi behövde för att genomföra projektet fanns redan i undervisningen. Flera lärare saknade däremot kunskap i varandras respektive ämnesområde och det har tidigare varit en brist eftersom vi arbetar nära varandra och ofta låter de studerandes uppgifter täcka flera undervisningsämnen. Genom ITiS fick vi en möjlighet att vara med om en hel produktionsprocess där vi aktivt deltog i alla moment. Varje läsår genomför Informationslinjen en studieresa till ett annat land, för att ge de studerande möjlighet att jämföra och se kulturella skillnader inom grafisk formgivning och kommunikation. De internationella utblickarna ville vi gärna ha med i vårt projekt och valde därför en målgrupp av dels svenskar dels människor från engelskspråkiga länder. Efter att ha konstaterat att informationsbroschyrerna för turister i Jönköpings kommun har medelålders personer och barnfamiljer som målgrupper, bestämde vi oss för att utforma en webbsida med tanke på yngre turister, backpackers. Vi vill få vår målgrupp att stanna till ett tag och ge sig tid att upptäcka Jönköping och inte bara passera staden på sin väg mot Stockholm, Göteborg eller Malmö. De studerande bestämde sig därför att göra en noggrann målgruppsanalys, välja bilder och text som tilltalar människor i årsåldern och använda webben istället för ett tryckt material. Internet är huvudsakligen den väg som vår målgrupp söker sin information. 4

6 SYFTE OCH MÅL För de studerande Att få förståelse för att bilder kan uppfattas på olika sätt beroende på den kulturella kontexten Att få de studerande integrerade i en digital arbetsprocess För lärarlaget Att öka förståelsen för varandras ämnesområden och hur de studerande arbetar inom dessa Att skaffa specifik kunskap om digital bildhantering BAKGRUND Vårt ITiS-projekt har genomförts av lärare och studerande vid Informationslinjen på Södra Vätterbygdens folkhögskola i Jönköping. Utbildningen är en tre terminer lång yrkesutbildning för den som vill arbeta med information och grafisk formgivning. De två första terminerna har grundläggande teoretisk inriktning med praktisk tillämpning. Följande undervisningsämnen ingår i utbildningen: grafisk form, datakunskap, design av webb- och multimedieapplikationer, svenska, journalistik, presentationsmetodik, kommunikationsteori, foto, video, etik och livsåskådning, röst- och talteknik samt marknadsföring. Den tredje terminen av utbildningen förläggs mestadels som praktik på reklambyråer eller informationsavdelningar inom privat eller offentlig förvaltning. Därutöver genomförs några veckors seminarieverksamhet. Den studerande färdigställer ett enskilt specialarbete innan kursen avslutas. Inträdeskrav till utbildningen är grundläggande behörighet från gymnasium eller motsvarande. De sökande kallas till skolan för att under en dag genomföra olika moment inför antagningen. Allmänbildning, språkbehandling, formprov och en intervju bildar tillsammans med formella meriter underlag för antagningen av 16 studerande. De studerande har tillgång till varsin dator med Internet-uppkoppling under sin studietid. 5

7 Under sitt första läsår får de studerande ofta arbeta i projektgrupper. Det beror på att de ska vänja sig vid den arbetsform som de oftast kommer att möta senare i arbetslivet. Teoriundervisning förekommer också eftersom baskunskaper behöver inhämtas i de olika undervisningsämnena. ARBETSSÄTT De studerandes perspektiv Den första delen i arbetet inleddes med en presentation av projektet samt vilka lärare som var inblandade i detta. En möjlighet till diskussion, frågor och förslag från de studerande kompletterade informationen om projektets idé och upplägg. Den diskussion som var mest betydelsefull för projektet var huruvida slutprodukten skall vara en broschyr (den ursprungliga tanken) eller en webbsida (den realistiska tanken). De studerande var i stort sett nöjda med upplägg och målgruppsdefinitionen. Eftersom foton från Jönköping var en viktig beståndsdel i vårt projekt, var fotograferingen det första som de studerande tog tag i efter att ha gjort målgruppsanalysen. Hösten närmade sig och vi behövde snabbt komma igång om vi skulle lyckas fånga Jönköping på bild under sommarhalvåret. Klassen indelades i fyra grupper. Skolans brist på digitalkameror gjorde att grupperna använde kameror med färgfilm. Negativen skannades sedan till digitalt format. De fyra grupperna presenterade sina bilder och tankarna bakom dem. En nybildad grupp med medlemmar från alla fotogrupper valde sedan ut ett antal bilder, ca. 35 st. Detta antal reducerades sedan av praktiska skäl till 15 bilder. Bilderna var nu färdiga för nästa fas, distribution för kommentarer av ungdomar i andra länder. Vår tidsplan innebar att det därefter skulle bli ett uppehåll i projektet, framför allt för att ge eleverna en teoretisk bas i olika ämnen. I januari 2003 åkte Informationslinjen på studieresa till London. Bilderna medtogs på cdskiva, även om distributionen lika väl kunde ha skett över nätet. Studenter på London College of Printing fick sedan se bilderna och skriftligt meddela sina associationer. Bilderna distribuerades även till Indien och USA. Urvalet av dessa två länder beror på skolans kontakter och utbyte med Pune, Indien och North Park University, Chicago, USA. 6

8 De tankar om bilderna som väcktes hos de internationella ungdomarna låg sedan till grund för det slutgiltiga urvalet av bilder. De studerande reflekterade över skillnader i tolkningar av bilderna. Är det självklart att en yngre engelsman lockas av samma bilder som vad de svenska bildproducenterna gjort? Dessa reflektioner tas i beaktande vid det fortsatta arbetet. I detta skede stod det klart att det enda ekonomiskt realistiska alternativet var en webbsida. En grupp elever blev ansvariga för utformningen av webbsidan, med text och bilder. Till sin hjälp fanns både tankarna från de första bildurvalen samt från de internationella ungdomarna. När detta skrivs är arbetets sista fas inte klar. Vi planerar att visa webbsidan för Jönköpings kommuns turistansvariga och förhoppningsvis finnas med under kommunens hemsida. Interaktionen lärare studerande Lärarlaget som helhet har mött de studerande vid introduktionen av projektet samt vid ytterligare några tillfällen. Under projektets gång genomfördes en studieresa till London, där de flesta i projektet involverade lärare fick möjlighet att följa med. Detta gav en informell, men mycket viktig interaktionsmöjlighet som förde arbetet framåt. Till största delen har projektet dock integrerats i den ordinarie undervisningen. Detta innebär att oftast en lärare mött de studerande under en ämnesrubrik, men även i flera fall att två lärare med olika ämnesinriktningar haft ett gemensamt seminarium eller lektion. I respektive undervisningsämne har vi lagt in olika moment som behövs för projektet skall kunna ros iland. Tidsplan September -02 Oktober -02 Januari -03 Februari mars -03 Mars april -03 Maj -03 introduktion av projektet samt fotograferande digital bildhantering och urval av bilder kommunikation med ungdomar från andra kulturer arbete med texter och slutgiltigt urval av bilder produktion av webbsida utvärdering av projektet 7

9 ITIS-lärarlagets perspektiv Lärarlaget i projektet har bestått av fler lärare än de som ingått i ITIS-arbetslaget. På ITISgruppen har legat ett ansvar för planering och genomförande samt utvärdering. Dessutom har vi haft de externa kontakterna, till exempel med turistbyrån och de ungdomar som gjort associationer till de studerandes bilder. Följande beskrivning visar dessutom vad ITISarbetslaget gjort, utöver arbetet med ovanstående studerandeprojekt. Förutom deltagande i de obligatoriska seminarierna för samtliga ITiS-deltagare och därtill hörande litteraturstudier, har vi inom gruppen haft regelbundna träffar för att planera arbetet med projektet och skrivande av rapporten. På SVF hade vi ett gemensamt seminarium för hela lärargruppen där de olika ITIS-grupperna presenterade sina pågående projekt. Vi deltog även i en seminariedag, arrangerad av Folkbildningsrådet och Centrum för flexibelt lärande (CFL). Ämnet var distansundervisning, historisk tillbakablick på tidigare projektomgångar samt praktiskt hjälp med att komma igång. Till sist har vi genomfört den planerade fortbildningen inom digital bildhantering. Vi har denna kompetens inom vår grupp. Det har varit ett antal träffar med praktiska övningar i digitalkamera, efterbehandling i PhotoShop samt i ett genomtänkt och organiserat sparande av bilderna. 8

10 RESULTAT Att ta hänsyn till sin målgrupp har varit en intressant process i arbetet. De bilder som Informationslinjens studerande från början valde ut var inte de som vi lärare skulle ha valt. Förmodligen beror det på att lärarna tillhör en något äldre generation än de studerande. Därefter har studenter vid London College of Printing, och North Park University i Chicago, USA, samt ungdomar i Pune, Indien gjort associationer till bilderna. Målgruppen är i samma ålder som de studerande och därför har troligtvis dessa haft en bättre känsla för vad som tilltalar. Vi ser att det finns en gemensam förståelse av bilderna hos målgruppen och bland Informationslinjens studerande. Inom sin dataundervisning har de studerande genomgått utbildning i att hantera bilder digitalt och den inlärningen har fungerat utan problem för dem. Flera var hade med dessa kunskaper innan de började sin utbildning och har i och med kursen höjt sin nivå. Andra började på låg nivå. Inom klassen har de studerande fått stöd av sin datalärare, men även tagit hjälp av varandra eftersom de ofta varit sysselsatta med projektet under icke lärarledd tid. Lärarlaget har mötts oftare än tidigare och fått tillfälle att samtala om den pågående lärandeprocessen. Genom dessa möten har vi ökat integrationen mellan de olika undervisningsämnena. Specifik utbildning i digital bildhantering har genomförts i lärarlaget. Däri finns både digital kamerateknik och bildhantering i dataprogrammet PhotoShop. Hela ITiS-lärarlaget och Informationslinjens studerande har fått möjlighet att genomföra en studieresa till London. Vi besökte olika grafiska utbildningar, reklambyråer, utställningar, studerade marknadsföring i olika företag och i offentliga förvaltningar. 9

11 SLUTSATSER OCH DISKUSSION Projektet Interkulturell Bildkommunikation har varit lyckat. De studerande har väl klarat att arbeta processinriktat. Allt har genomförts efter intentionerna, förutom tidsplanen som har förskjutits något. Vi antar att projektet hade haft fördel av att vara mer koncentrerat i tid, eftersom de studerande hade ett bra engagemang från början. I mellanperioden sjönk detta något, eftersom det gick en tid då vi inte hade möjlighet att göra något åt projektet. Dessutom kom in andra verksamheter som krävde de studerandes insatser. I slutfasen återkom engagemanget igen. Urvalet av bilder gjordes av Informationslinjens studerande. Vi har inte fått förvånande reaktioner på de bilder som skickats till de internationella kontakterna. Om det beror på ömsesidig förståelse hos våra studerande och studenterna i England, USA och Indien, eller att referenterna varit försiktiga i sina utlåtanden, vet vi inte. Att målgruppen motsvarade de studerande var en fördel, då de hade lättare att identifiera sig med den. Detta gäller ålder, intresse för IT och möte med andra kulturer. I skrivande stund har utvärderingen ännu ej gjorts. Den genomförs enligt tidsplanen i maj Lärargruppen är överens om att arbetssättet vi haft varit bra och vi räknar med att genomföra ett motsvarande projekt nästa läsår. 10

12 REFERENSER Bergström Bo, Effektiv visuell kommunikation Biedermann Hans, Symbollexikonet Gustafsson Bernt, Världsbilder Johansson, Lundberg, Ryberg, Grafisk kokbok 2.0 Liedman, Sven-Eric m.fl, Moderna livsåskådningar Åstrand Ander,s Kommunikationens möjligheter Carlssons Forum Wahlström&Widstrand Arena Natur och Kultur Kompendium Valda delar ur ITiS studiematerial 11