SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SAGANS FÖRSKOLA

Relevanta dokument
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SAGANS FÖRSKOLA

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN SAGAN LÄSÅRET

Systematiskt kvalitetsarbete Harnäs förskola 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE VINSBO FÖRSKOLA

Systematiskt kvalitetsarbete Fridhem 2012/2013

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE HATTSTUGANS FÖRSKOLA

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HATTSTUGAN LÄSÅRET

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN SAGAN LÄSÅRET

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN STEGELBACKEN LÄSÅRET

Arbetsplan läsåret

Orange Centrals Förskola

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Verksamhetsplan

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Kvalitetssäkring av Förskolan Lillgården för läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Lärande & utveckling.

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

för KÄLLGATANS OLA

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN STEGELBACKEN LÄSÅRET

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Arbetsbeskrivning för

Utvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Mjölnargränds förskola

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Kvalitetsredovisning

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN VINSBO LÄSÅRET

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Futura International Pre-school. Danderyd

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan. Läsåret:

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HARNÄS LÄSÅRET

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HARNÄS LÄSÅRET

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Arbetsplan för ÄNGABO ENHET AVD: SOLSTRÅLEN Läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning förskola 2017

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Kvalitetsdokument

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

KVALITETSREDOVISNING

Lokal arbetsplan. Verksamhet Backens Förskola. Ansvarig för verksamheten Rainer Ericsson

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Verksamhetsplan 2017

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Transkript:

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2014-2015 SAGANS FÖRSKOLA

REDOVISNING AV SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ SAGANS FÖRSKOLA Barnantal Födda 09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 Födda -13 F/P Bambi 14 st 7 7 9/5 Bamse 20 st 6 6 6 2 5/15 Alfons 20 st 5 2 4 9 8/12 OBverksamheten VT-12 Totalt c:a 15 fskfritids barn Personal Förskollärare Barnskötare Bambi - 3.0 Bamse 2.0 1.0 Alfons 2.0 1.0 + 0.75 assistent OB-verksamhet 1.5 FAKTA OCH ORGANISATION Sagans förskola ligger i Morgårdshammar alldeles bredvid Vinsboskolans gymnastiksal. Förskolan ligger i en fin omgivning med närhet till skog, sjö/bäck, elljusspår, idrottsplan och i närhet till lantbruk med djurhållning. Förskolan består av tre avdelningar, en småbarnsavdelning 1-3 år och två syskonavdelningar med barn 3-5 år. Dessutom är kommunens verksamhet för barn som behöver tillsyn på obekväm arbetstid (tidig morgon, kvällar, nätter och helger) placerad på förskolan. Förskolan får sin mat levererad från Vinsboskolan, medan frukost och mellanmål tillagas av förskolepersonalen. Under hösten hade vi många familjer som hade behovet av tillsyn på ob-tid. Efter jul minskade behovet. Förskolan ingår i utbildningsområdet tillsammans med Vinsbo, Harnäs och Hattstugans förskolor.

RUTINER FÖR ATT TA FRAM UNDERLAG TILL KVALITETSARBETET Det här läsåret har förskolan arbetat aktivt för att få kvalitetsarbetet systematiskt och kontinuerligt. All planering utgår från förskolans strävansmål och dokumenteras och utvärderas kontinuerligt. Under läsåret har hela förskoleområdet fått kompetenshöjning gällande barns språk. Ett språkpojekt Språkgiva startades av specialpedagogerna med stöd från Kulturrådet. Inom projektet ges stöd med material och handledning genom så kallade work-shops, ett besök/arbetslag. Tre föreläsningar har genomförts: Miljön den tredje pedagogen. En föreläsning om hur man med möbleringen och exponering av material kan arbeta för att utmana barn och göra dem nyfikna i sitt lärande. Föreläsning om förhållningssätt och språkstimulerande arbetssätt i boksamtal med med läsfixarmaterial. Annika Löthagen. Naturvetenskap och teknik. Inspiration för att arbeta med vardagsteknik och experiment i förskolan. Boksamtal. Specialpedagogerna informerade, diskuterade och berättade om hur man genom systematiska boksamtal kan öka barn lärande och ge barn en start för att bli goda läsare och öka läsförståelsen i deras framtida lärande. Vid slutet av höstterminen gjordes en personalenkät med utvärdering och analys gällande likabehandlingsplanen. Vid slutet av höstterminen gjordes en personalenkät med utvärdering och analys gällande likabehandlingsplanen. Mot slutet av vårterminen har analyser och förbättringsåtgärder arbetats fram främst angående det pedagogiska arbetet. Ett gemensamt dokument för förskolans systematiska arbete har sedan sammanställts. av föregående års resultat och åtgärder MÅLUPPFYLLELSE UTIFRÅN FÖRSKOLANS STRÄVANSMÅL UTVECKLING OCH LÄRANDE HELHET/ALLSIDIGHET Inskolningar på småbarnsavdelningen är prioriterade och får ta tid, detta ger trygghet och skapar ro i barngruppen. En avdelning har fasta namnprickar på golvet och detta ger trygghet och ro inför samlingen. En ordningsman ser till att räkna kamraterna, berätta om veckodagen och vädret. Förskolan firar vår egen kulturs högtider och traditioner med lekar, sånger och ramsor. Barnen har arbetat med kompisluvan och dramaresan, detta är material som används

för att stärka barns identitet och självständighet. I dramaresan hjälps man år att lösa ett problem för Molnet Malla. De yngre barnen försöker bli självständiga genom att träna sig på- och avklädning. På avdelningen finns bilder på aktuella klädesplagg och i vilken ordning man klär på sig plaggen. Detta skapar tillit till den egna förmågan. Material och leksaker finns på hyllor så att barnen på sina avdelningar kan ta fram de leksaker de vill leka eller arbeta med, och sedan kan de plocka tillbaka dem. Barnen tränas i själständighet från de yngsta till de äldsta barnen på förskolan. Det är också genom lek och arbete med sagor och drama som barnen utvecklar självständighet. Förskolans värdegrundsarbete medför diskussioner och barnen får nya begrepp och lär sig förståelse för andra människor. Förskolan är bra på att överföra vårt eget svenska kulturarv, men måste utveckla arbetet med andra kulturer MATEMATIK Vardagsmatematik och begrepp utvecklas under den dagliga vistelsen på förskolan. Pedagogerna ser möjligheterna till matematik i barns spontana lek, matsituationen, påklädning, lekar är några exempel. Läge och riktning tränas i pussel och spel. Pedagogerna är medvetna om matematiska termer och använder dem korrekt i arbetet med barnen. I samlingen används månadsburkar detta ger barnen många, goda räkneexempel. Tecknet för = (lika med) diskuteras också. Det ska väga jämt. Med sina matematiska glasögonen har förskolan utvecklat matematik både praktiskt och mer abstrakt för de äldre barnen. SKAPANDE Barnen har tillgång till skapande material såsom kritor och färger hela dagarna under den fria leken inomhus. Utomhus skapar barnen med sand och vatten på gården. De skapar med pinnar, blad och kottar från skogen. Det är inte resultatet som är det viktiga, det är aktiviteten och processen som är rolig och spännande. Ibland görs en skapande sysselsättning för hela barngruppen. Det är bra för de barn som annars inte aktivt väljer en sådan sysselsättning. Det kan vara jul- och påskpyssel, sockermålning, tryck m.m. Självporträtt har använts vid temaarbet om människors lika värde. Sångsamlingar förekommer varje dag tillsammans med barnen. Gemensamma traditioner med dans, musik och rörelse ger ytterligare dimensioner till varierande uttrycksformer. I och med att förskolan satsat mycket på sagobeträttande har barnen ibland lekt sagorna. Inom varje temaområde ingår nästan alltid en form av skapande verksamhet. Det är bra att barnen ibland väljer fritt och att de ibland har styrda aktiviteter.

Inom ett temaarbete om spindlar observerade barnen i sina luppar hur spindlarna såg ut. Först fick de rita spindlar innan temaområdet startade. Sedan fick de rita vid temaområdets slut. Barnens lärande märktes tydligt då deras teckningar efter temaområdet var mer detaljerade och precisa. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Sagoberättandet har en central roll och varje dag innehåller högläsning. Språklusten stimuleras också med hjälp av vanliga sagor och flanosagor. På småbarnsavdelningen sätter personalen ord på det som händer och det som barnen gör, där sjunger man och ramsar mycket. På samlingar ges varje barn tid och utrymme för tal. En del av barnens funderingar får svar genom sökande via Internet. Barnen dramatiserar olika sånger, sagor och sånglekar och i arbetet med dramaresan står lyssnande och kommunikation i fokus. På varje avdelning finns det skrivna språket synligt för barnen och de lekläser och lekskriver innan de kan bokstäverna på riktigt. Förskolan besöker biblioteket och går på film. Barnen har också tittat på film via dator. Genom sagorna får barnen många nya ord och begrepp. Flanosagor är populära både bland de yngre barnen och bland de äldre. Att sätta ord på handlingar och skeenden är av stor vikt när man arbetar med de yngsta barnen. Pedagogerna behöver dela upp barngrupperna för att skapa bättre förutsättningar för bokläsning. NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Förskolan arbetar med Grön Flagg och har haft barns livsmiljö som tema. Naturkunskap får barnen genom att vara ute i skog och mark och genom den otroligt spännande närmiljö som vi har runt förskolan. Får, kor grisar, änder finns inom gångavstånd. Skog och sjö finns runt knuten. Barnen sätter frön och ser hur de gror och utvecklas. Att arbeta med lego, klossar, kaplastavar ger kunskap konstruktioner och kunskap om olika material. Experiment med sugrör och målning gav nya upptäckter för barnen. Småbarnavdelningen har haft en liten Bambi vid skogspromenaderna. De sköter om den och bygger skydd samtidigt som de upplever förändringar i naturen. Grön Flagg arbetet har under våren redovisats och godkänts för andra gången. Närmiljön nyttjas flitigt av alla avdelningar och berikar barnen och ger kunskaper. Vi behöver arbeta mer med teknik. LEK

Leken får stort utrymme i förskolans vardag. Vuxna hjälper till och stödjer de barn som ännu inte har/kan lekkoderna. Inomhus finns olika lekhörnor med material som barnen fritt kan välja att nyttja Barnen leker gärna rollekar och använder utklädningskläder. Genom att utveckla och förändra lekmiljöerna förändras också barnens lekar. I olika temaområden gestaltar personal olika karaktärer, går igenom sagoring. Detta inspirerar barnen till ytterligare lekar. I leken bearbetar barnen och dramatiserar det som de tidigare varit med om på samlingar och upplevt genom sagorna. Det finns ett varierat utbud av spel, pussel, material för rollek, bygglek, skapande m.m. Förskolan behöver ytterligare utveckla sitt lekmaterial, så att alla avdelningar använder mera laborativt material, utomhus kan även dessa saker användas. SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Arbetet med värdegrund och social kompetens genomsyrar verksamheten varje dag Ibland har förskolan riktade temaområden med hjälp av olika värdegrundsmaterial såsom: kompisluvan eller dramaresan. När/om personalen genom observationer uppmärksammat ett behov i barngruppen. Det kan vara kamratlighet eller hjälpsamhet som behöver stärkas i barngruppen. Utifrån ett dramauppspel eller utifrån situationskort diskuterar sedan barn och personal ett dilemma och hur det ska lösas. Temaområden har också innefattat diskussioner om olika länder, språk och levnadsvillkor och Barns inflytande beaktas i temaområden och vid pedagogisk dokumentation berättade barnen att de ville ha ett temaområde i repris. Genom omröstningar i demokratisk ordning kan böcker, lekar bestämmas. Diskussioner om respekt, empati och hänsyn förs varje dag med barnen i olika konstellationer. Det finns bra material till hjälp för diskussioner om man behöver arbeta med värdegrunden som tema en längre tid. Demokrati och barns inflytande synliggjordes genom arbetet med pedagogisk dokumentation. HÄLSA /RÖRELSE Utevistelser varje dag gör att barnen får utrymme för grovmotoriska lekar, de klättrar, hoppar, springer cyklar. Många fantasilekar med olika material där man bor i olika vrår av gården gör att barnen rör sig över hela lekytan. Skogsutflykter hör nära ihop med den pedagogiska verksamheten på Sagan. Samtal och frukt och bra mat tillhör de temaområden/aktiviteter som förekommer under varje läsår. Barnen har gjort eget smör och lagat en egen korvgryta. Småbarnen övar sin koordination genom att själva klättra upp på stolar och på skötbord. Massage har använts för att ge avslappning och ro. Det handlar också om att lita på varandra när man ger och får massage. I beröringen vid massage benämns olika kroppsdelar.

Utevistelsen varje dag är viktigt. Barnen får utlopp för sitt rörelsebehov. Eftersom gården är ganska platt är också skogspromenaderna viktiga. Det är viltigt att få röra sig i kuperad terräng. Utevistelsen varje dag skapar god hälsa och ger möjlighet till många grovmotoriska aktiviteter. Massage är bra för avslappning och skapar lugnare barngrupper. ÅTGÄRDER UTIFRÅN ÅRLIG PLAN FÖR LIKABEHANDLINGSARBETET PÅ SAGANS FÖRSKOLA Vårt värdegrundsarbete ska utarbetas utifrån barngruppens behov. På avdelningsplaneringarna utvärderas barngruppernas lek- och förhållningssätt. Vid behov finns böcker och värdegrundsmaterial att arbeta med. På varje avdelningsplanering utvärderas barngruppernas lek- och förhållningssätt Vårt värdegrundsmaterial används utifrån de behov som framkommit vid lekobservationerna Vi ska skapa trygghet och förutsägbarhet för barnen på förskolan. Varje barn och förälder möts för överlämnande vid ankomst och hemgång till förskolan Varje avdelning har schema för dagsrutinerna Gemensamma regler skapar för aktiviteter i lekhallen Personalen ger barnen förutsättningar för lek och aktiviteter både ute och inne. Vi skapar och skaffar material som utvecklar och främjar alla barns lekar. Vid inköp av material ska vi göra inköp av material som utvecklar leken både ute och inne För att ge barnen bättre möjlighet att komma till tals och för att ge tid för ostörd lek delas barnen upp i mindre grupper. Varje vecka delas barnen in i mindre lek- och aktivitetsgrupper Förskolan har ett språkutvecklande arbetssätt som gynnar alla barn på förskolan Vi har bokpåsar för utlåning till föräldrar och använder berättarpåsar och annat material för att stimulera barns språkutveckling Vi anpassar samtal och läsning utifrån barngruppens behov Vi påtalar för föräldrar vikten av att behålla och utveckla sitt modersmål

FÖRÄLDRAENKÄT TRIVSELENKÄT SÄRSKILT STÖD INOM FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Många barn har någon gång under sin förskoletid behov av särskilt stöd. Det kan vara allt från extra pedagogisk uppmärksamhet (tex stöd för att våga prova på aktiviteter, stöd för att kunna välja aktiviteter), stöd vid rutinsituationer (matsituationen, påklädning, hämtning/lämning, toalettbesök) stöd i kamratrelationer e.t.c. De allra flesta gångerna kan detta stöd ges direkt genom kommunikation mellan föräldrar och personal. När det gäller några barn kan ett extra stöd behövas under en längre period, ibland behövs stöd under hela förskoletiden. Varje förskola har, (med föräldrarnas medgivande) möjlighet till kontakt med Habiliteringen och samarbete med specialpedagogiska institutionen på Hästberg i Falun förekommer också. Detta gäller handledning till personal, uppföljning av handlingsplaner samt vid besök på den enskilda förskolan. Vidare förekommer kontakter och samarbete med samtalsmottagningen för barn och unga, Individ- och familjeomsorgen och barnavårdscentralen. Inom förskoleområdet finns ett Barn- och elevhälsoteam där frågor och funderingar rörande barn utveckling kan aktualiseras av personal, föräldrar och andra deltagare i rådet. Föräldrar måste alltid ge medgivande för dessa samtal. Förskoleområdet har en talpedagog och en tal/specialpedagog. De arbetar med enskilt stöd till barn, stöd till grupper av barn, handledning till personal. Special- och talpedagogerna har varit mycket involverade i det språksatsning som under året har präglat det pedagogiska arbetet på förskolorna. Genom ett litet extra stöd från kulturrådet har två föreläsning rörande språk, kommunikation och relationer kunnat genomföras. Vidare har material/rekvisita sammanställts till berättarpåsar som alla förskolor har tillgång till. Språksatsningen med sagor, berättelser och drama bidrar till alla barns utvecklings av det svenska språket och den svenska kulturen. För de barn som har annat modersmål än svenska påtalar förskolan till föräldrar vikten av att behålla, stimulera och utveckla det egna modersmålet. : Förskolan har av tradition ett inkluderande arbetssätt där många barn kan få stöd utifrån sina behov. Vi behöver bli bättre på att dokumentera framgångsfaktorer i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Vi har ingen sammanfattande helhetsbild över barngruppernas behov av särskilt stöd. Förskoleverksamheten har goda kontakter med landstingets olika instanser, men vi det tar tid för landstinget att ge återkoppling på utredningar. Åtgärder: Utvärdering av barngruppernas behov av stöd ska göras i september och februari Tal- och specialpedagogiskt stöd ska ges utifrån landstingets logopedutredning

Samtalsmottagningens arbete ska uppmärksammas och utnyttjas mer Barn- och elevhälsoteamets arbete ska utvärderas SAMMANFATTANDE ANALYS Förskolan har ett arbetat med sagor och berättande under hela året. Flanosagor och böcker har använts för att stimulera barnen i drama, språk och begreppsuppfattning. Förskolan har genom denna satsning sett att barnen utvecklat sitt språk och sin självkänsla Miljöarbetet har också gett kunskaper till barnen i vardagen ex.vis angående grönsaker, att våga smaka, att röra på sig. Arbetet med pedagogisk dokumentation synliggjorde både barns lärande och barns inflytande Leken är central för barnen på förskolan och temaområden påverkar och berikar barnens lekar. FRAMGÅNGSFAKTORER Pedagogerna planerar och förbereder varje saga med material och bilder. Förskolan har ett medvetet sätt att arbeta med värdegrunden tex kompisluvan, dramresan. Genom pedagogisk dokumentation synliggjordes barn lärande och reflektioner i ett temaarbete om spindlar Genom pedagogisk dokumentation synliggjordes barns inflytande när det blev repris av ett temaområde ÅTGÄRDER INFÖR KOMMANDE LÄSÅR Vi behöver fortsätta utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation Vi ska duka fram mer experimenterande material utan givna instruktioner Språkutvecklingen ska stimuleras genom att utöka högläsningen på avdelningarna i det dagliga arbetet mer dela upp barngruppen fortsätta arbetet med Språklust genom sagor påtala för vikten av att barnen får behålla och utveckla sitt modersmål till föräldrar och barn som har annat modersmål än svenska Vi ska fortsätta arbetet med att möblera om lekhallen och skaffa nytt lekmaterial Vi behöver införskaffa mer laborativt lekmaterial