SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN SAGAN LÄSÅRET

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN SAGAN LÄSÅRET Barnantal Avdelning Födda Födda - 11 Födda - 12 Födda - 13 Födda - 14 Födda 15 F/P Bambi 15 barn Bamse 20 barn Alfons 20 barn Totalt 55 barn OB-barn 1-9 år c:a 12 st / / /12 Under senare delen av våren utökade förskolan antalet barn från 54 till 55 på grund av ansträngd kösituation. Personal Förskollärare Barnskötare Bambi Bamse Alfons OBverksamhet FAKTA OCH ORGANISATION Sagans förskola ligger i Morgårdshammar alldeles bredvid Vinsboskolans gymnastiksal. Förskolan ligger i en fin omgivning med närhet till skog, sjö/bäck, elljusspår, idrottsplan och i närhet till lantbruk med djurhållning. Förskolan består av tre avdelningar, en småbarnsavdelning 1-3 år och två syskonavdelningar med barn 3-5 år. Dessutom är kommunens verksamhet för barn som behöver tillsyn på obekväm arbetstid (tidig morgon, kvällar, nätter och helger) placerad på förskolan. Förskolan får sin mat levererad från Vinsboskolan, medan frukost och mellanmål tillagas av förskolepersonalen. Under hösten hade vi många familjer som hade behovet av tillsyn på ob-tid. Efter jul minskade behovet. Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankgiro: Org.nr: SE Säte Smedjebacken 1

2 Förskolan ingår i utbildningsområdet tillsammans med Vinsbo, Harnäs och Hattstugans förskolor. RUTINER FÖR ATT TA FRAM UNDERLAG TILL KVALITETSARBETET Det här läsåret har vi arbetat med att göra kvalitetsarbetet både systematiskt och kontinuerligt fortsatt. All pedagogisk planering utgår från förskolans strävansmål och dokumenteras och utvärderas kontinuerligt. Under läsåret har hela förskoleområdet haft en gemensam språksatsning i olika former. Som en del i detta startades, med stöd från Kulturrådet, ett språkprojekt Språkgiva. Inom projektet ram har personal getts stöd med material, handledning genom så kallade work-shops. Vid start av vårterminen gjordes en uppföljning av höstens pedagogiska arbete. Planering, genomförande och några analyserats sammanställdes för att se om något behövde korrigeras eller förändras. Mot slutet av vårterminen har analyser och förbättringsåtgärder arbetats fram angående hela årets pedagogiska arbetet. Vid en kvalitetsdag i maj har arbetslagen summerat resultaten av årets arbete mot strävansmålen. Detta har sedan sammanställts till förskolans egna dokument för det systematiska kvalitetsarbetet angående det pedagogiska arbetet. Ett gemensamt dokument för förskolans systematiska arbete har sedan sammanställts. Följande kvalitetsstärkande aktiviteter har genomförts: Erfarenhetsutbyte och diskussion inom hela förskoleverksamheten kring den gemensamma satsningen med Ester ett material för arbetet med barn riskzon för normbrytande beteende. Bildandet av fokusgrupp i förskoleverksamheten gällande arbetet med Ester. Gemensamma diskussioner på arbetsplatsträffar utifrån boken: Utmaningar i förskolan - att förebygga problemskapande beteende. Fortsatt arbete med språkstärkande material; berättarpåsar, boksamtal m.m. Under hösten genomfördes medarbetarsamtal i arbetslagen och under våren diskuterades lönekriterier och pedagogisk professionsutveckling. Föreläsning av Tomas Nyblom angående autism Deltagande i landstinget föreläsning Smitta i förskolan ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi ska satsa extra på värdegrundsarbetet i samband med inskolningar Förskolan har olika värdegrundsmaterial tex kompisluvan som använts. Vi arbetar för att utveckla barnens känsla och respekt för andra kulturer Vi pratar spontant om de olika språkgrupperna som finns på förskolan, barnens hemländer och språk men har inte haft något tema kring detta. Vi ska utveckla skapande tillsammans med barnen och erbjuda snickring Vi tycker inte att vi kommit till skott med att låta barnen skapa med snickeri

3 Vi ska utveckla leken på förskolan genom att införskaffa laborativt material och förnya lekmaterialet i lekhallen Lekhallen har fått en upprustning med en scen där barnen kan leka och uppträda. Sofforna har fräschats upp med nya överdrag. Lekmaterialet i lekhallen har förnyats. Arbetet med pedagogisk dokumentation behöver bättre beskrivas för föräldrar. Vi har försökt att göra pedagogisk dokumentation mera känd hos föräldrar genom att visa material och filmer, men vi har väl inte lyckats fullt ut. Vår likabehandlingsplan ska göras mer känd bland föräldrar Vår årliga likabehandlingsplan har satts upp till föräldrar på anslagstavlan. HELHET/ALLSIDIGHET Genom olika temaarbeten och genom att använda våra olika värdegrundsmaterial stärks barnens självförtroende och tillit till den egna förmågan. Barnen får efter sin förmåga klä på sig, hjälpa till med olika sysslor; vara ordningsman, dela ut frukt. Genom de olika temaområdena, genom danslekar och arbete med språk får barnen känna delaktighet i den egna kulturen. Våra traditioner firas tillsammans med barnen; lucia, midsommar, påskfest m.m. det ger delaktighet i vår egen kultur. Vi har bra värdegrundsmaterial och vi använder detta när behov uppstår, men kanske extra vid inskolningar. De svenska traditionerna firas med barnen, men vi har inte haft tema med andra kulturer och traditioner. HÄLSA OCH RÖRELSE Barnen är ute på gården och leker minst en gång/dag, många gånger är man ute ytterligare en gång. Ibland äter man lunch eller mellanmål ute på gården. Skogen nyttjas för både rekreation, upptäckter och lekar. Motoriska färdigheter tränas genom Saganloppet med hinderbana och Bamseloppet som vinteraktivitet. Bandyspel förekommer nästan dagligen. Under hösten färdigställdes vår grillplats där vi kan samlas både för grillning men som även kan användas för andra aktiviteter. Vid måltiderna diskuteras vikten av att äta bra mat. Barnen utvecklar sin motorik och koordinationsförmåga både på gården och vid våra skogsutflykter. Med fler barn på avdelningarna måste skogsutflykterna ofta planeras utifrån barnantalet för att kunna genomföras. Vi har märkt att utevistelserna är viktiga för motoriken, välbefinnandet men även för ljudmiljön.

4 Förskolan värnar om sina traditioner och har ett bra system för genomförandet genom turtagning i planeringen. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Småbarnsavdelningen har under året haft Babblarna som ett genomgående tema. Detta har bidragit till ökad språkstimulering. Barnen får träna ljud, får nya begrepp och lyssnar och inspireras till lekar av Babblarnas aktiviteter. Språklust genom sagor ger de äldre barnen ökad språkstimulering med nya begrepp. Läsvila med högläsning av olika sagor, sånger/sånglekar bidrar till ökad måluppfyllelse. Dramaekar och sångsamlingar är ytterligare aktiviteter för språket. De dagliga samtalen vid matbordet är en bra forum för diskussioner, funderingar och vidareutvecklar berättandet. Barnen får sätta ord på sina egna uppfattningar samt försöka förstå andras perspektiv På förskolan finns barn med annat modersmål än svenska. De yngre barnen har verkligen tagit till sig mycket språk i leken med Babblarna. Det är ett mycket bra material. Arbetet med boken Språklust genom sagor har inspirerat de äldre barnen samt personal till språk, fantasi och drama. Vi behöver arbeta för att barn med annat modersmål än svenska kan känna trygghet i att berätta för oss om sin kultur och sitt språk. LEK Leken spelar en central roll i förskolans verksamhet, och där får barnen utlopp för sina upplevelser och sin fantasi. Vi har inspirerande material och barnen leker och väljer ofta fritt bland leksaker och material, det är viktigt att leken stödjs av vuxna ifall något barn behöver hjälp i leksituationen. Barnen har ofta inspirerats till dramalek av böcker som vi läst, filmer det sett eller kanske TV-program. Vi har också lekar som organiseras och styrs av vuxna. Utomhus blir det många rörelselekar såsom bandy, cykling, klättra, springa, åka rutschkana. Småbarnen har inspirerats till lek utifrån boken om Babblarna, de leker mycket rollekar och dukar och bjuder på fika/mat. I den fria leken har vi sett att barnen inspirerats av böcker och att barnen fortsatt lekt det som personalen dramatiserat. Vi kan skapa/hitta mer utmanande miljöer som inspirerar till lek och vi ska försöka dela upp barnen i mindre lekgrupper.

5 SKAPANDE Barnen har tillgång till skapande material hela dagarna både ute och inne. Utomhus på finns sand vatten och lera, går vi till skogen finns pinnar, kottar, blad och växter att göra tillfälliga skapelser utav. Inne finns möjlighet att rita, måla, klippa, klistra. De äldre barnen har materialet mest lättillgängligt och då kan barnen när de vill skapa fritt. Ibland väljer man som barn fritt skapande, och ibland styr vuxna aktiviteten. Dramalek, musik och dans finns i verksamhetens upplägg och sker både spontant och styrt. Barnen har provat på snickeri. Skapandet ges stort utrymme i verksamheten och det mesta av materialet är lättillgängligt och fritt att använda. Barnen har mycket fantasi och inspirerar varandra med sina skapelser, aktiviteter och lekar. Utklädning stimulerar barnens fantasi och är populärt på alla avdelningar. Vi har inte erbjudit snickrande i någon större utsträckning för barnen. MATEMATIK Vardagsmatematik med räknande, siffror i almanackan, födelsdagsdatum, dagliga rutiner med tex dukning så finns matematiken runt oss varje dag. Samlingarna innebär att räkna barn, att sjunga räknesånger m.m. Även temaområden med sagor innebär matematik tex Bockarna Bruse, Sju lass gröt, Babblarna och deras hus. I leken sorterar man leksaker och annat material. Intresset för bandy och sport har medfört många tillfällen till diskussioner kring matematik Vid matsituationen förekommer mycket matematiskt tänkande och funderingar/reflektioner kring mängd, antal, ordning samt möjlighet till samtal för att följa matematiska resonemang. Vid arbetet med Grön Flagg och kartongjakten räknades det mycket, barnen fick uppfattning av den mängden insamlade mjölkpaket genom att de lades i rad på gräsmattan. Matematik finns överallt i vardagen, det gäller att vi vuxna uppmärksammar detta. Kartongjakten som handlade om återvinning blev också en matematisk upplevelse. Några av de äldre barnen på förskolan har varit mycket intresserade av matematik och de har använt några avancerade mattespel. Personalen har en medveten satsning på matematik, begrepp, resonemang, problemställningar m.m. NATURVETENSKAP/TEKNIK Grön Flagg arbetet har haft tema återvinning/kretslopp och hela förskolan har deltagit i en tävling som hette kartongjakten. Barn, föräldrar och förskola skulle samla in mjölkkartonger till återvinning. Tävlingen fick stor genomslagskraft och efterarbetet med att räkna, mäta alla

6 kartonger var spännande för barnen. En del kartonger användes till att tillverka nytt papper, där kom även tekniktemat in. Det blev otroligt många strävansmål som ingick i kartongjakten. Barnen har fått se hur frön gror och vad plantorna behöver för att växa genom att odla tomater, bönor m.m. Att leka med förskolans material/leksaker innebär mycket teknik; lego, duplo, tågbana, kaplastavar, pussel har mycket av teknik. Barnen provar, försöker, funderar, tar hjälp av kamrater och utvecklar sitt lärande i leken och byggandet. Vid skogsutflykterna uppmärksammas spår av djur tex kottar, bajs samt träd och växter. Viktigt är också att få leka och fantisera i skogen. Barnens kunskap om kretslopp har verkligen utvecklats, de kan själva komma på olika sorters kretslopp. Kartongjakten blev en bra introduktion för vidare samtal med många olika inriktningar från strävansmålen. Många av barnen är teknikintresserade och finurliga. Det blir många diskussioner om hur allt fungerar. Flickorna har vi inte fått med på samma sätt. Vi måste finna vägar att uppmuntra mer konstruktionslekar hos flickorna. Barnen har blivit mer medvetna och de vill veta mer om saker och ting. De är nyfikna och vetgiriga. Skogsutflykterna bidrar till ökade kunskaper men också till att utveckla nya lekar. SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Vi har olika värdegrundsmaterial som används utifrån relationerna i barngruppen. Vid samlingar stärks vi-känslan i gruppen. Man leker samarbetslekar och har namnlekar för att utveckla förmågan att fungera både enskilt men även i grupp. I sagor och berättelser får barnen möjlighet att leva sig in i andra människors situation. Genom skogsutflykterna får barnen respekt för djur och natur. När vi städar och plockar ihop leksaker synliggörs ansvar och respekt för våra gemensamma saker. Genom att hela förskolan har gemensamma aktiviteter nästan varje månad skaps en vi-känsla inom hela enheten för barn och personal. Barnen har bra relationer i den egna barngruppen, men även med barn från andra avdelningar. De tror vi beror på att vi hjälps åt med barnen vid tex planeringar och vid de gemensamma aktiviteterna. Genom att ha roligt tillsammans, att vuxna hjälper varandra så blir de förebilder som tydligt visar att vi värnar och bryr oss om varandra.

7 Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan. Fråga: Frågeställning: 1 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 2 Förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. 3 Jag upplever att föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära. 4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska värderingar. 5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola 6 Jag har inte upplevt att någon på förskolan utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder) 7 Jag känner till förskolans likabehandlingsplan. 8 Jag känner mig väl bemött av personalen på förskolan 9 Jag har tagit del av exempel på förskolans pedagogiska dokument Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Analys av resultat: C:a 56% av våra föräldrar besvarade enkäten. Föräldrar och barn känner trygghet i verksamheten på förskolan och de känner sig väl bemötta. Barnen får uppleva ett god pedagogisk verksamhet på förskolan. Likabehandlingsplanen och pedagogisk dokumentation behöver uppmärksammas.

8 Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. 1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats? 2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter 7 utformas? Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din 8 chef? 9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: Personalen känner trivsel, meningsfullhet och upplever att de har gog kompetens för arbetet i förskolan. Arbetsbelastningen upplevs vara stor. De får stöd av sin arbetsledare.

9 ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR : Vi ska satsa på att ordna olika miljöer Vi ska ordna styrda aktiviteter när vi går till skogen Vi ska uppmuntra flickorna på syskonavdelningarna till mer konstruktionslek Vi ska skaffa mer kunskap om och arbeta mer med andra kulturer Arbetet med pedagogisk dokumentation behöver bättre beskrivas för föräldrar. Vår likabehandlingsplan ska göras mer känd bland föräldrar : Ort: Datum: Underskrift av ansvarig förskolechef: Namnförtydligande: