SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN STEGELBACKEN LÄSÅRET

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN STEGELBACKEN LÄSÅRET Avdelning Födda -10 Födda -11 Födda -12 Födda -13 Födda -14 Födda -15 F/P Blåklockan 15 barn /9 Tussilagon 16 barn /6 Kastanjen 20 barn /10 Totalt 51 barn Personal Förskollärare Barnskötare Blåklockan Tussilagon Kastanjen FAKTA OCH ORGANISATION Stegelbackens förskola ligger i centrum av Smedjebacken. Förskolan består av tre avdelningar, två småbarnsavdelningar 1-3 år och en syskonavdelningar med barn 3-5 år. Förskolan får sin mat levererad från Vinsboskolan, medan frukost och mellanmål tillagas av förskolepersonalen Förskolan ligger på en höjd med utsikt över Kolbäcksån och med närhet till affärer och bibliotek. I övriga lokaler på Stegelbacken bedriver Västerbergslagens Utbildningscentrum verksamhet för gymnasieungdomar. Förskolan ingår i utbildningsområdet tillsammans med Sagan, Harnäs och Hattstugans förskolor. Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankgiro: Org.nr: SE Säte Smedjebacken 1

2 RUTINER FÖR ATT TA FRAM UNDERLAG TILL KVALITETSARBETET Kvalitetsarbetet ska vara både systematiskt och kontinuerligt. Vi har avstämningar på veckoplaneringar samt vid terminsslut och terminsstart. All pedagogisk planering utgår från förskolans strävansmål och dokumenteras och utvärderas kontinuerligt. Förskoleområdet haft en gemensam satsning på Språkstimulering i olika former. Som en del i detta startades, med stöd från Kulturrådet, ett språkprojekt Språkgiva. Inom projektet har personal getts stöd i form av material, handledning genom så kallade workshops. Vid start av vårterminen gjordes en uppföljning av höstens pedagogiska arbete. Planering, genomförande och några analyserats sammanställdes för att se om något behövde korrigeras eller förändras. Mot slutet av vårterminen har analyser och förbättringsåtgärder arbetats fram angående hela året pedagogiska arbetet. Vid en kvalitetsdag i maj har arbetslagen summerat resultaten av årets arbete mot strävansmålen. Detta har sedan sammanställts till förskolans egna dokument för det systematiska kvalitetsarbetet Följande kvalitetsstärkande aktiviteter har genomförts: Erfarenhetsutbyte och diskussion inom hela förskoleverksamheten kring den gemensamma satsningen med Ester ett material för arbetet med barn riskzon för normbrytande beteende. Bildandet av fokusgrupp i förskoleverksamheten gällande arbetet med Ester. Gemensamma diskussioner på arbetsplatsträffar utifrån boken: Utmaningar i förskolan - att förebygga problemskapande beteende. Fortsatt arbete med språkstärkande material; berättarpåsar, boksamtal m.m. Under hösten genomfördes medarbetarsamtal i arbetslagen och under våren diskuterades lönekriterier och pedagogisk professionsutveckling. Föreläsning av Tomas Nyblom angående autism Deltagande i landstingets föreläsning Smitta i förskolan ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Under läsåret har barngrupperna ständigt fyllts på med nya barn. Inskolningarna och flera personalförändringar har tidvis gjort att det pedagogiska arbetet förändras utifrån de rådande omständigheterna. Det pedagogiska arbetet har hela tiden utgått från strävansmålen i läroplanen. Vi kan bli bättre på att ge barn, med annat modersmål än svenska, sagor både på svenska och på sitt språk Vi har använt oss av datorn och visat barnprogram på arabiska. Vi har under vårterminen haft en hemspråkstödjare knuten till en avdelning under eftermiddagarna och genom detta har de äldre barnen har fått stöd i den dagliga kommunikationen

3 Vi kommer att fortsätta arbeta med vardagsmatematiken och uttrycka oss i rätta termer och vi ska använda oss av matematiken ute i naturen och i vår närmiljö Barnen har i lek och sysselsättningar fått tillgång till de vanligaste matematiska begreppen. De äldre barnen har räknat + och -och de har genom spel och pussel utvecklat sitt matematiska kunnande Barnens språkförståelse ska utvecklas mer med högläsning, arbete med språkfixarna Barnen har tillgång till böcker på alla avdelningar. Vi har läst sagor, använt flanosagor och utvecklat barnens ordförråd genom sånger. Språkfixarna har inte använts ännu. Skapandet ska utvecklas med att barnen ska få prova på olika tekniker gällande bildskapande, mer sång och använda musikinstrument Småbarnen skapar mycket genom att klippa och klistra, både fritt och med pedagogledd aktivitet. De har arbetat med lera och de har fått använda sin fantasi. De äldre barnen har provat på olika skapande tekniker, de har gjort vikmålning, sytt trådtavlor, gjort tofsar. Sång och musik förekommer varje dag. Sångkort finns och I-pad används när man vill dansa och röra sig till musik. Naturvetenskap och teknik ska ges direkt på plats i tex skogen. Vi ska reflektera och samtala mer med barnen efter exvis experiment På skogsutflykterna med de äldre barnen har årstidsväxlingar, växter och djur uppmärksammats. En potatis gav upphov till experiment gällande: vad behöver den? hur utvecklas den? blir det frön? vad händer om man planterar den? På gården har de yngre barnen studerar maskar, myror och sniglar. Vidare har de yngre barnen har varit intresserade av snö och funderat kring detta. Pedagogisk dokumentation ska göras mer känd Personalen har dokumenterat barnens lärande med bilder och gjort utställningar i samband med deras skapande. Vi har dock svårt att nå ut till föräldrar eftersom vi har ett trångt kapprum med litet utrymme för våra väggdokumentationer Under leken ska vi sitta ner med barnen för att skapa lugn och ro De yngre barnen har fått mer lugn och ro när vi suttit ner nära barnen i lekar och aktiviteter. Närhet mellan vuxna och barn skapar trygghet. HELHET/ALLSIDIGHET De äldre barnen har arbetat med regler, rutiner, förhållningssätt och trivsel. Att vara trygg på förskolan har varit ett tydligt mål. Att vara en bra kompis och att ta hand om varandra, kommunicera med varandra trots att man inte förstår varandras språk har varit givande. Att använda kroppsspråk att peka och visa har blivit en modell. Vi visar ofta att vi tror att barnen kan, klarar av och vill, de kan mer än de själva tror. Vi låter barnen prova själva, innan vi visar dem. Självförtroendet oc tilltro till den egna förmågan byggs upp genom att barnen själva får ta fram lekmaterial eller visa vad man vill ha att leka med. Vi byter och gör olika grupper/ konstellationer för att få olika lekar. Barn som inte annars leker med varandra får då möjlighet att leka tillsammans. Våra traditioner uppmärksammas på en nivå utifrån barnperspektivet. Man behöver inte ha stort luciafirande. De äldre barnen kan lussa för de yngre osv.

4 Barngrupperna har blivit stabila och trygga genom det praktiska värdegrundsarbetet med regler, trivsel och förhållningssätt. Barn med annat modersmål har utvecklats i det svenska språket. Det har varit värdefullt barnen fått ett visst mått av modersmålsstöd. Detta gör att kontakt, lekar och aktiviteter funderar på ett bra sätt. HÄLSA OCH RÖRELSE Vi vistas utomhus varje dag på vår gemensamma gård. Barnen får möjlighet att använda olika lekredskap som stimulerar både grov- och finmotorik. De äldre barnen gör skogsutflykter och de yngre gör kortare promenader bl.a. till återvinningsstationen. Vi värnar om barnens välmående och välbefinnande genom att vi efter lunchen har vila på madrass och de äldre barnen får ibland i lyssna till avslappningsmusik. Inomhus tycker barnen om att dansa och göra rörelselekar. Vi försöker göra lunchen till en lugn och stressfri stund där vi samtalar både om maten och olika händelser. Barnen har utvecklat sin motorik och gjort framsteg. De har också skapat tillit till sin egen förmåga. Utflykterna behöver bli mer frekventa både till skog och närmiljö. Småbarnen tar ofta initiativ till dans och rörelsesånger när de är inomhus och leker. Vi har inköpt material för att göra en hinderbana till barnen. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Det finns alltid tillgång till böcker för barnen. Språket stimuleras genom att vi läser böcker, visar flanosagor, gör ramsor och sjunger. Vi har sångkort och sångpåsar som förstärker sångtexterna och det svenska språket. Vi har använt oss av datorn, visat barnprogram på arabiska. De yngre barnen har arbetat med småkryp och de äldre barnen har studerat potatis, satt hypoteser och undersökt. På väggarna finns bokstäver och siffror, barnen lär sig lätt känna igen sin bokstav och börjar på så vis hitta intresse för skriftspråk och förståelse för symboler. Vi pratar mycket med barnen i verksamheten, ställer frågor som får dem att tänka efter och analysera. Ett bra tillfälle för kommunikation är vid lunch. Barnen tycker om flanosagor, sånger och ramsor, och det ska vi fortsätta att utveckla. Vi ska söka efter nya sånger och sånglekar, och bredda vårt utbud. Det var med stor spänning de äldre barnen under våren tog sig an och undersökte och studerade hur det skulle gå med potatisen. Vi behöver hitta kapitelböcker för de äldre barnen och vi behöver ha en pedagog som ansvarar för samlingar med barnen som har annat modersmål än svenska.

5 LEK Lek är barnens arbete varje dag, både utomhus och inomhus. I leken bearbetar barnen tidigare upplevelser, nyttjar sin fantasi och lär sig kommunicera och samspela. Fri lek, när barnen själva väljer sina aktiviteter utifrån vårt utbud av leksaker, värdesätter vi mycket. Barnen behöver både fri lek och pedagogledd lek. När man leker kan alla strävansmålen inlemmas i leken.det är ett bra sätt att lära sig, barn lär sig på olika sätt, men framför allt lär de sig av/genom varandra.. Utomhus har barnen tillgång till en stor plan lekyta, där man kan cykla, spela bandy, leka med bollar. Det finns också möjlighet till att leka i olika vrår vid buskarna, på gräsmattan, vid slänten och vid lekhuset. För att stimulera till nya lekar och utmaningar behöver vi bli bättre att introducera pedagogledda lekar. För småbarnen har det varit bra att vuxna sitter ner med barnen under leken, det ger mera ro och spring undviks. För att ge utrymme för mer koncentrerad lek behöver vi dela upp barngruppen mer. SKAPANDE Barnen tycker om att måla, rita och klippa. Det finns ett utbud av basmaterial tillgängligt hela tiden och annat material tas fram till olika aktiviteter. Fantasi och kreativitet finns men barnen behöver också ha pedagogledda aktiviteter. Under året har barnen fått prova på att arbeta med lera. Ibland tar man med material in från utevistelsen och skapar, pressar blommor m.m. Utomhus sker också ett skapande och experimenterade med sand, vatten, pinnar och växtmaterial. Dans och rörelse är ofta förekommande. Barns skapande sker både spontant och som en pedagogledd aktivitet. Olika tekniker prövas, men det finns mer vi kan erbjuda. Småbarnen tar mycket egna initiativ till dans och lek. Vi kan också bli bättre på att dramatisera med barnen; sånger, sagor m.m. Vi fortsätter med mer rim & ramsor och att spela med instrument. MATEMATIK Matematiken kommer ofta in i vardagssysslorna när vi dukar, klär på oss, räknar hur många barn som kommer under dagen. Under lunchen/fruktstund pratar vi om hel, halv eller ¼. På väggarna finns tydliga siffror-1-5 hos de yngre barnen och 1-10 hos de äldre. På förskolan är det viktigt att man håller ordning sin och kamraternas ålder. På väggen syns tydligt hur gamla barnen är och när de fyller år. Tidsperspektiv får barnen genom rutinerna under dagen; före lunch, efter mellanmålet osv. De äldre har barnen arbetat med former, siffror, tidsbegrepp och pratar matematik i den vardagliga dialogen.

6 När man arbetar med de yngre barnen får man in matematiken på ett naturligt sätt i den vardagliga verksamheten. De äldre barnen kommer att fortsätta att arbeta med vardagsmatematiken och det är viktigt att vuxna uttrycka sig i rätta termer. Vi ska utvidga det matematik med praktiskt arbetet ute i naturen och i vår närmiljö. NATURVETENSKAP/TEKNIK Djur och växter finns runt omkring oss och barnen upptäcker, pratar och samlar material. Spontana samtal sker tillsammans i smågrupper ute på gården eller i skogen. Sedan kan man ta red på mer fakta via dator eller I-pad. Det är förskolans arbetssätt. Med de yngre barnen uppmärksammade personalen ett intresse för snö. Det blev ett tema som man funderade omkring. Var kommer snön ifrån? Hur blir det snö? Experiment med snö gjordes bl.a. inomhus Vad blir/blev det då? De äldre barnen har varit i skogen och tagit tillvara på material som de sedan arbetat med och skapat bilder. Blåbär plockades och blev till en god paj. Mycket av vårt material på förskolan ger upplevelser i teknik; lego, duplo, tågbana, magneter kaplastavar, kulbana. Det fodras teknik för att tornet inte ska rasa, för att kulbanan ska fungera osv. Barnen blir inspirerade av saker i naturen, det gäller för pedagogerna att upptäcka och ta vara på detta. Tema med snö och potatis kom utifrån intresse och frågor från barnen. Det kommer vi fortsättningsvis att fortsätta med. För de äldre barnen ser man också behovet av att introducera experiment från vuxenhåll och diskutera och dokumentera tillsammans med barnen. Förskolans pedagogiska lekmaterial inspirerar ofta till att prova och experimentera med olika tekniklösningar. SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Att skapa trygghet i de olika barngrupperna har varit viktigt då inskolningar pågått i stort sett under hela året. Att vara nära barnen i lek och aktiviteter skapar trygghet, lugn och ro. Barnen uppmuntras till att hjälpa varandra i såväl lek och funderingar som med praktiska saker tex påklädning. Värdegrundsarbetet genomsyrar allt arbete i vår verksamhet. Konflikter uppstår och vi vuxna finns till hands för att medla, och vi uppmuntrar barnen till dialog. Då blir de själva medvetna om hur de kan lösa konflikter i samförstånd.

7 Varje avdelning skapar en vi-känsla för sin avdelning, men vi har också skapat en känsla för hela förskolan. Detta har gått trots sjukskrivningar, personalbyten och många vikarier i verksamheten Vi tror att när barn ser att vuxna hjälper varandra så blir de vuxna förebilder som tydligt visar att vi ska ha respekt för varandra, att vi värnar om varandra, att alla är lika mycket värda både barn och vuxna. Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan. Fråga: Frågeställning: 1 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 2 Förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. 3 Jag upplever att föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära. 4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska värderingar. 5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola 6 Jag har inte upplevt att någon på förskolan utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder) 7 Jag känner till förskolans likabehandlingsplan. 8 Jag känner mig väl bemött av personalen på förskolan 9 Jag har tagit del av exempel på förskolans pedagogiska dokument Stämmer helt och hållet 19 Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls

8 C:a 44% av föräldrarna besvarade enkäten. En orsak till den låga svarsfrekvensen kan vara att ¼ av barnen skolades in under slutet av våren/sommaren. Barn och föräldrar känner trygghet med förskolan och verksamheten där. De känner sig väl bemötta. Pedagogisk dokumentation behöver göras mer känd, likaså arbetet med likabehandling.

9 Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. 1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats? 2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter 7 utformas? Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din 8 chef? 9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: Personalen trivs, känner meningsfullhet i arbetet och känner att de har god kompetens för sitt arbete. Arbetsbelastningen är lite hög och feedback från arbetskamrater och inflytande över arbetet är gott. Arbetsledare upplevs ge stöd till personalen.

10 ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR : Vi kan bli bättre på att dela upp barngruppen då kan vi ge extra stimulans till barn med annat modersmål, ge alla barn mer utrymme vid temaarbete, göra fler utflyter. Vi ska stimulera barns språkutveckling genom; sång, rim& ramsor, drama, flanosagor, matematiksamtal, naturvetenskap och experiment Vi ska arbeta för att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation och presentera för föräldrar : Ort: Datum: Underskrift av ansvarig förskolechef: Namnförtydligande: