Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Max Jakobsson

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Bakgrund Läraren, rektor och det kollegiala lärandet Erfarenheter från en kollegial lärprocess Lärandebaserad skolutveckling - professionellt och kollegialt lärande för rektorer max.jakobsson@

Den viktigaste aktören för att skapa kvalitet och förbättrade resultat i skolan: läraren! Vi bekymrar oss ofta över vilka eleverna är: studiesvag hembakgrund osv Föreställningen att bakgrundsfaktorer är den starkaste påverkansfaktorn kan leda till att vi tror att vi inte kan göra så mycket och att läraren kanske inte betyder så mycket. Det är fel! Lärare gör skillnad är också fel! Lärare som kan introducera nya kunskap i relation till elevernas tidigare kunskaper Lärare som kan skapa klassrumsklimat som är optimalt för lärande Lärare som följer upp och ger återkoppling Lärare som tror alla elever kan lyckas Lärare som ger eleverna möjlighet att använda flera olika strategier för lärande Lärare som besitter dessa färdigheter gör mycket stor skillnad för elevernas kunskapsutveckling! (Hattie, 2012) max.jakobsson@

Vad är kollegialt lärande? olika former av gemensamt arbete där man undersöker sambanden mellan undervisning och elevernas lärande. det är ett kritiskt granskande förhållningssätt där man synar och lär av varandras erfarenheter [beprövad erfarenhet], tar tillvara på befintlig kunskap inom området för att förbättra undervisningen och elevers resultat [vetenskaplig grund]. (Svedberg, 2016, s.88) max.jakobsson@

Varför detta starka fokus på kollegialt lärande? Flera tongivande skolforskare har under senare tid lyft fram och betonat att kollegialt lärande är en särskilt viktig framgångsfaktor för att förbättra kvaliteten i undervisningen och därmed elevernas resultat, t.ex. Helen Timperley (2013); Per Kornhall (2015); Dylan Wiliam (2016). OECD (2015) pekar på att kollegialt lärande är en nyckelfaktor för resultatbättring, men något som är dåligt utvecklad i svenska skolor: many Swedish teachers work alone and are not benefiting from potential feedback and peerlearning opportunities that their colleagues can provide to improve and innovate their teaching practices. (Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective, s. 125) max.jakobsson@

Det verkar inte heller gå på annat sätt Skolverket skriver att: kollegial fortbildning påverkar lärare och elever men det finns väldigt lite bevis för att individuell fortbildning gör det. Vad eleven beträffar, kommer läraren alltid att ha större makt än rektorn, presidenten eller premiärministern. Framgångsrik och hållbar förbättring kan därför aldrig påtvingas lärarna eller genomföras å deras vägnar. Det kan endast uppnås med deras hjälp och tillsammans med dem. (Hargreaves & Fullan, 2013, s.72) max.jakobsson@

Varning för modeord buzzwords lärarsamarbete är ingen magisk lösning på alla problem som våra skolor möter. Samarbetet kan vara svagt, ofokuserat, förvirrat och ineffektivt och därigenom också onödigt dyrt och slöseri med tid. Andy Hargreaves max.jakobsson@

Att ge lärandet fokus och tydlig koppling till elevernas utveckling av kunskaper Undersök och identifiera elevernas behov Utvärdera effekterna av förändrade arbetssätt Vilka kunskaper och färdigheter behöver lärarna utveckla/förbättra? Förändra i undervisningen, pröva nya arbetssätt Utveckla kunskaper och färdigheter Efter Timperley, 2011

Expertstöd Externt expertstöd behövs och ger ofta utfallet av det kollegiala lärandet bättre resultat (Timperley 2013, Kornhall 2015) Men det kan inte vara vilken expert som helst! Alldeles för ofta motiveras utvecklingsarbete utifrån någons önskan och begär att få berätta. och det grundas ofta i beslutsfattares, skolutvecklares, forskares övertygelser om att man funnit evidens för att just ett arbetssätt är mer effektivt än andra arbetssätt. De blir alltid förvånade då pedagoger inte är så särskilt motiverade att implementera deras övertygelser. (Timperley, 2013) max.jakobsson@

Pedagogiskt ledarskap nyckelfaktor för framgång Pedagogiskt ledarskap är en del av en systemisk ledning som i samarbete: skapar förutsättningar för elevers lärande och lärares undervisning stärker professionen genom att leda lärares kollegiala lärande analyserar sambanden mellan metoder, elevers lärande och skolans resultat (Svedberg, 2016, s.52) max.jakobsson@

Effekter på elevernas resultat inom fem kategorier av pedagogiskt ledarskap Säkerställa en trygg och säker miljö 0,27 Leda lärares lärande och utveckling 0,84 Säkerställa undervisningskvaliteten 0,42 Strategisk resursfördelning 0,31 Målsättande och tydliga förväntningar 0,42 0,20-0,39 = liten effekt 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 0,40-0,59 = måttlig effekt 0,60 - = stor effekt Robinsson, 2015, s.20

Ledares parallella lärande i en cyklisk process Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som ledare för att tillgodose våra lärares behov? Vilka kunskaper och färdigheter behöver våra lärare och elever? Fördjupa ledarskapskunskap och finslipa ledarskapsförmågan Hur har vårt nya agerande påverkat de resultat som vi anser är viktiga för våra lärare och elever? Låta lärare och elever uppleva lärande på nytt sätt Efter Timperley, 2011 max.jakobsson@

En lärprocess tar form Hösten 2014: kontaktad av två kloka och engagerade skolchefer som hade förstått att lärande för utveckling i skolan behöver ske genom deltagande i en långsiktig process kring äkta frågor. Önskemål: tillsammans planera och genomföra ett kollegialt lärande för rektorerna i grundskolan där de som rektorernas chefer deltar: både i att leda processen men också i ett eget lärande! max.jakobsson@

Lärandebaserad skolutveckling professionellt och kollegialt lärande för rektorer Start januari 2015 Cirka 50 rektorer inom grundskolan 8 lärgrupper med lika många lärgruppsledare Syfte 1. Stärka rektorers förmåga att leda och organisera lokalt utvecklingsvecklingsarbete 2. Stärka kollegialt lärande och samarbete mellan rektorer kring det pedagogiska ledarskapet max.jakobsson@

Metod Lärande samtal i team kring teman som rör skolutveckling och det pedagogiska ledarskapet 1. Fältuppgifter som rör undersökning, analys och utvecklingsarbete i den egna verksamheten. 2. Kunskapsstöd genom föreläsningar, övningar och litteratur max.jakobsson@

Kollegialt lärande inbäddat i en organisation för lärande Träffar i olika gruppkonstellationer hålls regelbundet, cirka en gång i månaden. Processledningsgrupp (skolchefer och expertstöd) Möten för övergripande planering och strategier. Lärgruppsledare Lärledare träffas tillsammans med processledning för löpande utvärdering, planering och sammanfattning av lärandet (learning outcomes). Lärgrupper Kunskap och erfarenhetsutbyte samt fördjupning kring gemensamma utmaningar/svårigheter I det dagliga arbetet. Forumträffar Samtliga rektorer träffas för föreläsningar och storgruppsdiskussioner max.jakobsson@ Följsam process!

Något av innehållet Leda lärande samtal Förstå och hantera försvar och motstånd Reflektion som verktyg för lärande Kollegaskuggning med PAR-modell Vetenskapliga perspektiv på utveckling Organisera för lärande och utveckling Handleda kollegor Analys Ledarskap i mångfald Observationsmetod Interkulturella perspektiv Fördjupning kring pedagogiskt ledarskap Använda och analysera föreställningskartor max.jakobsson@

Exempel på skolutvecklingssatsningar och benämningar på former för kollegialt lärande för lärare Matematiklyftet PRIO Läslyftet BFL-plattform Kvalitetsutvecklagruppen Teachers Learning Communities Kollegalyftet max.jakobsson@

Vad är nödvändiga förutsättningar? max.jakobsson@

Kontaktuppgifter Max Jakobsson, max.jakobsson@