Källby Gårds plan mot diskriminering och kränkande behandling 141001
Källby Gårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass och grundskola Ansvariga för planen Rektor Vår vision Likabehandlingsarbetet på Källby Gård strävar efter att alla elever skall känna sig trygga och känna arbetsglädje. Vi vill ha en miljö där hänsyn och ömsesidig respekt präglar verksamheten Alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Planen gäller från 2014-10-01 Planen gäller till 2015-10-01 Elevernas delaktighet I slutet av vårterminen sker utvärderingen av arbetet utifrån planen. Eleverna är delaktiga genom diskussioner i klass och elevråd utifrån ett antal frågeställningar. Vårdnadshavares delaktighet Planen finns på hemsidan och information om detta går hem till alla föräldrar samt att de som önskar kan få den i pappersform. Planen synliggörs på Gårdsråd och föräldramöten Föräldrar utgör en viktig resurs i vårt arbete med eleverna. Vi informerar föräldrarna om att det är viktigt att de tar kontakt med skolan när de får vetskap om att deras eget eller annat barn far illa på skolan
Personalens delaktighet Aktiviteter i planen följs kontinuerligt upp i arbetslag, elevhälsoteamet och i Trygghetsgruppen. Planen och aktiviteterna utvärderas i maj 2015 och en ny nulägesanalys skall göras, vilken sedan skall ligga till grund för nästa läsårs plan. Nulägesanalysen kommer att redovisas i skolans kvalitetsredovisning och är en del av skolans systematiska arbetsmiljöarbete. Under fg läsår gjorde vi ingen genomarbetad nulägesanalys det måste vi bli bättre på. Vi startade en bra process på ett Gårdsmötet och vi måste driva det vidare och hålla frågan aktuell på fortsatta Gårdsmöten och gemensamma möten. För att få en kontinuitet i arbetet med vår plan skall vi på arbetslagstid göra delutvärderingar i september (följa upp skolstart), november (samtidigt som det sker en delutvärdering av utvecklingsplanen), mars och utvärdering i maj. Dessa värderingar ligger sedan som en grund inför nästa läsårs plan. Frågor punkter att använda i nulägesanalysarbetet med eleverna: Finns det barn som sällan deltar i kamraternas lekar på rasterna och/eller annan fri tid? Ja vad gör de då istället? Nej Finns det enskilda elever eller grupper av elever som styr lekar, aktiviteter eller kamrater i positiv eller negativ riktning? Ja vad gör de då? Nej Finns det kritiska områden inne eller ute där det ofta förekommer konflikter, trakasserier eller annan kränkande behandling? Ja var? Nej Finns det kritiska situationer stunder där det ofta uppstår konflikter? Ja vilka? Nej Förankring av planen Vid läsårsstart skall klassläraren gå igenom planen och dess innebörd utifrån elevernas ålder och mognad. Inför läsårsstart tar rektor upp och diskuterar planen med personalen. Planen finns på hemsidan och information om detta går hem till alla föräldrar Planen diskuteras vid föräldraråd och föräldramöten.
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utväderats Planen har utvärderats i arbetslagen, trygghetsgruppen, föräldraråd samt i klassråd och elevråd. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektor, personal, elever och vårdnadshavare Resultat av utvärdering av fjolårets plan Analys av Källby Gårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Under våren genomfördes en enkät ställd till alla elever på Källby Gård. Frågor som ställdes var kring upplevelse av trivsel och trygghet i sin klass och på enheten. Det som framkom var att majoriteten av eleverna upplever en trivsel och trygghet på skolan, men ett fåtal elever uttrycker att de trivs mindre bra i sin klass. Rasterna är en aktivitet under skoldagen där ett fåtal elever uttrycker att de inte riktigt trivs. Trots att vi har satsat mycket resurser ute som rastvärdar så upplever några elever att de har svårigheter att finna en vuxen ute på rasten. Detta gäller främst bland de yngre eleverna. En tolkning av det resultatet kan vara att de yngre inte ser alla vuxna ute som sin vuxen som de kan ta kontakt med. Alla rastvärdar måste bli bättre på att använda de gula rastvärdsjackorna, som än mer skall synliggöra för eleverna vilken vuxen som är rastvärd ute. Rastaktiviteter har anordnats både av eleverna samt varit ledda av en fritidspedagog, vilket har upplevts positivt av eleverna. Observationer visar att när eleverna är sysselsatta under raster minimeras konflikter och bråk. Genom att kontinuerligt prata om och lyssna på hur rasterna har varit visar vi eleverna att vi tar dem och deras upplevelser på allvar. I projektet idrottslyftet har vi kunnat rikta aktiviteter till klasserna utifrån behov t.ex. hur man kan bilda lag. Periodvis framkommer att upplevelsen av kränkningar även sker på nätet och detta sker främst bland de äldre eleverna under fritiden. Som ett led i detta arbete anordnade Källby Gård tillsammans med kyrkan i Källby två kvällsföreläsningar. Föreningen Nolltolerans ansvarade för kvällarna, som var riktade till föräldrar med barn F- åk 3 och åk 4-6. De föräldrar som kom till föreläsningarna (ca.35 personer totalt) tyckte att det var bra och informativa kvällar. En viktig del i det förebyggande arbetet är trygghetsgruppen arbete. Under läsåret har enskilda samtal samt gruppsamtal skett i åk 1-4. Dessa elevsamtal har bidragit till god information om läget i grupperna. Utifrån vad som framkommit har trygghetsgruppen tillsammans med klasslärare kunnat arbeta vidare med gruppsamtal och sociala övningar.
Inom klassrummen förekommer det få kränkningar, men det förekommer när inte vuxna är i närheten. Pedagogerna är mycket tydliga med att visa att vi inte tillåter kränkningar. Känslan är att kränkningar ökar över lag i samhället. Vi klarar att arbeta mot kränkningar under skoldagen, men det är svårt att förändra helheten. Vi behöver stöttning av föräldrar och andra vuxna för att nå detta mål. Vi behöver se över organisationen så att vi kan arbeta mer i team kring de elever som har behov på olika sätt, och kunna ha ett gemensamt förhållningsätt och bemötande av dessa elever Vi behöver också avsätta tid till elevfrågor kring hur vi arbetar med barn i svårigheter och hur vi går vidare. Årets plan skall utvärderas senast 2015-05-31 Beskriv hur årets plan skall utvärderas I sep 2014 görs en nulägesanalys utifrån gällande plan. Denna nulägesanalys är en scanning över det aktuella klimatet på enheten vilket ligger till grund för fortsatt arbete under året. Resultatet av uppföljningen av likabehandlingsplanen samt nulägesanalysen är en del av skolans systematiska arbetsmiljöarbete. Delaktiga i nulägesanalysen är elever, personal och vårdnadshavare Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor. Främjande insatser Namn Främjande arbete som syftar till att förhindra kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Eleverna ska uppleva att de har en trygg arbetsmiljö, känner sig sedda och inte utsätts för kränkningar Målet följs upp genom en trivsel-enkät, elevsamtal, observationer i vardagen samt vid utvecklingssamtal med elever och föräldrar.
Insats Grunden är arbetet i klassen. Här ligger tyngdpunkten på främjande arbetet genom förhållningssätt, värdegrundsarbete och konflikthantering. I det främjande arbetet ligger att ständigt observera och reflektera kring vilka strukturer och hierarkier som finns i klassen och på skolan. Det är vårt ansvar som vuxna och professionella att arbeta och förhålla oss på ett sådant sätt att negativa maktstrukturer och hierarkier bryts och att alla barn har en del i gruppen. Främjande arbete i vardagen Vi är flera vuxna ute på rasterna. Rastvärdarna bär gula jackor för att lättare kunna identifieras. Målet med rastvärdssystemet är att skapa en trygg och en stimulerande miljö på rasterna. Detta gör vi genom att skapa trygga zoner där det alltid finns en vuxen. I nuläge har vi två sådana zoner På framsidan vid gungorna både på tiorasten och på lunchrasten. På baksidan vid kompisgungan under tiorasten och på lunchrasten fram till 11.50 Vid behov kan rastvärden finnas i närheten av vissa elever som behöver ett extra stöd under rasterna. I rastvärdskapet ingår även att uppmärksamma på när lekar är på väg att spåra ur och handleda elever i alternativa lösningar. En ytterligare viktig uppgift som rastvärd är att uppmuntra till positiva aktiviteter och kontakter med andra elever. För att skapa en tryggare situation i omklädningsrummen i idrottshallen, finns vid behov vuxna med vid ombyten både före och efter idrottslektionerna. Vi tar barnens konflikter på allvar och är därför måna om att handleda dem att hantera olika former av konflikter. En viktig del av det främjande arbetet är att stärka varje barns självkänsla och identitet. Detta gör vi i det dagliga arbetet genom att benämna och bekräfta barnet som individ och särskilja på vad man gör och presterar och vem man är. Vi hjälper eleverna att utveckla verktyg för att skapa goda relationer. Vi stärker eleverna till att våga säga nej till situationer de inte tycker om. Genom att prata med eleverna om vad de ska göra på rasten och lyssna på hur rasten har varit visar vi att vi bryr oss om elevens hela skoldag. Vi erbjuder rastaktiviteter ledda av vuxna.
Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Kontinuerligt under hela läsåret 2014-2015.. Namn Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön Mål och uppföljning Ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. Insats Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera vilka fördomar och stereotypa föreställningar om kön som kan förekomma i media eller läromedel. I undervisningen kan man till exempel genomföra talrundor, något som gynnar såväl tystlåtna flickor som tystlåtna pojkar. T.ex. namnlappar för att be om hjälp, gynnar flickor och tystlåtna. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart Kontinuerligt under läsåret 2014 2015.. Namn Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning
Alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ska ha samma rättigheter och möjligheter att delta i undervisningen Insats Planera verksamheten så att ingen elev utestängs från någon av skolans aktiviteter Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om olika etniska grupper som kan förekomma i media eller läromedel. Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper. Uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt. Samtal kring etik och tolerans både gruppvis och enskilt. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart Kontinuerligt under hela läsåret 2014-2015.. Namn Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning På Källby Gård ska alla elever ha samma rättigheter oavsett funktionshinder. Insats Inför varje nytt läsår ska elevhälsoteamet diskutera praktiska lösningar för funktionshindrade elever i form av olika hjälpmedel. Samma diskussion ska föras om det kommer en nyinflyttad elev eller när någon elev får ett funktionshinder. Ansvarig Rektor tillsammans med personal och specialpedagog Datum när det ska vara klart Kontinuerligt under läsåret 2014-2015.. Namn
Sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Mål och uppföljning Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på sexuell läggning Insats Att använda läromedel som belyser olika typer av familjebildningar. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart Kontinuerligt under året.. Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggning för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vi uppmuntrar eleverna att alltid berätta för någon vuxen om man själv eller någon annan blivit utsatt för någon form av diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling. Trygghetsgruppen träffas ca 1 gång i månaden eller när det finns behov för att stämma av läget på Källby Gård. Trygghetsgruppen (TG) nås via skolexpeditionen tel. 0511-386510. Hit kan elever, föräldrar, personal och andra vända sig.. Elevenkät 1.En enkät med frågor om den psykosociala miljön görs i klassen. 2.Trygghetsgruppen sammanställer enkätsvaren. 3.En återkoppling sker till klassläraren om vad som framkommit i enkäten och vad som behöver åtgärdas. I åk 2 och 5 görs en kommungemensam enkät om elevernas arbetsmiljö Trygghetsgruppen har kontakt med skolans övriga personal såsom vaktmästare, kostpersonal, lokalvårdare och de busschaufförer som kör skolbussen för att lyssna in vad de uppmärksammat.
Klasskonferenser varje termin där rektor är sammankallande. Elevhälsoteamet bestående av rektor, specialpedagog, speciallärare och skolsköterska och kurator. Gruppen träffas ca 1 gång i månaden. Vid utvecklingssamtalen tas frågor om elevens arbetsmiljö och trivsel upp. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och funktionsnedsättning. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat kartläggningsenkäterna samt deltagit i klassvisa diskussioner. Elevrådet delges resultatet gällande enkäterna. Hur personalen har involverats i kartläggningen All personal är skyldig att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkningar. En händelseblankett skall fyllas i gällande kränkningar. Denna blankett ligger sedan som grund för en anmälan till huvudmannen (kommunen). Arbetslagen har på sina möten elevvård som en stående punkt. Resultat och analys Mycket resurser har satsats på att vuxna ska finnas ute på rasterna. Rastaktiviteter har anordnats både av eleverna samt ledda av en fritidspedagog, vilket har upplevts positivt av eleverna. Då eleverna är sysselsatta under raster minimeras konflikter och bråk. Genom att kontinuerligt prata om och lyssna på hur rasterna har varit visar pedagogerna eleverna att vi tar dem på allvar. I projektet idrottslyftet har vi kunnat rikta aktiviteter till klasserna utifrån behov t.ex. hur man kan bilda lag. De flesta eleverna tycker att rasterna fungerar bra även om det finns enstaka elever som tycker det fungerar mindre bra. Eleverna känner sig trygga i omklädningsrummen när en vuxen finns med Är väl ok även för årets plan Vi ser att eleverna kommer till de vuxna när de har bekymmer och förlitar sig på att vi tar tag i problemen. Inom klassrummen förekommer det få kränkningar, men det förekommer när inte vuxna är i närheten. Pedagogerna är mycket tydliga med att visa att vi inte tillåter kränkningar. Vi behöver se över organisationen så att vi kan arbeta mer i team kring de elever som har behov på olika sätt, och kunna ha gemensamt förhållningsätt och bemötande av dessa elever
Vi behöver också avsätta tid till elevfrågor kring hur vi arbetar med barn i svårigheter och hur vi går vidare. Det är viktigt att händelser dokumenteras och att föräldrarna får information när deras barn är berörda. Förebyggande åtgärder Namn Att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning Mål och uppföljning Ingen elev ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Utvärdering sker via Trygghetsgruppen och i arbetslagen i november. Trivselenkäter i klasserna genomförs under november-februari och en kommunövergripande arbetsmiljöenkät görs i maj. Åtgärd Vi är flera vuxna ute på rasterna samt bussvärd. Vi skapar trygga zoner på skolgården under rasterna. Vi ordnar rastaktiviteter ledda av elever och av fritidspedagog inom bla. projektet Idrottslyftet. Vi pratar med barnen om vad de ska göra på rasten och hur rasten har varit för att följa upp att eleverna har det bra. Trygghetsgruppen har uppföljningar genom slumpmässiga elevsamtal i olika klasser under året. Efter samtalen sker en återkoppling till berörda pedagoger samt i Trygghetsgruppen. Vi dokumenterar kränkningar, konflikter, bråk mm på Händelseblanketten som sedan lämnas till rektor. Vid behov ökas vuxennärvaron kring enskilda elever. Vid behov och i så stor utsträckning som möjligt finns det vuxna i omklädningsrummet vid idrotten. Vi pratar om och förtydligar regler som gäller smashboll, pingis mm i klasserna samt i Elevrådet. Vi säger ifrån när vi hör att eleverna använder ett grovt eller kränkande språk.
Vi pratar med eleverna om hur olika ord och tonfall kan upplevas Så snart vi fått kännedom om att någon upplever sig diskriminerad eller kränkt tar vi tag i detta omgående genom samtal med elever och vårdnadshavare. Motivera åtgärd Av analysen framgår att eleverna känner sig trygga när det finns vuxna i närheten. När barnen är aktiva och har något att göra på rasterna så minskas konflikter. Det som vi har uppmärksammat är att det ibland finns elever som går/står själva ute på rasterna. Genom att uppmärksamma detta för rastvärdar och klasslärare försöker man erbjuda de eleverna någon form av aktivitet tillsammans med andra ute på rasterna. Av analysen framgår också att en del elever använder ett ovårdat språk och uttryck Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart 1 okt 2014 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltollerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvaktsschema där det alltid finns vuxna ute på alla raster samt före skolstart och vid skolbussarna. Vi uppmuntrar eleverna att alltid berätta för någon vuxen eller någon någon i Trygghetsgruppen om man själv eller någon annan blivit utsatt för någon form av diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling. Olika former av elevenkäter genomförs i klasserna Uppföljning av elevens arbetsmiljö görs vid utvecklingssamtal samt genom observationer av pedagoger på skolan. Trygghetsgruppen träffas 4 gånger/termin för att stämma av läget på Källby Gård. Vid behov sker möten oftare. Trygghetsgruppen (TG) nås via skolexpeditionen tel. 0511-386510. Hit kan elever, föräldrar, personal och andra vända sig. Ev via mail I Trygghetsgruppen ingår Eva- Lena Ivarsson, Leif Carlsson, Anna Håkansson, Carina Käll, Elisabeth Ehn och Elisabeth AnderssonHult.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Vid konflikt mellan barn Som vuxen har du skyldighet att agera vid bråk och konflikter. Den som ser en konflikt eller ett bråk SKA agera för att stoppa detta. Anser du att hjälp behövs tillkalla fler vuxna. Vid de tillfällen konflikten inte går att hantera eller lösa i situationen arbeta enligt följande: 1. Samtala med ett barn i taget 2. Lyssna öppet till barnet med målet att få veta vad upplevde/såg/hörde du? 3. Använd gärna papper och penna och rita upp situationen. Utgå neutralt från platsen där det hände och fokusera sedan på händelsen. Målet är att få alla inblandade att förstå vad som hände och att hitta strategier för att hantera liknande situationer i framtiden. 4.En händelseblankett fylls i och lämnas till rektor. 5.Huvudmannen informeras. 6.Det är i vissa fall värdefullt för klasskamrater och andra berörda att informeras om att konflikten är utagerad. Fyll i händelseblankett och lämna till rektor. Vårdnadshavare skall informeras antingen genom klassläraren eller genom annan inblandad vuxen. Ansvar: Rektor och alla vuxna på skolan Vid annan kränkande behandling Kränkningar kan framför allt indelas i fyra typer. Psykosocial kränkning ex utfrysning ryktesspridning Verbal kränkning ex. bli hotat eller utsatt för tillmälen Fysisk kränkning bli knuffad slagen Text- och bildburen kränkning klotter, lappar, sms. mms. Mail. Utredning av ärende Källby Gårds trygghetsgrupp, går in när gruppen får en anmälan/kännedom om att en elev är utsatt för kränkning. Anmälan kan komma från föräldrar, den utsatte, andra elever, personal eller andra vuxna. Vid en utredning arbetar TG enligt följande:
1. TG samlas och går igenom ärendet. 2. Det bestäms vem eller vilka i gruppen som har huvudansvar för ärendet. 3. Ansvarig för dokumentation i ärendet utses. 4. Strategi bestäms för TG.s arbete i det aktuella fallet och arbetet sker alltid tillsammans med klasslärare. 5. Information samlas in genom samtal med den utsatte och hans/hennes vårdnadshavare, vuxna på skolan och den som har anmält ärendet. 6. TG startar samtal med en aktör i taget. Samtalet förs i en rak ton och utgår från kända fakta. En omedelbar förändring av beteendet krävs. Den utsatte ska direkt märka att mobbningen upphört och en tydlig förändring i bemötandet från aktören /aktörerna. 7. Kontakt tas med vårdnadshavare till de inblandade. Här redogörs för vad som kommit fram i samtalet med deras barn. 8. Åtgärdsprogramför var och en av de inblandade upprättas tillsammans med föräldrar 9. Dagliga samtal med den utsatte för att följa upp att förändring skett från aktören/aktörernas sida. Dessa samtal sker under så lång tid den utsatte vill och har behov av det Dagliga samtal med aktörerna i en vecka. Därefter glesar samtalen ut i den takt som anses lämplig i det enskilda fallet. 10.TG fasar ut ur ärendet i en långsam takt. Fortsatt arbete sker för att aktivt främja vänskap och positivt samspel. (se förebyggande åtgärder) Ansvar: Trygghetsgruppen (rektor hålls informerad) Om kränkningen fortsätter sker fortsatta möten tillsammans med rektor som ansvarar för mötena. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Vid diskriminering eller annan kränkning från vuxen mot elev När elever utsätts av någon vuxen på skolan är det rektor som ansvarar för och handlägger ärendet. Anmälan sker till rektor. Rektor arbetar enligt följande: 1. Kontakt och samtal med den utsatte och dennes vårdnadshavare där fakta samlas in. 2. Rektor kontaktar inblandad/inblandade vuxna. 3. Rektor informerar huvudmannen.
4. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras 5. Rektor upprättar åtgärdsprogram för eleven och en handlingsplan för berörd personal. 6. Regelbunden uppföljning sker så länge den utsatte eleven uttrycker ett behov av det. 7. Rektor ansvarar för dokumentation. Ansvar: Rektor Rutiner för uppföljning Åtgärdsprogram för var och en av de inblandade upprättas tillsammans med föräldrar 9.Dagliga samtal med den utsatte för att följa upp att förändring skett från aktören/aktörernas sida. Dessa samtal sker under så lång tid den utsatte vill och har behov av det Dagliga samtal med aktörerna i en vecka. Därefter glesar samtalen ut i den takt som anses lämplig i det enskilda fallet. 10.TG fasar ut ur ärendet i en långsam takt. Fortsatt arbete sker för att aktivt främja vänskap och positivt samspel. (se förebyggande åtgärder) Ansvarig är den person i Trygghetgruppen som har ansvar för ärendet. Rutiner för dokumentation Dokumentationen sker genom upprättande av åtgärdsprogram. Ansvarig för dokumentationen är den som utsetts som ansvarig för ärendet. Rektor har delegerat ansvaret att upprätta åtgärdsprogram till skolans pedagoger. Ansvarsförhållande Rektor har det övergripande ansvaret för att åtgärderna utförs. Ansvaret för att de olika insatserna fördelas på namngivna personer som utses för varje ärende.
16