Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet. Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstinget Kronoberg

Relevanta dokument
Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet?

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Antimicrobial resistance up shit creek without a paddle? Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstinget Kronoberg

Viktoriadagen maj Strama Uppsala län

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama

Bakterier. Har funnits i 3.5. miljarder år. Överstiger antalet människor med en faktor Utgör 60 % av jordens biomassa

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Multiresistenta bakterier

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Infektioner hos äldre

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Nationella och internationella strategier mot antibiotikaresistens. Otto Cars STRAMA

Agenda möte Val av sekreterare för mötet. 2. Genomgång av protokoll från föregående möte

Antibiotikaresistens i blododlingar

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Antibiotikaresistens Antibiotikaförskrivning Vårdrelaterade infektioner. Bengt Wittesjö Smittskydd/Vårdhygien Strama/Infektionsverktyget

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Bli en antibiotikasmart vårdcentral!

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Antibiotikaresistens i blododlingar

ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala

Multiresistenta bakterier och antibiotikaanvändning. Jesper Ericsson Överläkare infektionskliniken Västerås / Strama 12 september 2013

Multiresistenta bakterier

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

Antibiotikaresistens i blododlingar

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Antibiotikaresistens - kampen mot det ansiktslösa hotet

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Antibiotikaresistens i blododlingar

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Minska vårdrelaterade infektioner = rädda antibiotkan. Birgitta Lytsy, specialist och överläkare i vårdhygien 2018

Alexander Fleming Nobelföreläsning 1945

Antibiotikaresistens i blododlingar

Multiresistenta bakterier

Behandling av infektioner med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Erik Torell Infektionskliniken Gävle

Världen i Norden och Norden i världen

Rädda antibiotikan- minska vårdrelaterade infektioner. Birgitta Lytsy, MD, PhD Specialist i vårdhygien Hygienöverläkare Uppsala län 2017

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Antibiotikaresistens i blododlingar

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län

PROJEKTPLAN. Namn: Malin Hagstrand Aldman ST-läkare, Infektionskliniken, Lund, SUS

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom

Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen

MRB Multiresistenta bakterier

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Hur kommer ökande antibiotikaresistens påverka arbetet mot vårdrelaterade infektioner i framtiden?

Antibiotikaresistens i blododlingar

Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås

Antibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö

Strama - antibiotikafrågor och resistens. Stramas huvudbudskap Aktuellt om resistens - VRE. Aktuellt om resistens - VRE

Alexander Fleming Nobelföreläsning 1945

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Aktuellt från Nationella Strama

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Implementering av en ny ESBL-definition

Antimicrobial stewardship program - ASP Vad är det? Gunnar Jacobsson Regionala Strama

MRSA. Information till patienter och närstående

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Finns det några "nya" antibiotika på gång?

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Antibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Transkript:

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstinget Kronoberg

ECDC, Czech ministerial conferance, Prague Maj 2009

Antibiotikaresistens Naturlig resistens förutsättningar för att ett antibiotikum ska verka saknas Orsakar aldrig besvikelse. Förvärvad rvad resistens anskaffandet av för bakterien nya gener med information om mekanismer för antibiotikaresistens (enzymer, förändrade bindningsställen, mm) Överraskning och besvikelse

Resistensutveckling

Selektion Survival of the fittest Överlevnad av den för miljön mest lämpade Bakterier förökar sig genom delning var 15-20:e minut Bakterier: 100 generationer = 24 timmar 1000 generationer = 10 dagar Människa: 100 generationer = 2000 år 1000 generationer = 20 000 år och adapterar sig därför rasande fort till den nya miljön! Evolutionens verklige segrare!

Resistensutveckling Selektion Mängd och typ av antibiotika i miljön Smitta Miljö, förekomst, smittvägar, beteende och mottaglighet.

Smitta Miljö, förekomst, smittvägar, beteende och mottaglighet. Smitta av bakterier mellan människor och människor och miljö, människor, sjukvårdsmiljö, människor och samhälle! Smitta av resistensgener - mellan bakterier och bakterier, bakterier och miljö Mellan individer av samma art Mellan individer av olika arter

Hattstugans dagis

Miljön Selektion + Smitta IVA, KIVA, THIVA, NIVA, Neonatal (+++/+++) Samhällets organisation (dagis, skola, äldreboenden, djurhållning.) och människors beteende (matvanor, bevattning, religion mm) Sjukhuset (++/++) SÄBO, Äldreboendet (+/++) Sjukvårdens organisation: allmän standard, hur vi bygger (enkel- vs. flerbädds-, avstånd mellan sängar). Dagis (+/++) Grisfarm, isoleringsmöjligheter. kycklingfarm (+/+) bemanning, överbeläggning. basala hygienrutiner. Tunnelbanan (-/++) Skola (-/+) Mitt hus i skogsbrynet (-/-)

Kontaktsmitta via händerna är den vanligaste smittvägen. Direkt kontaktsmitta därför att den smittande individen har en infektion på händerna (stafylokocker och streptokocker i eksém, nagelbäddsinfektioner mm). Indirekt kontaktsmitta via förorenade händer (från en patient till nästa via personals händer). Hattstugans dagis

Bakterier smittar! oavsett om de är resistenta eller ej!

Bakterier smittar oavsett om de är resistenta eller ej! Vibrio cholerae KOLERA M. tuberculosis TUBERKULOS N. meningitidis Epidem. hjärnhinneiflammation Neisseria gonorrhoeae GONORRÉ S. pyogenes HALSFLUSS Staphylococcus aureus SSTI, Impetigo Salmonella, EHEC (E. coli) TARMINFEKTIONER Clostridium difficile KOLIT

Fusidic acid Fusidic resistance acid in children in Kronoberg and adults (1990-2007 county Sept) 1990-2008 80,0 Children 0-12 yrs Adults 13-100 yrs Blue: 0 12 years Red: >12 years 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 199001 199006 199011 199104 199109 199202 199207 199212 199305 199310 199403 199408 199501 199506 199511 199604 199609 199702 199707 199712 199805 199810 199903 199908 200001 200006 200011 200104 200109 200202 200207 200212 200305 200310 200403 200408 200501 200506 200511 200604 200609 200702 200707 200712 % Resistance Yearmonth

Addenbrooke s hospital 1990 MRSA control by containment and the breakdown. 800 700 600 500 400 300 200 EMRSA-16 100 0 1990-1 1990-2 1991-1 1991-2 1992-1 1992-2 1993-1 1993-2 1994-1 1994-2 1995-1 1995-2 1996-1 1996-2 1997-1 1997-2 1998-1 1998-2 1999-1 1999-2 2000-1 2000-2 2001-1 2001-2 New patient isolates half year Farrington et al Q J Med 1998; 91: 539-548

Staphylococcus aureus bacteremia Addenbrooke s Hospital 250 200 MRSA MSSA Blood cultures taken 20,000 No. of patient episodes 150 100 50 15,000 10,000 5,000 No. of blood cultures taken 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 year 0

Hospitals affected by EMRSA-3, EMRSA-15, or EMRSA-16 Number of Hospitals 150 125 100 75 50 25 0 EMRSA-15 EMRSA-16 EMRSA-3 1993 1994 1995 1996 1997 Year PHLS Communicable Disease Report 1997; 7 (22): 191

(Sweden) (UK) Data from EARSS

MRSA 2008

Prevalence of MRSA among 422 emergency units across USA. SSTI. Emergency dept, severe SSTI: MRSA 59% (97% USA300) S. aureus isolated from 320 of 422 pts 7/13 (54%) 11/28 (39%) 4/20 (20%) 24/47 (51%) 18/30 (60%) 26/42 (62%) 43/58(74%) 46/69 (67%) 32/58 (55%) 17/25 (68%) 23/32 (72%) Moran GJ et al. N Engl J Med 2006;355:666-74.

Antal nyupptäckta MRSA patienter i Skåne 300 250 200 150 100 50 0-96 -97-98 -99-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08

MRSA Var skedde smittan?

Kunde man gjort nåt i England? färre människor per kvadratmeter bättre ekonomi annan sjukvårdsstruktur o kultur reagerat tidigare fler isoleringsrum fler hygiensköterskor I England där många läkare länge burit slips i vardagsarbetet är den senaste slogan: Gynekologer har alltid föredragit fluga framför slips fråga dem varför!

VRE-epidemin Epidemic curve for clonal spread of health-care related domestic Enterococcus faecium with vanb in eight Swedish counties 2007-2008. Data from SMI, Sweden Stockholm Västmanland Halland Uppsala Värmland Västerbotten Skåne Västra Götaland 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2007 2008

Gramnegativa bakterier och multiresistens Enterobacteriaceae (E.coli, Klebsiella m fl) Pseudomonas aeruginosa Acinetobacter spp Stenotrophomonas maltophilia

ESBL Vanligast hos E.coli, Klebsiella pneumoniae men sprider sig snabbt (plasmider) till andra bakterier. Många, många, många, många olika typer Resistens mot cefuroxim, cefotaxim, ceftriaxon, ceftazidim, cefepim och alla andra cefalosporiner Ofta i kombination med annan resistens (MRB) Ett stort utbrott (pandemi) och flera lokala utbrott Uppsala K.pneumoniae med ESBL och multi-r Kristianstad E.coli med ESBL och multi-r Västerås K.pneumoniae med ESBL och multi-r M fl m fl m fl

ESBL 2002

ESBL 2008

, SMI

Antal nyupptäckta ESBL patienter i Skåne 400 350 300 250 Anmälningspliktig år 2007 200 150 100 50 0? 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Spanien: bärarskap av ESBL-bildande E.coli i tarmfloran! Andelen personer med ESBL-positiva E.coli i tarmfloran 14 12 10 8 6 4 2 0 1991 2003 Rectal - healthy volunteers Faeces, outpatients Faeces, in patients Valverde et al.,j Clin Microbiol. 2004; 42; 4769

Christina Greko, SVA

Konsekvenser av resistensutveckling Empirisk antibiotikabehandling misslyckas..och adekvat terapi fördröjs Smala billiga medel överges till fördel för breda, potenta (och dyrare) medel! Ökad sjukdomsbörda och mortalitet Längre behandlingsoch vårdtider Verksamheter tvingas upphöra Kostnaden för antibiotikabehandling ökar! Nya kostnader för vårdens organisation Medicinska behandlingar ifrågasättas -etik - rationalitet Driver resistens! - ekonomi Påverkar patientens val av vård! Huvuden rullar!

Antibiotikaresistens kostar lidande, död och pengar! Sepsis 30d mortalitet (alla orsaker) S.aureus (EJ MRSA) 1415 (75.9) 17.7 % MRSA 450 (24.1) 30.0 % Behandling Pen, cef, karb. 1151 (61.7) 13.9 % Vankomycin 518 (27.8) 25.7 % Ingen 73 (3.9) 76.7 % John Turnidge and Despina Kotsanas, on behalf of the Australia New Zealand Cooperative on Outcomes in Staphylococcal Sepsis (ANZCOSS, 2008).

Finns det något ljus i tunneln?

Den ena strategin efter den andra synes misslyckas! Kommer det NYA antibiotika? Kan vi minska bruk och missbruk av antibiotika? Kan antibiotikaresistens vändas? Kan vi stoppa spridningen av resistenta bakterier i befolkningen? Kan vi stoppa spridningen av resistenta bakterier inom vård och omsorg?

Bad bugs need new drugs

Nya antibiotika? Nytt antibiotikum Antibiotikaklass? Kommer bakterierna att upptäcka det? Doripenem Karbapenem Nej Dalbavancin Glykopeptid Nej Telavancin Glykopeptid Nej Oritavancin Glykopeptid Nej Ceftobiprol Cefalosporin Nja Iclaprim Folsyreantagonist Nja

Den ena strategin efter den andra synes misslyckas! Kommer det NYA antibiotika? Kan vi minska bruk och missbruk av antibiotika? Kan antibiotikaresistens vändas? Kan vi stoppa spridningen av resistenta bakterier i befolkningen? Kan vi stoppa spridningen av resistenta bakterier inom vård och omsorg?

Variation in outpatient antibiotic use in 26 European countries in 2002 35 30 DDD per 1000 inh. per day 25 20 15 10 5 0 FR GR LU PT IT BE SK HR PL IS IE ES FI BG CZ SI SE HU NO UK DK DE LV AT EE NL Source: Goosens et al, Lancet, 2005; 365: 579-587; ESAC project.

Seasonal variation of outpatient antibiotic use in 11 European countries with quarterly data for 1997-2003 35 Greece DDD / 1000 inhabitants / day 30 25 20 15 10 5 Portugal Belgium Ireland Finland Iceland Slovenia UK Sweden Denmark 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Netherlands

Försäljning av antibiotika i de nordiska länderna 1978-2008 www.strama.se

Den ena strategin efter den andra synes misslyckas! Kommer det NYA antibiotika? Kan vi minska bruk och missbruk av antibiotika? Kan antibiotikaresistens vändas? Kan vi stoppa spridningen av resistenta bakterier i befolkningen? Kan vi stoppa spridningen av resistenta bakterier inom vård och omsorg?

Kan antibiotikaresistens bromsas eller vändas? Med återhållsamt (mängd) och förnuftigt (ändamålsenliga) bruk av antibiotika reduceras belastningen på miljön minskar anrikning av redan resistenta bakterier särskilt viktigt i det lilla rummet (IVA, Neonatal, sjukhus, etc) bromsas resistensutveckling

4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Trimethoprim and trimethoprim-sulfamethoxazole use (prescriptions /1000 inh), 2000-2006 Jan-00 Mar-00 May-00 Jul-00 Sep-00 Nov-00 Jan-01 Mar-01 May-01 Jul-01 Sep-01 Nov-01 Jan-02 Mar-02 May-02 Jul-02 Sep-02 Nov-02 Jan-03 Mar-03 May-03 Jul-03 Sep-03 Nov-03 Jan-04 Mar-04 May-04 Jul-04 Sep-04 Nov-04 Jan-05 Mar-05 May-05 Jul-05 Sep-05 Nov-05 Jan-06 Mar-06 May-06 Jul-06 Sep-06 Nov-06 Red = Kronoberg county Blue = Sweden TRICK-studien, Kronobergs län, M.Sundquist et al 2008

30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% E. coli resistance rates in, Kronoberg county 1991-2006 (Resistance defined as nonsusceptibles using epidemiological cut-offs) trimethoprim Oct-90 Mar-91 Jul-91 Dec-91 May-92 Oct-92 Mar-93 Aug-93 Jan-94 Jun-94 Nov-94 Apr-95 Sep-95 Feb-96 Jul-96 Dec-96 Apr-97 Sep-97 Feb-98 Jul-98 Dec-98 May-99 Oct-99 Mar-00 Aug-00 Jan-01 Jun-01 Nov-01 Apr-02 Sep-02 Jan-03 Jun-03 Nov-03 Apr-04 Sep-04 Feb-05 Jul-05 Dec-05 May-06 Oct-06 TRICK-studien, Kronobergs län, M.Sundquist et al 2008

Den ena strategin efter den andra synes misslyckas! Kommer det NYA antibiotika? Kan vi minska bruk och missbruk av antibiotika? Kan antibiotikaresistens vändas? Kan vi stoppa spridning av resistenta bakterier i befolkningen? Kan vi stoppa spridningen av resistenta bakterier inom vård och omsorg?

Screening of congress participants Pig-health 2006, Copenhagen 2006: 272 from 38 countries screened 34 (12.5%) positive for MRSA ESBL KPC

Vad göra? Ska man tacka nej till sjukhusvård?! Ska jag låta dom remittera mig eller mitt barn till ett sjukhus eller en klinik med svåra resistensproblem! Ska jag som vårdpersonal informera anhöriga i sb m remittering?

Undvik organiserat äldreboende! Passa inte snoriga barnbarn! Stanna hemma! Åk inte söderut på semester! Prova hundspann på Svalbard. Om du åker söderut - byt inte normalflora med lokalbefolkningen! - ta med mat hemifrån! - ha endast sex med medhavd partner! Om du hamnar på sjukhus låt ingen ta i dig förrän du sett att de spritat händerna till armbågen!

Den ena strategin efter den andra misslyckas! Kommer det NYA antibiotika? Kan vi minska bruk och missbruk av antibiotika? Kan antibiotikaresistens vändas? Kan vi stoppa nya resistensmekanismer? Kan vi stoppa spridningen av resistenta bakterier i befolkningen? Kan vi stoppa spridningen av resistenta bakterier i vård och omsorg?

Basala hygienrutiner förebygger att patienten, andra patienter och vårdpersonal blir smittade eller bärare! Denna strategi har omedelbar effekt, är lättbegriplig och logisk, genomförbar oavsett utbildningsnivå och intellektuell kapacitet!

Att klä sig för handhygien! -den korta ärmen i vård och omsorg möjliggör handhygien! -inga smycken, klocka eller piercing nedom armbågen!

Handhygien före mötet med varje patient! och känner man sig lite kladdig efter finns det inget som hindrar handhygien också efter mötet med patienten!

Informera patienten! Då kommer patienten påminna

Resistance to anti-tubercular drugs: MDR-TB among new TB cases 1994-2007 5.3 % of all TB cases are MDR-TB XDR-TB present in 45 countries 489,000 new MDR-TB cases in 2006 Up to 22% of MDR-TB are XDR-TB in the former Soviet Union Source: Global Project on Anti-Tuberculosis Drug Resistance Surveillance, WHO, 2008 and Anti-Tuberculosis Drug Resistance in the World, Volume 4, WHO, 2008 Source: Anti-tuberculosis drug resistance in the world, Volume 4, 2008

Vad är multiresistens? Multiresistens Antibiotikaresistens hos en bakterie i sådan grad att etablerade antibiotika inte kan användas i behandling.

The awful six Infectious Disease Society of America 2007:...six resistant pathogens posing serious threats to patients for which there are few or no drugs in late-stage development. As physicians who treat growing number of patients with these infections, we consider this a crisis (Clin Infect Dis 2006; 42: 657): Carbapenemresistenta Acinetobacter (CRAB) Multiresistenta P. aeruginosa (MRPA) ESBL-producerande E. coli och Klebsiella spp. Meticillinresistenta S. aureus (MRSA) Vankomycinresistenta enterokocker (VRE) Multiresistent M.tuberculosis

I England där många läkare bär slips i vardagsarbetet är den senaste slogan: Gynekologer har alltid föredragit fluga framför slips!

Klinisk mikrobiologi, Centrallasarettet, Växjö (klinikchef) Institutionen för Infektionsmedicin, Akademiska Sjukhuset, Uppsala (anst) Smittskyddsinstitutet (anställd) Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) (styrelse) RAFs metodgrupp, RAF-M (ordf) European Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing (ordf) British Society for Antimicrobial Chemotherapy (styrelse) Clinical Laboratory Standards Institute, USA (advisor) European Society for Clinical Microbiology and Infectious Diseases (styr) EARSS (advisor) NEQAS (styrelse)

Handhygien före f och efter Handhygien före f och efter mötet med varje patient! mötet med varje patient! Handhygien före f och efter Handhygien före f och efter mötet med varje patient! mötet med varje patient! Handhygien före f och efter mötet med varje patient! Handhygien före f och efter mötet med varje patient! Handhygien före f och efter mötet med varje patient! Handhygien före f och efter mötet med varje patient! Handhygien före f och efter mötet med varje patient! Handhygien före f och efter mötet med varje patient! Handhygien före f och efter mötet med varje patient! Handhygien före f och efter mötet med varje patient!

35-årig man, trafikolycka i Jugoslavien. Krosskador buk och thorax. Grav hjärnskada. Tracheostomerad. Växt i trachsekret/pleuradrän av rejäl bukett; Providencia stuartii resistent mot alla utom IMIPENEM-I, GENTAMICIN-I, TIGECYKLIN-I. Acinetobacter: TrimSulfa-S och TOBRAMYCIN- S Pseudomonas aeruginosa endast CEFTAZIDIM- S/I MRSA VRE Burkholderia cepacia: R för allt Klebsiella pneumoniae IMIPENEM-S

Hospitals affected by EMRSA-3, EMRSA-15, or EMRSA-16 Number of Hospitals 150 125 100 75 50 25 0 EMRSA-15 EMRSA-16 EMRSA-3 1993 1994 1995 1996 1997 Year PHLS Communicable Disease Report 1997; 7 (22): 191