Budget 2017-2020 DOKUMENTNAMN Budget 2017-2020 GILTIGHETSPERIOD 2017-2020, till ny antas DOKUMENTTYP Allmänna anvisningar BESLUTAT/ANTAGET KF 2017-01-16 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen VERSION 2 DOKUMENTANSVARIG Kommunledning REVIDERAT 2017-01-09
Innehållsförteckning Budget 2017-2020... 0 Omvärldsanalys... 3 SKL:s bedömning av utvecklingen i Sverige... 3 Pajala kommun... 3 Befolkning och arbetsmarknad... 3 Socialnämnd... 3 Kultur- och utbildningsnämnd... 4 Plan- och miljönämnden... 4 Kommunstyrelsen... 4 Löneökningar och pensioner... 5 Investeringsramar... 5 Välfärdsmiljoner... 5 Mål för planperioden... 6 Kommunfullmäktiges vision för 2015-2018... 6 Samhälle... 6 Kund och brukare... 6 Kommunal service... 7 Ekonomi... 7 Medarbetare... 7 Tidplan... 8 Förändringar mot antagen plan 2016... 8 Avstämning av ekonomiska mål mot föreslagen budget... 9 Driftramar 2017-2020... 10 Investeringsram 2016-2020... 11 Investeringsbudget 2017... 11 Resultatbudget... 12 Balansbudget... 12 Finansieringsbudget... 13 Kommunstyrelsen... 14 Reservationer i budgetdirektiv som berör nämnden ej i ramen... 14 Verksamhetsbeskrivning... 14 Konsekvenser av föreslagen budgetram 2017... 15 Konsekvenser av föreslagen budgetram 2018 och framåt...16 1
Konsekvenser av förslag investeringar 2017...16 Socialnämnd... 18 Reservationer i budgetdirektiv som berör nämnden ej i ramen... 18 Verksamhetsbeskrivning... 18 Konsekvenser av föreslagen budgetram 2017...19 Konsekvenser av föreslagen budgetram 2018 och framåt...19 Konsekvenser av tförslag investeringar 2017...19 Plan- och miljönämnd... 20 Reservationer i budgetdirektiv som berör nämnden ej i ramen... 20 Verksamhetsbeskrivning... 20 Konsekvenser av föreslagen budgetram 2017... 20 Konsekvenser av föreslagen budgetram 2018 och framåt... 20 Konsekvenser av förslag investeringar 2017... 20 Kultur- och utbildningsnämnd... 21 Reservationer i budgetdirektiv som berör nämnden ej i ramen... 21 Verksamhetsbeskrivning... 21 Konsekvenser av föreslagen budgetram 2017... 21 Konsekvenser av föreslagen budgetram 2018 och framåt... 23 Konsekvenser av förslag investeringar 2017... 23 2
Omvärldsanalys SKL:s bedömning av utvecklingen i Sverige Den svenska ekonomin utvecklades mycket starkt i fjol med en ökning av BNP på närmare 4 procent i kalenderkorrigerade termer. Framöver beräknas tillväxten bli något lägre första halvåret var utvecklingen mer dämpad. Den svenska ekonomin fortsätter däremot att utvecklas betydligt starkare än ekonomin i många andra länder. Förklaringen är en stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Investeringarna och inte minst byggnadsinvesteringarna växer snabbt. Jämfört med bedömningen som SKL presenterat tidigare under året har stora förändringar skett framför allt beroende på nya prognoser vad gäller antalet flyktingar. Migrationsverket gör prognos på 34 500 asylsökande 2017 samt att tillströmningen av ensamkommande barn blir 3 500. En fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen och därmed också skattunderlaget växer snabbt. Skatteunderlaget ökar i år och nästa år med drygt 2 procent i reala termer vilket är ungefär dubbelt mot normalt. Samtidigt når arbetslösheten nästa år ner mot 6,5 procent. Pajala kommun Befolkning och arbetsmarknad Under hösten 2015 växte flyktingverksamheten stort. Antalet ensamkommande barn ökade från 29 personer till 70 på två månader och i samband med detta öppnades tre nya HVB-hem. Ett antal asylboenden har öppnat under hösten och detta har medfört att arbetslösheten, trots gruvstängningen inte ökat drastiskt, andelen arbetslösa var i juli 2016 4,5 % jämfört med 3,7 % samma månad 2015. Befolkningen har inte minskat under 2016 i den takt som befarats. Preliminärt har kommunen endast minskat med 86 personer sedan årsskiftet fram till 1 november 2016. Det är tack vare den stora invandringen som minskningen inte blivit så stor. Befolkningen uppgår preliminärt till 6 112 personer. Födelsenetto -52 In- och utflyttade -177 Invandrare/utvandrare +143 Summa -86 Socialnämnd Inom socialnämnden ser man en ökning av antalet äldre på sikt. Idag är man nere på låga nivåer men redan från 2017 förväntas antalet öka. Det finns idag svårigheter med 3
att rekrytera personal till hemtjänst och äldreomsorg framför allt har det varit kännbart i Tärendö och Junosuando-områdena där det varit en stor ökad ärendemängd. För att klara av att hantera den ökning som kommer ske av äldre måste strukturella åtgärder vidtas - bl.a. kommer ett nytt äldreboende behövas inom en snar framtid. Inom verksamheten för funktionsnedsatta har en volymökning skett under 2013-2015 och nämnden har fått en viss kompensation via tilläggsanslag. För placeringar inom IFO, vilka ökat de senaste åren, finns ingen beredskap och nämnden önskar en budget för ändamålet som kan används vid behov. Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsnämnden har idag ett stort antal barn inom skola och förskola som är asylsökande. Totalt från förskola till gymnasieskola finns runt 180 barn som är barn till asylsökande eller ensamkommande barn. Dessa finns i Pajala c-ort, Korpilombolo samt Junosuando. Nämnden fortsätter planeringen med flytt av klasserna 6-9 från Tärendö och Junosuando. Även med det ökande antalet barn förväntas alla rymmas i Pajala centralskola i dagsläget. På längre sikt bedöms inte antalet barn i kommunen öka och med utvecklingen av antalet äldre är beredskapen att på sikt ytterligare vidta åtgärder. Som verksamheten ser ut idag måste ytterligare strukturella åtgärder till inom främst skolverksamheten göras om nämndens ramar minskar. De övriga verksamheterna inom nämndens område är så marginella i förhållande till grundskolan att några större ingrepp inte kan göras inom dessa verksamheter. Plan- och miljönämnden Inom plan, bygg och miljö pågår en översyn om sammanslagning av tre kommuners verksamhet till en nämnd samt en eventuell gemensam planhandläggare. Nämnden bedömer att budgeten för bostadsanpassning inte kommer vara tillräcklig under 2016 på grund av en ökad mängd ärenden. Räddningstjänsten har behov av nya fordon till sin verksamhet för att klara hela kommunen. Kommunstyrelsen Bredbandsutbyggnaden är en stor knäckfråga för kommunen. I de statsbidrag som finns idag finns krav på medfinansiering på 50 % vilket innebär att kommunens kostnad i en eventuell fortsatt utbyggnad blir mycket hög. För underhåll och reparationer av det befintliga stadsnätet finns idag ingen budget vilket under 2015 uppgick till 1 mkr. Landstinget har beslutat om nedläggning av busslinjen Pajala Karesuando. En bibehållen linjetrafik medför en stor kostnadsökning för kommunen, antingen som kollektivtrafik under kommunstyrelsen eller som skolskjutsar inom kultur- och 4
utbildningsnämnden. Diskussioner pågår fortfarande med Länstrafiken om denna linje. Inom tekniska avdelningen samt verksamhetsfastigheterna finns samma problem som med stadsnätet d.v.s. driftmedlen är inte tillräckliga för att klara nödvändiga underhållsåtgärder och reparationer, vilket gör att de läggs som investeringar istället. En ny policy för investeringar är under utarbetande vilket kommer förtydliga vad som ska tas som investering respektive drift. Löneökningar och pensioner Kommunen budgeterar med 2,6 % i löneökning för de kommande åren. Pensionskostnaderna förväntas öka under de kommande åren. Investeringsramar Utifrån de antagna ekonomiska målen är investeringsramen satt till 17 mkr de kommande åren. Välfärdsmiljoner Regeringen presenterade den 13 april, vid sidan av vårpropositionen, en preliminär fördelning mellan kommuner respektive landsting av de tidigare aviserade 10 miljarderna utifrån flyktingsituationen. Beräkningen kommer att uppdateras med aktuell statistik och fastställas senare under året. Pengarna kommer att fördelas dels efter invånarantal och dels efter en fördelningsnyckel som tar hänsyn till asylsökande och nyanlända. 70 procent av bidraget kommer att fördelas utifrån antalet asylsökande och nyanlända, och 30 procent utifrån antal invånare. Denna övergripande fördelning föreslås vara densamma 2018. Den kommunvisa och landstingsvisa fördelningen 2018 och framåt kommer dock att räknas om med hänsyn till asyl- och flyktingmottagandet. Under 2019 och 2020 kommer bidraget i större utsträckning att fördelas utifrån invånarantal. År 2021 kommer hela beloppet att ingå i det generella statsbidraget. Sveriges kommuner och landsting har gjort preliminär beräkning för respektive kommun och för Pajala är den enligt tabellen nedan. Mkr 2017 2018 2019 2020 Del fördelning efter invånarantal Fördelning efter asylsökande samt kommunmottagna Ingår i generellt statsbidrag Se 2017 Se 2017 Se 2017 8,9 6,4 3,8 0 5
Mål för planperioden Arbetet med att utarbeta nya mål och strategier för planperioden kommer att påbörjas under året. Vad gäller ekonomiska mål har kommunfullmäktige antagit nya mål 2016-04-11 men övriga perspektiv kommer utvecklas under 2016. Kommunfullmäktiges vision för 2015-2018 Målarbetet är under arbete i kommunen. En ny strategi kommer eventuellt tas under hösten 2016/våren 2017. Detta dokument redovisar dock den som fastställts tidigare. Ett gott liv i en levande kommun För att uppnå denna vision har kommunfullmäktige satt upp ett antal perspektiv som verksamheterna ska arbeta utifrån Samhälle Kund och brukare Kommunal service Ekonomin Medarbetare Samhälle Mål Pajala kommun ska erbjuda en hög livskvalitet och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här. Strategier Vi ska verka för: tillgång till livslångt lärande med tidsenlig teknik tillgång till trygg vård och omsorg tryggad bostads-försörjning utifrån olika gruppers behov förutsättningar för tillväxt och sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv meningsfull och aktiv kultur och fritid speciellt för ungdomar ett starkt miljö och klimatarbete en uthållig infrastruktur Kund och brukare Mål Pajala kommuns invånare ska få tjänster av god kvalitet, ett gott bemötande och känner delaktighet. 6
Strategier Vi ska verka för att: brukare/ kunder blir nöjda med tjänsternas kvalitet Kommunal service Mål Pajala kommuns service ska vara uppskattad och effektiv med ett kontinuerligt förbättringsarbete. Strategier Vi ska verka för: effektiva processer och ett kontinuerligt förbättringsarbete alternativa driftsformer kan utredas för verksamheter förutom socialtjänst samt utbildning om dessa är mer effektiva än egen regi Ekonomi Mål Pajala kommuns ekonomi ska vara uthållig och i balans. Strategier Resultatet ska vara minst 1 % av skatteintäkter och bidrag Nettokostnaden ska vara 94 % - med nettokostnaden avses verksamhetens intäkter och kostnader exklusive avskrivningar jämfört med statsbidrag och skatteintäkter. Löneökningarna ska inrymmas inom budgeterad ram Amorteringen ska öka och vid slutet av planperioden vara minst 7 mkr per år Investeringar ska vara maximalt 17 mkr Soliditeten ska öka Medarbetare Mål Pajala kommun är en attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden. Strategier Vi ska verka för: hög arbetstillfredsställelse ett gott ledarskap där varje chef är en tydlig arbetsgivarföreträdare rekrytering alla nyanställningar erbjuds heltidsjobb attraktiva arbetsförhållanden (lön/ledighet/livskvalitet) 7
Tidplan Tidplanen för budgetprocessen för 2017-års budget beskrivs nedan: Februari 2016 Inledning budget 2017-2020 April 2016 Maj 2016 Juni 2016 Augusti/september Ekonomiska mål Budgetdag, kommunstyrelsen föreslår budgetdirektiv Kommunfullmäktige antar budgetdirektiv Strategidagar, budgetberedning 12 september Kommunstyrelsen föreslår budget 2017-2020 samt skattesats 26 september KF antar budgetdirektiv och skattesats Sept-okt Politiska partier arbetar med att fördela sparbeting på -15 mkr och utforma deras vision för 2018 September-december Nämnder och verksamheter fördelar 2017 års ramar till verksamheterna 31 oktober Kommunstyrelsen föreslår ramar för 2018 som nämnderna får i uppdrag med att inkomma med konsekvenser till. Mars 2017 Nämnder/styrelser presenterar konsekvenser som budgetramar 2018 innebär. Förändringar mot antagen plan 2016 KS-au samt nämndspresidierna föreslår att återställningen av tilläggsbudgetar 2015 inte genomförs enligt planen. Beredningen under hösten föreslår att kommunstyrelsens ram ökar med 1,0 mkr med anledning av kollektivtrafikens kostnadsökning. Utöver detta föreslås en pott till fullmäktiges förfogande som ska täcka kostnadsökningar och volymökningar inom nämnder och styrelser. Potten uppgår till 5,0 mkr. 8
Avstämning av ekonomiska mål mot föreslagen budget Mål 2017 2018 2019 2020 Resultat 1 % av skatter och bidrag Investeringar 17 mkr 1,0 % 1,0 % 1,0 % 1,0 % Nettokostnad 94 % 94 % 94 % 94 % 94 % Ökande amorteringar Ökande soliditet Löneökningar inom ram För att klara de ekonomiska målen måste sparkrav läggas ut från 2018. Mkr 2017 2018 2019 2020 Sparkrav för att nå ekonomiska mål -0,3-19 -29-46 De politiska partierna i kommunfullmäktige får i uppdrag att inkomma till kommunstyrelsen 31 oktober med en vision om hur 2018 ska se ut. Utifrån visionen ska sparkrav på minst 19 mkr läggas ut på nämnderna. 2019 ska ytterligare 10 mkr (total besparing 29 mkr) bort från driftkostnaden samt för år 2020 ytterligare 17 mkr. Fram till 2020 måste driftkostnaderna ner med 46 mkr eller ca 10 % av nettokostnaden. Läggs dessa sparkrav ut kommer budgeten klara samtliga mål förutom att nettokostnaden är något hög. För att nå det målet måste besparingen öka med runt 2 mkr. 9
Driftramar 2017-2020 Mkr Plan Plan Plan Plan Plan 2016 2017 2018 2019 2020 Kommunfullmäktige 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 Revisionen 0,85 0,85 0,85 0,85 0,85 Överförmyndare 0,79 0,79 0,79 0,79 0,79 Valnämnd 0,20 0,20 0,20 0,20 0,20 Kommunstyrelsen 103,2 98,0 101,6 101,6 101,6 Löneökningar 1,07 0,30 Sparkrav -5,50 Bemanningsfunktion 1,22 Procapita 1,07 Tilläggsbudget 2015-0,37 Kommunikationer/stadsnät 1,00 Justering kaptialtjänst -0,40 Summa kommunstyrelsen 98,0 101,6 101,6 101,6 101,6 Socialnämnd 178,4 177,3 176,9 176,9 176,9 Löneökningar 5,03 1,75 Sparkrav -4,00 Bemanningsfunktion/procapita -2,13 Tilläggsbudget 2015-2,17 Volymökning Socialnämnd 177,3 176,9 176,9 176,9 176,9 Plan- och miljönämnd 9,0 9,1 9,1 9,1 9,1 Besparing 2016-2019 Löneökningar 0,10 0,03 Plan- och miljönämnd 9,1 9,1 9,1 9,1 9,1 Kultur- och utbildningsnämnd 98,5 95,3 95,7 95,7 95,7 Sparkrav -4,0 Tilläggsbudget 2015-1,2 Procapita -0,2 Löneökningar 2,00 0,50 Kultur- och utbildningsnämnd 95,3 95,7 95,7 95,7 95,7 Lapplands gymnasium, komvux, högskola 36,7 36,7 39,9 38,7 38,7 SUMMA 417,9 421,5 424,6 423,5 423,5 Finansieringen Nämndernas underskott Löneökningar 3,2 10,2 21,9 30,7 44,5 Fullmäktiges ram 5,0 5,0 5,0 5,0 Kapitaltjänst anläggningar -23,1-22,1-22,1-22,1-22,1 Pensionskostnader 14,5 15,5 16,0 16,5 17,5 Driftramar exklusive avskrivningar 412,5 430,1 445,4 453,6 468,4 10
Investeringsram 2016-2020 Mkr Plan Plan Plan Plan Plan 2016 2017 2018 2019 2019 Investeringsram 17 17 17 17 17 Investeringsramens fördelning tas i samband med budgeten för 2017 antas. Förslag till fördelning Investeringsbudget 2017 Verksamhet Ändamål Belopp tkr Kost o Hygien Serveringsdisk 250 Flygplatsen LLZ 1 000 Flygplatsen GP Tekniska Snöskopa 150 Tekniska Sandspridare 65 Tekniska Grusflak Tekniska Sopbil 1 050 Tekniska Container Tekniska VA 2 000 Tekniska Ledningsnät 1 500 Tekniska Gator 2 500 Tekniska Trivselhöjande 200 Stadsnät Vattenfallåtgärder IT Dataskyddslagen Stadsnät Kirunavägen Fastigheter MSB 750 Fastigheter Övriga åtgärder 4 500 Summa Kommunstyrelsen 13 965 SOC Inventarier 500 KUN IT, inventarier 1 000 Räddningstjänsten Brandbil, tankbil 1 500 Summa totalt 16 965 11
Resultatbudget Befolkning 1/11 året innan 6 204 6 104 6 008 5 908 5 808 Mkr Budget Plan Plan Plan Plan 2016 2017 2018 2019 2020 Verksamhetens intäkter 103,0 104,5 104,5 104,5 104,5 Verksamhetens intäkter 103,0 104,5 104,5 104,5 104,5 Verksamhetens kostnader -515,5-534,6-549,9-558,1-572,9 Ej fördelat sparkrav 0,3 18,7 28,8 46,1 Avskrivningar -15,0-16,0-16,0-16,0-16,0 Verksamhetens nettokostnader -427,5-445,8-442,7-440,8-438,3 Skatteintäkter 290,1 289,0 288,1 290,1 292,7 Sluträkning -2,7 S:a skatteintäkter 290,1 286,3 288,1 290,1 292,7 Generella statsbidrag 135,7 147,4 145,1 143,7 142,3 Statsbidrag flykting 8,9 6,4 3,8 0,0 Kommunal fastighetsavgift 12,0 12,2 12,2 12,2 12,2 S:a statsbidrag 147,7 168,5 163,7 159,7 154,5 Finansiella intäkter 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Finansiella kostnader -5,5-5,5-5,5-5,5-5,5 Årets resultat 5,7 4,5 4,6 4,5 4,5 Balansbudget Mkr Plan Plan Plan Plan Plan 2016 2017 2018 2019 2020 Tillgångar Anläggningstillgångar 310,6 309,1 308,1 306,6 305,1 Omsättningstillgångar 86,2 88,2 91,2 94,2 97,2 Likvida medel 13,3 12,2 10,3 8,0 4,6 Summa tillgångar 410,1 410,1 409,6 408,8 406,9 Skulder och Eget kapital Eget kapital 145,7 151,2 155,2 159,4 163,5 Avsättning pensioner 15,3 14,3 14,3 14,3 14,3 Långfristiga skulder *) 160,4 155,9 151,4 146,4 140,4 Kortfristiga skulder 88,7 88,7 88,7 88,7 88,7 S:a skulder & Eget kapital 410,1 410,1 409,6 408,8 406,9 Specifikation av det egna kapitalet Rörelsekapital 10,8 11,8 12,8 13,5 10,1 Anläggningskapital 134,9 139,4 142,4 145,9 150,4 Summa 145,7 151,2 155,2 159,4 163,5 Omsättning lån 38 15 12 34 Efter 2020: 30,5 mkr 12
Finansieringsbudget Plan Plan Plan Plan Plan Mkr 2016 2017 2018 2019 2020 Den löpande verksamheten Årets resultat 5,3 5,4 4,0 4,2 4,1 Justering för ej likviditetspåverkande poster 15,0 15,5 16,0 16,0 16,0 Minskning av avsättningar pga utbetalningar 1,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Medel från verksamheten 21,3 22,9 22,0 22,2 22,1 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 21,3 22,9 22,0 22,2 22,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -17,0-17,0-17,0-17,0-17,0 Investering stadsnät -2,5-2,5-2,5-2,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -17,0-19,5-19,5-19,5-19,5 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagana lån Amortering av långfristiga skulder -4-4,5-4,5-5 -6 Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av avsättningar pga utbetalningar Kassaflöde från finansieringen -4,0-4,5-4,5-5,0-6,0 Årets kassaflöde 0,3-1,1-2,0-2,3-3,4 Likvida medel vid årets början 13,0 13,3 12,3 10,2 8,0 Likvida medel vid årets slut 13,3 12,3 10,3 8,0 4,6 Justeringar för av- och nedskrivning 15,0 15,5 16,0 16,0 16,0 Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Summa 15,0 15,5 16 16 16 13
Kommunstyrelsen Mkr 2016* 2017 2018 2019 Budget 98,0 101,6 101,6 101,6 Prognos 93,0 Avvikelse +5,0 Ramen 2016 inkluderar löneökningar för samtliga. Kapitaltjänsten justeras i januari/februari Reservationer i budgetdirektiv som berör nämnden ej i ramen Stadsnät Löneökningarna kompenseras för efter genomförd revision Förändringar i avskrivningar och internränta med anledning av investeringar medför förändrad ram. Avskrivningar och internränta för 2016 är ännu preliminär. Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen har ett helhetsansvar för kommunens utveckling och därmed särskilda övergripande uppgifter ifråga om samordning, ledning och styrning av den kommunala verksamheten och ekonomin. Kommunstyrelsen ska således utifrån ett helhetsperspektiv följa och främja utvecklingen inom olika samhällssektorer samt utifrån fullmäktiges strategiska program leda och samordna utformningen av den kommunala målstyrningsprocessen. Styrelsens ledningsfunktion innebär samordningsansvar för bl a demokratifrågor och brukarinflytande, kommunens personal- och lönepolitik, näringslivs- och arbetsmarknadsinsatser, markförsörjning och bostadspolitik, trafik- och kommunikationsfrågor, beredskaps-, säkerhets- och energifrågor, mellankommunala samverkansformer och vänortssamarbete samt generella övergripande planeringsfrågor. Kommunstyrelsen svarar vidare för bl a Samordnande kommunledningsfunktioner och den centrala nämndsadministrationen, Kommunens ekonomiska förvaltning och den centrala ekonomiadministrationen, Personalfunktionen och den centrala löneadministrationen, Informationsverksamheten med marknadsföring och kommunstatistik, Datasamordning och IT-utveckling, Ansvar för stadsnät, Post- tele och arkivhantering, Valadministration, Inköpssamordning, I samverkan med Pajalabostäder AB fastighetsrätt och försäkringsfrågor samt fastighetsförvaltning med drift och underhåll 14
I samverkan med LKF ges energirådgivning, gymnasieutbildningar, lärcentra samt högskoleutbildningar Lokalvård och kosthållningsverksamhet teknisk administration, kommunaltekniska verksamheter med vatten och avlopp, renhållning och väghållning m m Verksamheten vid Pajala flygplats, I samverkan med Pajala utveckling AB sker näringslivsinriktade insatser, byaoch landsbygdsutveckling samt EU-samordning, Arbetsmarknadspolitiska sysselsättningsbefrämjande åtgärder, Jord- och skogsbruksfrågor samt fiskevårds- och renskötselfrågor m m. Utifrån sitt samordningsansvar skall kommunstyrelsen vidare med uppmärksamhet följa bl a natur- och miljövårdsfrågorna, folkhälso- och friskvårdsfrågorna, fritids- och kulturpolitiken, utbildningsformerna och de sociala omsorgerna samt då verka för en god behovsbaserad kommunal service i olika former. Konsekvenser av föreslagen budgetram 2017 För kanslienheten (inklusive växel och vaktmästeri) bedöms den föreslagna budgetramen inte ha någon påverkan. Ekonomienheten har dragit ner en tjänst vid årsskiftet vilket har resulterat i svårigheter att ge verksamheterna det stöd som behövs. Detta bedöms fortsätta även under 2017 om budgeten är den samma. Budgeten för mellankommunal samverkan är 600 tkr men utfallen kommer vara närmare 700 tkr. Ingen kompensation för att avgifterna till SKL samt Norrbottens Kommuner ökar vilket kommer att medföra ett underskott under 2017. Gällande kollektivtrafik bedöms ett stort underskott om ingen ramjustering görs. Under 2016 beräknas underskottet vara ca 1,1 mkr på helår vilket blir det samma under 2017. Kostnaderna för stöd till politiska partier och hyror till föreningar bedöms hållas inom budget. Blockhyrorna, vilka innefattar äldreomsorgens hyror, har länge varit något av ett sorgebarn. Utfallet bör dock bli bättre när Gläntan börjar betala in hyresintäkter. För personal- och löneavdelningen bedöms inga konsekvenser uppstå av föreslagen budget Avseende verksamhetsfastigheterna finns osäkerhet kring hur mycket driftskostnaderna kan sänkas i samband med de minskade skolverksamheterna i Junosuando, Korpilombolo och Tärendö. Besparingskravet för detta är redan satt för 2017 vilket är målet. Hur det lyckas realiseras kommer att visa sig under året. Fortfarande finns en avsaknad av underhållsbudget i verksamheten, vilket i längden inte är bra vare sig för fastigheternas ekonomiska värde eller för verksamheten som bedrivs i den. El och värmepriserna bedöms vara oförändrade. För arbetsmarknadssidan så finns idag ingen budget för den person som är anställd för att jobba med arbetsmarknadsfrågorna. Kostnaderna för den anställde finansieras till fulla av medel från Integrationssamordningen. Det utgör inget problem i dagsläget och förmodligen inte heller under 2017. Däremot så har det tillkommit en del nya arbetsuppgifter bl.a. det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och en önskan 15
om ett utökat samarbete med AF för unga arbetslösa (DUA) och långtidsarbetslösa. Önskvärt vore att man kunde se över budgeten för högskolepraktik om man vill få fart på Sommarskolan 2017 från 23tkr idag till ca 75tkr 2017. För näringslivsverksamheten ses inga negativa konsekvenser för 2017. För IT-avdelningens del finns en osäkerhet kring lönekostnaderna pga. en väntad pensionsavgång. Det finns heller inte budgeterat för några större verksamhetsförändringar inom IT/teknik i t ex skola och omsorg. Driften av stadsnätet väntas gå med underskott även under 2017 pga. för litet kundunderlag. Inom VA finns ett behov av en ökad driftsram för akuta och oförutsedda händelser. Under 2016 ses en överskridning av budget vilken förväntas bli den samma under 2017 om ingen ramjustering genomförs. För flygets del ses inga konsekvenser av föreslagen driftsbudget. Kost och hygien betalar varje månad ut ett måltidbidrag till Kangos friskola om ca 16 tkr (2016), beloppet är beroende på hur många elever som går i skolan. Som det ser ut i dagsläget kommer Kangos friskola att öka sitt elevunderlag med ca 20 barn vilket i sin tur resulterar i ett ökat måltidbidrag om ca 100-150 tkr/år beroende på antal elever som flyttar till Kangos friskola. Om ingen ramjustering sker beräknas underskottet bli det samma. Konsekvenser av föreslagen budgetram 2018 och framåt Utifrån nuvarande budgetram bedöms konsekvenserna vara de samma som för 2017 om inget sparkrav läggs på kommunstyrelsen. För IT-avdelningen förändras lagstiftningen kontinuerligt vilket ställer högre krav på verksamheten gällande kontroll och säkerhet. Utan ramökningar för ökade personalkostnader kommer verksamheten framöver inte att klara de krav som ställs. Konsekvenser av förslag investeringar 2017 Den tekniska verksamheten framför att behovet av att få investera i en ny sopbil blivit akut under sensommaren 2016 och att den bör prioriteras i investeringsbudgeten för 2017. Konsekvenserna blir annars stora störningar i renhållningen med ökade kostnader och försämrad service. Det framförs även att ett akut behov har uppstått gällande reningsverket i Kainulasjärvi där ett investeringsbehov på uppskattningsvis 1 miljon kr har uppkommit. För stadsnätet saknas helt investeringsbudget i förslaget vilket innebär att ingen utbyggnad av bredbandsnätet kommer att genomföras under 2017. För den långsiktiga planeringen finns ett behov av att fatta ett inriktningsbeslut om kommunens ambitioner gällande fortsatt bredbandsutbyggnad. IT har en investeringsbudget beviljad för 2016 vilken kan nyttjas även under 2017 om en framskjutning beviljas. 16
Gällande investeringsbudgeten för MSB-projektet Kommunal ledningsplats överskrider det förslag som MSB presenterat investeringsbudgeten för projektet som beviljades för 2016. Om projektet ska slutföras under 2017 krävs en ytterligare investering om 600 000 kr för 2017. Denna investering föreslås kompenseras av IT:s föreslagna investeringsbudet för 2017 och förutsätter att den framskjutning som beskriv i stycket ovan bifalls. 17
Socialnämnd Mkr 2016* 2017 2018 2019 Budget 177,3 176,9 176,9 176,6 Prognos Avvikelse Ramen 2016 inkluderar löneökningar för samtliga. Reservationer i budgetdirektiv som berör nämnden ej i ramen Placeringar ifo 2,0 mkr Löneökningarna kompenseras för efter genomförd revision Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för kommunal äldre- och handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, kommunal hälso- och sjukvård, prövning och kontroll av tillstånd till utskänkning av alkohol samt förebyggande arbete inom alla områden. Tvångslagstiftning i form av Lagen om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare (LVM) Nämndens verksamheter utgör det yttersta skyddsnätet för kommuninvånarna och nämnden skall därför hålla sig väl underrättad om befolkningens levnadsförhållanden, delta i samhällsplaneringen för en god samhällsmiljö samt främja den enskildes rätt till arbete och bostad. Socialtjänsten tillhandahåller insatser enligt Social-tjänstlagen (SOL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) i hemmet som hemtjänst i hemmet genom anhörigvård i boende med särskild omvårdnad, som är bemannad dygnet runt i korttidsboende för avlastning trygghetslarm i olika former dagverksamhet/aktiviteter stöd i olika former där barns och ungdomars behov ges högsta prioritet familjerättslig service försörjningsstöd vård vid missbruk av droger personlig assistent i det egna hemmet samt ledsagning/kontaktperson särskilt boende 18
daglig verksamhet handikappfrågor och samverkan med brukarorganisation Hälso- och sjukvårds insatser på gruppboenden, äldreboenden, dagverksamheter och i hemsjukvården Konsekvenser av föreslagen budgetram 2017 Det kommer att bli svårt att klara av att hålla den föreslagna budgeten för 2017. Bristande tillgången på personal är ett stort problem som kommer att öka. Detta medför ökade kostnader dels i form av övertidsersättning, nödgade att anlita konsulter för att hålla utredningstider, risk för ökad personalomsättning Tillgång på äldreboende platser är precis på gränsen, kostnader för färdigbehandlade kan komma att öka. Kostnader för placeringar enligt LVU och LVM är omöjliga att förutse samtidigt som de kan rasera hela vår budget, beroende på hur det ska hanteras från och med 2017 påverkas våra möjligheter att klara de föreslagna ramarna. Arbete har påbörjats för att följa utvecklingen inom våra verksamheter utifrån fler perspektiv än i förhållande till budget. Detta kommer bl.a. att ge en bild av hur behov förändras och hur resurser nyttjas, effektiviteten inom respektive område tydliggörs. Konsekvenser av föreslagen budgetram 2018 och framåt Antalet äldre ökar och förmodligen också antalet personer som är i behov av socialtjänstens insatser. Med en oförändrad ram blir det en omöjlig ekvation. Konsekvenser av tförslag investeringar 2017 Konsekvensen är att vi kan göra de investeringar som behövs. 19
Plan- och miljönämnd Mkr 2016* 2017 2018 2019 Budget 9,1 9,1 9,1 9,1 Prognos Avvikelse Ramen 2016 inkluderar löneökningar för samtliga. Reservationer i budgetdirektiv som berör nämnden ej i ramen Bostadsanpassningsbidrag 0,4 mkr Löneökningarna kompenseras för efter genomförd revision Verksamhetsbeskrivning Plan- och miljönämnden är den nämnd i Pajala kommun som fullgör de uppgifter som kommunen enligt lag skall utföra inom räddningsväsendets, miljöbalkens, livsmedelslagens, plan- och bygglagens och lagen om bostadsanpassningsbidrags områden, med flera lagar och förordningar (se nämndens reglemente). Plan- och miljönämndens verksamhet är uppdelad i två avdelningar: Plan- och miljöavdelningen och Räddningstjänsten. Konsekvenser av föreslagen budgetram 2017 Nämnden ser inga större konsekvenser i dagsläget. Arbetet med att bilda gemensam nämnd med Överkalix fortgår och i samband med detta bör en översyn av vissa verksamheters placering påbörjas. En gemensam nämnd måste ha samma uppdrag från samtliga kommuner som ingår i nämnden och då Pajala och Överkalix kommuner valt att organisera olika vissa verksamheter kan det bli något som måste bli föremål för översyn. Den stora förändringen är att räddningstjänsten i Pajala ligger under Plan- och miljönämnden medan den i Överkalix finns under Kommunstyrelsen. En annan stor förändring är att Överkalix inte har bostadsanpassningsbidraget under Plan- och miljönämnden. I framtiden kan den verksamhet som ta över ansvaret för bostadsanpassningsbidrag köpa tjänster av plan- & miljöavdelningen. Konsekvenser av föreslagen budgetram 2018 och framåt Flera av konsekvenserna under 2017 kan vara kvar även 2018 och framåt. Konsekvenser av förslag investeringar 2017 Räddningstjänsten har stort behov av ny tankbil. Inför 2018 och framåt behövs ett e- Arkiv för kommunen. 20
Kultur- och utbildningsnämnd Mkr 2016* 2017 2018 2019 Budget 95,3 95,7 95,7 95,7 Prognos Avvikelse Ramen 2016 inkluderar löneökningar för samtliga. Reservationer i budgetdirektiv som berör nämnden ej i ramen Skolskjutskostnader 1,0 mkr Löneökningarna kompenseras för efter genomförd revision. Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för förskola, skolbarnomsorg, grundskola, grundsärskola Vidare ansvarar nämnden för allmän kultur, stöd till organisationer och föreningar, biblioteken, badhuset i Pajala och kommunalt drivna fritidsanläggningar. Verksamheterna styrs i enlighet med statliga och kommunala styrdokument. Mål och ram-styrning tillämpas och årligen upprättas kvalitetsredovisningar som beskriver kvalitetsutvecklingen inom skolor, förskolor och inom skolbarnomsorgen. De föreslagna förbättringsåtgärderna i kvalitetsredovisningen bildar sedan grund för verksamheternas årliga arbetsplaner. Konsekvenser av föreslagen budgetram 2017 Under 2016 har skolstrukturförändringen genomförts. Undervisningen för elever i årskurserna 6 9 är flyttade från Tärendö- och Junosuando skolor till Centralskolan i Pajala. Den beräknade besparingen för kultur- och utbildningsnämnden blir lägre än beräknat på grund av att många föräldrar valde en annan skolhuvudman för sina barns skolgång. Kostnaderna för interkommunal ersättningar och friskolebidragen medför att besparingarna blir lägre än beräknat. Ny skolskjutsupphandling som träder i kraft fr o m ht-16 beräknas motsvara den budgeterade kostnad som verksamheten har under 2016. Det belopp, 1 Mkr, kommunfullmäktige reserverat för ökade skolskjutskostnader kommer inte behövas tas i anspråk. Eventuellt kan skolskjutskostnaderna bli lägre eftersom vissa elever har valt friskolan. Inom skolverksamheten har kostnaderna för barn i behov av stöd ökat under de senaste åren. Elever i behov av stöd har en lagstadgad rätt att få stöd och hjälp vilket medför att skolornas budgetramar är mycket svåra att hålla. I två av de kommunala skolorna, Sattajärvi och Tärendö, har föräldragrupperna ansökt om att få starta friskola. Beslut från Skolinspektionen kommer under hösten. Vilka konsekvenser som ett beslut att fler friskolor startas i kommunen är svåra att förutsäga, men startande av fler friskolor minskar den besparingen som beslutet om en förändrad skolstruktur var tänkt att ge. 21
Kultur- och utbildningsnämnden utgår ifrån att kommunen kommer att följa det uppställda finansiella målet vilket innebär att nämndens ram kommer att minska under 2018 och 2019. För att kunna hantera dessa utmaningar och anpassa verksamheten utifrån ett minskat elevunderlag kommer strukturförändringar att vara nödvändiga redan under 2017. Med föreslagen budgetram för 2017 kommer det också att vara mycket svårt att klara kostnaderna för förskoleverksamheten. Antalet barn per personal är låg i Pajala kommun jämnfört med flera andra kommuner. Ett befarat kostnadsöverskridandet med ca 1,5 Mkr för 2016 innebär att verksamheten under 2017 måste anpassas till budgetram och konsekvensen kan bli att ytterligare en förskoleavdelning måste stängas. Kostnaderna inom samtliga verksamheter inom nämndens område har starkt påverkats av den stora flyktingmottagningen under 2016. Verksamheterna fick riktade statsbidrag vilket finansierade den utökade skol, förskole och fritidsverksamheten. Hur utvecklingen blir är oklart men vi vet att de barn och elever i förskola och skola som finns kvar är en grupp med stora behov och som är resurskrävande. Om statsbidragen försämras, är risken stor att det kommer att medföra kostnader inom KUN som ej ryms inom föreslagen ramtilldelning. Inom kommunens förskola och skolbarnomsorg har kostnader för frukost, lunch och mellanmål belastat respektive verksamhet inom Kultur- och utbildningsnämnden, trots att all mat och städhantering ska ligga under enheten för kost och hygien under Kommunstyrelsen. Dessa kostnader måste överföras till kost- och hygienenheten utan ramjusteringar mellan KUN och KS. På Pajala badhus har KUN beslutat besparingskrav med 700 000 kr under 2016. Förslaget från verksamheten är att städningen av badhus och sporthall överförs till kost och hygienavdelningen i samband med en pensionering på badhuset. Besparingen har kunnat flyttas fram i tid då fritidsverksamheten under 2016 fått ta del av de riktade statsbidragen för nyanlända. Ytterligare en tjänst på badhuset måste minskas ner och denna minskning medför att ramen för badhus i Pajala och fritidsanläggningarna inom kommunen beräknas kunna hållas. Detta under förutsättning att inga ramjusteringar genomför genomförs. Besparingar kommer att innebära försämrade öppettider på badhuset samt sämre service när det gäller övriga fritidsanläggningar. Biblioteksverksamheten inom kommunen kommer under 2016 att anpassas till den nya skolstrukturen. Biblioteksverksamheterna i Tärendö och Junosuando kommer att bli mindre. Öppethållandetiderna för allmänheten i dessa byar kommer att minskas ner. Skolbibliotekens service likaså. Ett stort problem som kommer att förvärras ytterligare i framtiden är bristen på behöriga och utbildad personal inom främst skolan och förskolan. Kultur- och utbildningsnämnden har påbörjat arbetet med en kompetensförsörjningsplan som syftar till att trygga verksamheternas tillgång till rätt kompetens. Nämnden kommer att i budget för 2017 omprioritera medel för att kunna genomföra en långsiktig satsning på kompetenshöjande åtgärder. 22
Kultur- och utbildningsnämnden avser att höja ambitionen inom kulturområdet. Under förutsättning att Pajala beviljas särskilda statsbidrag kommer Kulturskolans utbud av kulturaktiviteter att breddas. Ett samverkansavtal med Norrbottens teater är under framtagande, detta skulle ge våra barn, ungdomar och vuxna tillgång till högkvalitativa teaterföreställningar på hemmaplan. Även en kulturplan som ska ange den politiska viljeinriktningen för kulturens framtida utveckling i kommunen. Socialnämnden och Kultur- och utbildningsnämnden har tagit steg mot ökat samarbete för att tillförsäkra våra barn och unga en trygg och utvecklande uppväxt. Medel kommer att behöva avsättas för en projektsamordnare för att få fart på samarbetet. ör KUN:s del beräknas detta kunna ske inom den befintliga budgetramen. Konsekvenser av föreslagen budgetram 2018 och framåt En fortsatt förändring av skolstrukturen kan bli aktuell under 2018 på grund av besparingar och minskat elevunderlag. Kommunens förskoleverksamhet kan också behöva omstruktureras. Konsekvenser av förslag investeringar 2017 Kultur- och utbildningsnämnden 2016-06-28 33 beslöt att i investeringsbudget för 2017 äska om medel: Inköp av digital utrustning till skolans undervisning 500 000 kr Inköp av skyddsnät till Riavallen 200 000kr Inköp av musikanläggningar till två sporthallar 40 000kr Inköp av arbetskläder till förskole- och fritidshemspersonalen 120 000kr Förvaltningen fick också i uppdrag att påbörja en kostnadsprojektering för hiss på Centralskolan Pajala, ombyggnation av elevhälsans lokaler på Laestadiusskolan och biblioteket i Pajala inför investeringsbudget 2018. Centralskolans lokaler har under ansvar av Pajala Bostäder under de senaste 4 åren genomgått en uppfräschning av lokalerna, genomgång av utelekmiljön samt inköp av inventarier till klassrummen. Kostnaderna för dessa åtgärder har ingått i den budgetram Pajala Bostäder fått. I överenskommelse med Pajala bostäder föreslås att förvaltningen i investeringsbudget för 2017 äska om medel för inköp av inventarier till de klassrum som under 2017 kommer att åtgärdas på Centralskolan 500 000 23