Cyklingens värde för folkhälsan

FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö vid GIH www.gih.se/rhm Cyklingens värde för folkhälsan Peter Schantz professor, dr med sc Föreläsning SKL Nationell Cykelkonferens Östersund 23 maj 2018

Cyklingens värde för folkhälsan Miljömässigt välbefinnande - färdvägsmiljöer Motverka sjukdomar Förlänga livet Bättre luft Minskat buller Mindre växthusgaser

WHO:s definition av hälsa 1948: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro av sjukdom eller skröplighet.

förekomst av sjukdomar/ grad av sjuklighet ingen många/ hög

välbefinnande högt förekomst av sjukdomar/ grad av sjuklighet ingen många/ hög lågt

välbefinnande högt förekomst av sjukdomar/ grad av sjuklighet ingen många/ hög högt ovälbefinnande

Färdvägsmiljö Miljödomän: fysisk trafik social väder ljus Skattning: otrygghet trygghet: trafik Skattning: otrygghet trygghet: andra orsaker Skattning: motverkande stimulerande Miljömässigt ovälbefinnande välbefinnande under gång och cykling

Färdvägsmiljö Miljödomän: fysisk trafik social väder ljus Skattning: otrygghet trygghet: trafik Skattning: otrygghet trygghet: andra orsaker Skattning: motverkande stimulerande Beteendet gång och cykling: färdvägsval, duration, frekvens och intensitet Miljömässigt ovälbefinnande välbefinnande under gång och cykling

Rapport 2012:157

fysisk aktivitet folkhälsa hållbar utveckling

fysisk aktivitet folkhälsa Förtida dödlighet hållbar utveckling

fysisk aktivitet folkhälsa hållbar utveckling Duration Frekvens Intensitet

fysisk aktivitet folkhälsa hållbar utveckling Duration Frekvens Intensitet -- tidsrymd: dag, vecka, månad, år, decennier.

Intensitet?

Relativ risk för förtida död av alla olika skäl i relation till energiförbrukning vid fysisk aktivitet på fritiden hos män med stillasittande arbeten Energiförbrukning, <500 500-1000- 1500-2000- 2500-3000- kcal/vecka 999 1499 1999 2499 2999 3499 Relativ risk 1.0 0.78 0.73 0.63 0.62 0.52 0.46 Paffenbarger, R.S., Hyde, R.T., Wing, A.L. & Hsieh, C. 1986. Physical activity, all-cause mortality, and longevity of college alumni. The New England Journal of Medicine 314:10:605 613.

Relativ risk för förtida död av alla olika skäl i relation till energiförbrukning vid fysisk aktivitet på fritiden hos män med stillasittande arbeten Energiförbrukning, <500 500-1000- 1500-2000- 2500-3000- kcal/vecka 999 1499 1999 2499 2999 3499 Relativ risk 1.0 0.78 0.73 0.63 0.62 0.52 0.46 Paffenbarger, R.S., Hyde, R.T., Wing, A.L. & Hsieh, C. 1986. Physical activity, all-cause mortality, and longevity of college alumni. The New England Journal of Medicine 314:10:605 613. Manliga arbetspendlare Energiomsättning genom aktiv arbetspendling (kilokalorier/vecka) Februari Maj September November Cyklister 0 3100 2930 1460

Relativ risk för typ 2 diabetes för kvinnor som promenerade men inte var fysiskt aktiva på mer ansträngande sätt på fritiden METtimmar/vecka 0 1.7 3.0 7.5 20.0 Relativ risk 1.0 0.91 0.73 0.69 0.58 Hu FB, Sigal RJ, Rich-Edwards JW, Colditz GA, Solomon CG, Wilett WC, Speizer FE & Manson JE. 1999. Walking compared with vigorous physical activity and risk of type 2 diabetes in women: a prospective study. JAMA 282(15):1433 9

Relativ risk för typ 2 diabetes för kvinnor som promenerade men inte var fysiskt aktiva på mer ansträngande sätt på fritiden METtimmar/vecka 0 1.7 3.0 7.5 20.0 Relativ risk 1.0 0.91 0.73 0.69 0.58 Hu FB, Sigal RJ, Rich-Edwards JW, Colditz GA, Solomon CG, Wilett WC, Speizer FE & Manson JE. 1999. Walking compared with vigorous physical activity and risk of type 2 diabetes in women: a prospective study. JAMA 282(15):1433 9 Kvinnliga arbetspendlare Metabol aktivitet genom aktiv arbetspendling (MET-timmar per vecka) Februari Maj September November Cyklister 0 30 26 3

Rapport 2015:153

Forskning i samverkan mellan GIH, Stockholms och Umeå universitet, Stockholms stads miljöförvaltning samt WSP

Antal individer som har arbetspendlat med olika färdsätt: Antal individer med nuvarande beteende Antal individer vid alternativt beteende Cykling 53 206 Gång 130 441 Kollektivtrafik 352 412 Bil 352 614 Medpassagerare i bil 35 297

Antal individer som har arbetspendlat med olika färdsätt: Antal individer med nuvarande beteende Antal individer vid alternativt beteende Cykling 53 206 Gång 130 441 130 441 Kollektivtrafik 352 412 352 412 Bil 352 614 Medpassagerare i bil 35 297 35 297

Antal individer som har arbetspendlat med olika färdsätt: Antal individer med nuvarande beteende Antal individer vid alternativt beteende Cykling 53 206 Gång 130 441 130 441 Kollektivtrafik 352 412 352 412 Bil 352 614 Medpassagerare i bil 35 297 35 297 Hur många av de som tar bil till arbetet i Stor-Stockholm har ett avstånd som de kan cykla på max 30 minuter?

Antal individer som har arbetspendlat med olika färdsätt: Antal individer med nuvarande beteende Antal individer vid alternativt beteende Cykling 53 206 Gång 130 441 130 441 Kollektivtrafik 352 412 352 412 Bil 352 614 Medpassagerare i bil 35 297 35 297 Hur många av de som tar bil till arbetet i Stor-Stockholm har ett avstånd som de kan cykla på max 30 minuter? 111.487 nya cyklister

Antal individer som har arbetspendlat med olika färdsätt: Antal individer med nuvarande beteende Antal individer vid alternativt beteende Cykling 53 206 164 693 Gång 130 441 130 441 Kollektivtrafik 352 412 352 412 Bil 352 614 241 127 Medpassagerare i bil 35 297 35 297

Antal individer som har arbetspendlat med olika färdsätt: Antal individer med nuvarande beteende Antal individer vid alternativt beteende Cykling 53 206 164 693 Gång 130 441 130 441 Kollektivtrafik 352 412 352 412 Bil 352 614 241 127 Medpassagerare i bil 35 297 35 297 111.487 nya cyklister medelavstånd: medelhastighet: medeltid: 3,4 km 14,0 km/tim 14,5 min

Beräknad procentuell reduktion i NOxkoncentration genom minskade utsläpp från trafiken vid 30 minuters scenariot. - oförändrade

Förbättringen av luften i Stockholms län skulle rädda 60 liv årligen inom befolkningen.

Cyklingens värde för folkhälsan Miljömässigt välbefinnande - färdvägsmiljöer Motverka sjukdomar Förlänga livet Bättre luft Minskat buller Mindre växthusgaser

Tack för er uppmärksamhet! peter.schantz@gih.se