Tanums kommun Budget 2014 Budgetberedningens majoritetsförslag

Tanums kommun Budget 2014 Budgetberedningens majoritetsförslag 1

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 3 BUDGETEN I SAMMANDRAG... 4 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 6 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 8 NYCKELTAL OCH KVALITET... 10 OMVÄRLD... 12 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 14 REDOVISNINGSPRINCIPER... 16 RESULTATBUDGET... 17 FINANSIERINGSBUDGET... 17 BALANSBUDGET... 18 EKONOMISK ANALYS... 21 EKONOMISK PLAN.26 RISKANALYS... 27 KÄNSLIGHETSANALYS... 29 DRIFTBUDGET... 30 SPECIFIKATION AV KOMMUNBIDRAG... 31 NÄMNDSREDOVISNING... 32 Kommunstyrelsen... 32 Tekniska nämnden... 40 Miljö- och byggnadsnämnden... 49 Barn- och utbildningsnämnden... 55 Omsorgsnämnden... 61 Kommunrevisionen... 68 INVESTERINGSBUDGET 2014 SAMT PLAN FÖR 2015-2016... 69 BESKRIVNING AV INVESTERINGSPROJEKT... 71 KOMMUNALA BOLAG... 73 KOMMUNALA JÄMFÖRELSER... 74 PERSONAL... 77 FOLKHÄLSA... 79 MILJÖ... 80 TILLGÄNGLIGHET... 81 BEGREPPSFÖRKLARING... 82 Bilaga - STYRMODELL... 83 Bilaga EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR TANUMS KOMMUN... 85 2

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Kompletteras efter kommunstyrelsens behandling av budget 2014. 3

BUDGETEN I SAMMANDRAG Utdebitering Budgetförslaget baseras på att utdebiteringen (kommunalskatten) hålls oförändrad 21,56 kronor. Resultat Budgeten redovisar ett överskott på 17,2 mkr. Resultatet exklusive realisationsvinster på 3,0, uppgår således till 14,2 mkr vilket innebär att kommunen når det övergripande ekonomiska målet. Minskad avgift till kostnadsutjämningen Ett nytt system för utjämningen av kommunernas kostnader införs 2014. Det nya systemet innebär att Tanums avgift minskar med cirka 20 mkr jämfört med tidigare system. Satsningar på skola och omsorg Alla nämnder kompenseras fullt ut för beräknade pris- och löneökningar. Ramjusteringar görs också för volymförändringar inom barnomsorg, skola och äldreomsorg. Barn- och utbildningsnämnden tillförs ytterligare 1,2 mkr för att finansiera nämndens satsning på ökat IT-stöd i undervisningen. Denna satsning har läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling som centralt innehåll och går under 2014 in i sin tredje och sista fas. Då får alla högstadieelever varsin digital enhet. Totalt är det en satsning på 3,5 mkr över tre år. Barn- och utbildningsnämndens ram utökades i budget 2013 med 0,75 mkr avsedda att stärka behörigheten på de små skolorna. I budget 2014 utökas nämndens ram med ytterligare 0,75 mkr, vilket avser helårseffekt av denna verksamhetsförändring. Tillskottet ska också ge större möjlighet på de mindre skolenheterna att möta elever i behov av särskilt stöd. Omsorgsnämndens budget utökas med 2,0 mkr i syfte att öka bemanningen inom äldreomsorgen samt skapa möjlighet till fria arbetskläder för personalen inom hemtjänsten. Fortsatta satsningar på miljöinvesteringar i vatten och avlopp Investeringar uppgår till totalt 89,8 mkr i 2014 års budget. Av investeringarna avser 59,8 mkr VAverksamheten. VA-investeringarna ger förutsättning för utbyggnad av nya bostäder men innebär också stora miljöförbättringar. Investeringar i kommunens befintliga fastigheter för bland annat skola och omsorg görs med sammanlagt 9,0 mkr. För fortsatt utbyggnad av bostäder och verksamhetsområden avsätts 9,2 mkr i investeringsbudgeten. Höjd Va-taxa För att finansiera de höga VA-investeringarna föreslås taxan för vatten och avlopp att höjas med 8 procent. Verksamhetsförändringar Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges budget utökas med 100 tkr. Budgeten för överförmyndarverksamheten ökas med 100 tkr beroende på att verksamheten hanterar allt mer komplexa ärenden. Under 2014 är det val till såväl EU-parlamentet som till allmänna val riksdag, region och kommun. Valnämndens budget utökas därför med 500 tkr. I budget 2014 avsätts 1 000 tkr för medfinansiering av rastplats Skräddö. VM i orientering kommer att arrangeras i Strömstad och Tanum 2016. Kommunstyrelsen har beslutat om att träffa ett sponsoravtal med ett årligt bidrag om 100 tkr. För att digitalisera nämndernas arbete avsätts 400 tkr i budget 2014. 4

Miljö- och byggnadsnämnden Förändrad förvaltningsorganisation för miljöoch byggnadsnämnden och tekniska nämnden innebär att miljö- och byggnadsnämndens ram utökas med 650 tkr samtidigt som tekniska nämndens ram utökas med 175 tkr. Miljö- och byggnadsnämndens budgetram utökas också med 500 tkr för att skapa resurser för att färdigställa prioriterade detaljplaner. Tekniska nämnden Under 2014 tillförs tekniska nämnden 500 tkr för arbete i bebyggelsegrupper med kostnadseffektiva och miljöanpassade VA-lösningar. Barn- och utbildningsnämnden Antalet heltidsbarn inom barnomsorgen totalt sett är relativt oförändrat, medan antalet elever i gymnasieskolan fortsätter att minska. Även antalet elever i grundskola minskar under 2014. Volymförändringarna gör att barn och utbildningsnämndens ram minskar med 4 451 tkr. Satsningen på IT-stöd i undervisningen fortsätter. Barn- och utbildningsnämndens ram utökas med 1 170 tkr. Totalt uppgår satsningen till 3 500 tkr under tre år. Barn- och utbildningsnämndens ram utökas med 750 tkr avseende kompetenshöjande åtgärder inom grundskolan. Barn- och utbildningsnämndens tillförs också 1 700 tkr under 2014 för delfinansiering av nytt klubbhus mm på Siljevi. Fjällbacka föreningsråd beviljas bidrag med högst 1 500 tkr för utveckling av Nestorsgården. Omsorgsnämnden Omsorgsnämndens budget utökas med 2 000 tkr i syfte att öka bemanningen inom äldreomsorgen samt skapa möjlighet till fria arbetskläder för personalen inom hemtjänsten. Kommunrevisionen Kommunrevisionens budgetram utökas med 150 tkr avseende av ökade kostnader för köp av revisionstjänster. Nämndernas budget 2014 Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen 44,6 mkr 25,2 mkr 5,1 mkr 272,6 mkr 254,0 mkr 0,8 mkr Långfristig skuld Den ökade investeringsvolymen de senaste åren har gjort att låneskulden ökat. 2014 års budget innebär dock en oförändrad låneskuld på 395,0 mkr jämfört med budget 2013. Räntenetto På grund av låga räntenivåer och goda resultat har räntenettot kunnat sänkas de senaste åren. I budget 2014 beräknas dock räntenettot öka med 0,4 mkr och uppgår därmed till -13,4 mkr. Soliditet Förslaget till budget för 2014 innebär en soliditet på 9,5 procent, vilken innebär i stort sett en oförändrad soliditet jämfört med 2013 års budget. Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 35,5 procent. 5

VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Tanum är en kommun som kännetecknas av småskalighet, entreprenörskap och närhet till natur och vatten. Med förankring i historien, som återspeglas i hällristningar och kulturmiljöer, ska hela kommunen utvecklas på ett sätt som är långsiktigt hållbart och som stärker Tanums identitet med livskraftiga samhällen och en levande landsbygd. Tanums kommuns vision är att kommunen ska växa till 13 000 invånare. Visionen symboliserar den positiva utveckling som ska karaktärisera Tanums kommun. Utvecklingsområden En positiv befolkningsutveckling ska skapas genom satsningar på utvecklingsområdena; boende, infrastruktur och näringsliv. BOENDE Målsättning I Tanums ska det finnas attraktiva boendemiljöer. Tanum ska vara en kommun som lockar människor och företag genom boendemiljöer av hög kvalitet. Möjligheter till boende i attraktiva lägen är ett konkurrensmedel för att öka inflyttningen till kommunen och för att de som redan bor i kommunen stannar kvar. Planerade åtgärder under 2014 Ett ökat boende i kommunen förutsätter att det sker detaljplanering för boende. Kommunen har påbörjat detaljplanearbete för cirka 50 detaljplaner. Planer för att fram fler bostäder prioriteras samtidigt som ökade resurser avsätts för att färdigställa planerna. Tanums Bostäder AB, kommunens helägda bostadsföretag, färdigställer 26 nya lägenheter i Fjällbacka under 2014. Bolaget arbetar med ett flera detaljplaner som ger möjlighet att bygga ytterligare cirka 450 lägenheter. INFRASTRUKTUR Målsättning Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Hög standard på infrastruktur för transporter har stor betydelse för de boende och företagens utveckling. Väl utbyggd och fungerande infrastruktur i form av vägar, järnväg, bredband och telefoni är av grundläggande betydelse för kommunens utveckling och tillväxt. Planerade åtgärder under 2014 Tanums kommun arbetar aktivt för att vägar och järnväg byggs ut till den standard som behövs för att tillgodose näringslivets och Tanumsbornas behov av snabba och säkra kommunikationer. Utbyggnaden av E6an till motorvägsstandard fortsätter. Under 2015 beräknas utbyggnaden av motorväg genom Bohuslän vara klar då den sista etappen genom Tanum invigs. I budgeten för 2014 avsätts två mkr för att påskynda utbyggnaden av bredband i kommunen. NÄRINGSLIV Målsättning Tanums kommun ska upplevas som en av Sveriges mest utvecklingsorienterade kommuner. Kommunens näringslivsinsatser sker med syftet att förbättra näringslivsklimatet och därigenom stödja utvecklingen av befintliga företag och främja nyetableringar. Planerade åtgärder under 2014 En särskild handläggningsplan har antagit för att förbättra service, information etc. till näringslivet. I handlingsplanen prioriteras tre områden tillgänglighet, inrättande av företagslots samt bemötande och service Vidare arbetar kommunen för skapa ett bra näringslivsklimat i kommunen genom att bland annat: ta fram nya markområden för verksamhetsetableringar. I arbetet med att ta fram nya detaljplaner prioriteras planer som skapar ny verksamhetsmark i anslutning till kommunens större orter. Ökade ekonomiska och personella resurser har avsatts för att påskynda planarbetet tillsammans med det lokala näringslivet arbeta för ett bättre företagsklimat göra fler företagsbesök. 6

Prioriterade verksamhetsområden De verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas med hög kvalitet och på ett sådant sätt att kommuninvånarna är nöjda med verksamhet och service. Skola samt vård och omsorg är särskilt prioriterade verksamhetsområden SKOLA Målsättning Målsättningen är att nästan 100 procent av eleverna kan läsa i slutet av årskurs tre. Så gott som alla elever går ur årskurs nio med betyg i alla ämnen Planerade åtgärder under 2014 Det som ska känneteckna verksamheten är att alla elevers individuella intressen och förmågor tas tillvara i undervisningen och att varje elev får det stöd som behövs för att utveckla sin egen drivkraft och motivation det entreprenöriella lärandet. Ett led i att öka elevernas måluppfyllelse är kommunens IT-satsning, en var. Denna har läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling som centralt innehåll och går under 2014 in i sin tredje och sista fas. Då får alla högstadieelever varsin digital enhet. VÅRD OCH OMSORG Målsättning Tanums kommun ska ha en god vård och omsorg som är tillgänglig och som tillgodoser högt ställda krav på kvalitet. Planerade åtgärder inför 2014 Införande av ett kvalitetsledningssystem för att säkerställa en god och säker vård och omsorg. Förbättrad tillgänglighet för de brukare och medborgare som har kontakt med kommunen. Förbättrat bemötande och delaktighet. Ökad samverkan med brukarföreträdare Satsning på god och näringsriktig kost för att nå målen i kostpolicyn. 7

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Tanums kommun har definierat termen god ekonomisk hushållning som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiellt perspektiv Tanums kommuns övergripande ekonomiska mål utgår ifrån generationsprincipen att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Investeringsverksamheten ska anpassas så att inte kommunens ekonomiska ställning (soliditeten) försvagas. Övergripande ekonomiskt mål För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet i budgeten uppgå till minst två procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter avseende realisationsvinster från fastighetsförsäljningar. En sådan nivå innebär en värdesäkring av det egna kapitalet. Verksamhetsperspektiv För att verksamheten ska uppfylla intentionerna i god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska vidare finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I Tanum utgörs mål för god ekonomisk hushållning dels av de övergripande mål, policyer och riktlinjer som kommunfullmäktige angivit och dels de målsättningar kommunfullmäktige angivit för kommunens olika verksamhetsområden. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Tanums kommun. Övergripande verksamhetsmål Alla verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas på ett sådant sätt att kommuninvånarna är nöjda eller mycket nöjda med verksamhet och service vid de kvalitetsmätningar som görs. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt och på ett sådant sätt att kommande generationers möjligheter till en bra verksamhet inte försämras. Personal Målsättning För att trygga personalförsörjningen i framtiden ska kommunen skapa goda förutsättningar att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Fastigheter och anläggningar Målsättning Kommunens fastigheter och anläggningar ska skötas på ett sådant sätt att deras värde inte minskar. Miljö Målsättning Tanums kommuns övergripande målsättning med miljöarbetet är att bidra till att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle. Kommunens miljöarbete ska skapa förutsättningar för att kommande generationer inte belastas av miljöpåverkan från nuvarande verksamhet. I miljöarbetet prioriteras energi, livsmedel och transporter. Kommunens miljöbelastning från transporter och förbrukning av el och olja ska minska, dessutom ska andelen miljöcertifierade livsmedel öka. 8

Avsättning till resultatutjämningsreserv Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Resultatutjämningsreserven ska inte överstiga tio procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Disponering av resultatutjämningsreserv Beslut om kommande års reservering fattas i samband med budgetbeslutet. I samband med årsredovisningen fastställs den verkliga reserveringen. Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Disponering får göras när prognosen för det årliga underliggande skatteunderlaget för riket är lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. I de fall nämnderna uppvisar underskott samtidigt som skatteintäkterna är lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren bör disposition ur resultatutjämningsreserven ske endast för den del av ett underskottet som beror på lägre skatteintäkter än genomsnittligt. Balanskravsutredning I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska en balanskravsutredning upprättas. 9

NYCKELTAL OCH KVALITET De senaste åren har Tanums kommun arbetat med att förbättra verksamhetsstyrningen. Verksamhetsmål och kvalitetsgarantier har omarbetats samtidigt som nämnderna har tagit fram kvalitetsmått och nyckeltal för att kunna styra och följa upp verksamhetskvalitén på ett bra sätt. Tanum har deltagit och deltar i flertal olika nätverk som på olika sätt arbetar med kvalitetsfrågor. SKLs kvalitetsnätverk Kvalitet i korthet (KKiK) Det nordbohusländska benchmarkingarbetet och det nationella jämförelseprojektet är några av de nätverk Tanum medverkat i. Nämnderna har tagit fram ett antal nyckeltal och mått som ska vara prioriterade i kvalitetsarbetet. Kommunstyrelsen Det fortsatta kvalitetsutvecklingsarbetet kommer främst att inriktas på att förbättra information, tillgänglighet och service. Serviceenheter Svar på e-post inom två arbetsdagar Kontakt via telefon med handläggare Bemötande vid telefonkontakt Kommungemensam verksamhet Kvalitet webbinformation Hur upplever medborgarna Tanums kommun att leva och bo i Hur trygga känner sig medborgarna Medborgarnas upplevda delaktighet Resultat KKiK (Antal deltag. kommuner) 2011 2012 Information på hemsida, procent (198) Kommunen som plats att bo i (153) Hur trygga känner sig medborgarna, procent (151) Medborgarnas delaktighet, procent (158) Plac. 2012 83 83 24 61 61 60 71 71 17 54 58 34 Näringsliv Företagsklimatet (placering i Svensk Näringslivs ranking) Resultat KKiK (Antal deltag. kommuner) 2011 2013 Nöjdhet företagsklimat (Insikt) (189) Plac. 2013 54 59 174 Resultat KKiK (antal deltag. kommuner) 2011 2012 Tillgänglighet e-post, andel svar inom två dagar (145) Tillgänglighet via telefon, andel kontakt med handläggare (145) Gott bemötande vid telefonkontakt, procent (145) Plac. 2012 87 92 5 66 44 45 81 83 66 10

Tekniska nämnden Nöjd kundgaranti fastighetsavdelningen (minst 3 på en 5-gradig skala vid enkätundersökning) Den enkätundersökning som genomfördes 2012 visade på att målsättningen uppfylls. Energiförbrukning- Gatubelysning Kommunen fortsätter arbetet med att bygga om gatubelysningen. Till och med 2012 har man bytt cirka hälften av kvicksilverlamporna på 125 W mot högtrycksnatrium på 50 W. Under 2013 pågår utbyte av belysningsarmaturer samt upprustning av det kommunala belysningsnätet i Grebbestad. Projektering av motsvarande arbete i Rabbalshede har påbörjats. Miljö- och byggnadsnämnden Andelen enskilda avlopp med godtagbar nivå på rening. Under 2013 har andelen godtagbara avlopp fortsatt at öka inom inventerade områden. Inom Hogarälvens avrinnings-område har andelen godtagbara avlopp ökat från 61 procent vid årsskiftet till 68 procent vid slutet av augusti. Motsvarande för Skärbo är en ökning från 36 till 44 procent för Jore från 20 till 24 procent 50 procent av inkomna bygglovsansökningar ska avgöras inom sex veckor. Uppföljning under första halvåret 2013 visar att målet uppfylls. Barn- och utbildningsnämnden Barnomsorg och utbildning Andel elever i årskurs 9 som har betyg i samtliga ämnen Andel elever i årskurs 9 som har betyg i samtliga ämnen 2011/2012 2012/2013 Tanum 77,2 84,0 Riket 77,4 77,0 Föräldrars bedömning av verksamheten som helhet inom barnomsorgen Kultur och fritid Besökares bedömning av verksamheten som helhet Arbetsmarknadsenheten Andel av deltagarna från arbetsförmedlingen som går ifrån arbetsmarknadsenheten ut i reguljärt arbete, anpassad anställning eller studier. Omsorgsnämnden Under 2014 kommer omsorgsnämnden bland annat att fokusera på kvalitet i vård och omsorg, tillgänglighet samt brukarfokus och gott bemötande. Uppföljning sker bland annat genom kvalitetsmätningar såsom brukarenkäter och servicemätningar. Resultat KKiK (antal deltag. kommuner) 2011 2012 Nöjd brukarindex, särsk. boende, äldreomsorg. procent (179) Väntetid plats, äldreboende, antal dagar (162) Plac. 2012 78 87 32 62 21 24 11

OMVÄRLD Förutsättningarna att bedriva och finansiera kommunal verksamhet påverkas i hög grad av olika omvärldsfaktorer. Samhällsekonomi De flesta indikatorer tyder på att den internationella konjunkturen har nått sin botten och nu vänder upp. Det märks bland annat på de finansiella marknaderna där aktiekurserna stigit och där oron på valuta- och obligationsmarknaderna dämpats avsevärt. Euroområdet visade under det andra kvartalet tillväxt och inköps samt chefsindex för tillverkningsindustrin i euroområdet och USA indikerar fortsatt expansion. Fortfarande brottas dock många länder, inte minst i euroområdet, med svag tillväxt eller recession. Världsekonomin förblir därför svag under 2013. Mot slutet av 2013 vänder konjunkturen upp och förstärks sedan under 2014. Under våren och sommaren har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt. Bedömningen är att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. Den återhämtning som sker är emellertid inte särskilt stark. Den fortsatt relativt svaga tillväxten internationellt gör att återhämtningen här på hemmaplan blir utdragen. Sveriges BNP växer i år med 0,8 procent och nästa år med 2,7 procent. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras först en bit in på nästa år. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Regeringens skattesänkningar bidrar till att de offentliga finanserna visar underskott. I takt med att den svenska ekonomin återhämtar sig förbättras det offentliga sparandet. Obligationsräntorna blir de kommande åren fortsatt mycket låga. Att obligationsräntorna förblir låga sammanhänger med en fortsatt mycket expansiv penningpolitik i stora delar av världen. Även om centralbankernas stödköp efterhand reduceras kommer ändå korträntorna under överskådlig tid att hållas låga. För svenskt vidkommande bedöms Riksbanken ligger kvar med en styrränta på en procent under återstoden av 2013. Först i juni 2014 beräknas styrräntan höjas till 1,25 procent och sedan höjas med ytterligare en kvartsprocentenhet i slutet av 2014. Höjningarna sker parallellt med att läget på arbetsmarknaden förbättras. Västsverige Konjunkturläget i Västra Götaland är fortsatt svagt. Den nedåtgående utvecklingen har dock avstannat. Svagast är situationen för industriföretagen medan läget för byggföretagen förbättrats något. Gemensamt för de flesta branscher är att sysselsättningen har minskat. Prognoserna pekar dock mot en konjunkturförbättring för hela näringslivet kommande år. Uppgången väntas bli bred och omfatta samtliga branscher. Konjunkturläget i Fyrbodal har försvagats under året. Nedgången var också mer påtaglig här än i övriga delregioner och Fyrbodal har för närvarande den svagaste konjunkturutvecklingen tillsammans med Skaraborg. En måttlig konjunkturförbättring väntas under det kommande året. Pessimismen var mest påtaglig inom den tungt vägande industrin som för närvarande befinner sig på randen till lågkonjunktur. Läget inom byggsektorn är fortfarande svagt trots en försiktig förbättring. Inom handeln är läget något ljusare och handlarna gör bedömningen att man befinner sig inom ramen för normalkonjunktur. Konjunkturen har det senaste året utvecklats starkare i Fyrbodal än i resten av Västra Götaland. I norra Bohuslän är utvecklingen fortsatt positiv, regionens två större näringar, besöksnäring och handel, visar fortsatt stark tillväxt och arbetslösheten i nordbohusländska kommunerna i är låg. Tanum Tanum och Strömstad har under flera år tillhört de områden i Sverige som haft högst tillväxt mätt som ökning av lönesumman. Tillväxten i Tanum och norra Bohuslän är fortsatt stark. Besöksnäring och handel framstår som allt viktigare för kommunerna i norra Bohuslän Arbetslösheten är fortsatt låg. I september 2013 var arbetslösheten i Tanum 4,6 procent vilket är en minskning sedan motsvarande månad föregående år med 0,1 procentenheter. Arbetslösheten i Tanum är lägre än genomsnittet i både riket och i Västra Götaland. 12

Den kommunala sektorn Resultatet i kommunerna blev sammantaget 14,4 miljarder 2012, det högsta någonsin. Till största delen berodde detta på återbetalade premier från AFA Försäkring. Kommuner och landsting har redovisat goda resultat under en rad år. Anledningen är att skatteintäkterna utvecklats relativt gynnsamt, trots konjunkturen, och att man fått extra tillskott i form av återbetalning av AFA försäkringspremier och konjunkturstöd. Detta har varit positivt samtidigt som det kan ha skapat en falsk trygghet när resultaten fått stark draghjälp. Trots den höga sammanlagda resultatnivån har många kommuner och landsting en ytterligt besvärlig situation. Om den offentliga sektorns saldomål ska hållas de kommande åren blir utrymmet för ökade statsbidrag till sektorn begränsat. Utan ökade statsbidrag kommer många kommuner och landsting behöva höja skatten för att klara av att utveckla skola, omsorg och vård till följd av kommande demografiska förändringar. Med återbetalningar från AFA Försäkring på nära åtta miljarder även under 2013 väntas resultaten återigen bli starka för de allra flesta kommuner. Sammantaget beräknas sektorn göra ett resultat på 11,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,5 procent av skatter och bidrag. Med kostnadsökningar som motsvarar ökade behov från demografiska förändringar beräknas kommunsektorn redovisa ett resultat 2014 på sammanlagt 3,6 miljarder, vilket motsvarar 0,8 procent av skatter och bidrag. Senaste gången då resultatet motsvarade så låg andel av skatter och bidrag var år 2004. Detta år redovisade 99 kommuner underskott. Många kommuner kommer att ha små marginaler i budgeten för 2014. Nästa år träder det nya utjämningssystemet i kraft vilket kommer att innebära stora förändringar för många kommuner. 13

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkningsutveckling Tanums befolkning minskade med 50 personer under 2012 och uppgick den 31 december 2012 till 12 270 personer. Efter att ha ökat med 117 personer under 2010 har Tanums befolkning nu minskat två år i rad. Tanums invånarantal har sett över den senaste tioårsperioden legat på stabil nivå kring 12 300 även om invånarantalet enstaka år ökat eller minskat. Förhållandevis stora födelseunderskott har kunnat kompenseras med betydande inflyttningsöverskott. Födelsenettot har varit negativt varje år sedan 1993. År 2012 uppgick födelsenettot till 49. Födelsetalen ligger kvar på en låg nivå och uppgick 2012 till 97 personer. Under perioden 2003-2012 har Tanum haft ett negativt födelsenetto på totalt 539 personer. Bortsett från mindre flyttningsunderskott 2005 och 2012 har Tanums haft ett positivt flyttnetto varje år sedan 1997. Under perioden 2003-2012 har Tanum haft ett positivt flyttnetto på totalt 598 personer. Befolkningsutveckling 2003-2012 Totalt årl. förändring 2003 12 288 78 2004 12 317 29 2005 12 252-65 2006 12 253 1 2007 12 246-7 2008 12 271 25 2009 12 253-18 2010 12 370 117 2011 12 320-50 2012 12 270-50 Ålderssammansättning Tanums kommun har en befolkningsstruktur med en större andel personer över 65 år än genomsnittet i riket. Antalet personer över 65 år ökade under 2012, medan antalet över 80 år var i stort sett oförändrat. Sett över en längre period sker en successiv ökning av antalet personer över 65 år och även antalet över 80 år. Sedan 1995 har antalet personer 19 år och yngre minskat med cirka 640 personer. Befolkningen i åldrarna 20 till 64 år har ökat med cirka 255 personer. Befolkningsprognos Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag 2013 bygger på ett befolkningsantagande på 12 264 den 1 november 2013. Befolkningsantagandet bygger på senast kända befolkningssiffra från den 30 juni 2013. Elevtalsförändringar Antalet heltidsbarn inom barnomsorgen totalt sett är relativt oförändrat, medan antalet elever i gymnasieskolan fortsätter att minska. Även antalet elever i grundskola minskar under 2014. Volymförändringarna gör att barn och utbildningsnämndens ram minskar med 4 451 tkr. Elevantal Förändr. Prest.ansl. 2013 2014 elevantal 2013 Förskola (heltid) 371 385 14 56 458 Pedagogisk omsorg 113 92-21 42 035 Fritidshem (heltid) 470 482 12 31 854 Kooperativ 72 75 3 56 458 Grundskola 1 183 1 159-24 35 640 Gymnasieskola 412 394-18 113 437 14

Skatteintäkter och statsbidrag Tanums intäkter från skatteintäkter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av två faktorer, kommunens invånarantal och utvecklingen av skatteunderlaget i riket. Ökning skatteunderlag % 2008 5,5 2009 1,5 2010 2,1 2011 3,1 2012 4,1 2013 3,5 2014 2,9 2015 4,6 2016 5,6 2017 5,0 Efter att ökat kraftigt under början på 2000-talet har tillväxten av skatteunderlaget sedan 2009 bromsats upp bland annat beroende på den globala finansiella krisen. För att kompensera för en svag tillväxt av skatteunderlaget under 2009 och 2010 fick kommunerna ökade statsbidrag i form av ett särskilt konjunkturstöd. Det särskilda konjunkturstödet upphörde 2011. Skatteunderlaget beräknas växa med 2,9 procent under 2014, med 4,6 procent 2015 och med 5,6 procent under 2016. Sammantaget beräknas skatteunderlaget öka med 28,7 procent under åren 2012-2017 vilket innebär en real ökning med cirka två procent per år. Under 2014 begränsas dock utvecklingen av skatteunderlaget på grund av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner håller tillbaka pensionsinkomsterna. Skattesatsen, 21,56 kr är oförändrad i budget 2013. Kostnadsutjämning Från och med 2014 förändras utjämningssystemet för de kostnader som beror på strukturella skillnader mellan kommunerna. Enligt det nya systemet blir Tanums avgift 5,2 mkr att jämföra med 28,0 mkr, som skulle ha varit Tanums avgift om de gamla reglerna behållits. Under 2014 kommer alla kommuner att betala en införandeavgift som för Tanums vidkommande uppgår till 3,4 mkr. Införandeavgiften trappas ner årligen och kommer att vara helt borttagen 2017. Netto innebär det 2014 en lägre kostnad på cirka 20 mkr för Tanums kommun. Pris- och löneökningar Kostnaden för löneökningar beräknas till 3,0 procent från 2013 års lönenivå. Övriga priser väntas stiga med 1,3 procent. Detta innebär att pris- och löneökningar beräknas öka kostnaderna med cirka 15,8 mkr. Pålägget för nämndernas personalomkostnader uppgår till 38,46 procent. Räntor Överskott i boksluten och förhållandevis låga investeringar gjorde det möjligt att amortera på låneskulden under åren 2003-2007. Detta tillsammans med låga räntenivåer har gjort att räntekostnaden kunnat minskas. För att finansiera genomförda investeringar under 2008-2013 har en ökad upplåning nödvändig. En väsentlig del av finansieringen av VAinvesteringar sker genom anslutningsavgifter från nya VA-abonnenter. För 2013 beräknas den långsiktiga låneskulden uppgå till 395,0 mkr. Medelräntan på låneskulden har beräknats till 3,5 procent. Tillsammans med räntor på pensionsskulden uppgår finansnettot till -13,4 mkr. Räntenetto mkr 2008-6,0 2009-4,7 2010-3,4 2011-4,1 2012-9,0 2013-13,0 2014-13,4 15

REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunerna ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisa i enlighet med god redovisningssed. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av budget och årsredovisning följs ett antal övergripande principer vilka skapar ett normverk som styr innehållet i rapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet Redovisning och budgetering Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen är att skatteintäkter ska redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på Sveriges kommuner och landstings prognostiserade belopp. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade ekonomiska livslängd. Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Intäkter från tomtexploatering budgeteras som intäkt på driftbudgeten. Avskrivningstider: Förvaltningsfastigheter Övriga verksamhetsfastigheter Industrifastigheter och Fritidsanläggningar Inventarier exkl. datorutrustning Datorutrustning VA-utrustning Övervakningssystem, vattenmätare, instrumentering, el-utrustning PLC, pumpar, tryckstegring, maskinutrustning, ventilation Distributionsnät vatten, avlopp & dagvatten, urintankar, brandposter, ventiler och byggnader. Matarledningar vatten & avlopp, vattentorn 50 år 33 år 20 år 5 år 3 år 10 år 15 år 30 år 50 år Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2009 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt, som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. 16

Plan Plan Budget Budget Bokslut RESULTATBUDGET 2016 2015 2014 2013 2012 Verksamhetens nettokostnader -573,8-551,4-532,1-516,9-472,4 Avskrivningar -47,5-47,0-45,4-44,4-40,6 Reavinst 3,0 3,0 3,0 3,0 1,5 VA-verksamhet -3,0 Verksamhetsresultat -618,3-595,4-574,5-561,3-511,6 Skatteintäkter och generella statsbidrag not 1 648,3 624,3 605,0 577,3 558,1 Finansiella intäkter not 2 1,6 1,6 1,6 1,2 2,6 Finansiella kostnader not 3-16,6-15,5-15,0-14,2-11,6 Res efter skatteintäkter och finansnetto 15,0 15,0 17,2 3,0 37,5 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT not 4 15,0 15,0 17,2 3,0 37,5 ÅRETS RESULTAT exkl reavinst 12,0 12,0 14,2 3,0 36,1 Plan Plan Budget Budget Bokslut FINANSIERINGSBUDGET 2016 2015 2014 2013 2012 Löpande verksamhet Årets resultat 15,0 15,0 17,2 6,0 37,5 Årets resultat VA -3,0 Justering för avskrivning 29,4 29,5 28,9 28,9 26,8 Just. för avskrivning VA 18,1 17,5 16,5 15,5 13,8 Justering för rörelsekapitalets förändring -5,5-5,5-5,5-2,8-24,0 Medel från löpande verksamhet 57,0 56,5 57,1 44,6 54,1 Investeringar Investeringar skattefinansierad verks. -81,8-79,6-30,0-65,8-57,4 Investeringar VA-verksamhet -50,0-40,0-59,8-40,0-37,0 beslutade - ej utförda inv. -56,0 Återlämnade anslag 8,5 6,0 Försäljning anl.tillg 3,0 3,0 3,0 3,0 4,6 Investeringsnetto -128,8-116,6-78,3-152,8-89,8 Finansiering Summa nettoupplåning 55,0 50,0 0,0 20,0 60,0 Långfristig upplåning skattefinansierad verks. 36,1 32,0-23,7 2,2 Långfristig upplåning VA-verksamhet 18,9 18,0 23,7 17,8 Beslutade ej upptagna lån 10,0 Kortfristig upplåning 35,0 Övrig finansiering 6,8 Anslutningsutgifter VA-verksamhet 15,5 7,0 27,6 12,2 17,3 Finansieringsnetto 70,5 57,0 27,6 77,2 84,1 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL -1,3-3,0 6,4-31,0 48,3 17

BALANSBUDGET Plan Plan Plan Budget Bokslut 2014 2014 2014 2013 2012 Anläggningstillgångar not 5 1 109,4 1 025,1 952,5 916,7 808,3 Fordringar mm 72,2 72,2 72,2 72,2 72,2 Likvida medel 15,0 16,3 19,3 12,9 43,9 Summa tillgångar 1 196,6 1 113,6 1 044,0 1 001,7 924,3 Eget kapital 385,2 370,2 353,0 350,0 312,0 Justering 0,6 Årets resultat 15,0 15,0 17,2 3,0 37,5 Summa eget kapital 400,3 385,2 370,2 353,0 350,0 Avsättningar 36,1 36,1 36,1 36,1 36,1 Låneskuld not 6 500,0 445,0 395,0 395,0 365,0 Kortfristig del av låneskuld 35,0 35,0 35,0 35,0 Förutbetalda anslutningsavgifter mm not 7 109,0 96,0 91,5 66,4 56,7 Förutbetalda investeringsbidrag 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 Resultatfond VA 0,3 Summa långfristiga skulder 652,9 584,9 530,4 505,3 431,0 Kortfristiga skulder 107,3 107,3 107,3 107,3 107,3 Summa kortfristiga skulder 107,3 107,3 107,3 107,3 107,3 Summa skulder och eget kapital 1 196,6 1 113,6 1 044,0 1 001,7 924,3 18

NOTFÖRTECKNING Not 1 Skatteintäkter och statsbidrag Budgetförslaget är baserat på en utdebitering på 21:56 kronor per skattekrona. Slutavräkning av skatteintäkter redovisas inkomståret. I budget 2013 har preliminär slutavräkning upptagits enligt Svenska kommunförbundets prognos. Den definitiva slutavräkningen fastställs i december 2014 From 1 januari 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Vid införandet var reformen att vara intäktsneutral för kommunerna. Ökningar på grund av nya taxeringsvärden eller nya fastigheter samt indexuppräkningar tillfaller kommunerna from 2009. Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2016 2015 2014 2013 2012 Skatteintäkter 502,4 482,1 464,9 452,9 430,6 Avräkning skatteintäkter -0,9-2,4 5,6 Kostnadsutjämning -5,2-5,2-5,2-25,5-23,6 Kostnadsutjämning för LSS -7,9-7,9-7,9-8,8-9,6 Inkomstutjämningsbidrag 129,7 122,2 120,1 124,8 119,9 Strukturbidrag 1,3 1,3 1,3 Regleringsbidrag -2,1 1,6 2,6 5,6 6,1 Kommunal fastighetsavgift 30,1 30,1 30,1 30,1 27,8 Mellankommunal utjämning 0,6 1,3 Summa 648,3 624,3 605,0 577,3 558,1 Not 2 Finansiella intäkter Ränteintäkterna beräknas till totalt 1,2 mkr under 2014 Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2016 2015 2014 2013 2012 Ränteintäkter 0,3 0,3 0,3 0,4 0,5 Borgensavgift 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Kreditivränta 0,7 0,7 0,7 0,2 1,5 Summa 1,6 1,6 1,6 1,2 2,6 Not 3 Finansiella kostnader Räntekostnaderna beräknas till totalt 15,0 mkr under 2014 Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2016 2015 2014 2013 2012 Ränta på lån 15,6 14,7 14,4 13,4 11,1 Ränta på pensionsskuld 1,0 0,8 0,6 0,8 0,3 Övriga räntekostnader 0,2 Summa 16,6 15,5 15,0 14,2 11,6 19

Not 4 Årets resultat Årets resultat visar resultatet efter extraordinära poster. Årets resultat binder samman resultaträkningen med balansräkningen. Denna post kan också räknas fram genom att jämföra årets eget kapital med föregående års. Budgetförslaget innebär att kommunens eget kapital förbättras med 17,2 mkr. Resultat exklusive intäkter från reavinst uppgår till 14,2 mkr. Not 5 Anläggningstillgångar Med anläggningstillgångar avses tillgångar för stadigvarande bruk. Tillgångarna ökar genom nya investeringar samt ökade långfristiga fordringar. Minskning av tillgångarna sker genom försäljning, värdeminskning i form av avskrivningar samt minskade långfristiga fordringar. Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2016 2015 2014 2013 2012 Ingående värde 1 025,1 952,5 916,7 808,3 760,3 Nettoinvesteringar 131,8 119,6 89,8 105,8 94,4 Beslutade ej genomförda investeringar 50,0 Avskrivningar -47,5-47,0-45,4-44,4-40,6 Övrigt -8,5-3,0-5,7 Utgående värde 1 109,4 1 025,1 952,5 916,7 808,3 Not 6 Låneskuld Budget 2014 medför en oförändrad upplåning och uppgår därmed till 395,0 mkr Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2016 2015 2014 2013 2012 Summa ingående värde 445,0 395,0 395,0 365,0 305,0 Upplåning 55,0 50,0 20,0 60,0 Beslutade ej upptagna lån 10,0 Amortering Summa utgående värde 500,0 445,0 395,0 395,0 365,0 Not 7 Förinbetalda anslutningsavgifter Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2016 2015 2014 2013 2012 Summa ingående värde 96,0 91,5 66,4 56,7 41,2 Inbetalda anslutningsavgifter 15,5 7,0 27,6 12,2 15,5 Periodiserade anslutningsavgifter -2,5-2,5-2,5-2,5 Summa utgående värde 109,0 96,0 91,5 66,4 56,7 20

EKONOMISK ANALYS Resultatutveckling Tanums kommun har redovisat positiva resultat varje år sedan år 2000 och även klarat det lagstadgade balanskravet varje år. För år 2012 redovisade kommunen ett positivt resultat på 37,5 mkr. Av överskottet i 2012 års bokslut förklaras cirka 30 mkr av engångsposter. För perioden 2003-2012 uppgick det samlade resultatet till cirka 175 mkr vilket är tillräckligt för att uppfylla kraven för god ekonomisk hushållning. Resultaten för denna period har kompenserat för svaga resultat under slutet av 1990-talet och gjort att kommunen kunnat begränsa den upplåning som varit nödvändig för att finansiera kraftiga investeringar. Kostnadsutveckling Nettokostnaden för den kommunala verksamheten ökade kraftigt under större delen av perioden 2003-2012. Undantag var åren 2004 och 2005 samt 2009 då besparings- och effektiviseringsåtgärder gjorde att nettokostnadsökningen bromsades upp. De stora kostnadsökningarna var möjliga tack vare att skatteintäkterna steg kraftigt under perioden. Under 2010 och 2011ökade nettokostnaderna återigen mer än ökningen avseende skatteintäkter och statsbidrag. För 2012 påverkas nettokostnadsutvecklingen av stora engångsposter, rensat från dessa engångsposter ligger kostnadsutvecklingen på en fortsatt hög nivå. På sikt är det viktigt att kostnaderna inte ökar snabbare än skatteintäkterna om balans i ekonomin ska kunna upprätthållas. Budget 2014 Enligt kommunens övergripande ekonomiska mål ska kommunens resultat, exklusive intäkter från realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar, uppgå till minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar ett resultat på 12,0 mkr. Ett sådant resultat uppfyller också kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Resultatet i 2014 års budget uppgår till 17,2 mkr. Realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar budgeteras till 3,0 mkr. Resultatet exklusive realisationsvinster uppgår således till 14,2 mkr vilket innebär att kommunen når det övergripande ekonomiska målet. 2014 års resultat påverkas av att tomtförsäljningar på 10,7 mkr är väsentligt högre än ett normalår. Budget 2014 Verksamhetskostnaderna ökar med 2,9 procent, 15,2 mkr. Kostnadsökningen förklaras dels av höjda kostnader för priser och löner och dels av resursförstärkningar till nämnderna. Verksamhetsvolymen inom främst gymnasieskola minskar. Kommunens pensionskostnader ökar med 2,9 mkr i budget 2014. För att bibehålla en ekonomisk balans är det viktigt att inte kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. I 2014 års budget ökar verksamhetskostnaderna med 2,9 procent medan skatteintäkterna ökar med 4,5 procent. 21

Skatteintäkter och utjämningsbidrag Tanums skatteintäkter styrs i huvudsak av tre faktorer: Kommunens invånarantal, utvecklingen av skatteunderlaget i riket samt den egna utdebiteringen. Beräkningen av skatteintäkter baseras på att Tanums utdebitering hålls oförändrad, 21,56 kronor och att invånarantalet uppgår till 12 264. Utöver intäkter från kommunalskatt påverkas kommunens intäkter från skatteintäkter och utjämningsbidrag av bidrag och avgifter från inkomstkostnadsutjämningen samt intäkter från fastighetsavgiften. Budget 2014 Ökningen av skatteintäkter och statsbidrag 2014 uppgår till 4,8 procent, 27,7 mkr. Den största delen av ökningen beror på minskad avgift till kostnadsutjämningen. Skatteunderlaget ökar med 2,9 procent. Tanums skattekraft uppgår till 87 procent av genomsnittet i riket vilket gör Tanum förhållandevis känslig för förändringar i inkomstutjämningen. Kostnadsutjämning- och inkomstutjämning Från att ha varit nettomottagare i kostnadsutjämningssystemet är Tanum sedan 2005 betalare till utjämningssystemet. Den främsta orsaken till denna förändring är Tanums demografiska utveckling relativt övriga kommuner i landet. Med sin förhållandevis låga egna skattekraft är Tanum känsligt för generella sänkningar av kompensationsnivån i inkomstutjämningen. Budget 2014 Ett nytt utjämningssystem träder i kraft 2014 vilket innebär att Tanums avgift till kostnadsutjämningssystemet blir 5,2 mkr, en minskning med 20 mkr, inklusive effekter av införanderegler. De förändringar som föreslås i inkomstutjämningen för 2014 påverkar inte Tanums kommun. Tanums bidrag från inkomstutjämningen beräknas till 120,1 mkr i 2014 års budget. Kostnadsutjämning mkr 2003 11,6 2004 4,2 2005-5,2 2006-6,9 2007-6,5 2008-11,4 2009-16,9 2010-17,4 2011-19,9 2012-23,6 2013-25,5 2014-5,2 22

Kostnadsutjämning för LSS Ett särskilt utjämningssystem för LSS infördes 2004. Mellan 2004 och 2007 ökade Tanums kostnader för LSS-utjämning från 0,3 mkr till 11,0 mkr. Sedan 2007 har avgiften minskat något och uppgår i budget 2014 till 7,9 mkr. Budget 2014 Enligt preliminära beräkningar för 2014 ska Tanums avgift uppgå till 7,9 mkr vilket är en minskning med 0,9 mkr jämfört med 2013 års avgift. Kostnadsutjämning LSS mkr 2004-0,3 2005-5,9 2006-9,9 2007-11,1 2008-11,3 2009-11,0 2010-11,0 2011-10,8 2012-9,6 2013-8,8 2014-7,9 Pensioner Ett nytt pensionsavtal för de kommunala avtalsområdena trädde i kraft den 1 januari 2006. Avtalet innebär en livsinkomstbestämd pension. Pensionen är kopplad till löneutvecklingen i ekonomin, på så sätt bryts den kostnadsdrivande effekten i nuvarande avtal. Beräkningsgrunderna för pensionsskulden förändras från och med 2006. Förändringen innebär att den i modellen antagna livslängden höjs samtidigt som avkastningsräntan sänks. Både dessa förändringar gav en ökad pensionsskuld. Avkastningsräntan sänktes ytterligare 2012 och 2013 vilket gör att pensionsskulden ökar. De kommande åren kommer kostnaderna för pensioner att öka, främst beroende på ökade utbetalningar då antalet personer som går i pension ökar. Den kommande tioårsperioden beräknas pensionskostnaderna öka med motsvarande 25 öre i utdebitetring, beräknat i fasta priser. I budget för 2014 ökar pensionskostnaderna med 2,9 mkr till 34,4 mkr. Den förhållandevis kraftiga ökningen beror på att sänkning av allmänpension kompenseras av ökade kommunala pensionsåtaganden. Pensionskostnader mkr 2008-24,4 2009-29,4 2010-30,3 2011-30,1 2012-32,5 2013-31,5 2014-34,4 23

Investeringar Under perioden 2003-2007 uppgick nettoinvesteringarna i Tanums kommun till cirka 170 mkr vilket motsvarar cirka 35 mkr per år. Investeringsvolymen har sett över denna period kunnat täckas med egna medel, dessutom var en amortering av låneskulden möjlig. Under 2008-2012 ökade investeringarna och uppgick till sammanlagt 460 mkr, motsvarande drygt 90 mkr per år. Under 2012 uppgick investeringarna till 94 mkr. Den stora investeringsvolymen de senaste fem åren har inte varit möjlig att internfinansiera utan det har krävts en ökad upplåning. Inkluderande tidigare års beslutade men ej genomförda investeringar uppgår 2013 till cirka 155 mkr. Långfristig skuld Kommunens låneskuld uppgick i bokslut 2012 till 431 mkr varav 365 mkr avser lån från banker och andra kreditinstitut. Utöver dessa lån finns beslutade ej upptagna lån med 45 mkr som avser finansiering av budgeterade investeringar som senarelagts. De starka resultaten i mitten 2000-talet medförde att låneskulden kunde nettoamorteras. Ökade investeringar under åren 2008-2012 har gjort att kommunens nettoupplåning ökat igen. Under 2012 ökade låneskulden med 75 mkr, sedan 2008 har låneskulden ökat med nästan 250 mkr. Investeringsvolymen de kommande kommer att kräva en ytterligare ökning av låneskulden. Budget 2014 I budgeten för 2014 finns investeringar upptagna med 89,8 mkr. Totalt för perioden 2014-2016 uppgår investeringsvolymen till cirka 340 mkr. Av investeringsvolymen avser 59,8 mkr investeringar i VA-verksamheten och 9,2 mkr exploateringsverksamhet. Bland övriga investeringar märks förbättring av fastigheter, gator och vägar, 11,1 mkr. Budget 2014 Den löpande verksamheten lämnar ett överskott på 17,2 mkr som tillsammans med beräknad försäljning av anläggningstillgångar med 3,0 mkr, anslutningsavgifter för vatten och avlopp med 27,6 mkr samt avskrivningar med 45,4 mkr ger ett utrymme för investeringar och eller amortering av låneskulden på cirka 88 mkr. Investeringsvolymen uppgår till 89,8 mkr, vilket medför en oförändrad upplåning. Budget 2014 innebär att långfristiga skulder uppgår till 530,4 mkr, varav lån till kreditinstitut uppgår till 395,0 mkr och förinbetalda anslutningsavgifter 91,5 mkr. 24

Soliditet Soliditeten minskade under perioden 1989-1999 från 57 procent till 1,0 procent. Försämringen berodde dels på negativa resultat och dels på justeringar av det egna kapitalet till följd av engångsåtgärder, exempelvis avsättning för återställande av soptipp. Sedan 2000 har en förstärkning skett av soliditeten, främst beroende på starka resultat vilket ökat det egna kapitalet. I bokslut 2012 ökade soliditeten från 6,9 procent till 10,5 procent beroende på det starka resultatet. Sett över hela perioden från 1989 har en kraftig urholkning av kommunens förmögenhet skett, vilket innebär att denna generation av skattebetalare inte fullt ut betalat sin konsumtion av kommunala tjänster. Soliditetsförsämringen motsvaras av en minskning av det egna kapitalet med cirka 320 mkr. Budget 2014 Förslaget till budget för 2014 innebär en soliditet på 9,5 procent, vilken innebär i stort sett en oförändrad soliditet jämfört med 2013 års budget. Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 35,5 procent. Soliditetsförstärkningen beror främst på starkt resultat. 25

EKONOMISK PLAN FÖR 2015-2016 Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska ha en ekonomisk planering som omfattar minst tre år, där budgetåret ska vara periodens första år. Förutom att Tanums kommun upprättar budget för 2014 görs en ekonomisk plan för åren 2015-2016. Planen redovisar verksamhetsutrymmet utifrån kända finansiella förutsättningar. Kommunen upprättar också en investeringsplan för åren 2015-2016. Kommunalekonomiska förutsättningar Åren 2015 2016 växer skatteunderlaget med drygt 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är framförallt ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Åren 2015 och 2016 växer sysselsättningen med 1,5 till 2 procent. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. De resursbehov som följer av demografiska förändringar ökar kraftigt framöver. Från att ha ökat med i genomsnitt 0,5 procent under 2000- talet beräknas ökningen uppgå till drygt en procent år 2016. Den demografiska påverkan på kommunernas ekonomi har hållits tillbaka av minskande elevkullar i gymnasieskolan. Kommande beräknas behoven öka inom både barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg. I ett längre perspektiv framstår finansieringen av de offentliga tjänsterna som bekymmersam då andelen av befolkningen som förvärvsarbetar minskar samtidigt som kostnaderna för äldreomsorg, pensioner och sjukvård ökar när 40- talisterna når pensionsåldern. Befolkningsprognos Tanums befolkning var under perioden 2003-2012 i princip oförändrad och uppgick den 31 december 2012 till 12 270 personer. Ökningen beror helt på ett positivt inflyttningsnetto. I resursberäkningarna för 2014 har befolkningen antagits uppgå till 12 264 personer. Enligt beräkningar från Statistiska centralbyrån (SCB) beräknas Tanums befolkning de närmaste åren vara i stort sett oförändrad. Utdebitering I den ekonomiska planen för åren 2015-2016 har skatteberäkningarna baserats på att utdebiteringen hålls oförändrad vid 21,56 kronor Skatteintäkter och statsbidrag Enligt senaste kända prognoser beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 19,3 mkr år 2015 för att sedan öka med 24,0 mkr 2015. Pris- och löneökningar För åren 2015 till 2016 har pris- och löneökningarna sammanvägt beräknats till 2,7 procent årligen. Resultat För att nå det ekonomiska målet med ett resultat som uppgår till två procent av skatteintäkter och statsbidrag (cirka 12,0 mkr) krävs, enligt de förutsättningar som nu är kända, finns endast ett mindre utrymme för verksamhetsutökning utöver uppräkning med förväntade pris- och löneökningar. Investeringar I investeringsplan för 2015-2016 finns investeringar upptagna med cirka 250 mkr. Låneskuld Under förutsättning att resultatnivån upprätthålls och att investeringsvolymen ligger på budgeterad nivå beräknas låneskulden öka med cirka 100 mkr under perioden 2015-2016. Soliditet Om resultatnivån hålls uppe i enlighet med kommunens övergripande finansiella mål och investeringarna inte blir högre än budgeterats kommer soliditeten att uppgå till 10,8 procent 2016. 26