Budget 2015 Fastställd av kommunfullmäktige

Transkript

1 Budget 2015 Fastställd av kommunfullmäktige

2 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 3 BUDGETEN I SAMMANDRAG... 4 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 6 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 8 NYCKELTAL OCH KVALITET OMVÄRLD BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR REDOVISNINGSPRINCIPER RESULTATBUDGET FINANSIERINGSBUDGET BALANSBUDGET NOTFÖRTECKNING EKONOMISK ANALYS RISKANALYS KÄNSLIGHETSANALYS DRIFTBUDGET SPECIFIKATION AV KOMMUNBIDRAG NÄMNDSREDOVISNING Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen INVESTERINGSBUDGET 2015 SAMT PLAN FÖR BESKRIVNING AV INVESTERINGSPROJEKT KOMMUNALA BOLAG KOMMUNALA JÄMFÖRELSER PERSONAL FOLKHÄLSA MILJÖ TILLGÄNGLIGHET BEGREPPSFÖRKLARING Bilaga - STYRMODELL Bilaga EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR TANUMS KOMMUN

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Robust budget med oförändrad kommunalskatt I Tanum sker det politiska budgetarbetet under hösten. Ett valår konkurrerar budgetarbetet med eftervalsdiskussioner och nomineringsarbete i de politiska partierna. För politikerna har det i år därmed krävts extra fokus på arbetet med budget för Efter förarbete av tjänstemän i förvaltningarna och därefter äskande från nämnderna till budgetberedningen/ kommunstyrelsen föreslår den gamla kommunstyrelsen nu nya kommunfullmäktige budget för Budgetförslaget baseras på utdebitering 21,56 kronor. Skattesatsen har varit oförändrad sedan 2004, då den höjdes med 23 öre till kronor. För några år sedan sänktes utdebiteringen med 43 öre till kronor. Detta skedde i samband med skatteväxlingen när Västra Götalandsregionen blev ensam ägare till Västtrafik. Alltså har den kommunala utdebiteringen i Tanum sänkts, när vi tittar tillbaka över ett antal år. Exklusive realisationsvinster, beräknat till tre miljoner kronor, uppgår det budgeterade resultatet till 12 miljoner kronor. Det innebär att kommunen uppnår sitt ekonomiska mål om två procent av skatter och bidrag. Det är viktigt att upprätthålla resultatnivån för att minimera behovet av extern upplåning. För år 2015 blir låneskulden 410 miljoner kronor en ökning med 15 miljoner kronor. Av nämndernas ramar om cirka 623,4 miljoner kronor, satsas 278,4 miljoner kronor på Barnoch utbildningsnämnden och 267,8 miljoner kronor på Omsorgsnämnden. Justeringar sker även på volymförändringar, inom barnomsorg, skola och äldreomsorg. Skola, vård och omsorg är särskilt prioriterade verksamhetsområden. Inför årets budget för 2014 kunde vi arbeta in den positiva förändringen i det nya utjämningssystemet som för Tanums del innebar en utgiftsminsking på 20 miljoner kronor. Säg den glädje som varar beständigt, för 2015 ökar avgiften med åtta miljoner kronor. Investeringsbudgeten är även för 2015 omfattande och uppgår till 90,7 miljoner kronor. De i särklass största satsningarna sker med 56,8 miljoner kronor på vatten- och avloppsinvesteringar. Investeringarna innebär stora miljöförbättringar men också ökade förutsättningar för utbyggnad av nya bostäder. Miljö- byggnadsnämnden arbetar med ungefär 50 detaljplaner. Det är ett omfattande och grannlaga arbete som utförs av förvaltningen, utredningar, remisser, samråd, granskningar skall genomföras och i slutänden skall planen antas och vinna laga kraft. Ett ständigt förändringsarbete pågår för att få en smidig handläggning som också uppfyller alla myndighetskrav. Ökade resurser avsätts för att färdigställa planerna. För att öka invånarnas tillgänglighet till kommunens olika verksamhetsområden och snabbt få svar på frågor startas från januari månad 2015 ett kundcenter. Den stora händelsen sommaren 2015, blir när fordonen börjar trafikera den nya motorvägsdelen av E 6, mellan Hud och Oppen. Äntligen är E6 genom Bohuslän utbyggd till motorväg, dock på vissa avsnitt en slimmad sådan. Under 2015 och framåt blir det intressant och studera utvecklingen av de olika verksamheterna som etablerat sig på Näringslivsparken vid Oppen. Det blir även spännande att följa det omtag som Barn- och utbildningsnämnden planerar på Futura med fokus på lärlingsutbildning. Eftersom detta är den sista budgeten som jag i egenskap av kommunstyrelsens ordförande har ansvaret för, vill jag tacka alla politiker och tjänstemän. Ni har med stort ansvarstagande under åren bidragit till budgetarbetet och därmed det stabila ekonomiska läge som Tanums kommun har. Vi har en bra verksamhet som vi utvecklar i den takt vi klarar av. Det politiska arbetet i styrelse och nämnder skapar givetvis politiska diskussioner men det sker alltid i en gemytlig och respektfull atmosfär. Clas-Åke Sörkvist (C) kommunstyrelsens ordförande/kommunalråd. clas-ake.sorkvist@tanum.se 3

4 BUDGETEN I SAMMANDRAG Utdebitering Budgetförslaget baseras på att utdebiteringen (kommunalskatten) hålls oförändrad 21,56 kronor. Kommunalskatten har varit oförändrad sedan Resultat Budgeten redovisar ett överskott på 15,0 mkr. Resultatet exklusive realisationsvinster på 3,0 mkr, uppgår till 12,0 mkr. Det budgeterade resultatet innebär att kommunens uppnår sitt ekonomiska mål. Det är viktigt att upprätthålla en hög resultatnivå för att kunna internfinansiera investeringarna och därmed minska behovet av extern upplåning. Satsningar på skola och omsorg Alla nämnder kompenseras fullt ut för beräknade pris- och löneökningar. Ramjusteringar görs också för volymförändringar inom barnomsorg, skola och äldreomsorg. Barn- och utbildningsnämnden utökas med totalt 2,0 mkr utöver kompensation för pris- och löneökningar och justeringar för volymförändringar. Satsningen på att utveckla IT-stödet inom undervisningen i grundskolan fortsätter. Läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling är centrala innehåll i satsningen. Under läsåret 2014/2015 går projektet in i sin tredje och sista fas där alla högstadieelever utrustas med varsin digital enhet. Totalt är det en satsning på 3,5 mkr över tre år, varav 0,6 mkr i budget I kompletteringsbudget 2014 ökades barn- och utbildningsnämndens ram med 0,5 mkr för att med förändrade arbetssätt möta barn med särskilda behov. I budget 2015 utökas nämndens ram med ytterligare 0,5 mkr, vilket avser helårseffekt av denna resursförstärkning. Kundcenter införs för bättre tillgänglighet och service Undersökningar visar att kommunen måste förbättra tillgängligheten mot invånarna. Ett kundcenter kommer att införas i januari 2015 för att öka tillgängligheten att förbättra bemötande och service. Det ska räcka med ett samtal/kontakt för att få svar på enklare frågor och ärenden. Syftet är att förenkla för invånarna. Samtidigt frigörs tid för handläggarna. Ytterligare ett sätt att förenkla för invånare är införande av e-tjänster då alltfler efterfrågar möjligheten att utföra sina ärenden via Internet. Kundcenter finansieras inom befintlig budget. Fortsatta satsningar på miljöinvesteringar i vatten och avlopp Investeringsbudgeten uppgår till totalt 90,7 mkr i 2015 års budget. Genom satsningar på vainvesteringar och exploateringsverksamhet prioriteras arbetet med att ta fram nya bostäder och verksamhetsmark. Av investeringarna avser 56,8 mkr VA-verksamheten. VA-investeringarna innebär stora miljöförbättringar men ger också förutsättning för utbyggnad av nya bostäder. Investeringar i kommunens befintliga fastigheter för bland annat skola och omsorg görs med sammanlagt 11,5 mkr. För att ge förutsättningar för fortsatt utbyggnad av bostäder och verksamhetsområden avsätts sammanlagt 11,0 mkr i investeringsbudgeten. Höjd Va-taxa För att finansiera de höga VA-investeringarna föreslås taxan för vatten och avlopp att höjas med sex procent. Omsorgsnämndens budget utökas med totalt 5,6 mkr varav 4,8 mkr avser ökad volym inom främst handikappomsorgen. I budget 2015 tillförs omsorgsnämnden ytterligare 0,8 mkr som en resursförstärkning inom bland annat individ- och familjeomsorg och äldreomsorg. 4

5 Långfristig skuld Den ökade investeringsvolymen de senaste åren har gjort att låneskulden ökat års budget innebär ökad låneskuld med 15,0 mkr till 410,0 mkr. Räntenetto Räntenettot i budget 2015 beräknas till 13,3 mkr, varav räntekostnaderna beräknas till sammanlagt 14,4 mkr. Soliditet Förslaget till budget för 2015 innebär en soliditet på 11,5 procent, vilken innebär en förstärkning av soliditeten jämfört med 2014 års budget. Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 36,7 procent. Soliditetsförstärkningen beror främst på ett starkt resultat. Nämndernas ramar i budget 2015 Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen 45,6 mkr 25,9 mkr 4,9 mkr 278,4 mkr 267,8 mkr 0,8 mkr Verksamhetsförändringar per nämnd Barn- och utbildningsnämndens ram utökas med 500 tkr avseende åtgärder för att möta barn med särskilda behov. Barn- och utbildningsnämnden tillförs 750 tkr för bland annat undervisning och introduktion av nyanlända. Under 2016 anordnas Orienterings-VM i Tanums och Strömstads kommuner. Under 2015 avsätts 100 tkr i bidrag för att ta fram orienteringskartor. Under 2014 budgeterades 150 tkr för detta ändamål. Omsorgsnämnden Antalet personer över 65 år ökade under 2013, medan antalet över 80 år var minskade något. Sammantaget innebär det en minskning av omsorgsnämndens ram med 150 tkr. Omsorgsnämndens budget utökas med tkr avseende ökad volym inom handikappomsorgen. Det behöver tillskapas fler boendeplatser inom LSS för både barn och vuxna. Volymökningen innebär samtidigt behov av utökad ledningsresurs med 350 tkr. budget 2015 tillförs omsorgsnämnden ytterligare 750 tkr som en resursförstärkning inom bland annat individ- och familjeomsorg och äldreomsorg. Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges budget utökas med 350 tkr. I budget 2015 avsätts 500 tkr för medfinansiering av rastplats Skräddö. Under 2014 budgeterades tkr för denna satsning. Barn- och utbildningsnämnden Antalet heltidsbarn inom barnomsorgen är totalt sett är nästan oförändrat, medan antalet elever i gymnasieskolan fortsätter att minska. Volymförändringarna gör att barn och utbildningsnämndens ram minskar med tkr. Satsningen på IT-stöd i undervisningen fortsätter. Barn- och utbildningsnämndens ram utökas med 600 tkr. Totalt uppgår satsningen till tkr under tre år. 5

6 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Tanum är en kommun som kännetecknas av småskalighet, entreprenörskap och närhet till natur och vatten. Med förankring i historien, som återspeglas i hällristningar och kulturmiljöer, ska hela kommunen utvecklas på ett sätt som är långsiktigt hållbart och som stärker Tanums identitet med livskraftiga samhällen och en levande landsbygd. Tanums kommuns vision är att kommunen ska växa till invånare. Visionen symboliserar den positiva utveckling som ska karaktärisera Tanums kommun. Utvecklingsområden En positiv befolkningsutveckling ska skapas genom satsningar på utvecklingsområdena; boende, infrastruktur och näringsliv. BOENDE Målsättning I Tanums ska det finnas attraktiva boendemiljöer. Tanum ska vara en kommun som lockar människor och företag genom boendemiljöer av hög kvalitet. Möjligheter till boende i attraktiva lägen är ett medel för att öka inflyttningen till kommunen och för att de som redan bor i kommunen stannar kvar. Planerade åtgärder under 2015 Ett ökat boende i kommunen förutsätter att det sker detaljplanering för boende. Kommunen har påbörjat detaljplanearbete för cirka 50 detaljplaner. Planer som möjliggör byggnation av fler bostäder prioriteras. Ökade resurser avsätts för att färdigställa planerna. Tanums Bostäder AB, kommunens helägda bostadsföretag, färdigställde 26 nya lägenheter i Fjällbacka under Bolaget arbetar med ett flera detaljplaner som ger möjlighet att bygga ytterligare cirka 450 lägenheter. INFRASTRUKTUR Målsättning Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Hög standard på infrastruktur för transporter har stor betydelse för de boende och företagens utveckling. Väl utbyggd och fungerande infrastruktur i form av vägar, järnväg, bredband och telefoni är av grundläggande betydelse för kommunens utveckling och tillväxt. Planerade åtgärder under 2015 Tanums kommun arbetar aktivt för att vägar och järnväg byggs ut till den standard som behövs för att tillgodose näringslivets och Tanumsbornas behov av snabba och säkra kommunikationer. Utbyggnaden av E6:an till motorvägsstandard fortsätter. Under 2015 beräknas utbyggnaden av motorväg genom Bohuslän vara klar då den sista etappen genom Tanum invigs. I budgetarna för avsattes sex mkr för att påskynda utbyggnaden av bredband i kommunen. På landsbygden sker utbyggnaden av bredband främst genom fiberföreningar. Under 2015 prioriteras bredbandsutbyggnad i kommunens fyra större samhällen. NÄRINGSLIV Målsättning Tanums kommun ska upplevas som en av Sveriges mest utvecklingsorienterade kommuner. Kommunens näringslivsinsatser sker med syftet att förbättra näringslivsklimatet och därigenom stödja utvecklingen av befintliga företag och främja nyetableringar. Planerade åtgärder under 2015 En särskild handlingsplan har antagits för att förbättra service, information etc. till näringslivet. I handlingsplanen prioriteras följande områden: Ökad kommunikation mellan kommunen och företagare Ökad samverkan mellan företagare Förtroendeingivande och effektiv handläggning Ökad information och öppenhet Medverka till utveckling och tillväxt Tillgodose behovet av mark för boende och verksamheter Kompetensutveckling Besöksnäring 6

7 PRIORITERADE VERKSAMHETSOMRÅDEN De verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas med hög kvalitet och på ett sådant sätt att kommuninvånarna är nöjda med verksamhet och service. Skola samt vård och omsorg är särskilt prioriterade verksamhetsområden SKOLA Målsättning Alla elever skall ha minst betyget E i samtliga ämnen i årskurs 9 och alla elever skall känna sig trygga i sin skolmiljö i Tanums kommun. Planerade åtgärder under 2015 Det som ska känneteckna verksamheten är att alla elevers individuella intressen och förmågor tas tillvara i undervisningen och att varje elev får det stöd som behövs för att utveckla sin egen drivkraft och motivation det entreprenöriella lärandet. Ett stort fokus på kunskaper och elevernas måluppfyllelse från politisk nivå ända ut i klassrummen har stor betydelse i arbetet. Särskilda satsningar som lärartjänster till småskolorna och socialpedagogtjänster är av storbetydelse för måluppfyllelsen. IT-satsningen en var går in den tredje och sista utbyggnadsfasen under läsåret genom att alla elever i högstadiet utrustas med en egen Ipad. Samtidigt genomförs kompetensutvecklingsinsatser för lärare. VÅRD OCH OMSORG Målsättning Tanums kommun ska ha en god vård och omsorg som är tillgänglig och som tillgodoser högt ställda krav på kvalitet. Planerade åtgärder inför 2015 Brukarfokus, gott bemötande - genom kvalitetsmätning, delaktighet och samverkan med brukarföreträdare. Tillgänglighet - i samverkan med andra förvaltningar införa kundcenter. God näringsriktig kost - fortsatt implementering av handlingsplan för att nå kostpolicyn. God och säker vård och omsorg - arbeta med kvalitetsledningssystem som säkerställer en god och säker vård. Personalstrategier - fortsätta att arbeta med att höja sysselsättningsgrader - erbjuda en god arbetsmiljö och kompetensutvecklingsplan för alla anställda samt - stärka ledarskapet genom erfarenhetsutbyte och utbildning. Tillgängliga lokaler - samlokalisera myndighetsfunktionerna inom omsorgsförvaltningen i tillgänglighetsanpassade lokaler 7

8 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Tanums kommun har definierat termen god ekonomisk hushållning som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiellt perspektiv Tanums kommuns övergripande ekonomiska mål utgår ifrån generationsprincipen vilket innebär att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Investeringsverksamheten ska anpassas så att inte kommunens ekonomiska ställning (soliditeten) försvagas. Övergripande ekonomiskt mål För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet i budgeten uppgå till minst två procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter avseende realisationsvinster från fastighetsförsäljningar. En sådan nivå innebär också en värdesäkring av det egna kapitalet. Verksamhetsperspektiv För att verksamheten ska uppfylla intentionerna i god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska vidare finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Övergripande verksamhetsmål Alla verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas på ett sådant sätt att kommuninvånarna anger att de är nöjda eller mycket nöjda med verksamhet och service vid de kvalitetsmätningar som görs. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt och på ett sådant sätt att kommande generationers möjligheter till en bra verksamhet inte försämras. Personal Målsättning För att trygga personalförsörjningen i framtiden ska kommunen skapa goda förutsättningar att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Fastigheter och anläggningar Målsättning Kommunens fastigheter och anläggningar ska skötas på ett sådant sätt att deras värde inte minskar. Miljö Målsättning Tanums kommuns övergripande målsättning med miljöarbetet är att bidra till att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle. Kommunens miljöarbete ska skapa förutsättningar för att kommande generationer inte belastas av miljöpåverkan från nuvarande verksamhet. I miljöarbetet prioriteras energi, livsmedel och transporter. Kommunens miljöbelastning från transporter och förbrukning av el och olja ska minska, dessutom ska andelen miljöcertifierade livsmedel öka. I Tanum utgörs mål för god ekonomisk hushållning dels av de övergripande mål, policyer och riktlinjer som kommunfullmäktige angivit och dels de målsättningar kommunfullmäktige angivit för kommunens olika verksamhetsområden. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Tanums kommun. 8

9 Resultatutjämningsreserv (RUR) Avsättning till resultatutjämningsreserv Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Resultatutjämningsreserven ska inte överstiga tio procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Balanskravsutredning I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska en balanskravsutredning upprättas. Budget 2015 I budget 2014 gjordes en avsättning med 15 mkr till resultatutjämningsreserven. I budget 2015 gör ingen avsättning till eller disposition ur resultatutjämningsreserven Disponering av resultatutjämningsreserv Beslut om kommande års reservering fattas i samband med budgetbeslutet. I samband med årsredovisningen fastställs den verkliga reserveringen. Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Disponering får göras när prognosen för det årliga underliggande skatteunderlaget för riket är lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. I de fall nämnderna uppvisar underskott samtidigt som skatteintäkterna är lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren bör disposition ur resultatutjämningsreserven ske endast för den del av ett underskott som beror på lägre skatteintäkter än genomsnittligt. 9

10 NYCKELTAL OCH KVALITET De senaste åren har Tanums kommun arbetat med att förbättra verksamhetsstyrningen. Verksamhetsmål och kvalitetsgarantier har omarbetats samtidigt som nämnderna har tagit fram kvalitetsmått och nyckeltal för att kunna styra och följa upp verksamhetskvalitén på ett bra sätt. Tanum har deltagit och deltar i flertal olika nätverk som på olika sätt arbetar med kvalitetsfrågor. SKLs kvalitetsnätverk Kvalitet i korthet (KKiK) Det nordbohusländska benchmarkingarbetet och det nationella jämförelseprojektet är några av de nätverk Tanum medverkat i. Kommunstyrelsen Det fortsatta kvalitetsutvecklingsarbetet kommer främst att inriktas på att förbättra information, tillgänglighet och service. Ett kundcenter kommer att införas i januari 2015 för att öka tillgängligheten att förbättra bemötande och service. Serviceenheter Svar på e-post inom två arbetsdagar Kontakt via telefon med handläggare Bemötande vid telefonkontakt Kommungemensam verksamhet Kvalitet webbinformation Hur upplever medborgarna Tanums kommun att leva och bo i Hur trygga känner sig medborgarna Medborgarnas upplevda delaktighet Resultat KKiK (antal deltag. kommuner) Information på hemsida, procent (219) Plac Kommunen som plats att bo i (167) Hur trygga känner sig medborgarna, procent (167) Medborgarnas delaktighet, procent (184) Näringsliv Företagsklimatet (placering i Svensk Näringslivs ranking) Resultat KKiK (antal deltag. kommuner) Plac Nöjdhet företagsklimat (Insikt) (189) Resultat KKiK (antal deltag. kommuner) Tillgänglighet e-post, andel svar inom två dagar (163) Tillgänglighet via telefon, andel kontakt med handläggare (163) Gott bemötande vid telefonkontakt, procent (163) Plac Tekniska nämnden Vid den årliga enkätundersökningen bland våra nyttjare i kommunala verksamhetslokaler skall vi uppnå minst 3,0 på en femgradig skala i kundnöjdhet. Mätning gör under hösten Nöjd kundindex Nöjd kundindex, kommunala verksamhetslokaler 2,96 3,00 i.u 10

11 Miljö- och byggnadsnämnden Andelen enskilda avlopp som uppfyller godtagbar nivå på rening ska öka. Andelen godtagbara wc-avlopp har ökat inom flera av de områden som inventerats. Hogar har gått från 70 procent godtagbara wc-avlopp vid årsskiftet till 80 procent idag, Skärbo från 49 till 62 procent och Joreälvens avrinningsområde från 31 till 43 procent. Miljöavdelningen har nu påbörjat inventering inom områdena Svenneby-Bottna och Hamburgsund-Heestrand. 50 procent av inkomna bygglovsansökningar ska avgöras inom sex veckor. Uppföljning under 2014 visar att målet uppfylls. Barn- och utbildningsnämnden Kvalitetsmål Alla elever skall ha minst betyget E i samtliga ämnen i årskurs 9 och alla elever skall känna sig trygga i sin skolmiljö i Tanums kommun. Barnomsorg och utbildning Andel elever i årskurs 9 som har minst betyget E i samtliga ämnen Barns och elevers trivsel och trygghet (enkät) Kultur och fritid Besökares bedömning av verksamheten som helhet (enkät) Arbetsmarknadsenheten Andel av deltagarna från Arbetsförmedlingen som går ifrån Arbetsmarknadsenheten ut i reguljärt arbete, anpassad anställning eller studier. Omsorgsnämnden Under 2014 kommer omsorgsnämnden bland annat att fokusera på brukarfokus och gott bemötande och samverkan med brukarföreträdare. God näringsriktig kost genom fortsatt implementering av handlingsplan för att nå kostpolicyn. God och säker vård och omsorg genom att arbeta med kvalitetsledningssystem som säkerställer en god och säker vård Uppföljning sker bland annat genom kvalitetsmätningar såsom brukarenkäter och servicemätningar. Resultat KKiK (antal deltag. kommuner) Nöjd brukarindex, särsk. boende, äldreomsorg. procent (200) Plac Andel elever i årskurs 9 som har minst betyget E i samtliga ämnen 2012/ /2014 Tanum Riket Nöjd brukarindex, hemtjänst procent (217) Väntetid plats, äldreboende, antal dagar (172)

12 OMVÄRLD Förutsättningarna att bedriva och finansiera kommunal verksamhet påverkas i hög grad av olika omvärldsfaktorer. Samhällsekonomi Läget i den amerikanska ekonomin förbättras successivt och även inom euroområdet ser förutsättningarna allt ljusare ut. Det innebär att tillväxten i omvärlden fortsätter att stärkas. Utvecklingen stöds av centralbankernas expansiva penningpolitik och en gradvis mindre åtstramande finanspolitik. Utvecklingen i Ukraina, Irak, Syrien med flera länder skapar osäkerhet, men har hittills haft begränsad spridning till de finansiella marknaderna. I euroområdet fortsätter den ekonomiska aktiviteten att förstärkas. Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svag. Utvecklingen på olika delområden har varit splittrad. Produktionen i byggbranschen och delar av den privata tjänstesektorn har vuxit snabbt samtidigt som svag export bidragit till att industriproduktionen backat ytterligare. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. Den låga inflationen har medfört att Riksbanken i juli sänkte styrräntan till 0,25 procent. Styrräntan är därmed tillbaka nere på den exceptionellt låga nivå som rådde under andra halvan av 2009 och första halvan av 2010 när oron kring finanskrisen var som störst. Utvecklingen på arbetsmarknaden förblir dock trög även om arbetslösheten sakta sjunker. Ränteutveckling Riksbanken sänkte under 2012 och 2013 sin viktigaste styrränta, reporäntan, från 1,75 procent till 0,75 procent. I juli 2014 sänkte Riksbanken reporäntan med ytterligare 50 räntepunkter till 0,25 procent. De korta marknadsräntorna har under årets åtta första månader sjunkit med cirka 0,4 procenteter. Den femåriga swapräntan steg under 2013 med nästan en procentenhet. Sedan årsskiftet har femårsräntan fallit med mer än en procentenhet och noterades i slutet av augusti till 1,00 procent. Den så kallade räntekurvan är har därmed blivit betydligt flackare, skillnaden mellan korta och långa räntor har minskat. I takt med att konjunkturutsikterna förbättras bör obligationsräntorna åter stiga men beräknas ändå ligga ändå kvar på en låg nivå under det närmaste året. De korta räntorna beräknas ligga kvar på en låg nivå det närmaste året. Västsverige Det ekonomiska läget i Västra Götaland har fortsatt att förbättrats sedan konjunkturen vände uppåt i hösten Den största förbättringen märks inom handeln, där framförallt sällanköpshandeln och bilhandeln har utvecklats starkt det senast halvåret. Samtliga branscher, med undantag för transport- och logistik, befinner sig i ett normalt konjunkturläge och de flesta branscher räknar med att konjunkturen fortsätter att förbättras. Sysselsättningen i Västra Götaland har utvecklats relativt positivt det senaste året och den nedgång i antalet anställda som företagen rapporterat om under en tid verkar ha stannat av. Det är endast inom industrin och transport- och logistikbranschen som fortsatta personalneddragningar kan skönjas. Sysselsättningsläget inom övriga branscher har ljusnat något och mest positivt ser det ut inom bil- och partihandeln som rapporterar om betydliga ökningar av personalstyrkorna. De flesta delbranscher räknar med att nyanställa under hösten 2014 och första halvåret Efter den relativt kraftiga uppgången under hösten 2013 fortsatte förstärkningen av konjunkturläget i Fyrbodal under första halvåret 2014 om än i en lugnare takt än under Sedan mätningen i september 2013 har konjunkturindex höjts med tio enheter till ±0 vilket tyder på normalkonjunktur. Det är ett liknande konjunkturförlopp som övriga delregioner i Västra Götaland, men återhämtningen den senaste tiden har varit aningen kraftigare i Fyrbodal, och det senaste halvåret är det bara Stor-Göteborg som uppvisat en starkare konjunkturförbättring. 12

13 Tanum Tanum och Strömstad har under flera år tillhört de områden i Sverige som haft högst tillväxt mätt som ökning av lönesumman. Tillväxten i Tanum och norra Bohuslän är fortsatt stark. Besöksnäring och handel framstår som allt viktigare för kommunerna i norra Bohuslän Arbetslösheten är fortsatt låg. I september 2014 var 164 personer öppet arbetslösa, det är 13 personer fler än vid samma tidpunkt förra året. Både den totala arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten i Tanum är lägre än genomsnittet i både riket och i Västra Götaland. Arbetslösheten i Tanum är lägre än genomsnittet i både riket och i Västra Götaland. Den kommunala sektorn Det sammanlagda resultatet för kommunerna uppgick till 15,7 miljarder 2013 och översteg därmed med råge vad som brukar definieras som god ekonomisk hushållning. Även under 2013 förstärktes kommunernas resultat kraftigt av återbetalade premier från AFA Försäkring. Utan tillfälliga intäkter faller resultaten kraftigt under 2014 och flera kommuner kommer att få problem att klara överskott. En bättre utveckling av skatteunderlaget 2015 och 2016 innebär att kommunerna har råd att klara kostnadsökningar i takt med kraftigt ökade demografiska behov. Kommunernas investeringar har nära fördubblats i löpande priser de senaste tio åren; från 24 miljarder kronor 2004 till 45 miljarder Förutom åren 2009 och 2010 har utgifterna för investeringar ökat varje år. Även framöver väntas investeringsutgifterna fortsätta att öka. En ökad investeringsnivå i kommunerna har resulterat i ökad skuldsättning. Långfristiga skulder har ökat med fem procent, eller med nio miljarder kronor, jämfört med Det är dock en betydligt lägre ökningstakt jämfört med åren innan. Den dämpade skuldökningen beror delvis på att 18 miljarder i inbetalda premier återbetalats från afa Försäkring under åren De demografiskt betingade behoven ökar nu kraftigt i kommunerna. Från att ha ökat med i genomsnitt 0,5 procent under de senaste tio åren ökar behoven med drygt en procent per år under De största förändringarna är fler barn i grundskola och förskola samt fler äldre som är i behov av äldreomsorg. Det är fler barn än någonsin i förskolan och i grundskolan börjar den största elevkullen (sedan rekordkullen från början av 1990-talet) skolan Samtidigt minskar antalet elever inom gymnasieskolan som allra kraftigast i år och börjar öka igen Behoven inom äldreomsorgen ökar framöver i allt snabbare takt. 13

14 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkningsutveckling Efter att ha minskat med totalt 100 personer under de två senaste åren ökade invånarantalet under Tanums befolkning ökade med 33 personer under 2013 och uppgick den 31 december 2013 till personer. Tanums invånarantal har, sett över den senaste tioårsperioden, legat på en stabil nivå kring även om invånarantalet enstaka år ökat eller minskat. Förhållandevis stora födelseunderskott har kunnat kompenseras med betydande inflyttningsöverskott. Födelsenettot har varit negativt varje år sedan År 2013 uppgick födelsenettot till 18. Födelsetalen ökade under 2013 och uppgick till 121 personer. Under perioden har Tanum haft ett negativt födelsenetto på totalt 473 personer. Bortsett från mindre flyttningsunderskott 2005 och 2012 har Tanums haft ett positivt flyttnetto varje år sedan Under perioden har Tanum haft ett positivt flyttnetto på totalt 489 personer. Befolkningsutveckling Totalt årl. förändring Ålderssammansättning Tanums kommun har en befolkningsstruktur med en större andel personer över 65 år än genomsnittet i riket. Antalet personer över 65 år ökade under 2013, medan antalet över 80 år var minskade något. Sett över en längre period sker en successiv ökning av antalet personer över 65 år och även antalet över 80 år. Sedan 1995 har antalet personer 19 år och yngre minskat med cirka 675 personer. Befolkningen i åldrarna 20 till 64 år har ökat med cirka 250 personer. Befolkningsprognos Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag 2015 bygger på ett befolkningsantagande på den 1 november Befolkningsantagandet bygger på senast kända befolkningssiffra från den 30 juni Elevtalsförändringar Antalet heltidsbarn inom barnomsorgen totalt sett är relativt oförändrat, medan antalet elever i gymnasieskolan fortsätter att minska. Antalet elever i grundskola ökar marginellt under Volymförändringarna gör att barn och utbildningsnämndens ram minskar med tkr. Elevantal Förändr. Prest.anslag volym 2015 elev/år Förskola (heltid) Pedagogisk omsorg Fritidshem (heltid) Kooperativ Grundskola Gymnasieskola

15 Skatteintäkter och statsbidrag Tanums intäkter från skatteintäkter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av två faktorer, kommunens invånarantal och utvecklingen av skatteunderlaget i riket. Ökning skatteunderlag % , , , , , , , , , ,5 Efter att ökat kraftigt under början på 2000-talet har tillväxten av skatteunderlaget sedan 2009 bromsats upp bland annat beroende på den globala finansiella krisen. För att kompensera för en svag tillväxt av skatteunderlaget under 2009 och 2010 fick kommunerna ökade statsbidrag i form av ett särskilt konjunkturstöd. Det särskilda konjunkturstödet upphörde Skatteunderlaget beräknas växa med 4,7 procent under 2015, med 4,9 procent 2016 och med 4,8 procent under Sammantaget beräknas skatteunderlaget öka med 23,3 procent under åren vilket innebär en real ökning med cirka två procent per år. Under 2014 begränsas dock utvecklingen av skatteunderlaget på grund av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner håller tillbaka pensionsinkomsterna. Skattesatsen, 21,56 kr är oförändrad i budget Kostnadsutjämning Från och med 2014 förändrades utjämningssystemet för de kostnader som beror på strukturella skillnader mellan kommunerna. Tanums avgift till utjämningssystemet minskade under 2014 med cirka 20 mkr. Löpande uppdateringar av de faktorer som ligger bakom utjämningen, främst befolkningsstruktur, gör att avgiften under 2015 ökar med cirka 8 mkr. Pris- och löneökningar Kostnaden för löneökningar beräknas till 3,1 procent från 2014 års lönenivå. Övriga priser väntas stiga med 1,3 procent. Ersättningen för obekväm arbetstid höjs från och med 1 okt 2014, vilket ökar kostnaderna med 1,1 mkr. Detta innebär att pris- och löneökningar beräknas öka kostnaderna med cirka 18,1 mkr. Pålägget för nämndernas personalomkostnader uppgår till 38,46 procent. Räntor Överskott i boksluten och förhållandevis låga investeringar gjorde det möjligt att amortera på låneskulden under åren Detta tillsammans med låga räntenivåer har gjort att räntekostnaden kunnat minskas. För att finansiera genomförda investeringar under har en ökad upplåning varit nödvändig. En del av finansieringen av VA-investeringar sker genom anslutningsavgifter från nya VAabonnenter. För 2014 beräknas den långsiktiga låneskulden uppgå till 410,0 mkr. Medelräntan på låneskulden har beräknats till 3,5 procent. Tillsammans med räntor på pensionsskulden uppgår finansnettot till -13,3 mkr. Räntenetto mkr , , , , , , ,3 15

16 REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunerna ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisa i enlighet med god redovisningssed. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av budget och årsredovisning följs ett antal övergripande principer vilka skapar ett normverk som styr innehållet i rapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet Redovisning och budgetering Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen är att skatteintäkter ska redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på Sveriges kommuner och landstings prognostiserade belopp. Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. Från och med hösten 2012 sköter Skandia kommunens pensionsadministration och deras beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2013 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagna som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse som 2013 uppgår till 267,0 mkr. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade nyttjandeperiod. Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Intäkter från tomtexploatering budgeteras som intäkt på driftbudgeten. Komponentavskrivning innebär att en anläggningstillgång delas upp i olika komponenter med avskrivningstider som ska spegla respektive komponents förväntade nyttjandeperiod. Komponentavskrivning används inom VAområdet på nya investeringar enligt följande: VA-utrustning Övervakningssystem, vattenmätare, instrumentering, el-utrustning PLC, pumpar, tryckstegring, maskinutrustning, ventilation Distributionsnät vatten, avlopp & dagvatten, urintankar, brandposter, ventiler och byggnader. Matarledningar vatten & avlopp, vattentorn 10 år 15 år 30 år 50 år Från och med 2014 ska komponentavskrivning användas för kommunens alla nya anläggningstillgångar. 16

17 Plan Plan Budget Budget Bokslut RESULTATBUDGET Verksamhetens nettokostnader -588,6-570,5-552,8-535,4-515,4 Avskrivningar -49,2-48,7-47,7-45,4-43,2 Reavinst 3,0 3,0 3,0 3,0 VA-verksamhet -0,3 Verksamhetsresultat -634,8-616,2-597,5-577,8-558,8 Skatteintäkter och generella statsbidrag not 1 667,4 645,9 625,8 605,0 578,9 Finansiella intäkter not 2 1,1 1,1 1,1 0,9 1,3 Finansiella kostnader not 3-18,7-15,9-14,4-14,3-12,4 Res efter skatteintäkter och finansnetto 15,0 15,0 15,0 13,9 9,0 ÅRETS RESULTAT not 4 15,0 15,0 15,0 13,9 9,0 ÅRETS RESULTAT exkl reavinst 12,0 12,0 12,0 10,9 9,3 Plan Plan Budget Budget Bokslut FINANSIERINGSBUDGET Löpande verksamhet Årets resultat 15,0 15,0 15,0 13,9 9,3 Årets resultat VA -0,3 Justering för avskrivning 30,2 30,2 30,2 28,9 27,9 Just. för avskrivning VA 19,0 18,5 17,5 16,5 15,3 Justering för rörelsekapitalets förändring -5,5-5,5-5,5-5,5-11,2 Medel från löpande verksamhet 58,7 58,2 57,2 53,8 41,0 Investeringar varav: -145,3-165,3-90,7-83,5-55,5 Investeringar budget skattefinansierad verks. -86,4-73,1-33,9-30,70-33,2 Investeringar VA-verksamhet -58,9-92,2-56,8-52,80-22,3 beslutade - ej utförda inv. skattefinans. -98,00 Senarelagda investeringsanslag 33,95 Försäljning anl.tillg 3,0 3,0 3,0 3,0 0,0 Investeringsnetto -142,3-162,3-87,7-144,6-55,4 Finansiering Summa nettoupplåning 85,0 80,0 15,0 0,0 Långfristig upplåning skattefinansierad verks. 43,6 25,8-12,4 Långfristig upplåning VA-verksamhet 41,4 54,2 27,4 Beslutade ej upptagna lån 30,0 Kortfristig upplåning 35,0 Övrig finansiering -15,0 3,8 Anslutningsutgifter VA-verksamhet 1,0 22,0 14,4 5,0 13,8 Finansieringsnetto 86,0 102,0 14,4 70,0 17,7 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 2,4-2,1-16,1-20,7 3,3 17

18 Plan Plan Budget Budget Bokslut BALANSBUDGET Anläggningstillgångar not , ,2 966,7 923,7 821,5 Fordringar mm 75,1 75,1 75,1 75,1 75,1 Likvida medel 21,5 19,1 21,2 37,3 58,0 Summa tillgångar 1 275, , , ,1 954,6 Eget kapital 404,6 389,6 374,6 360,7 350,0 Justering 1,6 Årets resultat 15,0 15,0 15,0 13,9 9,0 Summa eget kapital 419,6 404,6 389,6 374,6 360,7 Avsättningar 17,2 17,2 17,2 32,2 32,2 Låneskuld not 6 575,0 490,0 410,0 395,0 365,0 Kortfristig del av låneskuld 35,0 35,0 35,0 35,0 Förutbetalda anslutningsavgifter mm not 7 102,9 104,4 84,9 73,0 70,5 Förutbetalda investeringsbidrag 10,3 10,3 10,3 10,3 10,3 Summa långfristiga skulder 723,2 639,7 540,2 513,3 445,8 Kortfristiga skulder 116,0 116,0 116,0 116,0 116,0 Summa kortfristiga skulder 116,0 116,0 116,0 116,0 116,0 Summa skulder och eget kapital 1 275, , , ,1 954,6 18

19 NOTFÖRTECKNING Not 1 Skatteintäkter och statsbidrag Budgetförslaget är baserat på en utdebitering på 21:56 kronor per skattekrona. Slutavräkning av skatteintäkter redovisas inkomståret. I budget 2015 har preliminär slutavräkning upptagits enligt Svenska kommunförbundets prognos. Den definitiva slutavräkningen fastställs i december 2016 From 1 januari 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Vid införandet var reformen att vara intäktsneutral för kommunerna. Ökningar på grund av nya taxeringsvärden eller nya fastigheter samt indexuppräkningar tillfaller kommunerna from Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Skatteintäkter 522,9 502, ,9 452,9 Avräkning skatteintäkter 1,0-0,9-2,7 Kostnadsutjämning -13,8-13,8-13,8-5,2-25,5 Kostnadsutjämning för LSS -9,0-9,0-9,0-7,9-8,8 Inkomstutjämningsbidrag 135,8 131,1 125,3 120,1 124,8 Strukturbidrag 1,3 1,3 1,3 1,3 Regleringsbidrag -5,7-2,3 1,1 2,6 5,6 Kommunal fastighetsavgift 35,9 35,9 35,9 30,1 32,0 Mellankommunal utjämning 0,7 Summa 667,4 645,9 625,8 605,0 578,9 Not 2 Finansiella intäkter Ränteintäkterna beräknas till totalt 1,1 mkr under 2015 Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Ränteintäkter 0,3 0,3 0,3 0,3 0,6 Borgensavgift 0,8 0,8 0,8 0,6 0,7 Summa 1,1 1,1 1,1 0,9 1,3 Not 3 Finansiella kostnader Räntekostnaderna beräknas till totalt 14,4 mkr under 2015 Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Ränta på lån 18,6 15,8 14,1 14,4 11,5 Ränta på pensionsskuld 0,8 0,8 0,8 0,6 1,7 Övriga räntekostnader -0,7-0,7-0,5-0,7-0,8 Summa 18,7 15,9 14,4 14,3 12,4 19

20 Not 4 Årets resultat Årets resultat visar resultatet efter extraordinära poster. Årets resultat binder samman resultaträkningen med balansräkningen. Denna post kan också räknas fram genom att jämföra årets eget kapital med föregående års. Budgetförslaget innebär att kommunens eget kapital förbättras med 15,0 mkr. Resultat exklusive intäkter från reavinst uppgår till 12,0 mkr. Not 5 Anläggningstillgångar Med anläggningstillgångar avses tillgångar för stadigvarande bruk. Tillgångarna ökar genom nya investeringar samt ökade långfristiga fordringar. Minskning av tillgångarna sker genom försäljning, värdeminskning i form av avskrivningar samt minskade långfristiga fordringar. Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Ingående värde 1 083,2 966,7 923,7 821,5 808,3 Nettoinvesteringar 145,27 165,3 90,7 83,5 55,5 Beslutade ej genomförda investeringar 64,1 Avskrivningar -49,2-48,7-47,7-45,4-43,2 Övrigt 0,9 Utgående värde 1 179, ,2 966,7 923,7 821,5 Not 6 Låneskuld Budget 2015 innebär en ökad upplåning och uppgår därmed till 410,0 mkr. Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Summa ingående värde 490,0 410,0 395,0 365,0 365,0 Upplåning 85,0 80,0 15,0 Beslutade ej upptagna lån 30,0 Amortering Summa utgående värde 575,0 490,0 410,0 395,0 365,0 Not 7 Förinbetalda anslutningsavgifter Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Summa ingående värde 104,4 84,9 73,0 70,5 56,7 Inbetalda anslutningsavgifter 1,0 22,0 14,4 5,0 13,8 Periodiserade anslutningsavgifter -2,5-2,5-2,5-2,5 Summa utgående värde 102,9 104,4 84,9 73,0 70,5 20

21 EKONOMISK ANALYS Resultatutveckling Tanums kommun har redovisat positiva resultat varje år sedan år 2000 och även klarat det lagstadgade balanskravet varje år. För år 2013 redovisade kommunen ett positivt resultat på 9,0 mkr. För perioden uppgick det samlade resultatet till cirka 180 mkr vilket är tillräckligt för att uppfylla kraven för god ekonomisk hushållning. Resultaten för denna period har kompenserat för svaga resultat under slutet av 1990-talet och gjort att kommunen kunnat begränsa den upplåning som varit nödvändig för att finansiera kraftiga investeringar. Kostnadsutveckling Nettokostnaden för den kommunala verksamheten ökade kraftigt under större delen av perioden Undantag var åren 2004 och 2005 samt 2009 då besparings- och effektiviseringsåtgärder gjorde att nettokostnadsökningen bromsades upp. De stora kostnadsökningarna var möjliga tack vare att skatteintäkterna steg kraftigt under perioden. Under åren ökade nettokostnaderna återigen mer än ökningen avseende skatteintäkter och statsbidrag. Under 2012 och 2013 påverkas nettokostnadsutvecklingen av höga engångsintäkter För år 2013 uppgick nettokostnadsökningen av nämndernas verksamhet till 4,3 procent. På sikt är det viktigt att kostnaderna inte ökar snabbare än skatteintäkterna om balans i ekonomin ska kunna upprätthållas. Budget 2015 Enligt kommunens övergripande ekonomiska mål ska kommunens resultat, exklusive intäkter från realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar, uppgå till minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar ett resultat på 12,0 mkr. Ett sådant resultat uppfyller också kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Resultatet i 2015 års budget uppgår till 15,0 mkr. Realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar budgeteras till 3,0 mkr. Resultatet exklusive realisationsvinster uppgår således till 12,0 mkr vilket innebär att kommunen når det övergripande ekonomiska målet års resultat påverkas av att tomtförsäljningar på 6,8 mkr är högre än ett normalår. Budget 2015 Verksamhetskostnaderna ökar med 3,3 procent, 17,4 mkr. Kostnadsökningen förklaras främst av höjda kostnader för priser och löner men också av resursförstärkningar till nämnderna. Verksamhetsvolymen inom främst gymnasieskola minskar. Kommunens pensionskostnader ökar med 0,8 mkr i budget För att behålla en ekonomisk balans är det viktigt att inte kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. I 2015 års budget ökar verksamhetskostnaderna med 3,3 procent medan skatteintäkterna ökar med 3,4 procent. 21

22 Skatteintäkter och utjämningsbidrag Tanums skatteintäkter styrs i huvudsak av tre faktorer: Kommunens invånarantal, utvecklingen av skatteunderlaget i riket samt den egna utdebiteringen. Beräkningen av skatteintäkter baseras på att Tanums utdebitering hålls oförändrad, 21,56 kronor och att invånarantalet uppgår till Utöver intäkter från kommunalskatt påverkas kommunens intäkter från skatteintäkter och utjämningsbidrag av bidrag och avgifter från kostnadsutjämningen samt intäkter från fastighetsavgiften. Kostnads och inkomstutjämning Från att tidigare ha varit nettomottagare i kostnadsutjämningssystemet är Tanum sedan 2005 betalare till utjämningssystemet. Den främsta orsaken till denna förändring är Tanums demografiska utveckling relativt övriga kommuner i landet. Med sin förhållandevis låga egna skattekraft är Tanum känsligt för generella sänkningar av kompensationsnivån i inkomstutjämningen. Ett nytt utjämningssystem trädde i kraft 2014 vilket innebar att Tanums avgift till kostnadsutjämningssystemet blev 5,2 mkr, en minskning med 20 mkr, inklusive effekter av införanderegler. Budget 2015 Tanums avgift till kostnadsutjämningssystemet ökar med 8,6 mkr till 13,8 mkr. Ökningen beror främst på demografiska effekter inom grundskola och äldreomsorg. Tanums bidrag från inkomstutjämningen beräknas till 125,3 mkr i 2015 års budget. Budget 2015 Ökningen av skatteintäkter och statsbidrag 2015 uppgår till 3,4 procent, 20,8 mkr. Den största delen av ökningen beror på enförhållandevis stor ökning av skatteunderlaget, som ökar med 4,7 procent. Kommunens avgift till kostnadsutjämningssystemet ökar med 8,6 mkr. Tanums skattekraft uppgår till 89 procent av genomsnittet i riket vilket gör Tanum förhållandevis känslig för förändringar i inkomstutjämningen. Kostnadsutjämning mkr , , , , , , , , , , , , ,8 22

23 Kostnadsutjämning för LSS Ett särskilt utjämningssystem för LSS infördes Mellan 2004 och 2007 ökade Tanums kostnader för LSS-utjämning från 0,3 mkr till 11,0 mkr. Sedan 2007 har avgiften minskat något och uppgår i budget 2015 till 9,0 mkr. Budget 2015 Enligt preliminära beräkningar för 2015 ska Tanums avgift uppgå till 9,0 mkr vilket är en ökning med 1,1 mkr jämfört med 2014 års avgift. Kostnadsutjämning LSS mkr , , , , , , , , , , , ,0 Pensioner Ett nytt pensionsavtal för de kommunala avtalsområdena trädde i kraft den 1 januari Avtalet innebär en livsinkomstbestämd pension. Pensionen är kopplad till löneutvecklingen i ekonomin, på så sätt bryts den kostnadsdrivande effekten i det tidigare pensionsavtalet avtal. Beräkningsgrunderna för pensionsskulden förändras från och med Förändringen innebär att den i modellen antagna livslängden höjds samtidigt som avkastningsräntan sänktess. Både dessa förändringar gav en ökad pensionsskuld. Avkastningsräntan sänktes ytterligare 2012 och 2013 vilket gör att pensionsskulden ökar. De kommande åren kommer kostnaderna för pensioner att öka, främst beroende på ökade utbetalningar då antalet personer som går i pension ökar. Den kommande tioårsperioden beräknas pensionskostnaderna öka med motsvarande 25 öre i utdebitetring, beräknat i fasta priser. I budget för 2015 ökar pensionskostnaderna med 0,8 mkr till 35,2 mkr. Pensionskostnader mkr , , , , , , ,2 23