Budget 2013 Tanums kommun fastställd av kommunfullmäktige

Transkript

1 Budget 2013 Tanums kommun fastställd av kommunfullmäktige

2 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 3 BUDGETEN I SAMMANDRAG... 5 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 7 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING NYCKELTAL OCH KVALITET OMVÄRLD BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR REDOVISNINGSPRINCIPER RESULTATBUDGET FINANSIERINGSBUDGET BALANSBUDGET NOTFÖRTECKNING EKONOMISK ANALYS RISKANALYS KÄNSLIGHETSANALYS DRIFTBUDGET NÄMNDSREDOVISNING Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kommunrevisionen INVESTERINGSBUDGET 2013 SAMT PLAN FÖR BESKRIVNING AV INVESTERINGSPROJEKT KOMMUNALA BOLAG KOMMUNALA JÄMFÖRELSER PERSONAL FOLKHÄLSA MILJÖ TILLGÄNGLIGHET BEGREPPSFÖRKLARING Bilaga - STYRMODELL Bilaga EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR TANUMS KOMMUN

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Budgeten för 2013 baseras på oförändrad kommunal skattesats, 21,56 kronor. I driftbudget för 2013 fördelar kommunfullmäktige till nämnder och förvaltningar, cirka 578 miljoner kronor. Budgetberedningen har under höstmånaderna vägt nämndernas äskande mot de ekonomiska medel som kommunen har att tillgå. Budgetarbetet baseras på prognoser och kända åtaganden. Bedömning av skatteutfall, invånarantal, antal skolelever och olika omsorgsbehov, utgör de viktigaste faktorerna när budgetberedningen gör sin helhetsbedömning av kommande års budget. För att kunna ha en så säker bedömning och prognos som möjligt av behovet, har budgetberedningen sedan många år valt att genomföra budgetarbetet under hösten. Nämnderna får full kompensation för nu kända pris- och löneökningar. Ramjusteringar görs också för volymförändringar inom barnomsorg, skola och äldreomsorg. Barn- och utbildningsnämnden tillförs medel för att finansiera nämndens satsning på ökat IT-stöd i undervisningen. Nämndens budget förstärks utöver detta med kronor för kompetensutveckling inom grundskolan, vilket innebär att det inte behöver ske någon förändring av antalet skolor i kommunen. Förutsättningarna för att fortsatt driva en för kommuninvånarna bra verksamhet är mycket goda. I uppdraget som förvaltningschef och ansvarig nämnd för respektive verksamhet, ingår att ständigt bedriva effektiviseringsarbete genom nya arbetssätt eller metoder. Givetvis ingår också i arbetet att äska om medel till investeringar som på sikt ger lägre driftkostnader och effektiviseringar. Budgetarbetet har som vanligt bedrivits i mycket gott politiskt arbetsklimat. Skillnaden på driftbudgeten mellan majoriteten och Miljö och vänsterlistans i Tanum (MVT) förslag är cirka fem miljoner. MVT finansierar detta genom att föreslå skattehöjning med femtio öre. Socialdemokraterna ansluter sig med mindre justeringar till majoritetens förslag. Vid arbetet med budget inför både och 2013 har vi sneglat på utredningen av nytt skatteutjämningssystem. Innebörden i förslaget är att Tanums kommun tillförs cirka 18 miljoner kronor. Tyvärr har den politiskt eniga utredningens förslag ännu inte beslutats av Riksdagen. Förslaget har av outgrundliga anledningar under en längre tid bromsats upp av regeringen och rikspolitiker. Vi har nu under flera år haft en mycket omfattande investeringsbudget och behovet av investeringar ser fortsatt ut att vara lika omfattande. Tanums kommun klarar av att finansiera cirka 65 miljoner utan att ta nya lån. Det är på den nivån vi långsiktigt bör anslå investeringsmedel. Speciella behov kan bli aktuella som satsningen på nya reningsverket i Bodalen. Investeringsbudgeten innehåller ett antal miljösatsningar. Arbetet med energibesparingar fortsätter. För utbyggnad av gång- och cykelvägar finns 11 miljoner att tillgå. Det finns nu beslut från regeringen om sträckningen av E6 i/vid Världsarvsområdet. Om inget oförutsett inträffar startar byggnationen våren Förhoppningen är nu att Trafikverket kan öppna motorvägen för trafik tidig sommar

4 Även 2012 ser ut att bli ett bra år, ett fullgott ekonomiskt resultat, arbetslösheten är fortfarande låg. Invånarantalet ökade med 14 personer första halvåret. En av de större frågorna i kommunen under 2013 kommer att vara arbetet med den nya Översiktsplanen, ÖP På kommunens hemsida finns utförlig information om detta arbete. Vi vill ha ett stort engagemang från kommuninvånare och politiska partier om hur mark- och vattenområde i kommunens skall planeras och användas. Förhoppningsvis kommer arbetet med byggnation av köpcentret i näringsparken, Tanumshede att starta. För att förbättra företagsklimatet kommer kommunen att genomföra en större utbildningsinsats. Förenkla - helt enkelt. Utbildningen syftar till att förbättra företagsklimatet vilket ger möjlighet för fler företag att starta, växa och anställa fler. Företagen är beroende av att kommunen och andra myndigheter är tillgängliga, ger en god service, agerar rättssäkert och effektivt. Utbildningen tar fasta på hur kommunen kan förbättra kontakterna med företagen. Det handlar om ökad service och tillgänglighet, bättre rutiner och ett gott bemötande. Låt oss alla politiker, anställda och invånare i Tanums kommun gemensamt förverkliga visionen, Tanums kommun skall växa till invånare. Clas-Åke Sörkvist (C) kommunstyrelsens ordförande/kommunalråd. clas-ake.sorkvist@tanum.se 4

5 BUDGETEN I SAMMANDRAG Utdebitering Budgetförslaget baseras på att utdebiteringen (kommunalskatten) hålls oförändrad 21,56 kronor. Resultat Budgeten redovisar ett överskott på en mkr. På sikt behöver resultatet vara starkare för att kunna finansiera den omfattande investeringsverksamheten och att kommunen ska kunna leva upp till kommunfullmäktiges ekonomiska mål. Satsningar på skola och äldreomsorg Alla nämnder kompenseras fullt ut för beräknade pris- och löneökningar. Ramjusteringar görs också för volymförändringar inom barnomsorg, skola och äldreomsorg. Barn- och utbildningsnämnden tillförs medel för att finansiera nämndens satsning på ökat IT-stöd i undervisningen. Nämndens budget förstärks utöver detta med 750 tkr för kompetensutveckling inom grundskolan vilket innebär att det inte behöver ske någon förändring av antalet skolor i kommunen. Omsorgsnämndens budget utökas med tkr för att förstärka bemanningen inom äldreomsorgen. Miljösatsningar i investeringsbudgeten Investeringar uppgår till totalt 76 mkr i 2013 års budget. Av investeringarna avser 40 mkr VAverksamheten. VA-investeringarna ger förutsättning för utbyggnad av nya bostäder men innebär också stora miljöförbättringar. Arbetet med energibesparingar fortsätter, i budgeten avsätts tio mkr för energibesparande åtgärder. För utbyggnad av gång- och cykelvägar finns elva mkr avsatta fram till och med 2013 och ytterligare två mkr under Höjd Va-taxa För att finansiera de stora VA-investeringarna kommer taxan för vatten och avlopp att höjas med tolv procent. Verksamhetsförändringar Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges budget utökas med 50 tkr. Arbetet med en ny översiktsplan påbörjades under Kommunstyrelsens ram utökades med 500 tkr 2012 och med ytterligare 500 tkr 2013 för att finansiera arbetet. Totalt beräknas kostnaden för arbetet med ny översiktsplan till 3,5 mkr. Barn- och utbildningsnämnden Antalet heltidsbarn inom barnomsorgen ökar, medan antalet elever i gymnasieskolan fortsätter att minska. Volymförändringarna gör att barn och utbildningsnämndens ram minskar med tkr. Barn- och utbildningsnämndens ram utökas med 750 tkr avseende kompetenshöjande åtgärder inom grundskolan. Satsningen på IT-stöd i undervisningen fortsätter. Barn- och utbildningsnämndens ram utökas med tkr. Totalt uppgår satsningen till 3,5 mkr under tre år. Barn- och utbildningsnämndens ram utökas också med 440 tkr avseende helårseffekt av ny förskoleavdelning vid Petterhagen i Grebbestad. Omsorgsnämnden I budget 2013 utökas Omsorgsnämndens ram med tkr för att förstärka bemanningen inom äldreomsorgen. För fortsatt utbyggnad av bostäder och verksamhetsområden avsätts 8,7 mkr i budgeten. 5

6 Nämndernas ramar Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen 40,2 mkr 22,2 mkr 3,7 mkr 266,6 mkr 244,9 mkr 0,7 mkr Långfristig skuld De senaste årens goda resultat har gjort att låneskulden har kunnat sänkas kraftigt, främst beroende på överskott i den löpande verksamheten. Den ökade investeringsvolymen de senaste åren har dock gjort att låneskulden ökat års budget innebär en ökning av låneskulden med 20,0 mkr. Räntenetto På grund av låga räntenivåer och goda resultat har räntenettot kunnat sänkas de senaste åren. I budget 2013 beräknas dock räntenettot öka med 1,2 mkr och uppgår därmed till -13,0 mkr. Soliditet Förslaget till budget för 2013 innebär en soliditet på 6,6 procent, vilken innebär i stort sett en oförändrad soliditet jämfört med 2012 års budget. Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 32,9 procent. Långfristig skuld uppgår till totalt 497,8 mkr varav 65,0 avser förinbetalda anslutningsavgifter och 395,0 mkr avser långfristiga lån från finansieringsinstitut. 6

7 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Visionen att kommunen ska växa till invånare symboliserar den positiva utvecklingen som ska karaktärisera Tanums kommun. En positiv befolkningsutveckling ska skapas genom att kommunen satsar och är framgångsrik inom utvecklingsområdena boende, infrastruktur, skola, näringsliv samt vård och omsorg. Vision Tanums kommun ska växa till invånare. Utvecklingsområden För att nå visionen om invånare krävs ett inflyttningsöverskott för att möjliggöra en befolkningsökning. För att skapa förutsättningar för en ökad inflyttning, och minskad utflyttning har kommunen angett fem utvecklingsområden: Boende Infrastruktur Näringsliv Skola Vård och omsorg BOENDE Målsättning I Tanums ska det finnas attraktiva boendemiljöer. Tanum ska vara en kommun som lockar människor och företag genom boendemiljöer av hög kvalitet. Möjligheter till boende i attraktiva lägen är ett konkurrensmedel för att öka inflyttningen till kommunen och för att de som redan bor i kommunen stannar kvar. Ett attraktivt boende Det främsta skälet till att så många väljer att flytta till och bo i Tanum är den livskvalitet kommunen kan erbjuda. För oss som bor i Tanum är livskvalitet oerhört viktigt. Det handlar om att trivas där man bor och verkar, att barn får rätt möjligheter och en bra uppväxtmiljö, att kunna odla sina intressen, att det finns möjlighet till ett roligt och utvecklande arbete, att det finns ett rikt kulturutbud, att du har nära till skog och hav och det finns ett rikt föreningsliv. Målet är att varje enskild invånare ska ha ett liv som de en dag vill kunna se tillbaka på. Och minnas med glädje. Närhet är ett av nyckelorden i Tanum. Det ska vara nära till kommunal service som skola, barnomsorg, äldreomsorg och sjukvård. Det ska också vara nära till kommersiell service. Närhet är en viktig del av livskvaliten och gör det möjligt att bo i den del eller ort av kommunen som man tycker är bäst. Tanum är en kommun som lockar mäniskor och företag genom attraktiva boendemiljöer av hög kvalitet. Karateristiskt för Tanums kommun är att boende, service och näringsliv finns fördelade på flera samhällen. Kommunens struktur med många självständiga samhällen ger tillsammans med en levande landsbygd förutsättning för kommunens utveckling. I kust- och strandnära lägen finns attraktiva miljöer för helårsboende. Det finns goda möjligheter att välja en boendeform som passar dina behov. Det är lätt att välja en bostad då det finns ett brett utbud av småhus, bostadsrätter, hyresrätter, ägarlägenheter etcetera. Bostäderna är av hög kvalitet, byggda med höga miljökrav och har låg energiförbrukning. Bostäderna är anpassade för boende i livets alla skeden. Närhet till barnomsorg, skola, arbete och service ger både den unga familjen och de äldre ett boende som passar deras livssituation. Tanum har en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Vägar, järnväg, bredband är utbyggda och skapar förutsättning boende av hög kvalitet och för utveckling och tillväxt. Planerade åtgärder under 2013 Ett ökat boende i kommunen förutsätter att det sker detaljplanering för boende. Kommunen har påbörjat detaljplanearbete för cirka 50 detaljplaner. Ökade resurser avsätts för att färdigställa planerna. När ett reningsverk för Grebbestad färdigställdes i slutet av 2011 ger det förutsättningar att ansluta nya bostadsområden till kommunalt VA. Under tre år, 2010 till 2012 har en särskild kampanj Välj Livskvalitet Bo i Tanum bedrivits för att locka fler att bosätta sig i Tanum. Kampanjen riktade sig under 2010 och 2011 främst till delårsboende och personer med redan etablerad koppling till Tanum. Under 2012 genomfördes olika åtgärder för att locka utflyttade Tanumsbor att återvända till kommunen. 7

8 INFRASTRUKTUR Målsättning Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Hög standard på infrastruktur för transporter har stor betydelse för de boende och företagens utveckling. Väl utbyggd och fungerande infrastruktur i form av vägar, järnväg, bredband och telefoni är av grundläggande betydelse för kommunens utveckling och tillväxt. Planerade åtgärder under 2013 Tanums kommun ska arbeta aktivt för att vägar och järnväg byggs ut till den standard som behövs för att tillgodose näringslivets och Tanumsbornas behov av snabba och säkra kommunikationer. Utbyggnaden av E6an till motorvägsstandard fortsätter. I budgeten för 2013 avsätts två mkr för att påskynda utbyggnaden av bredband i kommunen. NÄRINGSLIV Målsättning Kommunens näringslivsinsatser sker med syftet att förbättra näringslivsklimatet och därigenom stödja utvecklingen av befintliga företag och främja nyetableringar. Ett starkt och levande näringsliv Tanums kommun är en kommun där det finns en stark tradition hos befolkningen av att klara sitt uppehälle själva. Traditionen grundar sig i att basnäringarna jord, skogsbruk och fiske har varit och fortfarande är viktiga näringar. Det privata näringslivet är småskaligt. Många av företagen i kommunen är fåmansföretag. I kommunen finns det över 2000 företag och antalet företag ökar för varje år. I kommunen finns det goda förutsättningar att driva företag. Tanums kommun är en av de mest företagsamma kommunerna i Sverige. Antalet nystartade företag gör att kommunen ligger i topp när det gäller nya företag. Tanums kommuns gräns mot Norge gör att kommunens näringsliv drivs av en kraftig efterfrågan från den starka norska marknaden. Besöksnäring och handel har vuxit och är de dominerande branscherna kommunen. På den framtida arbetsmarknaden kommer viktiga arbetstillfällen att finnas inom turism-, besöksnäring, handel, service och småskaliga hantverksföretag. En viktig arbetsmarknad för boende i Tanum finns i Norge. Förbättrad infrastruktur har gjort denna arbetsmarknad ännu mer attraktiv. Kommunens roll för att stödja näringslivsutvecklingen är att på ett aktivt sätt bidra med kompetensutveckling i företagen, ge näringslivet rätt myndighetsservice, tillhandahålla planerad mark för bostäder och verksamheter, se till att det finns för näringslivutvecklingen efterfrågad infrastruktur och att möjligheterna och förutsättningarna att driva företag i Tanum är goda. Planerade åtgärder under 2013 Tanums kommun ska skapa ett bra näringslivsklimat i kommunen genom att bland annat: ta fram nya markområden för verksamhetsetableringar tillsammans med det lokala näringslivet arbeta för ett bättre företagsklimat utveckla den kommunala servicen till näringslivet, bland annat genom bättre information, snabbare handläggning av ärenden samt ökad tillgänglig göra fler företagsbesök 8

9 LANDETS BÄSTA SKOLA Målsättning Tanum ska ha landets bästa skola. På väg mot landets bästa skola Skolorna i Tanums kommun arbetar för att nå målet Landets bästa skola. Det som kännetecknar verksamheten är att alla elevers individuella intressen och förmågor tas tillvara i undervisningen och att varje elev får det stöd som behövs för att utveckla sin egen drivkraft och motivation det entreprenöriella lärandet. Eleverna har inflytande över sitt eget lärande och påverkar undervisningens innehåll och former. Skolan förlägger delar av undervisningen till olika delar av samhället, privat näringsliv, kommun och föreningsliv, för att öka verklighetsanknytningen och förbereda eleverna på arbetslivet. Alla elever har sedan länge var sin dator eller platta för att tillgodose olika behov och olika sätt att lära. Klimatet mellan elever och mellan elever och personal är gott. Ett utvecklat samarbete finns mellan hem och skola. Sammantaget gör detta att nästan 100 procent av eleverna kan läsa i slutet av årskurs tre. Så gott som alla elever går ur årskurs nio med betyg i alla ämnen. VÅRD OCH OMSORG Målsättning Tanums kommun ska ha en god vård och omsorg som är lättillgänglig och som tillgodoser högt ställda krav på kvalitet. Bra vård och omsorg skapar goda levnadsvillkor Genom att ha en helhetssyn och arbeta förebyggande inom hela det sociala området i nära dialog med invånarna medverkar omsorgsnämnden till att skapa goda levnadsvillkor för alla oavsett ålder. Planerade åtgärder inför 2013 Införande av ett kvalitetsledningssystem för att säkerställa en god och säker vård och omsorg Förbättrad tillgänglighet för de brukare och medborgare som har kontakt med kommunen Förbättrat bemötande och delaktighet Ökad samverkan med brukarföreträdare Satsning på god och näringsriktig kost för att nå målen i kostpolicyn Planerade åtgärder under 2013 Tanums kommun har prioriterat skolan som ett utvecklingsområde och bedriver därför ett långsiktigt utvecklingsarbete. I den skolplan som har antagits anges tydliga resultatmål för skolan. Arbetet på väg mot landets bästa skola fokuserar på att skapa en utvecklingsorganisation på varje skola. Ett annat prioriterat område är att medvetet arbeta med att hitta metoder för att stödja alla elever. Satsningar på en ökad användning av IT-stöd i undervisningen är prioriterade i budgeten för

10 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Tanums kommun har definierat termen god ekonomisk hushållning som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiellt perspektiv Tanums kommuns övergripande ekonomiska mål utgår ifrån generationsprincipen att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Övergripande ekonomiskt mål För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet i budgeten uppgå till minst en procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter avseende realisationsvinster från fastighetsförsäljningar. En sådan nivå innebär en värdesäkring av det egna kapitalet. Verksamhetsperspektiv För att verksamheten ska uppfylla intentionerna i god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska vidare finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I Tanum utgörs mål för god ekonomisk hushållning dels av de övergripande mål, policyer och riktlinjer som kommunfullmäktige angivit och dels de målsättningar kommunfullmäktige angivit för kommunens olika verksamhetsområden. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Tanums kommun. Övergripande verksamhetsmål Alla verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas på ett sådant sätt att kommuninvånarna är nöjda eller mycket nöjda med verksamhet och service vid de kvalitetsmätningar som görs. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt och på ett sådant sätt att kommande generationers möjligheter till en bra verksamhet inte försämras. Personal Målsättning För att trygga personalförsörjningen i framtiden ska kommunen skapa goda förutsättningar att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Fastigheter och anläggningar Målsättning Kommunens fastigheter och anläggningar ska skötas på ett sådant sätt att deras värde inte minskar. Miljö Målsättning Tanums kommuns övergripande målsättning med miljöarbetet är att bidra till att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle. Kommunens miljöarbete ska skapa förutsättningar för att kommande generationer inte belastas av miljöpåverkan från nuvarande verksamhet. I miljöarbetet prioriteras energi, livsmedel och transporter. Kommunens miljöbelastning från transporter och förbrukning av el och olja ska minska, dessutom ska andelen miljöcertifierade livsmedel öka. 10

11 NYCKELTAL OCH KVALITET De senaste åren har Tanums kommun arbetat med att förbättra verksamhetsstyrningen. Verksamhetsmål och kvalitetsgarantier har omarbetats samtidigt som nämnderna har tagit fram kvalitetsmått och nyckeltal för att kunna styra och följa upp verksamhetskvalitén på ett bra sätt. Tanum har deltagit och deltar i flertal olika nätverk som på olika sätt arbetar med kvalitetsfrågor. Det nordbohusländska benchmarkingarbetet, det nationella jämförelseprojektet och SKLs kvalitetsnätverk Kvalitet i korthet (KKiK) är några av de nätverk Tanum medverkat i. Nämnderna har tagit fram ett antal nyckeltal och mått som ska vara prioriterade i kvalitetsarbetet under För dessa prioriterade verksamhetsmått ska förslag till åtgärdsplaner tas fram. Kommunstyrelsen Det fortsatta kvalitetsutvecklingsarbetet kommer främst att inriktas på att förbättra information, tillgänglighet och service. Serviceenheter Svar på e-post inom två arbetsdagar Kontakt via telefon med handläggare Bemötande vid telefonkontakt Kommungemensam verksamhet Kvalitet webbinformation Hur upplever medborgarna Tanums kommun att leva och bo i Hur trygga känner sig medborgarna Medborgarnas upplevda delaktighet Näringsliv Företagsklimatet (placering i Svensk Näringslivs ranking) Tekniska nämnden Nöjd kundgaranti - Fastighetsavdelningen (minst 3 på en 5-gradig skala vid enkätundersökning) Energiförbrukning- Gatljus Miljö- och byggnadsnämnden Andelen enskilda avlopp med godtagbar nivå på rening 50 % av inkomna bygglovsansökningar ska avgöras inom sex veckor Barn- och utbildningsnämnden Barnomsorg och utbildning Andel elever i årskurs 9 som har betyg i samtliga ämnen Föräldrars bedömning av verksamheten som helhet inom barnomsorgen Kultur och fritid Besökares bedömning av verksamheten som helhet Arbetsmarknadsenheten Andel av deltagarna från Arbetsförmedlingen som går ifrån Arbetsmarknadsenheten ut i reguljärt arbete, anpassad anställning eller studier. Omsorgsnämnden Tillgänglighet Under 2013 fokuseras arbetet bland annat på tillgänglighet inom hemtjänsten. Uppföljning sker genom brukarenkäter och synpunkter/klagomålshantering. Tillgänglighet inom mottagnings- och utredningsavdelningen ( en väg in ) är också ett prioriterat område. Uppföljning sker genom servicemätningar, både egna och kommunövergripande samt hantering av avvikelser och synpunkter/klagomål. 11

12 OMVÄRLD Förutsättningarna att bedriva och finansiera kommunal verksamhet påverkas i hög grad av olika omvärldsfaktorer. Samhällsekonomi Den svaga utvecklingen i omvärlden gör att tillväxten bromsar in också i Sverige. Efter ett förhållandevis starkt första halvår har svensk ekonomi tappat fart. Bedömningen är att tillväxten i svensk ekonomi förblir svag under återstoden av 2012 och en bit in på nästa år. Arbetslösheten stiger, men uppgången blir tillfällig och inte särskilt stor. I takt med att konjunkturutsikterna internationellt ljusnar höjs tillväxten också för svensk del. Arbetslösheten kan därmed börja pressas tillbaka. Bedömning är att arbetslösheten efter en uppgång till knappt åtta procent 2013 når ner till 6,5 procent Utvecklingen under 2012 har för många länder inneburit en väsentlig lägre tillväxt. I Sydeuropa har utvecklingen överlag varit negativ vilket även varit fallet för Storbritannien. Också i USA och flera tillväxtländer har tillväxten dämpats. Euroområdet fortsätter att tyngas av skuldkrisen. Läget på de finansiella marknaderna har förbättrats något med sjunkande räntor för de mest skuldtyngda länderna. En viktig förutsättning för ökad tillväxt i euroområdet är att förtroendet på de finansiella marknaderna och bland hushållen och företagen stärks. Även om utvecklingen går åt rätt håll, sker det i en mycket långsam takt. De finanspolitiska åtstramningar som de mest skuldtyngda länderna tvingas vidta håller också tillbaka tillväxten. Trots att oron på de finansiella marknaderna har minskat något har räntorna på svenska statsobligationer förblivit låga. Räntan för femåriga statsobligationer har sedan slutet av juni legat strax över en procent. Även räntorna på kortare statspapper har varit mycket låga. I september sänkte Riksbanken styrräntan från 1,5 till 1,25 procent. De finansiella marknaderna utgår från att ytterligare en sänkning kommer. Omsvängningen i konjunkturen och det gradvis förbättrade läget på arbetsmarknaden innebär att Riksbanken kan komma att vidta höjningar av styrräntan under Arbetsmarknaden har försvagats under Arbetslösheten ökade något och antalet arbetade timmar minskade. Tillväxttakten förväntas bli svag under andra halvåret 2012 vilket kommer att innebära en fortsatt dålig arbetsmarknad. Bedömningen är att arbetslösheten stiger till åtta procent i början av nästa år. Det finns flera skäl som talar för att svensk ekonomi har förutsättningar att kunna växa. Räntorna är rekordlåga, det finns gott om lediga resurser, den offentliga sektorns finansiella ställning är förhållandevis god samtidigt som den privata sektorns finansiella sparande uppvisar betydande överskott, det finns stora investeringsbehov bland annat i infrastruktur och bostäder. Sveriges stora exportberoende och den finansiella oron i omvärlden gör dock osäkerheten stor. Västsverige Den västsvenska konjunkturen fortsätter vara stabil med riktning åt det positiva hållet, vid höstens inledning. Siffrorna visar att arbetsutbudet ökat jämfört med de föregående sommarmånaderna samtidigt som varslen minskade, och konsumtionen stärktes något i augusti. Exporten har gått ner något men ligger ännu på en hög nivå. På sikt finns en större osäkerhet konjunkturbedömningen. På några månaders sikt märks en ytterligare avkylning som får prognosen att falla mer åt det negativa hållet. Den europeiska krisen med stora besparingar i många länder och världsekonomins svaga utveckling senaste året kan på sikt påverka Västsverige också, men förhoppningen är att det västsvenska näringslivet står väl rustat inför hösten efter de stålbad som tidigare konjunktursvackor krävt. Konjunkturen har det senaste året utvecklats starkare i Fyrbodal än i resten av Västra Götaland. I norra Bohuslän är utvecklingen fortsatt positiv, regionen två större näringar, besöksnäring och handel, visar fortsatt stark tillväxt och arbetslösheten i nordbohusländska kommunerna i är låg. Tanum Tanum och Strömstad har under flera år tillhört de områden i Sverige som haft högst tillväxt mätt som ökning av lönesumman. Tillväxten i Tanum och norra Bohuslän är fortsatt stark. Besöksnäring och handel framstår som allt viktigare för kommunerna i norra Bohuslän Arbetslösheten är fortsatt låg. I september 2012 var arbetslösheten i Tanum 4,7 procent vilket är en minskning sedan motsvarande månad föregående år med 0,9 procent. Arbetslösheten i Tanum är lägre än genomsnittet i både riket och i Västra Götaland.. 12

13 Den kommunala sektorn Kommunernas resultat uppgick till 9,4 miljarder Det motsvarar drygt två procent som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Sedan 2000-talets början har kommunernas resultat i genomsnitt motsvarat två procent, ett mått som brukar anges som tumregel för en sammantaget god ekonomisk hushållning för kommunerna. Kommunernas resultat väntas bli rekordhögt 2012 till följd av återbetalning av försäkringspremier från AFAs Försäkring. Åren därefter faller resultaten kraftigt. Skatteintäkterna växer tillräckligt år 2013 för att nästan klara historiskt genomsnittliga kostnadsökningar och ett resultat som överstiger en procent av skatter och bidrag. Från och med 2014 antas en stark utveckling i svensk ekonomi. Skatteunderlaget växer realt i genomsnitt med 1,5 procent under Men trots uppräknade generella statsbidrag räcker inte intäkterna till att täcka kostnaderna för de behov som följer av en förändrad demografi, en ökad volym enligt historisk utveckling samt pris- och lönehöjningar. Trots att de reala skatteintäkterna ökar relativt snabbt framöver saknar inte kommunerna utmaningar. Ökade behov till följd av befolkningsförändringar, utvecklingen av kostnaderna för omsorg om funktionshindrade och ekonomiskt bistånd är några av de områden som ger framtida kostadsökningar. 13

14 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkningsutveckling Tanums befolkning minskade med 50 personer under 2011 och uppgick den 31 december 2010 till personer. Tanums invånarantal har den senaste 10-årsperioden ökat med cirka 110 personer. Hela ökningen beror på inflyttningsöverskott. Födelsenettot har varit negativt varje år sedan Tanum har en relativt hög in- och utflyttning i relation till befolkningsmängden. Under 2010 och 2011 var inflyttningen högre än genomsnittligt. Utflyttningen uppgick 2011 till 665 personer vilket var den högsta utflyttningssiffan de senaste 20 åren. Det är främst personer i åldersgruppen år som flyttar från kommunen. Under perioden har kommunen haft ett inflyttningsöverskott på nästan 800 personer. Beroende på kommunens befolkningsstruktur med en stor andel äldre har kommunen de flesta åren ett negativt födelsenetto. Senaste gången Tanum hade ett positivt födelsenetto var År 2011 uppgick det negativa födelsenettot till 48. Födelsetalen ligger kvar på en låg nivå och uppgick 2011 till 108 personer. Under perioden har Tanum haft ett negativt födelsenetto på totalt 575 personer. Ålderssammansättning Tanums kommun har en befolkningsstruktur med en större andel personer över 65 år än genomsnittet i riket. Antalet personer över 65 år ökade under 2011, medan antalet över 80 år var i stort sett oförändrat. Sett över en längre period sker en successiv ökning av antalet personer över 80 år medan antalet personer i gruppen år är förhållandevis stabilt. Sedan 1995 har antalet personer 19 år och yngre minskat med cirka 560 personer. Befolkningen i åldrarna 20 till 64 år har ökat med cirka 290 personer. Befolkningsutveckling Totalt årl. förändring Befolkningsprognos Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag 2013 bygger på ett befolkningsantagande på invånare den 1 november Befolkningsantagandet bygger på senast kända befolkningssiffra från den 30 juni Elevtalsförändringar Antalet heltidsbarn inom barnomsorgen ökar, medan antalet elever i gymnasieskolan fortsätter att minska. Volymförändringarna gör att barn och utbildningsnämndens ram minskar med tkr. Elevantal Förändr Prest.ansl elevantal 2013 Förskola (heltid) Pedagogisk omsorg Fritidshem (heltid) Kooperativ Grundskola Gymnasieskola

15 Skatteintäkter och statsbidrag Tanums intäkter från skatteintäkter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av två faktorer, kommunens invånarantal och utvecklingen av skatteunderlaget i riket. Ökning skatteunderlag % , , , , , , , ,4 Främst tack vare en stark sysselsättningsutveckling ökade skatteunderlaget i riket kraftigt under 2007 och En uppbromsning av samhällsekonomin beroende på konjunkturavmattning medförde att ökningen av skatteunderlaget blev betydligt lägre För att kompensera för en svag tillväxt av skatteunderlaget under 2009 och 2010 fick kommunerna ökade statsbidrag i form av ett särskilt konjunkturstöd. Det särskilda konjunkturstödet upphörde Pris- och löneökningar Kostnaden för löneökningar beräknas till 3,3 procent från 2012 års lönenivå. Övriga priser väntas stiga med 1,2 procent. Detta innebär att pris- och löneökningar beräknas öka kostnaderna med cirka 17,5 mkr. Pålägget för nämndernas personalomkostnader uppgår till 38,46 procent. Räntor De senaste årens överskott i boksluten har gjort det möjligt att amortera på låneskulden. Detta tillsammans med låga räntenivåer har gjort att räntekostnaden kunnat minskas. För 2013 beräknas den långsiktiga låneskulden uppgå till 395,0 mkr. Medelräntan på låneskulden har beräknats till 3,5 procent. Tillsammans med räntor på pensionsskulden uppgår finansnettot till -13,0 mkr. Skatteintäkter och statsbidrag baseras på Sveriges kommuner och landstings oktoberprognos. Periodisering av skatteintäkter sker enligt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Skattesatsen, 21,56 kr är oförändrad i budget

16 REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunerna ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisa i enlighet med god redovisningssed. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av budget och årsredovisning följs ett antal övergripande principer vilka skapar ett normverk som styr innehållet i rapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet Redovisning och budgetering Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen är att skatteintäkter ska redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på Sveriges kommuner och landstings prognostiserade belopp. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade ekonomiska livslängd. Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Intäkter från tomtexploatering budgeteras som intäkt på driftbudgeten. Avskrivningstider: Förvaltningsfastigheter Övriga verksamhetsfastigheter Industrifastigheter och Fritidsanläggningar Inventarier exkl. datorutrustning Datorutrustning VA-utrustning Övervakningssystem, vattenmätare, instrumentering, el-utrustning PLC, pumpar, tryckstegring, maskinutrustning, ventilation Distributionsnät vatten, avlopp & dagvatten, urintankar, brandposter, ventiler och byggnader. Matarledningar vatten & avlopp, vattentorn 50 år 33 år 20 år 5 år 3 år 10 år 15 år 30 år 50 år Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2009 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt, som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. 16

17 Plan Plan Budget Budget Bokslut RESULTATBUDGET Verksamhetens nettokostnader -533,7-519,2-515,7-498,8-512,478 Avskrivningar -46,4-45,4-44,4-42,3-34,1 Reavinst 3,0 3,0 3,0 2,0 1,3 VA-verksamhet -0,1-0,3-3,0 Verksamhetsresultat -577,2-561,9-560,1-539,1-545,2 Skatteintäkter och generella statsbidrag (not 1) 601,8 585,1 574,1 556,6 559,3 Finansiella intäkter (not 2) 1,2 1,2 1,2 1,0 4,6 Finansiella kostnader (not 3) -16,9-15,7-14,2-12,8-8,7 Res efter skatteintäkter och finansnetto 8,9 8,7 1,0 5,7 10,0 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT (not 4) 8,9 8,7 1,0 5,7 10,0 ÅRETS RESULTAT exkl reavinst och VAverksamhet 6,0 6,0 1,0 3,7 8,7 Plan Plan Budget Budget Bokslut FINANSIERINGSBUDGET Löpande verksamhet Årets resultat 9,0 9,0 4,0 5,7 10,0 Årets resultat VA -0,1-0,3-3,0 Justering för avskrivning 28,9 28,9 28,9 27,5 21,7 Justering för avskrivning VA 17,5 16,5 15,5 14,8 12,4 Justering för rörelsekapitalets förändring -2,5-2,5-2,5-13,9-33,9 Medel från löpande verksamhet 52,8 51,6 42,9 34,1 10,2 Investeringar Investeringar skattefinansierad verks. -30,2-81,3-36,3-44,7-63,4 Investeringar VA-verksamhet -37,4-57,1-40,0-34,0-106,8 beslutade - ej utförda inv. -65,0 Försäljning anl.tillg 3,0 3,0 3,0 3,0 1,7 Investeringsnetto -64,6-135,4-73,3-140,7-168,5 Finansiering Summa nettoupplåning 3,8 65,3 20,0 30,0 105,0 Långfristig upplåning skattefinansierad verks. -10,7 40,4 2,2 10,7 Långfristig upplåning VA-verksamhet 14,5 24,9 17,8 19,3 Beslutade ej upptagna lån 40,0 Kortfristig upplåning 35,0 Övrig finansiering 2,5 Anslutningsutgifter VA-verksamhet 8,0 18,5 12,2 16,0 10,8 Finansieringsnetto 11,8 83,8 32,2 121,0 118,3 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 0,0 0,0 1,8 14,4-40,1 17

18 BALANSBUDGET Plan Plan Budget Budget Bokslut Anläggningstillgångar (not 5) 995,8 977,6 887,6 858,7 760,3 Fordringar mm 69,2 69,2 69,2 69,2 64,2 Likvida medel 11,8 11,8 11,8 10,0-4,4 Summa tillgångar 1 076, ,6 968,6 937,9 820,0 Eget kapital 327,4 318,7 317,7 312,0 302,0 Justering 0,0 Årets resultat 8,9 8,7 1,0 5,7 10,0 Summa eget kapital 336,2 327,4 318,7 317,7 312,0 Avsättningar 38,6 38,6 38,6 38,6 38,6 Låneskuld (not 6) 464,1 460,3 395,0 375,0 305,0 Kortfristig del av långfristig skuld 35,0 35,0 35,0 35,0 Förutbetalda anslutningsavgifter (not 7) 86,5 81,0 65,0 55,3 41,2 Förutbetalda investeringsbidrag 2,8 2,8 2,8 2,8 2,8 Resultatfond VA 7,0 Summa långfristiga skulder 588,4 579,1 497,8 468,1 356,0 Kortfristiga skulder 113,5 113,5 113,5 113,5 113,5 Summa kortfristiga skulder 113,5 113,5 113,5 113,5 113,5 Summa skulder och eget kapital 1 076, ,6 968,6 937,9 820,0 18

19 NOTFÖRTECKNING Not 1 Skatteintäkter och statsbidrag Budgetförslaget är baserat på en utdebitering på 21:56 kronor per skattekrona. Slutavräkning av skatteintäkter redovisas inkomståret. I budget 2013 har preliminär slutavräkning upptagits enligt Svenska kommunförbundets prognos. Den definitiva slutavräkningen fastställs i december 2014 From 1 januari 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Vid införandet var reformen att vara intäktsneutral för kommunerna. Ökningar på grund av nya taxeringsvärden eller nya fastigheter samt indexuppräkningar tillfaller kommunerna from Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Skatteintäkter 475,3 458,0 451,9 431,2 424,9 Avräkning skatteintäkter -5,2 2,3 10,8 Kostnadsutjämning -25,2-25,2-25,2-23,2-19,9 Kostnadsutjämning för LSS -9,0-9,0-9,0-9,8-10,8 Inkomstutjämningsbidrag 133,4 130,1 126,6 119,9 117,8 Regleringsbidrag -1,5 2,4 5,7 6,2 12,7 Kommunal fastighetsavgift 28,8 28,8 28,8 28,9 23,9 Mellankommunal utjämning 0,6 1,3 Summa 601,8 585,1 574,1 556,6 559,3 Not 2 Finansiella intäkter Ränteintäkterna beräknas till totalt 1,2 mkr under 2013 Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Ränteintäkter 0,4 0,4 0,4 0,4 4,6 Borgensavgift 0,6 0,6 0,6 0,6 Kreditivränta 0,2 0,2 0,2 Summa 1,2 1,2 1,2 1,0 4,6 Not 3 Finansiella kostnader Räntekostnaderna beräknas till totalt 14,2 mkr under 2013 Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Ränta på lån 16,1 14,9 13,4 12,2 8,0 Ränta på pensionsskuld 0,8 0,8 0,8 1,0 0,6 Periodiserat resultat avslutade derivat -1,1 Övriga räntekostnader 0,1 Summa 16,9 15,7 14,2 12,8 8,7 19

20 Not 4 Årets resultat Årets resultat visar resultatet efter extraordinära poster. Årets resultat binder samman resultaträkningen med balansräkningen. Denna post kan också räknas fram genom att jämföra årets eget kapital med föregående års. Budgetförslaget innebär att kommunens eget kapital förbättras med 1,0 mkr. Resultat exklusive intäkter reavinster och VA-verksamhet uppgår till 1,0 mkr. Not 5 Anläggningstillgångar Med anläggningstillgångar avses tillgångar för stadigvarande bruk. Tillgångarna ökar genom nya investeringar samt ökade långfristiga fordringar. Minskning av tillgångarna sker genom försäljning, värdeminskning i form av avskrivningar samt minskade långfristiga fordringar. Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Ingående värde 977,6 887,6 858,7 760,3 627,7 Nettoinvesteringar 67,6 138,4 76,3 78,7 170,2 Beslutade ej genomförda investeringar 65,0 Försäljningar -3,0-3,0-3,0-3,0-1,7 Avskrivningar -46,4-45,4-44,4-42,3-34,1 Övrigt -1,8 Utgående värde 995,8 977,6 887,6 858,7 760,3 Not 6 Låneskuld Budget 2013 medför en ökad upplåning på 20,0 mkr och uppgår därmed till 395,0 mkr Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Summa ingående värde 460,3 395,0 375,0 305,0 305,0 Upplåning 3,8 65,3 20,0 30,0 Beslutade ej upptagna lån 40,0 Amortering Summa utgående värde 464,1 460,3 395,0 375,0 305,0 Not 7 Förinbetalda anslutningsavgifter Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Summa ingående värde 81,0 65,0 55,3 41,2 31,3 Inbetalda anslutningsavgifter 8,0 18,5 12,2 16,0 9,9 Periodiserade anslutningsavgifter -2,5-2,5-2,5-1,9 Summa utgående värde 86,5 81,0 65,0 55,3 41,2 20

21 EKONOMISK ANALYS Resultatutveckling Tanums kommun har redovisat positiva resultat varje år sedan år 2000 och även klarat det lagstadgade balanskravet varje år. För år 2011 redovisade kommunen ett positivt resultat på 10,0 mkr. Även om resultatet för 2011 var sämre än de senaste åren var det tillräckligt för att uppnå kommunens ekonomiska målsättning och även tillräckligt för att uppfylla kraven för god ekonomisk hushållning. För perioden uppgick det samlade resultatet till cirka 150 mkr vilket är tillräckligt för att uppfylla kraven för god ekonomisk hushållning. Resultaten för denna period har kompenserat för svaga resultat under slutet av 1990-talet. Kostnadsutveckling Nettokostnaden för den kommunala verksamheten ökade kraftigt under större delen av perioden , undantag var åren 2004 och 2005 samt 2009 då besparings- och effektiviseringsåtgärder gjorde att nettokostnadsökningen bromsades upp. De stora kostnadsökningarna var möjliga tack vare att skatteintäkterna steg kraftigt under perioden. Under 2010 och 2011 ökade nettokostnaderna återigen mer än ökningen avseende skatteintäkter och statsbidrag. På sikt är det viktigt att kostnaderna inte ökar snabbare än skatteintäkterna om balans i ekonomin ska kunna upprätthållas. Budget 2013 Enligt kommunens övergripande ekonomiska mål ska kommunens resultat, exklusive intäkter från realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar, uppgå till minst en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar ett resultat på 5,7 mkr. Ett sådant resultat uppfyller också kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Resultatet i 2011 års budget uppgår till 1,0 mkr. Realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar budgeteras till 3,0 mkr. Budgeten belastas av underskott för va-verksamheten med 3,0 mkr. Resultatet exklusive realisationsvinster uppgår således till 1,0 mkr vilket innebär att kommunens inte når det övergripande ekonomiska målet. Det förslag till nytt utjämningssystemet som föreslås träda i kraft 2014, innebär att Tanums avgift till kostnadsutjämningssystemet skulle minska med cirka 18 mkr vilket skulle innebära en väsentlig resursförstärkning. Budget 2013 Verksamhetskostnaderna ökar med 3,9 procent, 21,0 mkr. Kostnadsökningen förklaras dels av höjda kostnader för priser och löner och dels av resursförstärkningar till barn- och utbildningsnämnden samt omsorgsnämnden. Verksamhetsvolymen inom främst gymnasieskola minskar. Kommunens pensionskostnader ökar med 0,6 mkr i budget För att bibehålla en ekonomisk balans är det viktigt att inte kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. I 2013 års budget ökar verksamhetskostnaderna med 3,9 procent medan skatteintäkterna ökar med 3,1 procent. 21

22 Skatteintäkter och utjämningsbidrag Tanums intäkter från skatter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av tre faktorer: Kommunens invånarantal, utvecklingen av skatteunderlaget i riket samt den egna utdebiteringen. Beräkningen av skatteintäkter baseras på att Tanums utdebitering hålls oförändrad, 21,56 kronor och att invånarantalet per den 1 november 2012 uppgår till Budget 2013 Ökningen av skatteintäkter 2013 uppgår, justerat för effekter av skatteväxlingen rörande kollektivtrafik, till 3,1 procent, 17,5 mkr. Skatteunderlaget ökar med 3,2 procent. Kostnadsutjämning Från att ha varit nettomottagare i kostnadsutjämningssystemet är Tanum sedan 2005 betalare till utjämningssystemet. Den främsta orsaken till denna förändring är Tanums demografiska utveckling relativt övriga kommuner i landet. Budget 2013 Enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) preliminära beräkning för 2013 kommer Tanums avgift till kostnadsutjämningssystemet att öka med 2,0 mkr till 25,2 mkr. Det förslag till nytt utjämningssystem som föreslås träda i kraft 2014 innebär att Tanums avgift till kostnadsutjämningssystemet skulle minska med cirka 18 mkr. Regeringen har dock aviserat att det förslag som regeringen ska lämna till Riksdagen kan komma att innehålla förändringar i inkomstutjämningen, något som utjämningskommittén inte föreslagit. Förändringar i inkomstutjämningen påverkar sannolikt Tanums intäkter negativt. Tanums skattekraft uppgår till 87 procent av genomsnittet i riket vilket gör Tanum förhållandevis känslig för förändringar i inkomstutjämningen. Kostnadsutjämning mkr , , , , , , , , , , ,2 22

23 Kostnadsutjämning för LSS Ett särskilt utjämningssystem för LSS infördes Mellan 2004 och 2007 ökade Tanums kostnader för LSS-utjämning från 0,3 mkr till 11,0 mkr. Sedan 2007 har avgiften minskat något och uppgår i budget 2013 till 9,0 mkr. Budget 2013 Enligt preliminära beräkningar för 2013 ska Tanums avgift uppgå till 9,0 mkr vilket är en minskning med 0,8 mkr jämfört med 2012 års avgift. Kostnadsutjämning LSS mkr , , , , , , , , , ,0 Pensioner Ett nytt pensionsavtal för de kommunala avtalsområdena trädde i kraft den 1 januari Avtalet innebär en livsinkomstbestämd pension. Pensionen är kopplad till löneutvecklingen i ekonomin, på så sätt bryts den kostnadsdrivande effekten i nuvarande avtal. Beräkningsgrunderna för pensionsskulden förändras från och med Förändringen innebär att den i modellen antagna livslängden höjs samtidigt som avkastningsräntan sänks. Både dessa förändringar gav en ökad pensionsskuld. Avkastningsräntan sänktes sänkas ytterligare 2012 vilket gör att pensionsskulden ökar. Ytterligare sänkningar av avkastningsräntan kan komma att ske om dagens låga räntenivå blir långvarig. De kommande åren kommer kostnaderna för pensioner att öka, främst beroende på ökade utbetalningar då antalet personer som går i pension ökar. I budget för 2013 ökar pensionskostnaderna med 0,6 mkr till 31,5 mkr. Pensionskostnader mkr , , , , , ,5 23

24 Investeringar Under perioden uppgick nettoinvesteringarna i Tanums kommun till cirka 285 mkr vilket motsvarar cirka 35 mkr per år. Investeringsvolymen har sett över denna period kunnat täckas med egna medel, dessutom var en amortering av låneskulden möjlig. Under ökade investeringarna och uppgick till sammanlagt 188 mkr. Under 2011 uppgick investeringarna till 170 mkr. Den stora investeringsvolymen de senaste fyra åren har inte varit möjlig att internfinansiera fullt ut utan det har krävts en ökad upplåning. Inkluderande tidigare års beslutade investeringar men ej genomförda investeringar uppgår 2012 till cirka 140 mkr. Detta tillsammans med höga investeringsvolymer de kommande åren medför att en ytterligare ökad upplåning blir nödvändig om investeringsplanen ska kunna genomföras Långfristig skuld Kommunens låneskuld uppgick i bokslut 2011 till 356 mkr varav 305 mkr avser lån från banker och andra kreditinstitut. Utöver dessa lån finns beslutade ej upptagna lån med 40 mkr som avser finansiering av budgeterade investeringar som senarelagts. De starka resultaten i mitten 2000-talet medförde att låneskulden kunde nettoamorteras. Ökade investeringar under åren har gjort att kommunens nettoupplåning ökat igen. Under 2011 ökade låneskulden med över 100 mkr. Investeringsvolymen under åren kommer att kräva en ytterligare ökning av låneskulden. Budget 2013 I budgeten för 2013 finns investeringar upptagna med 76,3 mkr. Totalt för perioden uppgår investeringsvolymen till cirka 282,3 mkr. Av investeringsvolymen avser 40,0 mkr investeringar i VA-verksamheten och 8,7 mkr exploateringsverksamhet. Bland övriga investeringar märks: Energieffektiviseringar, 10,0 mkr Förbättring av fastigheter, gator och vägar, 6,5 mkr Hamnverksamhet 2,0 mkr Budget 2013 Den löpande verksamheten lämnar ett överskott på 1,0 mkr som tillsammans med beräknad försäljning av anläggningstillgångar med 3,0 mkr, anslutningsavgifter för vatten och avlopp med 12,2 mkr samt avskrivningar med 44,4 mkr ger ett utrymme för investeringar och eller amortering av låneskulden på 58,1 mkr. Eftersom investeringsvolymen uppgår till 76,3 mkr krävs en ökad nettoupplåning med 20,0 mkr. Av upplåningsbehovet på 20,0 mkr i budget 2013 avser 2,2 mkr den skattefinansierade verksamhetens medan VA-verksamheten investeringsnivå innebär en ökad upplåning med 17,8 mkr. Budget 2013 innebär att långfristiga skulder uppgår till 497,8 mkr, varav lån till kreditinstitut uppgår till 430 mkr och förinbetalda anslutningsavgifter 65,0 mkr. 24

25 Soliditet Soliditeten minskade under perioden från 57 procent till 1,0 procent. Försämringen berodde dels på negativa resultat och dels på justeringar av det egna kapitalet till följd av engångsåtgärder, exempelvis avsättning för återställande av soptipp. Sedan 2000 har en viss förstärkning skett av soliditeten beroende på starka resultat vilket ökat det egna kapitalet. I bokslut 2011 minskade soliditeten från 9,8 procent till 6,9 procent främst beroende på ökade pensionsförpliktelser och det resultatet inte var tillräckligt för att finansiera den kraftiga tillgångsökningen till följd av den stora investeringsvolymen. Sett över hela perioden från 1989 har en kraftig urholkning av kommunens förmögenhet skett, vilket innebär att denna generation av skattebetalare inte fullt ut betalat sin konsumtion av kommunala tjänster. Soliditetsförsämringen motsvaras av minskning av det egna kapitalet med cirka 410 mkr. Budget 2013 Förslaget till budget för 2013 innebär en soliditet på 6,6 procent, vilken innebär i stort sett en oförändrad soliditet jämfört med 2012 års budget. Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 32,9 procent. 25

26 EKONOMISK PLAN FÖR Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska ha en ekonomisk planering som omfattar minst tre år, där budgetåret ska vara periodens första år. Förutom att Tanums kommun upprättar budget för 2013 görs en ekonomisk plan för åren Planen redovisar verksamhetsutrymmet utifrån kända finansiella förutsättningar. Kommunen upprättar också en investeringsplan för åren Kommunalekonomiska förutsättningar Kommunsektorn har de senaste åren haft relativt gynnsamma förutsättningar med en hög tillväxttakt avseende skatteintäkter och statsbidrag samtidigt som kostnadstrycket från demografiska förändringar varit måttligt. Kommunerna har utifrån gynnsamma förutsättningar kunnat kosta på sig höga ökningar av verksamhetskostnaderna. De flesta kommuner har i boksluten för uppvisat betydande överskott. Även i 2012 års bokslut kommer de flesta kommuner att redovisa stora överskott bland annat beroende på engångsintäkter till följd av återbetalning av AFA-pengar. För åren ser skatteintäkter och statsbidrag ut att öka mer än under 2012 och 2013 med betydligt långsammare än under åren Kostnaderna för gymnasieskola beräknas minska de kommande åren då de stora barnkullarna från slutet på 1980-talet och början på 1990-talet lämnar skolan. Kostnaderna för äldreomsorg och handikappomsorg kommer däremot att öka något till följd av demografiska förändringar och behovsökningar. I ett längre perspektiv framstår finansieringen av de offentliga tjänsterna som bekymmersam då andelen av befolkningen som förvärvsarbetar minskar samtidigt som kostnaderna för äldreomsorg, pensioner och sjukvård ökar när 40- talisterna når pensionsåldern. Befolkningsprognos Tanums befolkning ökade under åren med cirka 200 personer och uppgick den 31 december 2011 till personer. Ökningen beror helt på ett positivt inflyttningsnetto. I resursberäkningarna för 2013 har befolkningen antagits uppgå till personer. Enligt beräkningar från Statistiska centralbyrån (SCB) beräknas Tanums befolkning de närmaste åren vara i stort sett oförändrad. När återhämtningen i samhällsekonomin nu bryts växer skatteintäkterna långsammare. Kommuner med god ekonomi och starka resultat de senaste åren kan klara en sämre intäktsutveckling utan alltför drastiska åtgärder i verksamheten. Långt ifrån alla kommuner har dock en så gynnsam situation. För de kommuner som har haft svårt att få ihop ekonomin är läget inför 2013 bekymmersamt. För att klara en ekonomi i balans med demografiska förändringar och kontinuerligt ökade krav kan det i många kommuner krävas både skattehöjningar, effektiviseringar och översyn av kommunernas tjänsteutbud. 26

27 Utdebitering I den ekonomiska planen för åren har skatteberäkningarna baserats på att utdebiteringen hålls oförändrad vid 21,56 kronor Skatteintäkter och statsbidrag Enligt senaste kända prognoser beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 11,0 mkr år 2014 för att sedan öka med 16,7 mkr De statliga bidragen i inkomstutjämningen har uppräknats med index däremot har inte den föreslagna förändringen i utjämningssystemet 2014 beaktats i beräkningen. Pris- och löneökningar För åren 2014 till 2015 har pris- och löneökningarna sammanvägt beräknats till 2,6 procent årligen. Resultat För att nå det ekonomiska målet med ett resultat som uppgår till en procent av skatteintäkter och statsbidrag (cirka 6,0 mkr) krävs, enligt de förutsättningar som nu är kända, en fortsatt effektivisering/kostnadsminskning av verksamheten. Investeringar I investeringsplan för finns investeringar upptagna med cirka 205 mkr. Låneskuld Under förutsättning att resultatnivån upprätthålls och att investeringsvolymen ligger på budgeterad nivå beräknas låneskulden öka med cirka 70 mkr under perioden Soliditet Om resultatnivån hålls uppe i enlighet med kommunens övergripande finansiella mål och investeringarna inte blir högre än budgeterats kommer soliditeten att uppgå till 7,6 procent

28 RISKANALYS Finansiella risker Valutarisk Kommunkoncernen har inga in- eller utbetalningar i utländsk valuta. Hela låneskulden är placerad i svensk valuta. Likviditetsrisk Genom medlemskapet i Kommuninvest har kommunen och Tanums Bostäder AB kunnat skaffa kapital på ett effektivt sätt. Till koncernkontot finns en checkkredit på 30 mkr knuten som kan utnyttjas utan förbehåll. Ränterisk Kommunen och Tanums Bostäder AB har fastställt en finansieringspolicy som bland annat reglerar hur strukturen på låneportföljen ska utformas för att minimera ränterisken. Enligt policyn ska den genomsnittliga räntebindningstiden ej understiga ett år och inte heller överstiga sex år. För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i kommunens skuldportfölj används finansiella derivatinstrument. Hanteringen sker i enlighet med de riktlinjer och ramar som är fastställda i kommunens finanspolicy. Räntebindningen frikopplas från de enskilda lånen. Detta ger kommunen möjligheter att, när som helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringar på räntemarknaden. Borgensåtaganden Kommuninvest Tanums kommun är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening som är ett samarbete kring finansiella tjänster, främst upplåning. Kommuninvest har cirka 270 medlemmar. All upplåning i Kommuninvest sker med stöd av kommunal borgen. Tanums kommun har en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga kommuner är medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Tanums kommun andel av Kommuninvests förpliktelser uppgick i bokslut 2011 till 493,3 mkr medan Tanums kommuns andel av tillgångarna i Kommuninvest uppgick till 490,2 mkr vilket motsvarar 0,22 procent av Kommuninvests totala förpliktelser och tillgångar. Tanums kommun och Tanums Bostäder AB hade i oktober 2011 lån hos Kommuninvest med 525,0 mkr motsvarande 84 procent av den totala låneskulden. All upplåning som Tanums Bostäder AB gör hos Kommuninvest sker med kommunal borgen som säkerhet. 28

29 Borgen till bostadsändamål Kommunfullmäktige beslutade i budget 2012 om en ram för borgensåtaganden gentemot Tanums Bostäder AB med 250 mkr. Per den 31 oktober 2012 var 200 mkr av borgensramen utnyttjad. I budget för 2013 föreslås att borgensramen till Tanums Bostäder ska vara oförändrad 250 mkr. Kommunens ansvarsåtagande avseende statligt reglerade lån för egna hem var vid årsskiftet ,7 mkr vilket var 40 procent av den totala låneskulden 1,7 mkr. Övriga borgensåtaganden Kommunfullmäktige har beslutat om en borgensram för Tanums Hamnar AB på 10 mkr. Borgensramen föreslås vara oförändrad 10 mkr även under I oktober 2013 var borgensramen inte utnyttjad. Pensionsförpliktelser Kommunens förpliktelser för pensioner intjänade före 2008 redovisas som en ansvarsförbindelse och beräknas uppgå till cirka 255 mkr i 2013 års budget. Pensioner intjänade från och med 2008 ingår antingen i skulder och avsättningar eller förvaltas av den anställde. Intern kontroll Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för intern kontroll. Nämnderna genomför varje år en uppföljning av den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden. Säkerhetsarbete Kommunen har samlat ansvaret för säkerhetsarbete och skadeförebyggande arbete under kommunstyrelsen och anställt en särskild säkerhetssamordnare. Tanums kommun har utarbetat en risk- och sårbarhetsanalys för kommunen. Räddningstjänsten har dessutom en risk- och sårbarhetsanalys enligt lagen om skydd mot olyckor. Försäkringsskydd Kommunen och Tanums Bostäder AB har tecknat försäkringsavtal som bland annat ger fullvärdesförsäkring av fastigheter samt en ansvarsförsäkring. Kommunen har upphandlat ett nytt försäkringsavtal som gäller från och med den 1 juli 2011 till den 30 juni Kommunstyrelsen har antagit en riskhanteringsplan för den kommunala verksamheten. Tanums Bostäder AB har ett försäkringsavtal som gäller till och med den 30 juni IT-säkerhet Kommunstyrelsen har fastställt riktlinjer för ITsäkerhet. Under 2010 har en risk- och tillgänglighetsanalys genomförts. 29

30 KÄNSLIGHETSANALYS Invånarantal Invånarantalet påverkar bland annat statsbidrag och skatteintäkter. Den 30 juni 2012 uppgick befolkningen till invånare. Budgeten för kommande år bygger på denna beräkning av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Skulle invånarantalet minska med ytterligare 50 personer minskar skatteintäkterna med cirka 2,0 mkr. Statsbidrag/utjämningssystem I budget 2013 erhåller Tanums kommun ersättningar för inkomstutjämning med 126,6 mkr. I kostnadsutjämningssystemet betalar Tanum en avgift på 25,2 mkr. Tanums kommun har en egen skattekraft på 87 procent och påverkas därmed i hög grad av förändringar i inkomstutjämningssystemet. Löneökningar I budgeten för 2013 har utrymmet för löneökningar beräknats till i genomsnitt 3,3 procent. Varje procentenhets ökning av lönesumman medför en personalkostnadsökning med cirka 4,6 mkr. Räntor En höjning av både den korta och långa räntan med en procentenhet skulle ge ökade räntekostnader vid fullt genomslag med 3,0 mkr. Tanums kommun har en hög andel lån med fast ränta vilket minskar genomslaget vid en räntehöjning. Skatteintäkter En förändring av skattesatsen med 10 öre ger förändrade intäkter med cirka 2,0 mkr. 30

31 DRIFTBUDGET Summa kompletteringsbudget 2012 Just. pris/lön Volym Verks.för. Budget 2013 Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen Summa nämndsverksamhet Pensionskostnader Kommunstyrelsens oförutsedda Semesterlöneskuld 0 0 Projekt Näringsliv *) Intäkter tomtexploatering Summa övriga verksamhetskostnader Summa verksamhetskostnader Avskrivningar Interna poster Verksamhetskostnader (externa) Räntenetto Skatteintäkter och bidrag Årets resultat VA-verksamhet Realisationsvinst Årets resultat inkl VA och realisationsvinst *) Anslaget inkluderar medfinansiering projekt Fyrbodal. 31

32 SPECIFIKATION AV KOMMUNBIDRAG Kommunstyrelsen Ram budget Pris- och löneökningar Verksamhetsförändringar Översiktsplan 500 Kommunfullmäktige 50 Justeringar Kapitalkostnader -162 Internhyra -350 Förslag ram budget Tekniska nämnden Ram budget Pris- och löneökningar 777 Justeringar Kapitalkostnader -893 Internhyra -15 Förslag ram budget Miljö- och byggnadsnämnden Ram budget Pris- och löneökningar 248 Justeringar Internhyra -10 Förslag ram budget Barn- och utbildningsnämnden Ram budget Pris- och löneökningar Volym Verksamhetsförändringar IT-satsning Förskola Grebbestad 440 Ramökning 750 Justeringar Internhyra Förslag ram budget Omsorgsnämnden Ram budget Pris- och löneökningar Verksamhetsförändringar Ramökning Justeringar Internhyra -915 Förslag ram budget Kommunrevisionen Ram budget Pris- och löneökningar 8 Förslag ram budget

33 NÄMNDSREDOVISNING KOMMUNSTYRELSEN Resultaträkning Budget Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Justering 850 Balanserat resultat Bruttoinvesteringar Personalkostnader Allmän verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att leda och samordna kommunens olika verksamheter utifrån de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige angivit. Kommunstyrelsen har dessutom ett särskilt ansvar för övergripande ekonomi- och personalfrågor samt näringslivs- och utvecklingsfrågor. Kommunstyrelsen har också verksamhetsansvaret för räddningstjänst. Omvärldsbeskrivning Samhällsutveckling Kommunens vision är att invånarantalet ska öka till Den senaste tioårsperioden ökade befolkningen med cirka 100 personer och uppgick den 31 december 2011 till För Tanums kommun finns en av kommunfullmäktige antagen översiktsplan. För utvecklingen av varje större samhälle i kommunen finns en fördjupad översiktplan som bland annat redovisar markanvändning för boende, samhällsservice och näringsverksamhet. Arbetet med en ny översiktsplan har påbörjats under 2012 och beräknas vara klart Tanum och Strömstad har under flera år tillhört de områden i Sverige som haft högst tillväxt mätt som ökning av lönesumman. Tanums arbetsmarknad genomgår en omstrukturering där antalet arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin samt inom jordbruk och fiske minskar samtidigt som antalet arbetstillfällen inom detaljhandeln och turismnäringen ökar. Arbetslösheten i Tanum är fortsatt låg och betydligt lägre än genomsnittet i både riket och i Västra Götaland. Näringsliv Tanums kommun har antagit en ny näringslivsstrategi med handlingsprogram under Näringslivsarbetet utgår från näringslivsstrategin och det gemensamma tillväxtprogrammet för regionen Fyrbodal. För att utveckla näringslivet i kommunen arbetar kommunen med att främja utvecklingen av befintliga företag, främja etablering av nya företag, förbättra företagens konkurrensförmåga genom olika utbildningsinsatser, tillhandahålla mark för verksamheter och boende samt arbeta för förbättring av infrastrukturen. Ett särskilt projekt, Förenklahelt enkelt, med syfte att förbättra kommunens service till näringslivet påbörjades under Det lokala näringslivet och kommunen arbetar tillsammans för att åstadkomma ett bra näringslivsklimat i kommunen. 33

34 Ekonomi och verksamhetsstyrning Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar att styra och följa upp den kommunala ekonomin. I detta arbete ingår att fastställa modeller för ekonomisk styrning samt uppföljning av nämndernas verksamhet. Tanum har sedan balanskravet infördes år 2000 uppvisat positiva resultat i boksluten. Bokslut 2011 visade på ett överskott på tio mkr vilket är något lägre än de senaste åren men ändå tillräcklig för att uppnå det av kommunfullmäktige fastställda ekonomiska målet. För 2012 beräknas resultatet uppgå till cirka 20 mkr varan cirka elva mkr beror på engångsintäkter. För att finansiera en omfattande investeringsverksamhet behöver kommunen öka sin upplåning kraftigt vilket ger ökade räntekostnader. Räntekostnaderna kommer då att ta i anspråk en större andel av framtida skattintäktsökningar. Det är viktigt att kommunen fortsätter att budgetera och redovisa starka resultat för att på så sätt kunna finansiera investeringsverksamheten utan att behöva öka upplåningen för mycket. Kommunsektorns resultat väntas bli rekordhögt 2012 till följd av återbetalning av försäkringspremier från AFAs Försäkring. Därefter faller resultaten kraftigt. Skatteintäkterna växer tillräckligt år 2013 för att nästan klara historiskt genomsnittliga kostnadsökningar och ett resultat som överstiger en procent av skatter och bidrag. Med uppräknade statsbidrag från 2014 och god tillväxt i skatteintäkterna klarar kommunerna att behålla resultatet med kostnader som ökar i takt med historisk trend och demografiska behov fram till Osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen är dock stor, bland annat beroende på den internationella finansiella krisen. Riksdagen kommer sannolikt under hösten att anta ett förslag till kommunala utjämningsreserver vilket ger en större flexibilitet vid tillämpning av balanskravet. Ett förslag till revideringen av utjämningssystemet har varit ute på remiss. För Tanums del innebär förslaget minskade avgifter med cirka 18 mkr. Ett nytt utjämningssystem beräknas träda i kraft år Personal Det personalstrategiska arbetet kräver aktiva insatser inom områdena kompetensförsörjning, lönepolitik, arbetsmiljö, ledarskap, medarbetarskap och organisation. Prioriterade områden är bättre ledarskap och ökad hälsa. Ett ledarutvecklingsprogram löper sedan sex år och innefattar utvecklingsprogram för verksamma och blivande ledare, samt ytterligare steg för de chefer som genomgått den första delen. Ett mer aktivt jämställdhetsarbete har påbörjats och skall fortsätta med utgångspunkt i kommunens mångfaldspolicy. En pensionspolicy skall utarbetas med syfte att öka möjligheterna för medarbetarna att påverka sin framtida pension. Kommunfullmäktiges målsättning att sjukfrånvaron skall minska och uppgå till högst 4,8 procent har uppnåtts under Sedan dess har sjukfrånvaron stigit, men arbetet med att sänka sjukfrånvaron fortsätter. En hälsoutvecklare har anställts som skall arbeta med att vidareutveckla vårt hälsoarbete. Räddningstjänst I lagen Lag om skydd mot olyckor som gäller från och med 1 januari 2004 anges bland annat att räddningstjänsten ska bidra till att skapa en bättre förmåga i samhället att förebygga och hantera situationer som kan leda till räddningsinsatser. Varje kommun skall upprätta ett handlingsprogram för förebyggande åtgärder och i lagen finns också bestämmelser om skyldigheter för enskilda att vidtaga åtgärder till skydd mot olyckor Problem med att nyrekrytera personal till räddningstjänsten har lett till vakanser med bemanningsproblem som följd. Verksamhetsförändringar Kommunfullmäktiges budget utökas med 50 tkr. Arbetet med en ny översiktsplan påbörjades under Kommunstyrelsens ram utökades med 500 tkr 2012 och med ytterligare 500 tkr 2013 för att finansiera arbetet. Totalt beräknas kostnaden för arbetet med ny översiktsplan till 3,5 mkr. 34

35 Kommunledning Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Kommunledningen består av politisk ledning och kommunstyrelsens centrala förvaltningskontor; kommunkansliet, ekonomikontoret och personalkontoret. Kommunledningen arbetar med övergripande lednings-, styrnings- och uppföljningsfrågor. I utvecklingsarbetet ska frågor kring skola, boende, infrastruktur samt näringslivsutveckling prioriterats. Särskild uppmärksamhet ska även ägnas åt strategiska ekonomi- och personalfrågor. Kommunledningen ansvarar för att effektivisera och utveckla administrationen och utfärdar administrativa råd och föreskrifter för kommunens olika verksamheter. Utvecklingen av den kommunala demokratin faller liksom säkerhets- och försäkringsfrågor under kommunledningens ansvar. Verksamhetsmål Kommunledningen ska inrikta sitt arbete mot strategi- och utvecklingsfrågor samt lednings- och samordningsfrågor. Tillgänglighet Enligt förvaltningslagen ska myndigheter och kommuner vara tillgängliga för allmänheten i så stor utsträckning som möjligt, lämna upplysningar, vägledning och råd, besvara frågor och hjälpa allmänheten tillrätta. Tanums kommun lämnar följande garanti: Oavsett hur förfrågan kommit till kommunen svarar vi senast efter två arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggningstid bekräftar vi inom samma tid, mottagandet med uppgift om vem som handlägger ärendet. Protokoll från sammanträden finns tillgängliga på kommunens hemsida och bibliotek senast två dagar efter justering. Tanums webbplats ska innehålla aktuell och korrekt information om kommunens verksamhet. Webbplatsen ska dessutom ge tillgång till service och tjänster samt möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter på den kommunala verksamheten. Serveringstillstånd och tillsyn Kommunstyrelsen som är tillståndsmyndighet för serveringstillstånd har inom sitt ansvarsområde att pröva och besluta om ansökningar om serveringstillstånd och uppfyllandet av Alkohollagens krav samt att också utöva tillsyn av befintliga serveringstillstånd. Kommunens enhet för serveringstillstånd och tillsyn ska: Skapa dialog mellan kommunen och försäljningsställena genom möten och information till företagare. Ge den sökande information och råd. Erbjuda ett personligt besök av kommunens handläggare i samband med ansökan om serveringstillstånd. Göra tillsynsbesök på restauranger och andra försäljningsställen med serveringstillstånd. Se till att beslut om permanent serveringstillstånd fattas senast sex veckor efter det att remissvar inkommit från berörda myndigheter och inga hinder enligt Alkohollagen föreligger mot att bevilja sökt serveringstillstånd. Nyckeltal och jämförelser Tanum deltar i SKL:s projekt Kvalitet i Korthet (KKiK). Inom ramen för projektet där cirka 200 kommuner deltar tas övergripande kvalitetsnyckeltal fram. Inom ramen för benchmarkingarbetet i norra Bohuslän görs jämförelser och analyser av finansiella nyckeltal och nyckeltal avseende väsentliga personalförhållanden. 35

36 Service Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Kollektivtrafik Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsens serviceenheter utgörs av ITenheten, tryckeri samt växel och reception. Verksamhetsmål Kommunens serviceenheter ska ge hög service till konkurrenskraftiga priser till kommunens förvaltningar och andra användare. Kvalitetsgarantier Telefonväxel God telefonservice är en förutsättning för att allmänheten lätt skall kunna komma i kontakt med anställda och politiker. Kommunens växel skall lämna god, snabb och personlig telefonservice till alla som ringer till kommunen. Verksamhetsbeskrivning Västra Götalandsregionen har från och med 2012 tagit över verksamhetsansvaret för kollektivtrafiken och ägandet av Västtrafik AB. För att finansiera förändringen gjordes en skatteväxling med 43 öre, där kommunen sänkte skatten med 43 öre och regionen höjde skatten med lika mycket. Verksamhetsmål Kollektivtrafiken skall främja hållbart resande samt vara samordnad och öppen för alla resenärer. Utbudet av kollektivtrafikresor skall i första hand rikta sig mot arbets- och skolresor. Under tid när telefonväxeln är öppen lämnar vi följande kvalitetsdeklaration till dem som ringer till kommunen: Inkommande samtal skall besvaras inom fyra signaler. Inkommande samtal skall kopplas till den person som söks. Är personen ej anträffbar kan samtalet kopplas till annan person inom samma funktion. Uppringande skall få information om när sökt person kan anträffas. Växeln skall erbjuda den uppringande att vidarebefordra meddelanden när medarbetare inte är på plats. 36

37 Näringsliv Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning En ny näringslivsstrategi med handlingsprogram har antagits av kommunfullmäktige. Den nya näringslivsstrategin karaktäriseras av en stark vision om ett utvecklingsinriktat samverkansklimat, attityder och arbetssätt för ett livskraftigt Tanum. Syftet är att kommunen tillsammans med företagen skapar förutsättningar och ett klimat som gör Tanums kommun intressant att driva och utveckla företag, starta nya företag, investera och bo i. För att nå visionen att näringslivet år 2020 upplever Tanums kommun som en av Sveriges mest utvecklingsinriktade kommuner, har följande mål identifierats: Ökad kommunikation mellan kommunen och företagare Ökad samverkan mellan företagare Förtroendeingivande och effektiv myndighetsutövning Ökad information och öppenhet Medverka till utveckling och tillväxt Tillgodose behovet av bostäder och verksamhetsmark Samordna kompetensutveckling Samverka för att nå statusen åretruntdestination I arbetet med att åstadkomma ett bra näringslivsklimat samarbetar det lokala näringslivet i Tanum och kommunen. I SKL:s mätning av hur företagen uppfattar myndighetsutövningen fick Tanum dåliga betyg. Frågor kring att förbättra service, information och tillgänglighet prioriteras. Tanums kommun deltar i SKL:s projekt Förenkla helt enkelt. Projektet syftar till att för bättra servicen till företagen och medborgarna i Tanum. En personell förstärkning har gjorts av näringslivsenheten främst för att förbättra informationen till företag inom handel- och besöksnäringen. Verksamhetsmål Tanums kommun ska tillsammans med näringslivet arbeta med att förbättra näringslivsklimatet. Kvalitetsgarantier Du som företagare ska få personlig kontakt med kommunstyrelsens ordförande, kanslichef eller näringslivsutvecklare inom fyra arbetsdagar om du vill etablera/förändra verksamhet eller har förfrågningar inom området näringslivsutveckling. Näringslivsutvecklaren och övriga personer hjälper till med: Etablering Nyföretagande Industri- och tomtmark EU-frågor Stöd och finansieringsmöjligheter Lokala nätverk och företagarföreningar Kompetensförsörjning Högskolekontakter Dessutom arbetar kommunen för att: Minska byråkrati och krångel Kommunens politiker och tjänstemän ska genomföra minst 150 företagsbesök årligen Öka tillgängligheten för besök och telefonkontakt Bättre information för företagare på tanum.se Öka kunskapen hos politiker och tjänstemän om företagandets villkor Fler och enklare upphandlingar Korta handläggningstiderna för plan- och byggärenden Ta fram mark för näringsändamål. 37

38 Hamnverksamhet Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Tanums kommun har bildat ett bolag, Tanums Hamnar AB, som ska svara för drift och utveckling av de kommunala hamnarna. Kapitalkostnaden för hamnverksamheten belastar kommunstyrelsen. Tanums Hamnar AB betalar en ersättning till Tanums kommun på cirka 2000 tkr för de åtaganden och rättigheter bolaget har enligt det förvaltningsavtal som finns upprättat mellan bolaget och kommunen. Verksamhetsmål Hamnverksamheten ska utgöra en resurs för kommunens utveckling. Turism Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Tanums kommun tillhör landets största turismkommuner. Turismen är en av kommunens snabbast växande och viktigaste näringar. Kommunstyrelsen har det strategiska ansvaret för turismfrågor. Genom ett uppdragsavtal har Tanum Turist ett uppdrag att svara för den operativa turismverksamheten. Fjällbacka skärgård har utsetts till ett Sveriges internationella besöksmål. Verksamhetsmål Arbetet ska inriktas på turism- och näringslivsstödjande åtgärder så att besöksnäringen blir en tillväxtmotor. 38

39 Räddningstjänst Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Räddningstjänsten är organiserad med två räddningsstationer, en i Tanumshede och en i Hamburgsund. Stationen i Tanumshede fungerar som huvudstation. Kommunerna Tanum, Strömstad, Munkedal, Lysekil, Sotenäs och Uddevalla bildar en räddningsregion med samverkan mellan räddningstjänsterna i respektive kommun. Tanum, Strömstad och Sotenäs har ett särskilt samarbete avseende befälsberedskap. Räddningstjänsten utför cirka 300 utryckningar per år. Räddningstjänsten lämnar vägledning och råd till allmänheten och myndighetsinstanser i bland annat följande frågor: Brandsäkerhet Förvaring av brandfarliga varor i hemmet Risker i hemmet Vid om- och tillbyggnad av fastigheter. Kommungemensam verksamhet Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen ansvarar för ett antal verksamhetsområden där det anses viktigt att kommunen har en gemensam målsättning och hantering av verksamheten. Några av dessa verksamheter är övergripande personaladministrativa frågor, informationsverksamhet, försäkringsfrågor och medlemsavgifter i kommunalförbund. Kommunstyrelsen är dessutom primärhyresgäst för industrifastigheter och gemensamma ytor i förvaltningslokaler. Verksamhetsmål Kommunledningen ska skapa för hela kommunorganisationen gemensamma riktlinjer och förhållningssätt för att stärka koncernnyttan. Kommunen skall även fortsättningsvis ha ansvaret för sotningen. Enskild fastighetsägare skall dock själv få sota, om det sker på ett betryggande sätt. Sotning av imkanal i bostadskök omfattas inte av lagen. Verksamhetsmål Räddningstjänsten i Tanums kommun ska arbeta för att minska risken för bränder och andra olyckor som kan leda till räddningsinsats. Då en olycka har inträffat skall räddningstjänsten på ett professionellt sätt ingripa i kommunen och dess närhet. Kvalitetsgaranti Räddningstjänsten har dygnetrunt beredskap. Tiden från det att räddningstjänsten får larm och till det första fordonet lämnar brandstationen ska ej överstiga fem minuter (anspänningstid). 39

40 TEKNISKA NÄMNDEN Resultaträkning Budget Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital varav taxefinansierat Justering Balanserat resultat varav taxefinansierat Bruttoinvesteringar Personalkostnader Allmän verksamhetsbeskrivning Tekniska nämndens uppdrag är att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutbyggnad, förvalta kommunens fastigheter, förse kommunens verksamheter med lokaler samt bygga och förvalta teknisk infrastruktur som gator, allmänna platser, badplatser, vatten- och avloppssystem. Tekniska nämnden ansvarar även för utformningen av det offentliga rummet. Verksamheterna som styrs genom tekniska nämnden bidrar till service under sommarmånaderna för ca användare. Samhällsbyggnadsförvaltningen är gemensam för två nämnder, Miljö- och byggnadsnämnden, MBN, och Tekniska nämnden, TN. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ta fram bra beslutsunderlag och genomföra beslut fattade av MBN, och TN. Det är nämndernas uppgift att specificera uppdraget och ambitionsnivån på verksamheterna. Nämndernas ansvar styrs av reglemente och anslagna medel från kommunfullmäktige. Samhällsbyggnadsförvaltningen utgör en viktig del i kedjan som skapar förutsättningarna för att den bebyggda miljön ska utvecklas. Planverksamheten är ofta starten på samhällsbyggnadsprocessen. Översiktsplanen anger kommunens vilja och strategi för att nå vision och mål. Detaljplanen utvecklar och bekräftar delarna i den bebyggda miljön. Härefter följer planering och genomförande av infrastrukturen som vägar och VA för att bebyggelsen ska kunna påbörjas och genomföras. Bygglovsverksamheten och miljötillstånd skapar förutsättningar för byggstart och att byggnation sker efter kommunens intentioner i planerna. När bebyggelsen finns där ska infrastrukturen förvaltas och då träder driftverksamheten in på gator och parker, VA och fastigheter. De olika verksamheterna hakar i varandra och ett bra resultat är beroende av att delarna samverkar och styr åt samma håll. Utgångspunkt för att kedjan ska fungera optimalt är att kommunikationen mellan enheterna fungerar bra. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar kontinuerligt med rutiner, utbildning, samverkan och attityder för att optimera samverkan inom förvaltningen. Nämnden är anställningsmyndighet för all personal inom samhällsbyggnadsförvaltningen, med undantag av förvaltningschef. Personalstyrkan är cirka 75 personer inom förvaltningen. 40

41 Omvärldsbeskrivning Samhällsbyggandet utvecklas i relation till samhällets ekonomiska utveckling. Byggnationen är omfattande när samhället har ekonomisk uppgång och kommunen förväntas ha en planberedskap, exploatera infrastruktur och bistå med service för byggmarknaden. Samhället och miljösituationen ställer dessutom ständigt större krav på ett effektivt miljöarbete för att nå nationens och de lokala miljömålen samt att vi bygger ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunen bör anpassa sin organisation efter den stora efterfrågan som finns och som går i linje med visionen om att växa till invånare inom några år. Om kommunen väljer att utvecklas med marknaden, så bör avgifter täcka kostnader för både utförande och drift av infrastrukturen i samhället i enlighet med det regelverk som finns. Kommunen har behov av planerad tomtmark och en god infrastruktur. Genomförande av planer och exploateringsprojekt kräver egen personal som får prioritera denna verksamhet, så att samhällsutbyggnaden inte stannar av efter att detaljplaner antagits. VA-verksamheten påverkas mycket av exploateringen i kommunen. Antalet brukare ökar och kommer att fortsätta öka i många år framöver. Det beror både på exploatering och på att kommunen bygger ut VA i områden som tidigare haft enskilda anläggningar. Kapacitetsbehovet ökar både för vattenförsörjning och avloppshantering, och kräver stora investeringar både på ledningsnät och på övriga anläggningar. Utökningen av VAverksamheten ger också ett behov av ökad personalstyrka. 41

42 Administration och nämnd Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Administrationen består av två verksamheter, tekniska nämnden och den gemensamma administrationen som svarar för ledningen av samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen är tekniska nämndens och miljö- och byggnadsnämndens beredande och verkställande organ. Nämnden har mellan tio-tolv möten per år och antalet ärenden som nämnden behandlar ligger i genomsnitt på cirka 230. De skattefinansierade verksamheterna gator och vägar samt exploatering står för cirka hälften av alla ärenden. Den gemensamma administrationens uppdrag är att skapa administrativa förutsättningar för effektiv verksamhet och effektiva beslut samt utgöra en informationskanal för samhällsbyggnadsförvaltningen internt och externt. Arbetet inom den gemensamma administrationen leds av förvaltningschefen och inrymmer registrator/nämndssekreterare, personalansvarig, ekonom samt projektingenjörer. Verksamhetsmål Nämnden och förvaltningen ska styra, leda och följa upp verksamheten i sitt område och därvid på ett effektivt och sakligt sätt behandla ärenden inom sitt verksamhetsområde. Markförvaltning Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Verksamheten ska förvalta, upplåta och utveckla mark för samhällsnära helårsboende och verksamheter. Inom verksamheten sker avtalsskrivning, debitering av tomträtter och övriga arrenden, administration av tomtkö och försäljning av bostadstomter samt olika lantmäteritekniska frågor. Vidare hanteras köp och försäljning av fastigheter samt förvaltning och skötsel av kommunens markreserv. Verksamhetsmål Kommunen ska erbjuda villatomter i olika geografiska områden. Exploatering av villatomter ska ha full kostnadstäckning. Villatomtpriserna ska vara marknadsanpassade. Kvalitetsgarantier Väntetiden för att få ett erbjudande om villatomt ska understiga fem år i någon av de fyra största tätorterna. Vid förfrågan rörande tomtkön ska ansökningshandlingar och informationsmaterial översändes inom en vecka. Kvalitetsgarantier Bekräftelse på att inkommen handling mottagits ska skickas inom två arbetsdagar efter mottagandet. Bekräftelsen ska innehålla diarienummer och handläggare. För allmänheten ska någon inom verksamheten finnas tillgänglig alla arbetsdagar mellan klockan

43 Kart & Mät Energi Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Verksamheten ska förse externa intressenter och kommunens verksamheter med kartor och ansvarar för a-jourhållning, underhåll och distribution av kommunen olika kartor och kartsystem. Verksamheten har som ambition att påbörja utföra mätningsarbeten i egen regi. Samverkan med de övriga nord Bohusländska kommunerna gällande mätningsverksamhet kräver att kommunen har egen mätkompetens. Ett nationellt system för höjdkoordinaterna är under införande. En övergång bör ske under 2012 för kommunen. Verksamhetsmål Aktuellt kartmaterial ska finnas tillgängligt. Verksamhetsbeskrivning Verksamheten ska avse kommunens energiplanering och klimatstrategi i syfte att genomföra de nationella miljömålen på energiområdet. Kommunens energiplanering ska syfta till att genomföra fastställda mål avseende energisparande, energieffektivisering och ökad användning av förnyelsebar energi. Kommunfullmäktige antog en energiplan under Årlig uppföljning av energiplan samordnas med nuvarande miljöredovisning. I verksamheten finns den kommunala energirådgivningen som finansieras med statliga grundbidrag. Rådgivningen ska förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energianvändning och möjligheter till förändrad energianvändning i lokaler och bostäder. Kommunen bedriver även ett eget energistrategiskt arbete, avseende energieffektivisering av kommunens verksamhet. Verksamhetsmål Verksamheten ska arbeta för besparing och effektivisering inom energiområdet samt omställning till förnyelsebara energikällor. Energiplanen ska revideras eller aktualitetsförklaras minst varje mandatperiod. Energirådgivning ska erbjudas privatpersoner, företag, kommunal förvaltning, föreningar och organisationer. Kvalitetsgarantier Energirådgivning erbjuds besökande minst en dag i veckan. Energirådgivning erbjuds per telefon alla kontorsdagar. 43

44 Fastighetsförvaltning Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Fastighetsförvaltningens uppdrag är att tillgodose kommunens verksamheter med ändamålsenliga lokaler som fyller givna funktioner och regelverk. Verksamheten ansvarar för drift och underhåll samt ny-, om- och tillbyggnad av kommunens lokal- och bostadsbestånd. Verksamheten ansvarar för grönytor, parker, vandringsleder, motionsspår, besöksmål, lekplatser och badplatser. Verksamheten har även ansvar för uthyrning av kommunens lokaler, samhällsstäd, strandstädning och vinterväghållningen i samhälle och på landsbygd. Upphandling av fastighetsskötsel och yttre miljö skedde under 2010 där Fastighetsavdelningen, i konkurrens med privata näringsidkare, fått förnyat förtroende att bedriva verksamheten. Avtalet löper till med möjlighet till förlängning upp till 24 månader. Verksamheten har en funktionsbaserad organisation med indelning i Byggnader & Installationer samt yttre Miljö. Fastighet har även beställaransvaret genom Fastighetschefen Administrationen samordnar och fördelar uppgifter genom dess kundmottagning med nytt datasystem för bl.a. felanmälan och arbetsorder. Förvaltad yta, m Skolor, m Barnomsorgslokaler, m Äldreomsorgslokaler, m Industrilokaler, m Övriga lokaler och fastigheter, m VA-lokaler Under 2011 har en bostadsfastighet i Kville sålts och ett mindre bostadshus med strategiskt läge har förvärvats i Fjällbacka. Bodalsverket har även blivit färdigställt under året. Ytterligare försäljning av bostadsfastigheter sker under 2012 och kommer fortsatt att ske under Rivningar av förfallna förråd, toaletter mm på Edsviks camping, samt i Gerlesborg och Tanumshede sker även under Verksamheten utökades med förvaltning av VAfastigheter Fastighetsutvecklingsprojektet i form av EPC med genomförande av åtgärder för energieffektivisering avslutas under 2012 med därpå följande garantiperiod Uppföljning av energistatistik med utvärdering av ekonomiska resultat och teknisk prestanda görs löpande som underlag för beslut om fortsatta åtgärder i övriga fastigheter. En vidareutveckling av fritidsanläggningar har genomförts under åren , där två numera drivs av arrendatorer. För en bättre kostnadstäckning undersöks möjligheten att utarrendera övriga anläggningar. Fortsatt utveckling med nyinvesteringar avvaktas därför under Friidrottsanläggningen Sparvallen med konstgräsplan tas över av kommunen efter färdigställande under Drift och skötsel är utlagt på föreningar till och med 2013, uthyrning administreras av Fastighet. Fortsatt utveckling av de mest frekventerade kommunala badplatserna skall ske med avsikt att minska på egeninsats och köpta tjänster, speciellt under den hektiska högsäsongen maj-sept. Det kommer att ske bl.a. genom anläggning av nya WC, året-runt-bryggor och fortsatt tillgänglighetsanpassning. Överlåtelse av mindre badplatser eller delar av skötsel till lokalt förankrade föreningar skall utredas i kostnadsbesparande syfte. Ett samlat grepp om kommunens eget bestånd av kulturfastigheter behövs. Såväl delad förvaltning med föreningar och näringsliv som försäljning och ombildning bör prövas i syfte att ta tillvara arvet och göra det synligt för alla. Det gäller även övriga besöksmål och sevärdheter som tidigare förvaltades av Tanums Hamn & Turist AB. Medel för restaurering av Ulseröds kvarn söks hos länsstyrelsen för Kompetensutvecklingen inom fastighetsdriften kommer att genomföras under Huvudmotivet är att reducera antalet driftfel genom såväl utökad rondering som central styrning och övervakning av tekniska system. Motsvarande kompetenshöjning skall också ske inom andra områden som underhåll, el och grönytor. Allt i syfte att åtgärda en större andel fel med egen personal för att bl.a. korta ner långa åtgärdstider som entreprenadavtalen ger. 44

45 Verksamhetsmål Kommunens lokaler ska vara ändamålsenliga och uppfylla verksamheternas krav och skötas på ett sådant sätt att kapitalförstöring undviks. Kommunens fritidsanläggningar och badplatser ska skötas så att tillgänglighet, miljö och säkerhet säkerställs. En badplats, som är anpassad för funktionshindrade, ska finnas i varje samhälle. Snöröjning ska kostnadsfritt erbjudas helårsboende. Gator och parker ingår som en viktig del i hur det offentliga rummet uppfattas och ska därför gestaltas och skötas i syfte att skapa ett attraktivt samhälle. Kvalitetsgarantier Lokaler Vid den årliga enkätundersökningen bland våra nyttjare i kommunala verksamhetslokaler skall vi uppnå minst 3,0 på en femgradig skala i kundnöjdhet. Badplatser Badplatserna med tillhörande utrustning ska vara iordningställda årligen senast den 15 juni. Badplatser med hög besöksfrekvens får tillsyn och sophämtning minst tre gånger i veckan under högsäsong medan övriga badplatser får tillsyn och sophämtning minst en gång per vecka. På badplatser med hög besöksfrekvens tas regelbundna vattenprover och på badplatser med över 200 badande per dag tas badvattenprov enligt EU-direktiv. Städ Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Verksamheten har ansvar för lokalvård i kommunala fastigheter och offentliga toaletter. Lokalvården har genom upphandling en extern entreprenör som utförare med fastighetsavdelningen som beställarpart. Avtalet löper till med möjlighet till förlängning upp till 24 månader. Verksamhetsmål Lokalvården skall bedrivas med sådan kvalitet att kunden är nöjd. Kvalitetsgarantier Lokalvården skall utföras enligt upprättad kvalitetsplan i avtal med entreprenör Snöröjning Snöröjning för permanentboende sker vid 10 cm snödjup. 45

46 Gator och trafik Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Verksamheten ska skapa förutsättningar för ett gaturum med god framkomlighet och trafiksäkerhet. Inom verksamheten byggs och förvaltas gator, parkering, belysning och allmänna platser. Verksamheten sköter kommunens trafiksäkerhetsarbete. Gång- och cykelvägs samt belysningsplaner har tagits fram och prioriteringar har gjorts. Utbyte av gatubelysningsarmaturer pågår i samhälle för samhälle. Nattsläckningar i ytterområden har genomförts i Tanumshede och Hamburgsund. Gång- och cykelvägar skall undantas från nattsläckning. Inom verksamheten pågår arbete med centrumplaner samt vägunderhållsplaner. Förvaltningen har fått i uppdrag att utreda frågan om införande av parkeringsavgifter. I utredningen ska även en utvärdering av p-skivesystemet ingå. Utredningen ska även kopplas till den strukturutredning avseende infartsparkeringar och parkering i centrum som ska tas fram. Verksamhetsmål Det kommunala gatu- och vägnätet ska erbjuda trafikanterna en säker trafikmiljö och en tillfredsställande vägstandard. Kvalitetsgarantier Vägar och gator Akuta vägskador ska åtgärdas inom en vecka. Parkering för besökande och boende utan eget parkeringsutrymme ska erbjudas inom 1 km gångavstånd. Gatubelysning Tre gånger per år kontrolleras all gatubelysning och åtgärdas vid behov av den av kommunen anlitade entreprenören. Belysning som slocknat på ställen som ur trafiksäkerhetssynpunkt kan utgöra en fara ska åtgärdas inom två arbetsdagar. Belysning som slocknat på längre sammanhängande sträckor ska åtgärdas inom 14 dagar. Alla belysningsarmaturer som byts ut ska bytas till energisnålare armaturer. 46

47 Vatten och avlopp Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Balanserat resultat Verksamhetsbeskrivning VA-avdelningens uppgift är att till abonnenter leverera vatten med god kvalitet och smak samt på ett miljömässigt sätt omhänderta och rena spillvatten samt att skapa och förvalta en VA-struktur för framtida utveckling av samhället. VA-verksamheten har många utspridda verksamhetsområden och därav 50 mil nergrävda ledningar, tio avloppsreningsverk, tre dricksvattenverk, sju dricksvattenreservoarer och närmare 90 pump-/tryckstegringsstationer. VA-avdelningen levererar vatten- och avloppstjänster till cirka hushåll och verksamheter, samt ca campingtomter och båtplatser. Vid början av 2012 hade verksamheten cirka abonnenter. Verksamheten producerade m 3 renvatten och renade m 3 avloppsvatten under Under sommaren, när antalet delårsboende och turister ökar befolkningsmängden avsevärt, så är belastningen på ledningsnätet och vatten- och avloppsverken betydligt högre än under vinterhalvåret. Det är för de intensiva veckorna under sommaren som alla anläggningar måste dimensioneras. I april 2012 togs kommunens nya avloppsreningsverk, Bodalsverket, i bruk. Verket är byggt för att kunna ta emot avloppsvatten från personekvivalenter (pe). Utöver rening av organiskt material och fosfor har detta verk också kväverening. Att detta nya reningsverk är i bruk gör att det finns god kapacitet att ta hand om avloppsvattnet från Grebbestad-området och även att ansluta fler abonnenter i området. Ledningsnät, pumpstationer och avloppsreningsverk belastas av stora mängder ovidkommande vatten. Eftersom de höga flöden som bildas vid regnväder och snösmältning orsakar bräddningar vid vissa pumpstationer och störningar i reningsverken, och det dessutom krävs mycket energi för att pumpa och rena detta vatten så är det ur miljösynpunkt viktigt att minska mängden ovidkommande vatten. Delar av ledningsnätet har inventerats och punktinsatser har genomförts på nätet. Överföringsledningen från Kämpersvik till Bodalsverket är planerad att anläggas Efter att den är anlagd kommer troligen bräddningarna i Kämpersvik pumpstation, som länge varit ett problem, att upphöra helt. Överföringen möjliggör också anslutning av fler abonnenter i Kämpersvikområdet. Uppförandet av det nya avloppsverket med tillhörande ledningar tillgodoser en del av behovet som finns för att hantera nuvarande sommarbelastning på Va-anläggningarna och den ökande belastningen i framtiden. Den andra delen utgörs av att öka kapaciteten på dricksvattendistributionen. För att kartlägga behovet av åtgärder har en datamodell över vattenledningsnätet låtits genomföras, med tillhörande utredningar och planering för investeringar och kapacitetsutökningar de kommande 20 åren. Planen för utvidgning av VA-verksamhetsområdet i befintlig bebyggelsehar börjat verkställas. Under 2011 och 2012 har drygt 60 fastigheter i södra Heestrand anslutits till vatten, spillvatten och dagvatten. Nästa område är Tångebacken (Tegelstrand), som påbörjas under Efter det följer ett antal områden, som finns med i Tekniska Nämndens plan för utvidgning av verksamhetsområdet. För Krossekärr, som innefattar ca 45 fastigheter, finns ett föreläggande från Länsstyrelsen som säger att Tanums kommun ska tillse att en allmän avloppsanläggning kommer till stånd snarast, dock senast 31 december Brukningstaxan höjdes med 7 procent i januari Fortsatta höjningar krävs för att nå en ekonomi i balans. Kapitalkostnaderna har ökat mycket p.g.a. de stora investeringar som genomförts de senaste åren, och kommer fortsätta att öka. Driftkostnaderna har också ökat. Omvandlingsområden, det vill säga områden med befintlig bebyggelse där kommunen ersätter enskilda avlopp med kommunalt VA, utgör en stor del av investeringsbudgeten. Kostnaden för att anlägga VA i dessa områden, som ligger utanför tätorterna och ofta är lite glest bebyggda, är förhållandevis höga. Nuvarande anslutningsavgifter täcker inte kostnaderna för något av dessa projekt. För att få bättre kostnadstäckning krävs en höjning av anslutningsavgifterna. 47

48 Verksamhetsmål Alla abonnenter ska ha tillgång till hälsosamt och gott vatten i tillräcklig mängd. Spillvattnet ska renas så att det minst uppfyller tillsynsmyndighetens villkor för utsläpp: Inkoppling av enskilda avlopp på det kommunala nätet ska ske i så stor utsträckning som möjligt med avseende på ekonomi för VA-kollektivet och miljön. Verksamheten ska helt finansieras genom taxor. Kvalitetsgarantier Dricksvatten Leveransavbrott ska inte vara längre än 24 timmar. Vid leveransavbrott skall hushåll kunna tillgodoses med dricksvatten via vattenpost eller vattentank inom fem timmar, under tiden Det ska finnas personal i ständig beredskap som tar hand om larm och fel på vattenverk, reningsverk, pumpstationer, tryckstegringar och ledningsnät. Alla abonnenter ska ha ett gott och hälsosamt dricksvatten i tillräcklig mängd som uppfyller Livsmedelsverkets normer. 48

49 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Resultaträkning Budget Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Justering Balanserat resultat Bruttoinvesteringar Personalkostnader Allmän verksamhetsbeskrivning Miljö- och byggnadsnämnden utför kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt plan- och byggnadsväsendet. Samhällsbyggnadsförvaltningen är miljö- och byggnadsnämndens beredande och verkställande organ. Verksamhetens mål är att främja en långsiktigt hållbar utveckling inom miljö- och samhällsplaneringsområdet genom att bland annat upprätta detaljplaner, bevaka och planera långsiktiga miljöfrågor samt hantera tillstånd för bygglov, miljöåtgärder, avlopp och livsmedelverksamheter. Verksamheten innebär även rådgivning, upplysningar, tillsyn och kontroll inom byggande, miljöfarlig verksamhet, avlopp och livsmedelshantering. Omvärldsbeskrivning Kommunen förväntas ha en planberedskap, planera infrastruktur och bistå med service som skall motsvara kommunens utveckling. Samhället och miljösituationen ställer ständigt större krav på ett effektivt miljöarbete för att nå nationella, regionala och lokala miljömål Det nya avloppsreningsverket i Bodalen kommer att leda till att fler kan ansluta sig till kommunalt vatten och avlopp. Organisationen ska dimensioneras utifrån de behov som kommuninvånarna har för att tillgodose efterfrågan som finns och skapas i framtiden. Kommunens vision är att invånarantalet ska växa till de närmaste åren. Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar även för KUV-gruppen som arbetar med kulturvårdsfrågor kopplade till byggnader i kommunen. Kalkningsverksamheten för att motverka försurning samt allmän naturvård som naturvårdsplanering och frågor som rör växt- och djurarters fortlevnad är också del utav av miljöarbetet. 49

50 Administration Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Fysisk planering Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Nämndens uppdrag är att på ett juridiskt korrekt sätt och på demokratiska grunder ta beslut inom sitt verksamhetsområde. Verksamheten omfattar nämndsarbetet inom miljöoch byggnadsnämnden. Antalet ärenden som behandlas under ett år varierar, men brukar ligga kring 400 ärenden. Den genomsnittliga mötestiden är cirka sju timmar. Verksamhetsbeskrivning Fysisk planerings uppdrag är att skapa en bra förutsättning för utveckling av de resurser som kommunen förfogar över. Att det sker i enlighet med gällande regelverk och de av kommunfullmäktige fastställda målen. Under de senaste åren har i medeltal 7 planuppdrag avslutats årligen. Verksamhetsmål Nämnden och förvaltningen ska på ett effektivt och sakligt sätt behandla ärenden inom sitt verksamhetsområde. Kvalitetsgarantier Nämnden ska ha möten minst 10 gånger per år, för att ärenden ska kunna beslutas utan dröjsmål. Nämndsordföranden ska en dag i veckan finnas tillgänglig för inbokade besök. Antal avslutade planuppdrag årligen

51 Under de senaste åren har följande antal nya småhustomter ingått i antagna detaljplaner: Antal nya småhustomter som ingått i antagna detaljplaner I samband med översiktsplanen 2002 uttalades målsättningen att kommunen skulle kunna erbjuda 300 à 500 nya attraktiva tomter. Sedan år 2002 har nya detaljplaner tagits fram för sammanlagt 486 attraktiva tomter för möjligt helårsboende i kustnära lägen. År 2012 utgör kommunbidraget för verksamheten fysisk planering 476 tkr, vilket motsvarar knappt 14 procent av den budgeterade verksamheten. Omvänt så är nämndens verksamhet inom fysisk planering avgiftsfinansierad till 86 %. Kommunbidraget ska användas för att tillhandahålla extern och intern service, kompetensutveckling, ledning och styrning av verksamheten samt administration som inte är kopplade till planärenden. Plan- och byggavdelningens är vidare remissinstans för många av kommunstyrelsens ärenden, bland annat vad det gäller markförsäljningar, en arbetsuppgift som också behöver täckas av kommunbidraget. Kommunens fysiska planering ska förbättras med avseende på aspekter som påverkar den offentliga miljön. Arbetet med att utforma centrum miljöer, i de fyra största orterna, ska arbetas fram tillsammans med avdelningen för Mark- och Exploatering. Verksamhetsmål Kommunen ska ha en hög planberedskap och arbeta för en god samhälls- och landskapsmiljö. Verksamheten ska arbeta för en hållbar utveckling. Kvalitetsgarantier Handläggning av prioriterade detaljplaner påbörjas inom en månad efter det att kompletta handlingar inkommit. 51

52 Bygglov Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Bygglov omfattar främst prövning av bygglov, förhandsbesked, bygganmälan och strandskyddsdispenser samt tillsyn och rådgivning med koppling till dessa ärendekategorier. Verksamhetens uppdrag är att värna om kvalitet i den byggda miljön genom hantering av bygglov och genom rådgivning. Antalet bygglovärenden i förhållande till antalet kommuninvånare är högt i jämförelse med många andra kommuner, vilket hänger samman med den omfattande fritidsbebyggelsen och med det dominerande småhusboendet. En ny Plan- och bygglag började gälla den 2 maj Den nya lagstiftningen innebär att byggnadsnämnden får ett utökat ansvar och fler arbetsuppgifter i byggprocessen. Den nya lagen kräver också att handläggningen av ett bygglovsärende ska avslutas inom en viss tid, max veckor. För att få en säkrare och rationellare hantering av dokument pågår ett arbete med att digitalisera bygglovsarkivet. Arbetet med att förbättra kunskapen om kommunens kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer fortsätter. Under 2012 pågår inventering av Fjällbacka och delar av Grebbestad. Ett viktigt skäl för att ha en aktuell bebyggelseinventering är att kommunens nämnder och förvaltningar skall ha tillgång till ett kvalificerat underlagsmaterial i planoch bygglovsärenden. Några områden återstår, bland annat att slutföra inventeringen i Havsstenssund och Grebbestad. Verksamhetsmål Genom myndighetsutövning och rådgivning ska kommunen verka för en god byggnadskultur, en god estetiskt tilltalande samhälls- och landskapsmiljö samt ett energisnålt och kretsloppsanpassat byggande. Kvalitetsgarantier När en ansökan om bygglov inkommit skickas en bekräftelse inom en vecka, med uppgift om handläggare samt ärendets diarienummer. 52

53 Miljöbalken Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Verksamheten syftar till att i enlighet med miljöbalkens intentioner tillförsäkra levande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. Arbetet sker genom hantering av tillstånd, tillsyn, råd och information rörande de verksamheter som omfattas av miljöbalken. Arbetet inom miljöbalkens område är mycket brett och kan delas in i miljöskydd, hälsoskydd och naturvård. Miljöskyddet omfattar sådant som regelbunden tillsyn av företag som hanterar kemikalier, handläggning av ansökningar/anmälningar för enskilda avlopp och värmepumpar, bevakning av akuta utsläpp och krav på sanering av förorenad mark. Inom naturvården ryms t.ex. handläggning av strandskyddsdispenser och remisser från överordnade myndigheter. Den största delen av arbetet inom naturvården utgörs av specifika projekt, ofta med statlig finansiering, som redovisas under verksamheten Naturvård längre fram i dokumentet. Inom miljöbalkens område sker också deltagande inom arbetet med kommunens fysiska planering. Verksamhetsmål Verksamheten ska främja en hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra levande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. Verksamheten ska i detta syfte arbeta mot de nationella miljömålen. Åtgärder som rör havet, vattendrag och den bebyggda miljön ska prioriteras. Kvalitetsgarantier Om ett vattenprov från en dricksvattenbrunn avseende mikrobiologisk analys, som lämnats in till kommunen, visar att vattnet är otjänligt ska rådgivning erbjudas senast en vecka efter det att vattenprovet inlämnats. Handläggning av en ansökan om enskilt avlopp ska i normalfallet påbörjas inom tre veckor. Inom hälsoskyddet utförs bl.a. regelbunden tillsyn vid verksamheter som skolor eller bassängbad och handläggning av bostadsklagomål gällande buller, mögel eller liknande. 53

54 Naturvård Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget - - Förändring eget kapital Livsmedel Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Denna verksamhet består av endast projektbaserade åtgärder. Det övriga naturvårdsarbetet bedrivs under miljöbalken. Verksamhetsmål Verksamheten skall bidra till att uppfylla de nationella miljömålen och övriga direktiv inom miljöområdet. Kalkning Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget - Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Tanums kommun har sedan 2003 samordningsansvaret för all kalkning inom Enningdalsälvens avrinningsområde. Detta innebär spridning av kalk i sjöar och på vissa våtmarker. Under 2012 beräknas det spridas ton kalk i sjöar och på vissa våtmarker i Tanums kommun. Det kommer att tas 159 vattenprover i 75 sjöar och nio vattendrag. Verksamhetsbeskrivning Verksamheten syftar till att verka för att livsmedel är tjänliga och av god kvalité samt främja en hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra levande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. Arbetet sker genom hantering av tillstånd, tillsyn, råd och information. I Tanums kommun finns cirka 200 livsmedelsanläggningar som t.ex. restauranger, livsmedelsaffärer, skol- och vårdkök. Ett 20-tal av anläggningarna är dricksvattenanläggningar. Verksamhetsmål Livsmedeltillsynen skall vara så effektiv att andelen allvarliga avvikelser minskar och att konsumenterna ska kunna vara säkra på att det som säljs eller serveras är säkra livsmedel som håller utlovad kvalitet och att märkningen av livsmedel är korrekt. Kvalitetsgarantier Inspektion av en verksamhet som lämnat in anmälan om registrering ska i normalfallet göras inom fyra veckor från det att verksamheten har startat. Verksamhetsmål Det långsiktiga målet med kalkning av kommunens sjöar och vattendrag är att återställa och bibehålla biologisk mångfald så att den liknar de biologiska samhällen som fanns innan människan orsakade försurning genom utsläpp av försurande ämnen till luften. 54

55 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Resultaträkning Budget Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Justering -850 Balanserat resultat Bruttoinvesteringar Personalkostnader Allmän verksamhetsbeskrivning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för verksamheter som riktar sig till barn och unga inom barnomsorg och skola. Dessutom har nämnden ansvar för kultur, fritid och bibliotek samt vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Flera stora utmaningar ligger framför Barn- och utbildningsnämnden de närmaste åren. Tanums kommun har prioriterat skolan som ett utvecklingsområde och barn- och utbildningsnämnden bedriver därför ett långsiktigt utvecklingsarbete med målet att skapa landets bästa skola. Med tanke på målsättningen får ökad måluppfyllelse i skolorna anses som den största och viktigaste av dessa. Flera delmoment är kopplade till denna utmaning. Förutom kompetensutveckling hör också behörighet och organisation hit. Förvaltningen har på uppdrag av nämnden under våren 2012 utrett hur kvalitet och behörighet utifrån kraven i den nya skollagen kan tillgodoses inom ramen för befintliga skolor. Utredningen visar på att en skola bör ha minst åtta lärare för att organisationen skall kunna klara behörighet i alla ämnen samt resurser för stöd till alla elever. Med den lärartäthet som råder i Tanum innebär det att en skola måste ha minst 100 elever. En sammanslagning av skolenheter kan lösa detta, men skapar andra problem, till exempel med skolskjutsarna. Förvaltningen har därför fått i uppdrag att utreda alternativa lösningar, till exempel att flytta endast mellanstadierna. Barn- och utbildningsnämnden äskar i denna budget medel för att öka möjligheten till behörighet på alla skolor. En annan komponent i strategin för att öka måluppfyllelsen utgör den beslutade IT-satsningen, en var. Denna satsning, som startar med eleverna i årskurserna ett till tre, skall ha läs- och skrivinlärning samt matematikinlärning i centrum. Med hjälp av surfplattor kan undervisningen göras mer lustfylld och individualiseras på ett mer effektivt sätt så att elever med läs- och skrivsvårigheter, motoriska störningar, hörsel- eller synnedsättningar och elever som helt enkelt lär sig mer om de får se bilder och höra texter, kan erbjudas bättre stöd. Även de elever som har lätt för skolarbetet och når goda resultat kan med en egen digital enhet ges nya spännande utmaningar för att på detta sätt utvecklas ytterligare. Även miljön är en viktig faktor för lärande och trivsel. Utom- och inomhusmiljö får generellt lägre värden i de enkäter som riktas till elever och föräldrar. Verksamhetsansvariga konstaterar att underhåll och reinvesteringar i lokalerna i många fall är eftersatta i förskolor och skolor, något som även framgick av den enkät om lokaler och lokalvård som gjordes

56 Tanums gymnasieskola, som har en ny rektor från årsskiftet, kommer att behöva bli bättre på att attrahera elever när konkurrensen hårdnar. För närvarande är elevantalet vid skolan för litet för att långsiktigt vara hållbart. Ett samverkansavtal med Uddevalla planeras kring utbud, ekonomi och pedagogik. Ett syfte är att öka tillgängligheten till utbildning för tanumseleverna utan att fler behöver resa. Ett annat syfte är att minska kostnaderna. Under 2012 invigs den nya Sparvallen - en fullskalig satsning på friidrott och fotboll i kommunen. Nämnden föreslår att det under en projektperiod anställs en person som får i uppdrag att utveckla och marknadsföra anläggningen både internt i kommunen och externt. Den omfattande enkät som gjorts bland ungdomar, den så kallade LUPPEN har sammanställts och analyserats. Resultatet kommer att bearbetas i Ungdomsrådet inför beslut om vilka åtgärder som skall sättas in. En större översyn av bidragsnivåerna till de föreningar som har egna anläggningar har genomförts. Denna visar att bidragsbeloppen i många fall kraftigt har urholkats och behöver justeras. En genomgång av avtalsföreningarnas energianvändning visar på behov av investeringar för att nå energieffektiviseringar. Barn- och utbildningsnämnden har för avsikt att närmare utreda denna fråga. Omvärldsbeskrivning I Tanum utvecklas arbetsmarknaden positivt arbetslöshetstalen är lägre än både rikets och länets för såväl ungdomar som vuxna. Stora etableringar som exempelvis Sportshopen och det planerade Tanums Shoppingcenter ökar utbudet på arbete ytterligare. Det är inte osannolikt att detta kommer att synas i kommunens befolkningsutveckling genom större inflyttningsöverskott. En sådan förändring syns snabbt i behovet av förskola och barnomsorg. Under 2013 fortsätter kommunens utbyggnad av förskoleverksamheten med en avdelning i Grebbestad. Det ökande barnafödande som kan ses på nationell nivå har hittills inte kunnat konstateras i Tanum. Denna budget är därför baserad på antagandet att barnantalet ökar mycket marginellt. Gymnasieskolorna kommer att behöva anpassas till de kraftigt minskande elevkullarna. Fortfarande ökar istället utbudet av gymnasieplatser, både nationellt och i vår närregion. Detta inger oro för kostnadsutvecklingen framöver. Det finns även anledning att skärpa uppföljningen av studieresultat, så att inte andelen elever som går ett fjärde år ökar. Detta blir ett deluppdrag för Arbetsmarknadsenheten som övertar ansvaret för uppföljningen av ungdomar mellan 16 och 20 år. Verksamhetsförändringar Antalet heltidsbarn inom barnomsorgen ökar, medan antalet elever i gymnasieskolan fortsätter att minska Volymförändringarna gör att barn- och utbildningsnämndens ram minskar med 4,7 mkr. Barn- och utbildningsnämndens ram utökas med 0,8 mkr avseende kompetenshöjande åtgärder inom grundskolan. 56

57 Barnomsorg/Utbildning Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Barnomsorg Tanums kommun erbjuder barnomsorg inom kommunens förskolor, fritidshem, pedagogisk omsorg och genom kooperativa förskolor. Totalt erbjuds cirka barnomsorgsplatser inom kommunen. Detta motsvarar en barnomsorgstäckning på ca 80 procent. Förskola bedriver läroplansstyrd pedagogisk verksamhet och omsorg för ett- till femåringar. Verksamheten är öppen under årets alla månader. Allmän förskola för tre- till femåringar som är avgiftsfri, skall omfatta minst 15 timmar per vecka. Fritidshem bedriver omsorg och pedagogisk verksamhet före och efter skoldagen samt under alla lov för barn mellan sex och tio år. Öppettiderna är desamma som förskolans. Om verksamheten endast är öppen efter skoldagen kallas detta eftermiddagshem. Pedagogisk omsorg, tidigare familjedaghem, bedriver omsorg för åldrarna ett till tolv år med mycket varierande tillsynstider, från 5 timmar per barn/vecka till drygt 50 timmar per barn/vecka. Volymutveckling Barnomsorg Antal barn Förskoleklass/grundskola Förskoleklass är en avgiftsfri verksamhetsform för sexåringar. Barnen går antingen i en åldershomogen grupp med endast sexåringar i förskoleklass eller tillsammans sex- och sjuåringar (ibland även åttaåringar). Grundskola är en obligatorisk utbildningsform från år ett till och med år nio. Tanums kommun har sin grundskoleverksamhet förlagd till åtta kommunala skolenheter med cirka elever. Dessutom finns en fristående skola på Resö. Två av de kommunala skolorna är F-9 skolor, en i norra kommundelen och en i södra. Övriga skolor har elever i år F-6. Nämndens ambition är att det skall finnas en skola på varje större ort, eftersom kommunen, som är stor till ytan, är uppdelad i många samhällen med omgivande landsbygd. I Tanum anordnas kommunal simskola på två orter under sommartid. Grundsärskola/gymnasiesärskola/särskild utbildning för vuxna Särskolan omfattar tre olika skolformer: grundsärskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. I Tanum sker utbildningen inom grundsärskolan samt särskild utbildning för vuxna vid tre olika enheter, Tanumskolan, Ekdungeskolan och Lärcentrum. Elever vid gymnasiesärskolan får sin undervisning huvudsakligen i Uddevalla eller Dals-Ed. Grundsärskolan i Tanum tar också emot elever från annan kommun. Volymutveckling Grundskola Antal elever

58 Gymnasieskola Gymnasieskolan är en frivillig skolform som kan sökas av elever med behörighet från grundskolan. De flesta av Tanums gymnasieelever har sin skolgång förlagd till Uddevalla, Strömstad eller Tanumshede, men alla har rätt att söka fritt i hela landet. Tanums Gymnasieskola i Tanumshede erbjuder de högskoleförberedande Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet samt yrkesprogrammen Barnoch fritidsprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet samt Handels- och administrationsprogrammet. Introduktionsprogrammen utgör en egen del av gymnasieskolan för elever som inte är behöriga till nationella program. Volymutveckling Gymnasieskola Antal elever Vuxenutbildning Vuxenutbildningen erbjuder utbildning på gymnasienivå som delvis är statligt finansierad. Utbudet är varierat och erbjuder vuxna att läsa enstaka kurser på hel- eller deltid och yrkesprogram. På grundskolenivå erbjuds kärnämnen, datorkunskap och utbildning i svenska för invandrare. Vuxenutbildningen samverkar med Strömstad kommun beträffande utbud och studerande. Musikskola Undervisningen i musikskolan är delvis integrerad med den ordinarie undervisningen i grundskolan. Från år tre, eller i mån av plats även tidigare, erbjuds avgiftsbelagd undervisning, individuellt eller i grupp. Inom Musikskolan erbjuds även undervisning i konst i samarbete med Gerlesborgsskolan samt keramik i samarbete med Grebbestads folkhögskola. Verksamhetsmål Verksamheten skall i en miljö som präglas av trygghet, trivsel och respekt för allas lika värde erbjuda utbildning som stimulerar barns och elevers inre motivation till ett aktivt lärande utifrån vars och ens individuella förutsättningar med sikte på att alla skall nå målen. Kvalitetsgarantier Barnomsorgsplats erbjuds inom tre månader efter anmälan. Barnen i förskola och pedagogisk omsorg har utomhusverksamhet varje dag. Verksamhetens miljö är trygg och säker. God och näringsriktig mat serveras. Överenskommelse om samarbete skrivs mellan skola och hem om ansvarstagandet för barnets skolgång. Föräldrastödsinsatser erbjuds genom hela förskole- och skoltiden. Om en elev är frånvarande tar skolan kontakt med hemmet samma dag. Alla elever får individuellt stöd för att nå målet att kunna läsa med god förståelse i slutet av år tre. Alla elever har tillgång till digitala läromedel Föräldrar och elever har rätt att fritt välja barnomsorgsform, skola och skolort. Skolskjuts medges om detta ryms inom befintliga kommunala skolskjutslinjer. Högskola på distans ger studerande möjlighet att läsa enstaka kurser t ex juridisk översiktskurs, Undervisningen sker bland annat via telebild och Internet. 58

59 Kultur- och fritid Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Barn- och vuxenkultur Barn- och ungdomskulturen arrangerar teaterföreställningar och andra utåtriktade kulturaktiviteter för barn och ungdomar i förskola, grundskola och gymnasieskola. Biblioteket arrangerar kompetensutveckling i barn- och ungdomslitteratur. Vuxenkulturverksamheten omfattar allmänkultur, konst och föreningsbidrag. Egna arrangemang består främst av konsertserien Tonerna de gå - musik i norra Bohuslän och konstutställningar i Galleri Ranrike. Nämnden har också en teaterlokal i Kulturhuset Futura. Folkbibliotek Huvudbiblioteket är förlagt till Kulturhuset Futura i Tanumshede, tillsammans med Lärcentrum. Dessutom finns filialer i andra delar av kommunen. Ungdom och fritid Kommunen stödjer och uppmuntrar aktiviteter på ideell bas genom bidrag till föreningar av flera olika slag. Förvaltningen utövar myndighetstillsyn enligt Lotteriinspektion för registrering av tillståndspliktiga lotterier inom kommunen. Verksamhetsmål Tanums kommun skall i samarbete med föreningar och andra aktörer på lokal och regional nivå erbjuda en bredd av aktiviteter inom bibliotek, kultur och fritid för alla kommuninvånare med särskild betoning på aktiverande och motiverande verksamhet för barn och ungdomar. Kvalitetsgarantier Utöver huvudbiblioteket finns filialer i andra delar av kommunen. Biblioteken samverkar med skolan och omsorgen och har öppet både dagtid och kvällstid. Teater Futura erbjuder minst åtta föreställningar per år till allmänheten och minst fyra riktade till barnfamiljer. Alla barn mellan två och åtta år får en födelsedagsbok. Barn i förskoleåldern ges möjlighet att se en professionell föreställning (teater, dans eller musik) vid minst två tillfällen per år. Alla elever ges möjlighet att se en professionell föreställning (teater, dans eller musik) vid minst åtta tillfällen under sin grundskoletid och besöka Vitlycke Museum vid minst två tillfällen under sin skoltid. Fritidsgårdsverksamhet erbjuds i olika delar av kommunen på tider som passar de unga. Kultur och fritidsaktiviteter erbjuds under skolloven. All fritidsgårdsverksamhet är drogfri. Minst ett allmänt föreningsmöte hålls per år för dialog om utveckling och behov av stöd. Alla elever ges möjlighet att utöva idrott på Sparvallen vid minst två tillfällen per år. Ungdomsverksamheten omfattar kommunens fritidsgårdar, skollovsarrangemang och många andra aktiviteter till stöd för kommunens ungdomar. För att möta och förhindra ökning av drogbruk samt effekter av andra problem runt kommunens ungdomar samverkar förvaltningen med polis, sociala myndigheter, föreningar och skolor. Fritidsgården i Tanumshede drivs av egen anställd personal i kommunala lokaler, medan de övriga drivs av timanställd personal i blandat kommunala och externa lokaler. På några av dessa platser sker det i samarbete med lokala föreningar. En kommunal idrottsplats, Sparvallen, avsedd för fotboll, friidrott och motionsidrott finns i Tanumshede. 59

60 Arbetsmarknadsenheten Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Arbetsmarknadsenheten anordnar arbetsmarknadsåtgärder inom praktisk verksamhet, till exempel naturvårdslaget och bilenheten samt mer teoretisk verksamhet såsom jobbsökaraktiviteter. Verksamhetsmål Verksamheten skall bidra till en väl fungerande arbetsmarknad med fokus på att bryta utanförskap genom att betona vikten av att delta i arbetslivet. Insatserna vid arbetsmarknadsenheten ska vara aktiverande och motiverande samt syfta till ökad grad av egen försörjning hos deltagarna. Kvalitetsgarantier Arbetsmarknadsenhetens verksamhet skall vara känd av samverkanspartner och kommunens medborgare. Arbetsmarknadsenheten skall besvara varje förfrågan om plats inom en vecka. Arbetsmarknadsenheten skall besvara varje förfrågan om uppdrag inom en vecka. Arbetsmarknadsenheten skall erbjuda deltagaren en fyra veckors prövotid inom fyra veckor. Alla deltagare skall ha en överenskommelse/utvecklingsplan samt en verksamhetssamordnare och kontaktperson. Arbetsmarknadsenheten skall ha minst 80 procent nöjda kunder samt deltagare. Minst 25 procent av deltagarna från Arbetsförmedlingen skall gå ifrån Arbetsmarknadsenheten ut i reguljärt arbete, anpassad anställning eller studier. Minst 20 procent av deltagarna från Omsorgen som går ifrån Arbetsmarknadsenheten skall ha ökat sin arbetsförmåga/anställningsbarhet. 60

61 Omsorgsnämnden Resultaträkning Budget Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter * * Kostnader * * Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Justering Balanserat resultat Bruttoinvesteringar Personalkostnader * Justerat med 2011 interndebitering hemtjänst: tkr Allmän verksamhetsbeskrivning Omsorgsförvaltningen är till för att möta människors skiftande behov av stödinsatser. Förvaltningen ska ge service och ansvara för myndighetsutövning och har ett särskilt ansvar för svaga grupper. Barns bästa ska alltid beaktas. Arbete styrs i första hand av socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Under har omsorgsnämnden genomfört en organisationsförändring för att öka tillgängligheten och rättssäkerheten för brukare. Fokus har inriktats på att anpassa verksamheten till de strukturella förändringar som har skett avseende brukarnas behov och de nya lagkrav som ställs avseende kvalitet. Den nya mottagnings- och utredningsavdelning startade under vårvintern 2012 för att underlätta för brukarna att få en väg in i organisation. Nya verksamheter inom avdelningen är flyktingverksamheten med ansvar för mottagning av flyktingar och ensamkommande pojkar från utlandet. Ett boende för dessa pojkar startade i april och för närvarande tar boendet även emot pojkar som tillhör Strömstads kommun enligt ett samarbetsavtal. Det har skett en volymökning när det gäller försörjningsstöd och placeringar av barn-ungdom. Handikappomsorgen har under 2012 tagit över socialpsykiatrin vilket omfattar insatserna boendestöd och daglig verksamhet. Personer med en omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik är en prioriterad målgrupp. Under året har ett nytt samverkansavtal tecknats på regional nivå om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning. Ett avtal på kommunnivå kommer att tecknas under året. Fler brukare än tidigare inom äldreomsorgen väljer att få vård och omsorg i det ordinära boendet, i stället för att söka särskilt boende. Även efterfrågan för korttidsplatser har minskat. Jämfört med 2011 har volymen av verkställda hemtjänstinsatser ökat med ca 25 procent. Även antalet personer som erhåller matdistribution har ökat. I samband med volymökning inom äldre- och handikappomsorgen har behovet av hemsjukvårdsinsatser ökat 2012 och förväntas att fortsätta att öka. 61

62 Omvärldsbeskrivning Under 2000-talet har de sammantagna kostnaderna för Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ökat med ungefär 20 procent i fasta priser. Socialtjänsten verkar under ett konstant tryck från olika håll med nya lagar, nya nationella riktlinjer, ökat brukarinflytande, ökad mediebevakning, och inte minst utmaningen att klara framtidens demografiska utveckling. Detta tryck skall mötas tillsammans med krav på ökad transparens och begränsade resurser till nya uppdrag. Kunskapsutvecklingen tillsammans med samverkan och samarbete blir avgörande för hur man lyckas skapa det goda livet för medborgarna. Antalet personer som nationellt får ekonomiskt bistånd ökar årligen. Vissa grupper som får ekonomiskt bistånd ökar, till exempel ensamstående mödrar. Även det långvariga biståndsmottagandet bland unga i åldern år ökar och i denna grupp dominerar ungdomar födda utomlands. Andelen unga som vårdas för psykisk ohälsa fortsätter att öka. Det handlar framför allt om att fler flickor vårdas för depression och ångestsjukdomar och att fler unga förskrivs ADHD-läkemedel. Placeringar av barn och unga utanför hemmet ökar. Allt fler barn och unga har heldygnsinsatser. En stor andel av de barn och unga som placeras på institution är ensamkommande. Familjehemsplaceringarna har minskat något, men är fortfarande den vanligaste placeringsformen. Antalet asylsökande ensamkommande barn och ungdomar har femdubblats sedan mitten av tjugohundratalet. Socialstyrelsens statistik visar en stadig ökning av personer med LSS-insats från kommunerna. Helt dominerande bland dem som har LSS-insats är personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. De vanligaste insatserna är daglig verksamhet, bostad med särskild service och kontaktperson Tanums kommun har tillsammans med övriga kommuner i Västra Götaland tecknat en överenskommelse med Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialnämnden ska fatta tydliga beslut där det framgår vilka hemtjänstinsatser som den enskilde ska få i det särskilda boendet. Socialnämnden ska regelbundet följa upp på individnivå att den enskilde får de hemtjänstinsatser som nämnden beslutat om. Om socialnämnden vid uppföljning eller på annat sätt får kännedom om att personen inte får de hemtjänstinsatser som beviljats ska nämnden vidta de åtgärder som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Den som bedriver socialtjänst i ett särskilt boende ska upprätta en genomförandeplan med utgångspunkt i det eller de beslut om hemtjänstinsatser som socialnämnden fattat och regelbundet följa upp planen. Både socialnämnden och den som bedriver socialtjänst i särskilda boenden har ett ansvar för att det särskilda boendet är bemannat dygnet runt så att personal snabbt kan uppmärksamma om en person med demenssjukdom är i behov av hjälp till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att se över bemanning och hur behovet av individuella insatser verkställs inom boende för somatiken. Bemötandet och den enskildes möjligheter till delaktighet uppmärksammas allt mer inom socialtjänsten. Ett viktigt verktyg för den enskildes delaktighet och påverkansmöjlighet är de genomförandeplaner som handläggaren ska utforma tillsammans med den enskilde. Socialstyrelsens bild är att dessa upprättas i alldeles för låg utsträckning. Äldreomsorgens omstrukturering fortsätter. Andelen äldre personer som bor i särskilt boende fortsätter att minska samtidigt som allt fler får omfattande hemtjänst. Verksamhetsförändringar I budget 2013 utökas Omsorgsnämndens ram med 1,8 mkr för att förstärka bemanningen inom äldreomsorgen. Socialstyrelsen har publicerat nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. I den nya författningen ställer Socialstyrelsen bland annat krav på att: 62

63 Mottagnings- och utredningsavdelningen Resultaträkning Budget Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Avdelningen ansvarar för förvaltningens samlade myndighetsutövning och arbetar i huvudsak med utrednings- och biståndsinsatser enligt SoL och LSS riktade till barn, unga och vuxna. Handläggning sker även av ekonomiskt bistånd, skuldsanering, dödsboanmälningar samt familjerättsärenden. Avdelningen ansvarar även för kommunens flyktingverksamhet. Till avdelningen hör även ett behandlingsteam, REBUS, som arbetar nära socialsekreterarna med stödinsatser på hemmaplan. Personal från teamet driver även missbruksmottagningen Riksvägen. Avdelningen är genom sin kurator engagerad i familjecentralen samt i ungdomsmottagningen. Kuratorn driver även med en förskolelärare på familjecentralen en stödgrupp för barn till missbrukare och psykiskt funktionsnedsatta genom verksamhetsbidrag från kommunens folkhälsoråd. Kostnaderna för familjehemsplacering av barn har under första halvåret 2012 ökat med 20 procent jämfört med samma period Kostnaderna för institutionsplacerade ungdomar har under samma period ökat med 86 procent. Kostnadsökningen jämfört med 2011 är ca tkr. För att mottverka denna utveckling har mottagningsoch utredningsavdelningen sedan i mars ett avtal med Gryning Vård AB angående köp av behandlingsplatser i öppenvård. Det finns även behov av att öka kompetensen inom behandlingsteamet REBUS för att kunna erbjuda hemmaplanslösningar i större utsträckning. Nya verksamheter inom avdelningen är flyktingverksamheten, som består dels av flyktingmottagning av vuxna och familjer, dels av verksamhet kring ensamkommande ungdomar, pojkar år främst från Afghanistan och Somalia. Arbetet med att ta emot ensamkommande pojkar påbörjades vid årsskiftet. Ett boende för dessa pojkar startade i april på Vinbäck och för närvarande tar boendet även emot pojkar som tillhör Strömstads kommun enligt ett samarbetsavtal. Efterfrågan på hemtjänst har ökat det senaste året, samtidigt som efterfrågan på särskilt boende har minskat. Mottagnings- och utredningsavdelningen fungerar som beställare av hemtjänst och har därför budgetanslaget. Det betalas ut till kommunens och andra utförare enligt LOV, efter beviljade timmar. Då antalet beviljade timmar överstiger det budgeterade antalet timmar uppstår underskott. Inom avdelningen prioriteras nu bland annat uppföljning av biståndsinsatser som ett led i att försöka minska kostnaderna. Verksamhetsmål Verksamheten ska präglas av en hög servicenivå gentemot sökanden med ett fokus på den enskildes självbestämmande och individuella behov. Den som bor och/eller vistas i kommunen ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv. Verksamheten ska inriktas mot förebyggande insatser. Särskilt engagemang ska ägnas åt behov som rör barn och unga. Kvalitetsgarantier Vid kontakt med mottagnings- och utredningsavdelningen ska man under kontorets hela öppettid ha möjlighet att få prata med en handläggare om sitt ärende. Sökanden av bistånd ska erbjudas en tid för besök inom nio arbetsdagar från att man först kontaktade mottagnings- och utredningsavdelningen. Under förutsättning att allt underlag kommit in, ska sökanden av ekonomiskt bistånd meddelas beslut inom fem arbetsdagar efter inlämnad ansökan. Från ansökan till beslut skall handläggningstiden för särskilt boende för äldre vara tre veckor, för hemtjänst och trygghetslarm fem dagar. Under förutsättning att allt underlag kommit in, ska sökanden av LSS-insats meddelas beslut inom tre veckor. Sökanden av övrigt bistånd ex. kontaktperson/-familj, ledsagning och familjehem ska under förutsättning att allt underlag kommit in meddelas beslut inom två månader efter inlämnad ansökan. 63

64 Äldreomsorg Resultaträkning belopp i tkr Budget 2012 Bokslut 2011 Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Äldreomsorgen är till för äldre personer och personer med funktionsnedsättning som bor och vistas i kommunen. Behovsanpassade insatser ges i form av omsorg, vård och service. Äldreomsorgen tillhandahåller särskilda boendeplatser på sex olika platser i kommunen. Hemtjänstinsatser ges i form av serviceinsatser, matdistribution och trygghetslarm. Dessutom finns korttidsplatser och dagverksamhet med inriktning för somatik och för personer med demenssjukdom. Antalet särskilda boendeplatser inom äldreomsorgen är 165 platser. Jämfört med 2011 har volymen av verkställda hemtjänstinsatser ökat med ca 25 procent. Fler brukare än tidigare inom äldreomsorgen väljer att få vård och omsorg i det ordinära boendet, i stället för att söka särskilt boende. Även antalet personer som erhåller matdistribution har ökat. Antalet dygn med betalningsansvar till länssjukvården för utskrivningsklara var dygn, vilket kan jämföras med 16 dygn 2010 och 170 dygn Fram till halvårsskiftet 2012 har det varit noll betalningsansvarsdagar. Förvaltningens har två enheter för korttidsvård en med inriktning för somatik och en för demensvård. Behovet av korttidsplatser har minskat vilket medför att antalet platser från och med september 2012 minskas till 11 korttidsplatser i stället för 23 platser. Hemtjänsten är organiserad i två områden. Arbete med att effektivisera arbetsprocesserna och att anpassa organisationen till det ökade behovet pågår. Under 2011 infördes kundval inom hemtjänsten. Två nya utförare har godkänts för service insatser. Verksamhetsmål Verksamheten ska präglas av en god och säker omsorg, vård samt service för att äldre och funktionshindrade ska ges möjlighet till ett gott liv med trygghet i sin livssituation. Alla ska bemötas med respekt och värdighet utifrån sina individuella förutsättningar och behov. Respekt för den enskildes personliga integritet ska alltid beaktas. Insatserna ska vara individuellt utformade så att den enskilde stärks i att leva ett självständigt, aktivt och meningsfullt liv. Kvalitetsgarantier Hemtjänst Kontaktperson ska utses inom en vecka. Planeringsmöte av biståndsinsatser ska hållas inom en vecka från verkställighetsdatum. Genomförandeplan ska upprättas inom tre veckor från verkställighetsdatum. Uppföljning av genomförandeplaner ska ske en gång per år eller oftare vid behov. Biståndsbeslut ska snarast verkställas dock senast inom fem arbetsdagar. Korttidsvård kontaktperson ska vara utsedd ankomstdagen välkomstsamtal ska hållas ankomstdagen genomförandeplan ska upprättas inom fem vardagar uppföljning av genomförandeplan ska ske en gång per vecka och inom demensvården var 14:e dag Särskilt boende kontaktperson ska vara utsedd vid inflyttning välkomstsamtal ska hållas inom tre dygn efter inflyttning planeringsmöte ska hållas inom 14 dagar efter inflyttning genomförandeplan ska upprättas inom tre veckor från inflyttning den som önskar får möjlighet till individuell kontakttid 30 min per vecka uppföljning av genomförandeplan, vård och omsorg ska ske minst en gång per år eller oftare vid behov 64

65 Hälsa- och sjukvård Resultaträkning belopp i tkr Budget 2012 Bokslut 2011 Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Hälso- och sjukvård ges i form av sjuksköterskesjukgymnast- samt arbetsterapeutinsatser. Enheten ansvarar även för det förvaltningsövergripande anhörigstödet som ges i olika former. Hemsjukvården har i snitt 350 personer inskrivna på årsbasis. Under sommarmånaderna tillkommer cirka sommargäster. Behovet av hemsjukvård har inte ökat markant i antal patienter senaste åren men tidsåtgången per patient har ökat mycket. Patienterna i det egna hemmet är mer vårdkrävande och behöver fler sjuksköterskeinsatser än tidigare. Vården i hemmet är mer avancerad och krav på kompetensutveckling blir allt tydligare. Precis som för hemsjukvården ökar behovet av hjälpmedel i det ordinära boendet då fler patienter väljer att vistats hemma längre än tidigare. En ökning av kostnaderna för hjälpmedel för patienter tillhörande regionen syns tydligt, samt att det under ett antal år blivit ökade kostnad för bostadsanpassning i det ordinarie boendet. Verksamhetsmål Alla patienter skall ges en god och säker Hälso- och sjukvård oberoende av vem som utför insatserna. Insatserna skall vara individuellt anpassade och ta tillvara patienternas egna resurser. Målet är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande genom att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Målet är att bibehålla och förbättra förmågor hos den enskilde. Målet är att erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Kvalitetsgarantier Varje patient skall ha en utsedd och förankrad omvårdnadsansvarig sjuksköterska inom två veckor från inskrivning. Ett planeringsmöte med patienten skall hållas inom två veckor. Riskbedömningar för fall, trycksår och nutrition skall utföras inom två veckor. En vårdplan skall upprättas inom tre veckor. Uppföljning av vårdplan skall ske en gång per år, eller oftare vid behov. Anhöriga skall erbjudas ett efterlevandesamtal inom sex veckor efter en närståendes dödsfall. Arbetet med att utveckla stödet till anhöriga har fortsatt inom kommunen. En plan för anhörigstödet är under bearbetning som kommer innefatta alla som har behov av stöd och avlastning. 65

66 Handikappomsorg Resultaträkning Budget Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Verksamheten för funktionshinder är till för personer med fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar med behov av omsorgsinsatser och meningsfull sysselsättning tillhörande personkretsen enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt för personer med rätt till boendestöd och daglig sysselsättning enligt socialtjänstlagen, SoL. Under 2008 genomfördes en strukturutredning som visar att behov av nya platser inom bostad med särskild service och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättningar kommer att öka med cirka 50 procent i kommunen de närmaste åren. Ökningen har sedan 2007 tom juni 2012 varit cirka 40 procent inom de stora insatserna, bostad med särskild service, daglig verksamhet och personlig assistans. Insatserna förväntas fortsätta öka med ett till två ärenden per insats under Målgruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar och ställer krav på specialistkompetens rörande bemötande och utformandet av insatsen. Daglig verksamhet är den insats som efterfrågas mest av vuxna. Även ungdomar som inte väljer att flytta hemifrån direkt efter avslutade studier, väljer som regel de flesta att söka insatsen daglig verksamhet. Daglig verksamhet arbetar aktivt med utveckling av innehållet i insatsen samt med måluppfyllelsen att fler deltagare ska gå vidare till ett arbete inom ordinarie arbetsmarknad. Tanums kommun har idag 17 personer med beslut om personlig assistans, varav 15 med beslut enligt socialförsäkringsbalken (före detta LASS, lagen om assistansersättning) och två med beslut enligt LSS. Som assistansberättigad har man rätt att välja vem som ska utföra assistansen, kommunen, privat företag eller kooperativ. Fjorton av totalt sjutton assistansberättigade har valt Tanums kommun som utförare av assistansen. Utöver nämnda insatser enligt LSS bedriver verkställigheten i handikappomsorgen en verksamhet med ett korttidsboende, ledsagarservice och avlösarservice. Funktionshinderverksamheten ansvarar även för den förvaltningsgemensamma bemanningsenheten som servar de olika omsorgsverksamheterna inom förvaltningen med rekrytering av korttidsvikarier. Enheten deltar bland annat i projektet uppgång i tjänst, som syftar till att göra det möjligt för personal att arbeta önskad sysselsättningsgrad. Enheten bedriver också ett framgångsrikt marknadsförings och rekryteringsarbete, inom verksamhetsområdet vård och omsorg, för att kunna möta de kommande årens pensionsavgångar. Verkställda insatser jun- 12 jun Personlig assistans Korttidsvistelse och stödfamiljer Bostad m särskild service i Tanum Arbetstagare daglig verksamhet Boende barn/ungdom (elevhem) Boendestöd (ny) 43 66

67 Verksamhetsmål Verksamheten ska präglas av den enskildes självbestämmande och bygga på individuella behov. Den enskilde ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv. Särskilt engagemang ägnas åt barns behov. Kvalitetsgarantier Alla som bedöms vara i behov av bostad med särskild service skall erbjudas detta inom sex månader. Alla som bedöms vara i behov av daglig verksamhet skall erbjudas detta inom en månad. Alla som bedöms vara i behov av korttidsvistelse skall erbjudas detta inom en vecka. Alla som bedöms vara i behov av personlig assistans enligt LSS och har begärt kommunen som utförare skall erbjudas detta inom tre månader efter beslut. Alla som fått assistans beviljad enligt socialförsäkringsbalken, SBF (fd LASS) och har begärt kommunen som utförare skall erbjudas detta inom tre månader efter beslut. Alla som bedöms vara behov av boendestöd skall erbjudas detta inom fjorton dagar efter beslut. Kostenheten Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Verksamhetsbeskrivning Kostenheten ansvarar för drift av fem tillagningskök samt sju mottagningskök. Uppdraget är att ansvara för kostförsörjningen till äldre- och funktionshinderverksamheten, matdistribution, skolor samt delar av förskolan och personalmåltider. Maten tillagas i köken på Hedegården, Fjällbacka service samt Östanvind. Kostenheten arbetar kontinuerligt med att öka kunskapen om ekologiska och KRAV-märkta livsmedel. Detta för att nå målet om 50 procent ekologiska livsmedel år Tanums kommun har två KRAV-certifierade tillagningskök, Tanumskolans- och Hamburgsundskolans kök. Köken är KRAV-godkända av certifierad organisation. Dessa kök producerar KRAV-godkänd lunch minst en dag per vecka. Verksamhetsmål Verksamheten ska uppmuntra och inspirera till sunda matvanor på ett lustfyllt sätt där smak, kvalitet och måltidsmiljö är viktiga komponenter. Kunskap, tillagning och smak står i centrum för kostarbetet. Måltidsmiljön ska upplevas som trevlig och bidra till ökad matlust. Kvalitetsgarantier Väl fungerande egenkontrollprogram vilket säkerställer god hygien i alla led och säkra livsmedel Matgästerna ska vara delaktiga i utformningen av matsedel och måltidsmiljö En matsedel som utvärderas och revideras minst tre gånger/höst och vår Andelen ekologiska livsmedel ska minst motsvara de nationella målen om 50 % (2020) Alla kostenhetens kök skall vara KRAVcertifierade Vid behov erbjuds specialkost 67

68 KOMMUNREVISIONEN Resultaträkning Budget Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr Intäkter - - Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Justering Balanserat resultat Bruttoinvesteringar Personalkostnader Verksamhetsmål Revisorerna skall årligen granska om all verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt sätt, den ekonomiska hushållningen är god, styrningen effektiv, redovisningen tillförlitlig, förmögenhetsförvaltningen säker och den interna kontrollen i övrigt är tillräcklig. Revisorerna skall också bedöma och uttala sig om resultatet, som det redovisas i delårsrapportens och årsredovisningens förvaltningsberättelse, är förenligt med av kommunfullmäktige fastställda finansiella och verksamhetsmässiga mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. En förutsättning är då att samtliga nämnder arbetar målmedvetet för att, i enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda reglementet, stärka den interna kontrollen. 68

69 INVESTERINGSBUDGET 2013 SAMT PLAN FÖR Inventarier Nämnd Totalt anslag Tankbil med lastväxlarsystem Ks Inventarier Löpande Summa Inventarier Kostnadsbesparingar EPC Fastighetsutv proj Tn Utbyte belysningsarmaturer Tn Löpande Effektivisering el, värme, vatten Tn Löpande Summa kostnadsbesparingar Underhållsinvesteringar Löpande underhållsinvesteringar fastigheter Tn Löpande Stab åtg södr Hamng Fjb Tn Förstärkning Hamnplan, Grebbestad Tn Bergsäkring Vetteberget, Fjällbacka Tn 700 Summa underhållsinvesteringar Fastigheter Lokalanpassning BUN Tn (Bun) Löpande Lokalanpassning ON inkl brandskyddsåtgärder Tn (On) Löpande Tillbyggnad Ängens förskola Tn (Bun) Summa fastigheter Fritidsanläggningar Fritidsanläggningar Tn Löpande Grebbestad badplats Tn Tillbyggnad Hamburgsunds idrottshall Tn (Bun) Summa fritidsanläggningar Trafiksäkerhet Gång- och cykelvägar Tn Löpande Härlidsvägen, utbyte mur Tn 500 Summa trafiksäkerhet

70 Gator & parker Nämnd Totalt anslag Reinvesteringar vägbeläggningar Tn Löpande Parker och grönområden Tn Löpande Bussangöring Hamburgsund Tn Bussparkering Fjällbacka Tn Västra vägen, Grebbestad Tn Summa Gator & parker Hamnar THAB (Ks) Löpande Summa hamnar Markexploatering Ramanslag markexploatering Tn Löpande Sönnerberget - Fåraby-Badberget Tn VA Sönnerberget Summa markexploatering Övrig exploatering Planarbeten Ks Löpande Markköp Tn Löpande Summa övrig exploatering Vatten och avloppp Vatten- och avlopp övergripande Tn Löpande Omvandlingsområden Tn Löpande Bodalsverket etapp 2a Tn Summa VA Totalt investeringar Tanums kommun Varav VA Varav övrigt

71 BESKRIVNING AV INVESTERINGSPROJEKT Inventarier återanskaffning Anslag för återanskaffning av inventarier. Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper äger nämnderna rätt att ta investeringsbeslut på upp till 500 tkr per objekt förutsatt att kapitalkostnaden finansieras inom ram. Anslag tkr EPC-Fastighetsutvecklingsprojekt Syftet är bland annat att genomföra åtgärder som sänker kommunens energikostnader. Projektet omfattar även energideklaration av 41 fastigheter i kommunen. Anslag 2013 Totalt anslag tkr tkr Utbyte belysningsarmaturer Utbyte av kvicksilverbelysning mot energisnål belysning med högtrycksnatrium. Anslag tkr Effektivisering el, värme, vatten Ytterligare åtgärder som syftar till att sänka förbrukningen av energi och vatten i kommunens lokaler. Anslag tkr Fastigheter Medel för förbättringsåtgärder av kommunens fastigheter. Anslaget inkluderar underhållsinvesteringar inom EPC-projektet. Anslag tkr Stabiliseringsåtgärder södra Hamngatan, Fjällbacka Anslag för stabilitetshöjande åtgärder längs södra Hamnagatan, Fjällbacka Anslag 2013 Anslag tom budget tkr tkr Förstärkning Hamnplan, Grebbestad Anslaget omfattar projektering för spontning samt gång och cykelväg-väg brygga. Anslag tkr Lokalanpassningar Bun Anslag för lokalanpassning av skollokaler. Anslag tkr Lokalanpassningar ON Anslag för lokalanpassning av omsorgslokaler inklusive brandskyddsåtgärder Anslag tkr Fritidsanläggningar Anslag för upprustning av kommunal lek- och fritidsanläggningar samt badplatser. Anslag 2013 Grebbestad badplats Anslag tkr 400 tkr Tillbyggnad Hamburgsunds idrottshall Anslag för tillbyggnad avseende ny klubblokal för Hamburgsund IF inklusive samlingslokal. Anslag tkr Gator & vägar Anslag för reinvestering av vägbeläggningar och upprustning av gator. Anslag tkr Parker & grönområden Övergripande anslag inom området parker & grönområden. Anslag tkr 71

72 Bussangöring Hamburgsund Anslag för anläggande av bussangöring i Hamburgsund. Anslag 2013 Totalt anslag 700 tkr tkr Hamnar Anslag för investeringar i kommunal hamnar. Anslag tkr Markexploatering Övergripande anslag inom markexploatering. Anslag tkr Fåraby-Sönnerberget Anslaget 2013 avser anläggande av bryggor och båtplatser. I kompletteringsbudget 2011 avsattes kr till exploatering av området. Anslag 2013 Totalt anslag VA Sönnerberget 600 tkr tkr Planarbeten Anslag för detaljplaneläggning av exploateringsområden Anslag tkr Markköp Anslag som kommunstyrelsen disponerar för mindre markköp samt lantmäteriförrättningar och andra kostnader i samband med mark- och fastighetsköp. Anslag tkr Vatten och avlopp Övergripande anslag inom området vatten & avlopp, inkl investeringar avseende renvatten. Anslag tkr Omvandlingsområden VA-investeringar avseende anslutningar för att möjliggöra nya abonnenter. Anslag tkr Anslag tkr 72

73 KOMMUNALA BOLAG Tanums kommun är ägare och delägare i tre kommunala bolag, de helägda Tanums Bostäder AB, Tanums Hamnar AB samt RAMBO AB där Tanums kommun äger cirka 20 procent av aktierna. Tanums Bostäder AB Tanums Bostäder äger och förvaltar totalt 617 lägenheter i Tanumshede, Grebbestad, Fjällbacka och Östad. Bolaget har redovisat vinst i boksluten för 2002 till Bokslutsprognosen pekar på ett överskott på cirka 0,5 mkr i 2012 års bokslut. Efter att under hela 1990-talet haft många outhyrda lägenheter har i princip alla lägenheter varit uthyrda de senaste åren. För närvarande finns inga lediga lägenheter. Bolaget har genomfört ett omfattande ombyggnadsprogram för att åtgärda ett eftersatt underhåll. Under perioden skedde ombyggnad av cirka 170 lägenheter. Tanums Bostäder byggde inte några nya lägenheter under perioden Under perioden har Tanums Bostäder byggt 52 nya lägenheter i Grebbestad och Östad. Under 2009 förvärvade Tanums Bostäder nio lägenheter i Grebbestad. Under 2011 och 2012 revs 27 lägenheter i Östad och Tanumshede. För att möta efterfrågan på lägenheter i framförallt Grebbestad, Tanumshede och Fjällbacka pågår planering och detaljplanearbete för byggande av cirka 400 lägenheter. Målsättningen är att kunna ha färdiga detaljplaner som möjliggör byggandet av cirka nya lägenheter per år. Tanums Hamnar AB Tanums Hamnar aktiebolag, som är ägt till 100 procent av Tanums kommun, har till uppgift att driva hamn- i kommunen. Bolaget svarar för drift och skötsel av kommunens hamn- och turismanläggningar i enlighet med ett särskilt förvaltningsavtal mellan bolaget och Tanums kommun. Bolaget har redovisat att det föreligger stora investeringsbehov i vissa hamnanläggningar, bland annat T-piren i Grebbestad och kajen i Fjällbacka. Bolaget beräknar att i bokslutet för 2012 redovisa ett nollresultat RAMBO AB RAMBO AB ägs av Lysekils, Sotenäs, Munkedals och Tanums kommuner. Tanums ägarandel är cirka 20 procent. Enligt bolagsordningen ska Rambo ha som verksamhet att omhänderta, transportera och/eller behandla avfall och driva annan därmed sammanhängande verksamhet. Bolaget har en stark ekonomisk ställning och har de senaste åren redovisat betydande överskott. I bokslutet för 2011 uppgick resultatet till tkr medan soliditeten var 58 procent. Rambo har från och med 2010 tagit över ansvaret för renhållningsverksamheten för Tanums kommun. RAMBO beräknas redovisa ett överskott i bokslut 2012 med 7,5 mkr. Under planeras för att starta byggnation av cirka 25 lägenheter i Fjällbacka. 73

74 KOMMUNALA JÄMFÖRELSER Nedanstående analys redovisar var Tanums kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under i förhållande till övriga kommuner i Västra Götalands- och Hallands län (i nedanstående text fortsättningsvis kallat regionen ). Detta görs i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen jämfört med länets övriga kommuner. Den finansiella profilen är relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en 5:a i profilen, har man visserligen det starkaste värdet för nyckeltalet i det granskade länet men det betyder inte att det faktiska nyckeltalet är starkt eller har förstärkts. Analysen görs i form av åtta nyckeltal. Några av nyckeltalen kommenteras kortfattat nedan. Analysen av Tanum görs främst utifrån Tanums kommun utveckling relativt övriga kommuner i regionen. När det gäller resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Tanum ett försämrat resultat under perioden. Kommunen gick från 2,5 procent under 2009 till 1,5 procent under Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Västra Götalands län var en försvagning från 2,1 procent till 1,6 procent. Tanum under flera år ett bättre resultat än det genomsnittliga för regionen. För 2011 är dock Tanums resultat något sämre än det genomsnittliga. Tanum hade under 2011 det 30:e starkaste resultatet i regionen. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen. Sammanfattning Tanums omfattande investeringar de senaste åren har medfört ett försvagat finansiellt handlingsutrymme. Om kommunen i framtiden ska kunna fortsätta att genomföra omfattande investeringar utan att ytterligare försvaga det finansiella handlingsutrymmet är det centralt att förbättra resultatnivån under kommande år. Från att ha haft starkare resultat än genomsnittligt har Tanums resultat försvagats både i faktiska tal som relativt övriga kommuner. Resultat före extraordinära poster Det kanske viktigaste måttet på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt två procent över en längre tidsperiod för att kommunen skall kunna behålla sin kort- och långsiktiga handlingsberedskap. 74