Innehåll. Bilaga STYRMODELL...89 Bilaga EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR TANUMS KOMMUN...91

Transkript

1 Innehåll KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE...2 BUDGETEN I SAMMANDRAG...3 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN...5 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING...7 OMVÄRLD...8 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR...10 REDOVISNINGSPRINCIPER...12 RESULTATBUDGET...13 FINANSIERINGSBUDGET...13 BALANSBUDGET...14 NOTFÖRTECKNING...15 EKONOMISK ANALYS...17 EKONOMISK PLAN FÖR RISKANALYS...24 KÄNSLIGHETSANALYS...25 DRIFTBUDGET...26 SPECIFIKATION AV KOMMUNBIDRAG...27 NÄMNDSREDOVISNING...28 Kommunstyrelsen...28 Tekniska nämnden...37 Miljö- och byggnadsnämnden...46 Barn- och utbildningsnämnden...53 Omsorgsnämnden...62 Kommunrevisionen...74 INVESTERINGSBUDGET 2012 SAMT PLAN FÖR BESKRIVNING AV INVESTERINGSPROJEKT...77 KOMMUNALA BOLAG...79 KOMMUNALA JÄMFÖRELSER...80 PERSONAL...83 FOLKHÄLSA...85 MILJÖ...86 TILLGÄNGLIGHET...87 BEGREPPSFÖRKLARING...88 Bilaga STYRMODELL...89 Bilaga EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR TANUMS KOMMUN...91 Beslut - KOMMUNAL UTDEBITERING FÖR Beslut - DRIFTBUDGET FÖR Beslut - INVESTERINGSBUDGET FÖR 2012 OCH INVESTERINGSPLAN FÖR Beslut - BUDGET FÖR Beslut - EKONOMISK PLAN FÖR

2 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Sammanfattningsvis en stark budget trots att det budgeterade resultatet inte når upp till det av kommunfullmäktige uppsatta ekonomiska målet. Utdebiteringen för 2012 sänks med 43 öre till 21,56 kronor. Skälet till detta är att Västra Götalandsregionen genom skatteväxling tar över ansvaret för Västtrafik och höjer sin utdebitering med 43 öre. Västra Götalandsregionen blir nu ensam ägare till Västtrafik AB som tidigare ägdes tillsammans med regionens 49 kommuner. I driftbudgeten fördelas cirka 562 mkr till nämndernas verksamheter. Det blir inga besparingar i nämndernas ramar och nämnderna kompenseras för prisoch löneökningar och volym förändringar inom skola, barnomsorg och äldreomsorg. En god ekonomi är ett grundläggande villkor för att kunna uppnå de sociala och välfärdspolitiska mål som är det primära syftet med kommunens verksamhet. På samma sätt är en svag ekonomi ett hinder eller en begränsning för kommunen när det gäller att nå uppsatta mål för verksamheterna. En balanserad ekonomi är därför en förutsättning för att kommunens service kan behållas och utvecklas. Tanum har en god och balanserad ekonomi. Investeringsbudgeten omfattar 78,7 mkr varav 34 mkr avser vatten- och avloppsverksamheten. Efter några år av en investeringsbudget på över 100 miljoner har nu budgetberedningen anammat min uppmaning att vi måste ha en lägre investeringsbudget. Till 2012 års investeringar behövs en mindre upplåning på cirka tre mkr. Vi har alltså bromsat upp investeringstakten något och får planera våra behov av investeringar över en längre tidsperiod. Budgetprocessen har under hösten 2011 varit något mer utdragen än tidigare år. Anledningen till detta har bland annat varit att vi avvaktat de senaste skatteprognoserna från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Vi har också varit påverkade av omvärldsfaktorer. Vad händer med ekonomin i framförallt Europa och inom EU? Kommer kriser i främst Grekland och Italien att påverka Tanum? Givetvis kan det bli så genom till exempel ränteförändringar. Ekonomin är numera mycket global och det är svårt att göra bedömningar över en längre tidsperiod. Under 2011 har E6 inom Tanums kommun utökats med ytterligare en bit motorväg mellan Tanumshede och Knäm. Under hösten 2012 tillkommer en bit motorväg, den mellan Knäm och Lugnet. Arbetet med planen som ska möjliggöra att den felande länken av E6 till motorväg genom Tanums kommun, Hud/ Pålen Tanumshede, pågår. Går allt som Trafikverket planerar och hoppas, kan E6 vara motorväg mellan Köpenhamn och Oslo vid halvårsskiftet Tyvärr visade invånaresiffrorna per den 30 september 2011 en minskning med 57 personer. Vi måste alla hjälpas åt att vara goda ambassadörer för att vi ska bli fler invånare i kommunen. Visionen invånare står fast. Ungdomsarbetslösheten har tyvärr ökat under hösten. Kommunens satsning på ungdomsarbetsplatser, tio stycken, fortsätter. Kommunens stora investering på 115 miljoner i nytt reningsverk, Bodalen, i Grebbestad, kommer att driftsättas under vintern/våren Sportshopen, en stor privat satsning, invigs 17 maj Planering och arbete med den privata satsningen Tanums handelscentrum fortskrider. De privata satsningarna på Tedacthuset samt de nya ägarna av IAC/ Lear-fastigheten välkomnas av kommunen. Inspelningarna för Fjällbacka Murders är i full gång och har så varit under hösten Det filmas nyskrivet material med Camilla Läckbergs bokkaraktärer för TV-filmer i genren cosy crime. Några av Camillas böcker filmatiseras också och sänds i SVT julen Produktionsbolaget Tre vänner planerar för inspelningsperioder under flera år framöver. Tillsammans med kommunens anställda, politiker, invånare och företagare har Tanum ett intressant och positivt 2012 framför sig. Clas-Åke Sörkvist (C) kommunstyrelsens ordförande/kommunalråd clas-ake.sorkvist@tanum.se 2

3 BUDGETEN I SAMMANDRAG Utdebitering Utdebiteringen sänks med 43 öre till 21,56 kr, sänkningen motsvarar skatteväxlingen med regionen avseende kollektivtrafik. Resultat Resultatet uppgår till 5,7 mkr varav 2,0 mkr avser fastighetsförsäljningar. Resultatet innebär att man inte når upp till kommunens ekonomiska målsättning. Det förslag till nytt utjämningssystemet som föreslås träda i kraft 2013 innebär att Tanums avgift till kostnadsutjämningssystemet skulle minska med cirka 18 mkr vilket skulle innebära en väsentlig resursförstärkning. Satsningar på IT och översiktsplan Utbyggnad av bredband med 6,0 mkr varav 2,0 mkr under 2012 Ökad användning av IT i grundskolans under visning Arbetet med ny översiktsplan påbörjas Satsningar på omsorg och skola med 3,6 mkr Barn- och utbildningsnämndens budgetram ökas med 1,7 mkr för att täcka kostnader för utbyggd förskoleverksamhet. Omsorgsnämndens budgetram ökas med 1,9 mkr avseende volym- och kvalitetsökningar inom nämndens verksamhetsområde. Samtliga nämnder kompenseras därutöver för förväntade pris- och löneökningar. Nämndernas ramar Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen 38,9 mkr 21,6 mkr 3,5 mkr 261,1 mkr 236,7 mkr 0,7 mkr Verksamhetsförändringar Kommunstyrelsen Ansvaret för kollektivtrafik övergår till regionen den 1 januari Skatteväxling sker med regionen motsvarande 43 öre per skattekrona. Kommunstyrelsens kostnader minskar med 6,3 mkr. Kommunstyrelsen ram utökas med 2,0 mkr avseende utbyggnad av bredband. Totalt beräknas satsningen till 6,0 mkr. Arbetet med översiktsplan påbörjas under Kommunstyrelsens ram utökas med 0,5 mkr. Totalt beräknas kostnaden för arbetet med ny översiktsplan till 3,5 mkr. Barn- och utbildningsnämnden Antalet heltidsbarn inom barnomsorgen ökar, medan antalet elever i gymnasieskolan fortsätter att minska samtidigt som elevantalet inom grundskolan ökar något. Volymförändringarna gör att barn- och utbildningsnämndens ram minskar med 3,3 mkr. Barn- och utbildningsnämndens ram utökas med 1,7 mkr avseende kostnader för utbyggnad av förskoleverksamheten. Omsorgsnämnden Omsorgsnämndens ram ökas med 0,2 mkr avseende volymökningar inom äldreomsorgen på grund av förändrad befolkningsstruktur med ökad andel äldre. Utöver volymförändringar utökas omsorgsnämndens ram med 1,7 mkr. 3

4 BUDGETEN I SAMMANDRAG Investeringar Den totala investeringsvolymen uppgår till 78,7 mkr. Av investeringsvolymen avser 34,0 mkr investeringar i VA-verksamheten och 9,8 mkr exploateringsverksamhet. Bland övriga investeringar märks: Energiprojekt (EPC) 4,0 mkr Slutfinansiering av Bodalsverket 10,0 mkr Slutfinansiering SPARvallen 8,0 mkr Förskola Grebbestad 6,0 mkr Påbörjad överföringsledning Kämpersvik- Bodalsverket 2,8 mkr Långfristig skuld De senaste årens goda resultat har gjort att låneskulden har kunnat sänkas kraftigt, främst beroende på överskott i den löpande verksamheten. Den ökade investeringsvolymen de senaste åren har dock gjort att låneskulden ökat års budget innebär en ökning av låneskulden med 2,7 mkr. Räntenetto På grund av låga räntenivåer och goda resultat har räntenettot kunnat sänkas de senaste åren. I budget 2012 beräknas dock räntenettot öka med 4,5 mkr och uppgår därmed till -11,8 mkr. Soliditet Förslaget till budget för 2012 innebär en oförändrad soliditet på 8,5 procent. Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 35,2 procent. Taxor VA-taxan höjs inklusive indexuppräkning med 7,0 % from Långfristig skuld uppgår till totalt 428,1 mkr varav 80,6 avser förinbetalda anslutningsavgifter och 347,6 mkr avser lån från finansieringsinstitut. 4

5 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Visionen att kommunen ska växa till invånare symboliserar den positiva utvecklingen som ska karaktärisera Tanums kommun. En positiv befolkningsutveckling ska skapas genom att kommunen satsar och är framgångsrik inom utvecklingsområdena boende, infrastruktur, skola och näringsliv. Vision Tanums kommun ska växa till invånare. Utvecklingsområden För att nå visionen om invånare krävs ett inflyttningsöverskott för att möjliggöra en befolkningsökning. För att skapa förutsättningar för en ökad inflyttning, och minskad utflyttning har kommunen angett fyra utvecklingsområden: Boende Infrastruktur Näringsliv Skola BOENDE Målsättning I Tanums ska det finnas attraktiva boendemiljöer. Tanum ska vara en kommun som lockar människor och företag genom boendemiljöer av hög kvalitet. Möjligheter till boende i attraktiva lägen är ett konkurrensmedel för att öka inflyttningen till kommunen och för att de som redan bor i kommunen stannar kvar. Under 2010 och 2011 har en särskild kampanj Välj Livskvalitet Bo i Tanum bedrivits för att locka fler att bosätta sig i Tanum. Kampanjen riktade sig främst till delårsboende och personer med redan etablerad koppling till Tanum. Under 2012 planeras åtgärder för att locka gamla Tanumsbor att återvända till kommunen. INFRASTRUKTUR Målsättning Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Hög standard på infrastruktur för transporter har stor betydelse för de boende och företagens utveckling. Väl utbyggd och fungerande infrastruktur i form av vägar, järnväg, bredband och telefoni är av grundläggande betydelse för kommunens utveckling och tillväxt. Planerade åtgärder under 2012 Tanums kommun ska arbeta aktivt för att vägar och järnväg byggs ut till den standard som behövs för att tillgodose näringslivets och Tanumsbornas behov av snabba och säkra kommunikationer. Utbyggnaden av E6an till motorvägsstandard fortsätter. Enligt nuvarande planer kommer motorvägen genom hela Bohuslän att stå klar I budgeten för 2012 avsätts två mkr för att påskynda utbyggnaden av bredband i kommunen. Planerade åtgärder under 2012 Ett ökat boende i kommunen förutsätter att det sker detaljplanering för boende. Kommunen har påbörjat detaljplanearbete för cirka 50 detaljplaner. Ökade resurser avsätts för att färdigställa planerna. När ett reningsverk för Grebbestad färdigställs i slutet av 2011 ger det förutsättningar att ansluta nya bostadsområden till kommunalt VA. 5

6 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN NÄRINGSLIV Målsättning Kommunens näringslivsinsatser sker med syftet att förbättra näringslivsklimatet och därigenom stödja utvecklingen av befintliga företag och främja nyetableringar. Planerade åtgärder under 2012 Tanums kommun ska skapa ett bra näringslivsklimat i kommunen genom att bland annat: ta fram nya markområden för verksamhetsetableringar tillsammans med det lokala näringslivet arbeta för ett bättre företagsklimat utveckla den kommunala servicen till näringslivet, bland annat genom bättre information, snabbare handläggning av ärenden samt ökad tillgänglighet göra fler företagsbesök. LANDETS BÄSTA SKOLA Målsättning Tanum ska ha landets bästa skola. Planerade åtgärder under 2012 Tanums kommun har prioriterat skolan som ett utvecklingsområde och bedriver därför ett långsiktigt utvecklingsarbete. I den skolplan som har antagits anges tydliga resultatmål för skolan. Arbetet på väg mot landets bästa skola fokuserar på att skapa en utvecklingsorganisation på varje skola. Ett annat prioriterat område är att medvetet arbeta med att hitta metoder för att stödja alla elever. Satsningar på en ökad användning av IT-stöd i undervisningen kommer att ske under

7 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Tanums kommun har definierat termen god ekonomisk hushållning som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiellt perspektiv Tanums kommuns övergripande ekonomiska mål utgår ifrån generationsprincipen att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Övergripande ekonomiskt mål För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet i budgeten uppgå till minst en procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter avseende realisationsvinster från fastighetsförsäljningar. En sådan nivå innebär en värdesäkring av det egna kapitalet. Verksamhetsperspektiv För att verksamheten ska uppfylla intentionerna i god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska vidare finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I Tanum utgörs mål för god ekonomisk hushållning dels av de övergripande mål, policyer och riktlinjer som kommunfullmäktige angivit och dels de målsättningar kommunfullmäktige angivit för kommunens olika verksamhetsområden. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Tanums kommun. Övergripande verksamhetsmål Alla verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas på ett sådant sätt att kommuninvånarna är nöjda eller mycket nöjda med verksamhet och service vid de kvalitetsmätningar som görs. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt och på ett sådant sätt att kommande generationers möjligheter till en bra verksamhet inte försämras. Personal Målsättning För att trygga personalförsörjningen i framtiden ska kommunen skapa goda förutsättningar att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Fastigheter och anläggningar Målsättning Kommunens fastigheter och anläggningar ska skötas på ett sådant sätt att deras värde inte minskar. Miljö Målsättning Tanums kommuns övergripande målsättning med miljöarbetet är att bidra till att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle. Kommunens miljöarbete ska skapa förutsättningar för att kommande generationer inte belastas av miljöpåverkan från nuvarande verksamhet. I miljöarbetet prioriteras energi, livsmedel och transporter. Kommunens miljöbelastning från transporter och förbrukning av el och olja ska minska, dessutom ska andelen miljöcertifierade livsmedel öka. 7

8 OMVÄRLD Förutsättningarna att bedriva och finansiera kommunal verksamhet påverkas i hög grad av olika omvärldsfaktorer. Samhällsekonomi En alltmer samstämd pessimism har brett ut sig om världsekonomin. Internationella valutafonden, OECD och Europeiska centralbanken har alla uttalat att läget i världsekonomin är mycket allvarligt. Efter den akuta finanskrisen 2008 har återhämtningen i ekonomin hackat. Stora stimulanser har satts in i form av betydande belopp för att ta hand om dåliga krediter, förutom en expansiv finanspolitik har räntorna hållits låga. Det är dock osäkert om åtgärderna är tillräckliga för att få fart på tillväxten. Bekymren hopar sig skuldkris, bankkris, finansiell kris och efterfrågekris. Samtidigt finns en politisk förtroendekris då det inte bara varit finansmarknader som misskött sig utan även regeringar har misslyckats att hålla ordning på ekonomin. Det är stora problem att hantera för i synnerhet Europas regeringar och centralbanker. Bilden av en återhämtning i världsekonomin har förbytts i ett scenario där risken för en bankkris och recession bedöms som allt mer överhängande. Prognoser över utvecklingen i Europa och för den amerikanska ekonomin har reviderats ned betydligt av flertalet internationella bedömare Bedömningen är att den internationella skuldkrisen mera påtagligt hämmar den svenska ekonomin under Trots att tillväxtutsikterna i övrigt är gynnsamma begränsas ökningen av svensk BNP till 1,8 procent. Det innebär en halvering av tillväxten jämfört med i år. Uppbromsningen är särskilt påtaglig för export och investeringar. Men skuldkrisen och den allmänna oron påverkar även inhemsk efterfrågan. Osäkerheten om vart ekonomin är på väg gör de svenska företagen mer försiktiga i sina investeringsbeslut samtidigt som hushållen håller hårdare i sina plånböcker. På så sätt skapas en ond cirkel som innebär att inte bara exportföretagens verksamhet påverkas utan också övriga delar av svenskt näringsliv. Den svagare efterfrågan i ekonomin innebär att den sedan 2010 pågående återhämtningen på arbetsmarknaden mattas av och senare bryts. De genomsnittliga ökningarna av timlönerna har pressats ner markant under 2010 och Försämringen på arbetsmarknaden och det vidgade gapet man nu ser i prognosen för 2012 gör att löneökningarna hålls tillbaka ytterligare en tid. Den uppbromsning som beräknas ske i ekonomin under 2012 innebär att inflationstrycket hålls tillbaka. Tillfälliga effekter i form av lägre energipriser och sänkningen av restaurangmomsen innebär att inflationen blir lägre 2012 jämfört med Ränteutvecklingen är svårbedömd men sannolikt kommer Riksbanken att behöva sänka sin styrränta. De långa räntorna har fallit kraftigt under andra halvåret 2011 och ligger nu på historiskt låga nivåer. Västsverige Den västsvenska konjunkturen ligger kvar på en hög och stark nivå, men företagen är avvaktande inför utvecklingen. Uppgången i nya jobb ser ut att plana ut, medan både den privata konsumtionen och exporten ser ut att mattas av. Den internationella oron påverkar exportberoende näringslivet i Västsverige i hög grad. Tanum Tanum och Strömstad har under flera år tillhört de områden i Sverige som haft högst tillväxt mätt som ökning av lönesumman. Tillväxten i Tanum är fortsatt stark, även om främst detaljhandeln tappat något under Besöksnäring och handel framstår som allt viktigare för kommunerna i norra Bohuslän. Arbetslösheten är fortsatt låg. I september 2011 var arbetslösheten i Tanum 5,5 procent. Arbetslösheten i Tanum är lägre än genomsnittet i både riket och i Västra Götaland. 8

9 OMVÄRLD Den kommunala sektorn När återhämtningen i samhällsekonomin nu bryts växer skatteintäkterna långsammare. Kommuner med god ekonomi och starka resultat de senaste åren kan klara en sämre intäktsutveckling utan alltför drastiska åtgärder i verksamheten. Långt ifrån alla kommuner har dock en så gynnsam situation. För de kommuner som har haft svårt att få ihop ekonomin är läget inför 2012 mycket bekymmersamt. För att klara en ekonomi i balans med demografiska förändringar och kontinuerligt ökade krav krävs på vissa håll både skattehöjningar, effektiviseringar och översyn av kommunernas tjänsteutbud. Kommunernas resultat var sammantaget mycket starkt Resultatet faller under 2011 till följd ökade pensionskostnader och avvecklingen av det tillfälliga konjunkturstödet. Skatteunderlaget utvecklas relativt starkt under Avvecklingen av konjunkturstödet innebär dock att intäkterna från skatter och bidrag ändå bara ökar realt med 0,5 procent. Ännu lägre intäktsökning realt blir det år Skatteintäkterna växer inte lika kraftigt, och den sista delen av konjunkturstödet avvecklas. För att klara en ekonomi i balans 2012 krävs en återhållsam kostnadsutveckling i kommunerna. Resultatet för 2012 kommer sannolikt att bli negativt i flera kommuner. Kommunernas resultat sammantaget 2012 motsvarar en procent av skatter och bidrag. Senast resultatet var så lågt i förhållande till skatter och bidrag var 2004, då 102 kommuner redovisade underskott. 9

10 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkningsutveckling Tanums befolkning ökade med 117 personer under 2010 och uppgick den 31 december 2010 till personer. Tanums invånarantal har den senaste 10-årsperioden ökat med cirka 250 personer. Hela ökningen beror på ett inflyttningsöverskott. Födelsenettot har varit negativt varje år sedan Tanum har en relativt hög in- och utflyttning i relation till befolkningsmängden. Befolkn. utv Totalt Ålderssammansättning Tanums kommun har en befolkningsstruktur med en större andel personer över 65 år än genomsnittet i riket. Antalet personer över 65 år ökade under 2010, däremot minskade antalet personer över 85 år. Sett över en längre period sker en successiv ökning av antalet personer över 80 år medan antalet personer i gruppen år är förhållandevis stabilt. Sedan 2000 har antalet personer 19 år och yngre minskat med cirka 330 personer. Även om födelsetalen ligger på en låg nivå har de ökat tre år i följd. Under 2010 föddes 128 personer vilket är den högsta födelsesiffran sedan Under de tre första kvartalen 2011 minskade dock barnafödandet och uppgick till 79 barn. Sedan 2000 har befolkningen i åldrarna 20 till 64 år ökat med cirka 260 personer. Befolkningsprognos Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag 2012 bygger på ett befolkningsantagande på invånare den 1 november Befolkningsantagandet bygger på senast kända befolkningssiffra från den 30 september Elevtalsförändringar Elevantal Förändr. elevantal Prest.ansl Förskola Familjedaghem Fritidshem Kooperativ Grundskola Gymnasieskola Skatteintäkter och statsbidrag Tanums intäkter från skatteintäkter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av två faktorer, kommunens invånarantal och utvecklingen av skatteunderlaget i riket. Ökning skatteunderlag % , , , , , , , ,7 Främst tack vare en stark sysselsättningsutveckling ökade skatteunderlaget i riket kraftigt under 2007 och En uppbromsning av samhällsekonomin beroende på konjunkturavmattning medförde att ökningen av skatteunderlaget blev betydligt lägre För att kompensera för en svag tillväxt av skatteunderlaget under 2009 och 2010 fick kommunerna ökade statsbidrag i form av ett särskilt konjunkturstöd. Det särskilda konjunkturstödet upphör

11 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Skatteintäkter och statsbidrag baseras på Sveriges kommuner och landstings oktoberprognos. Periodisering av skatteintäkter sker enligt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Skattesatsen, 21,56 kr, är exklusive skatteväxling avseende kollektivtrafik, oförändrad i budget Pris- och löneökningar Kostnaden för löneökningar beräknas till 3,0 procent från 2011 års lönenivå. Övriga priser väntas stiga med 1,2 procent. Detta innebär att pris- och löneökningar beräknas öka kostnaderna med cirka 14,8 mkr. Pålägget för nämndernas personalomkostnader uppgår till 38,46 procent. Räntor De senaste årens överskott i boksluten har gjort det möjligt att amortera på låneskulden. Detta tillsammans med låga räntenivåer har gjort att räntekostnaden kunnat minskas. För 2012 beräknas låneskulden uppgå till 347,6 mkr. Medelräntan på låneskulden har beräknats till 3,5 procent. Tillsammans med räntor på pensionsskulden uppgår kostnadsräntorna till 11,8 mkr. 11

12 REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunerna ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisa i enlighet med god redovisningssed. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av budget och årsredovisning följs ett antal övergripande principer vilka skapar ett normverk som styr innehållet i rapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet Redovisning och budgetering Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen är att skatteintäkter ska redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på Sveriges kommuner och landstings prognostiserade belopp. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade ekonomiska livslängd. Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Intäkter från tomtexploatering budgeteras som intäkt på driftbudgeten. Avskrivningstider: Förvaltningsfastigheter Övriga verksamhetsfastigheter Industrifastigheter och Fritidsanläggningar Inventarier exkl. datorutrustning Datorutrustning VA-utrustning Övervakningssystem,vattenmätare, instrumentering, el-utrustning PLC, pumpar, tryckstegring, maskinutrustning, ventilation Distributionsnät vatten, avlopp & dagvatten, urintankar, brandposter, ventiler och byggnader. Matarledningar vatten & avlopp, vattentorn 50 år 33 år 20 år 5 år 3 år 10 år 15 år 30 år 50 år Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2009 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt, som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. 12

13 RESULTATBUDGET OCH FINANSIERINGSBUDGET Plan Plan Budget Budget RESULTATBUDGET Verksamhetens nettokostnader -519,2-505,9-498,8-501,7-492,9 Reavinst 2,0 2,0 2,0 2,0 1,3 Avskrivningar -46,1-44,4-42,3-34,3-32,5 Verksamhetsresultat -563,3-548,3-539,1-534,0-524,0 Skatteintäkter och generella statsbidrag (not 1) 584,8 569,0 556,6 548,2 543,9 Finansiella intäkter (not 2) 1,0 1,0 1,0 4,0 1,8 Finansiella kostnader (not 3) -14,7-14,0-12,8-11,3-5,2 Res efter skatteintäkter och finansnetto 7,8 7,7 5,7 6,9 16,4 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT (not 4) 7,8 7,7 5,7 6,9 16,4 ÅRETS RESULTAT exkl. reavinst 5,8 5,7 3,7 4,9 15,1 Plan Plan Budget Budget FINANSIERINGSBUDGET Löpande verksamhet Årets resultat 7,8 7,7 5,7 6,9 16,4 Årets resultat VA Justering för avskrivning 28,9 28,9 27,5 23,4 24,6 Justering för avskrivning VA 17,2 15,5 14,8 10,9 7,9 Justering för rörelsekapitalets förändring 0,0 0,0 0,0 0,0-9,8 Medel från löpande verksamhet 53,9 52,1 48,0 41,2 39,1 Investeringar Investeringar skattefinansierad verks. -31,1-53,4-44,7-62,7-24,3 Investeringar VA-verksamhet -46,0-70,4-34,0-57,0-37,6 beslutade - ej utförda inv. -110,0 Återlämnade anslag Försäljning anl.tillg 3,0 3,0 3,0 3,0 2,5 Investeringsnetto -74,1-120,8-75,7-226,7-59,4 Finansiering Summa nettoupplåning -4,8 43,7 2,7 50,5-1,7 Långfristig upplåning skattefinansierad verks. -8,6 13,8 8,5 29,4 Långfristig upplåning VA-verksamhet 3,8 29,9-5,8 21,1 Anslutningsutgifter VA-verksamhet 25,0 25,0 25,0 25,0 3,7 Beslutade ej upptagna lån ,3 Finansieringsnetto 20,2 68,7 27,7 169,8 2,1 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 0,0 0,0 0,0-15,7-18,2 13

14 BALANSBUDGET Plan Plan Budget Budget BALANSBUDGET Anläggningstillgångar (not 5) 957,9 929,9 853,5 820,1 627,7 Fordringar mm 49,2 49,2 49,2 49,2 49,2 Likvida medel 20,0 20,0 20,0 20,0 35,7 Summa tillgångar 1 027,1 999,1 922,7 889,3 712,6 Eget kapital 332,7 325,0 319,4 312,5 296,0 Justering 0,0 Årets resultat 7,8 7,7 5,7 6,9 16,4 Summa eget kapital 340,6 332,7 325,0 319,4 312,5 Avsättningar 38,8 38,8 38,8 38,8 38,8 Låneskuld (not 6) 386,4 391,2 347,6 344,8 200,0 Förutbetalda anslutningsavgifter (not 7) 130,6 105,6 80,6 55,6 30,6 Summa långfristiga skulder 517,0 496,8 428,1 400,4 230,6 Kortfristiga skulder 130,7 130,7 130,7 130,7 130,7 Summa kortfristiga skulder 130,7 130,7 130,7 130,7 130,7 Summa skulder och eget kapital 1 027,1 999,1 922,7 889,3 712,6 14

15 NOTFÖRTECKNING Not 1 Skatteintäkter och statsbidrag Budgetförslaget är baserat på en utdebitering på 21:56 kronor per skattekrona. Slutavräkning av skatteintäkter redovisas inkomståret. I budget 2012 har preliminär slutavräkning upptagits enligt Svenska kommunförbundets prognos. Den definitiva slutavräkningen fastställs i december Fr.o.m 1 januari 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Vid införandet var reformen att vara intäktsneutral för kommunerna. Ökningar på grund av nya taxeringsvärden eller nya fastigheter samt indexuppräkningar tillfaller kommunerna from Plan Plan Budget Budget Belopp i mkr Skatteintäkter 460,9 447,7 431,2 425,0 420,6 Avräkning skatteintäkter 2,3 1,8 5,9 Kostnadsutjämning -23,2-23,2-23,2-19,3-17,4 Kostnadsutjämning för LSS -9,8-9,8-9,8-11,0-11,0 Inkomstutjämningsbidrag 127,3 120,9 119,9 115,9 108,7 Regleringsbidrag 0,9 4,1 6,2 12,5 3,1 Kommunal fastighetsavgift 28,9 28,9 28,9 23,5 22,0 Mellankommunal utjämning 0,6 1,3 Tillfälligt konjunkturstöd 12,0 Summa 584,8 569,0 556,6 548,2 543,9 Not 2 Finansiella intäkter Ränteintäkterna beräknas till totalt 1,0 mkr under 2012 Plan Plan Budget Budget Belopp i mkr Ränteintäkter 0,4 0,4 0,4 0,7 0,7 Borgensavgift 0,6 0,6 0,6 Räntebidrag 0,1 0,1 Kreditivränta 3,2 1,0 Summa 1,0 1,0 1,0 4,0 1,8 Not 3 Finansiella kostnader Räntekostnaderna beräknas till totalt 12,8 mkr under 2012 Plan Plan Budget Budget Belopp i mkr Ränta på lån 13,7 13,1 12,2 11,4 5,5 Ränta på pensionsskuld 1,0 1,0 1,0 1,0 0,6 Periodiserat resultat avslutade derivat -0,4-1,1-1,0 Övriga räntekostnader 0,1 Summa 14,7 14,1 12,8 11,3 5,2 15

16 NOTFÖRTECKNING Not 4 Årets resultat Årets resultat visar resultatet efter extraordinära poster. Årets resultat binder samman resultaträkningen med balansräkningen. Denna post kan också räknas fram genom att jämföra årets eget kapital med föregående års. Budgetförslaget innebär att kommunens eget kapital förbättras med 5,7 mkr. Resultat exklusive intäkter reavinster uppgår till 3,7 mkr. Not 5 Anläggningstillgångar Med anläggningstillgångar avses tillgångar för stadigvarande bruk. Tillgångarna ökar genom nya investeringar samt ökade långfristiga fordringar. Minskning av tillgångarna sker genom försäljning, värdeminskning i form av avskrivningar samt minskade långfristiga fordringar. Plan Plan Budget Budget Belopp i mkr Ingående värde 929,9 853,5 820,1 627,7 597,1 Nettoinvesteringar 77,1 123,8 78,7 119,7 61,9 Beslutade ej genomförda investeringar 110,0 Försäljningar -3,0-3,0-3,0-3,0-2,5 Avskrivningar -46,1-44,4-42,3-34,3-32,5 Övrigt 3,7 Utgående värde 957,9 929,9 853,5 820,1 627,7 Not 6 Låneskuld Budget 2012 medför en ökad upplåning på 2,7 mkr och uppgår därmed till 347,6 mkr Plan Plan Budget Budget Belopp i mkr Summa ingående värde 391,2 347,6 344,8 200,0 200,0 Upplåning 43,7 2,7 50,5 Beslutade ej upptagna lån 94,3 Amortering -4,8 Summa utgående värde 386,4 391,2 347,6 344,8 200,0 Not 7 Förinbetalda anslutningsavgifter Plan Plan Budget Budget Belopp i mkr Summa ingående värde 105,6 80,6 55,6 30,6 26,9 Inbetalda anslutningsavgifter 25,0 25,0 25,0 25,0 3,7 Summa utgående värde 130,6 105,6 80,6 55,6 30,6 16

17 EKONOMISK ANALYS Resultatutveckling Tanums kommun har redovisat positiva resultat varje år sedan år 2000 och även klarat det lagstadgade balanskravet varje år. För år 2010 redovisade kommunen ett positivt resultat på 16,4 mkr. För 2011 pekar bokslutsprognosen på ett resultat på cirka nio mkr, vilket är något bättre än budgeterat och tillräckligt för att uppfylla det ekonomiska mål som kommunfullmäktiges fastställt. För perioden uppgick det samlade resultatet till cirka 140 mkr vilket är tillräckligt för att uppfylla kraven för god ekonomisk hushållning. Resultaten för denna period har kompenserat för svaga resultat under slutet av 1990-talet. Budget 2012 Enligt kommunens övergripande ekonomiska mål ska kommunens resultat, exklusive intäkter från realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar, uppgå till minst en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar ett resultat på 5,5 mkr. Ett sådant resultat uppfyller också kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Resultatet i 2012 års budget uppgår till 5,7 mkr. Av resultatet utgör 2,0 mkr realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar. Resultatet exklusive realisationsvinster uppgår till 3,7 mkr vilket innebär att kommunens inte når det övergripande ekonomiska målet. Det förslag till nytt utjämningssystemet som föreslås träda i kraft 2013 innebär att Tanums avgift till kostnadsutjämningssystemet skulle minska med cirka 18 mkr vilket skulle innebära en väsentlig resursförstärkning. Kostnadsutveckling Nettokostnaden för den kommunala verksamheten ökade kraftigt under större delen av perioden Undantag var åren 2004 och 2005 då besparings- och effektiviseringsåtgärder gjorde att nettokostnadsökningen bromsades upp. De stora kostnadsökningarna var möjliga tack vare att skatteintäkterna steg kraftigt under perioden. För att klara intäktsbortfall avseende minskade skatteintäkter genomfördes besparingsåtgärder under 2009 som medförde att nettokostnaderna ökade med endast 0,8 procent. Under 2010 ökade nettokostnaderna med 4,4 procent vilket var mer än ökningen avseende skatteintäkter och statsbidrag. Prognoser pekar på att även 2011 års kostnadsutveckling kommer att ligga på en högre nivå än vad som är långsiktigt hållbart. På sikt är det viktigt att kostnaderna inte ökar snabbare än skatteintäkterna om balans i ekonomin ska kunna upprätthållas. Budget 2012 Verksamhetskostnaderna ökar med 2,2 procent, 11,4 mkr, justerat för effekterna avseende skatteväxlingen av kollektivtrafik. Kostnadsökningen förklaras dels av höjda kostnader för priser och löner och dels av ökad verksamhetsvolym inom äldreomsorg. Verksamhetsvolymen inom främst gymnasieskola minskar. Kommunens pensionskostnader ökar med 0,8 mkr i budget För att bibehålla en ekonomisk balans är det viktigt att inte kostnaderna ökar snabbare än 17

18 EKONOMISK ANALYS intäkterna. I 2012 års budget ökar verksamhetskostnaderna med 2,2 procent medan skatteintäkterna ökar med 3,0 procent justerat för effekterna avseende skatteväxlingen rörande kollektivtrafik. Skatteintäkter och utjämningsbidrag Tanums intäkter från skatter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av tre faktorer: Kommunens invånarantal, utvecklingen av skatteunderlaget i riket samt den egna utdebiteringen. Beräkningen av skatteintäkter baseras på att Tanums utdebitering hålls oförändrad, 21,56 kronor och att invånarantalet per den 1 november 2011 uppgår till Budget 2012 Ökningen av skatteintäkter 2012 uppgår, justerat för effekter av skatteväxlingen rörande kollektivtrafik, till 3,0 procent, 16,5 mkr. Skatteunderlaget ökar med 3,5 procent. Tanums skattekraft uppgår till 88 procent av genomsnittet i riket vilket gör Tanum förhållandevis känslig för förändringar i inkomstutjämningen. Kostnadsutjämning Från att ha varit nettomottagare i kostnadsutjämningssystemet är Tanum sedan 2005 betalare till utjämningssystemet. Den främsta orsaken till denna förändring är Tanums demografiska utveckling relativt övriga kommuner i landet. Budget 2012 Enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) preliminära beräkning för 2012 kommer Tanums avgift till kostnadsutjämningssystemet att öka med 3,9 mkr till 23,2 mkr. Det förslag till nytt utjämningssystem som föreslås träda i kraft 2013 innebär att Tanums avgift till kostnadsutjämningssystemet skulle minska med cirka 18 mkr. Kostnadsutjämning mkr , , , , , , , , , ,2 18

19 EKONOMISK ANALYS Kostnadsutjämning för LSS Ett särskilt utjämningssystem för LSS infördes Mellan 2004 och 2007 ökade Tanums kostnader för LSS-utjämning från 0,3 mkr till 11,0 mkr och har åren därefter legat på en i princip oförändrad nivå. Budget 2012 Enligt preliminära beräkningar för 2012 ska Tanums avgift uppgå till 9,8 mkr vilket är en minskning med 1,2 mkr jämfört med 2011 års avgift. Kostnadsutjämning LSS mkr , , , , , , , , ,8 Pensioner Ett nytt pensionsavtal för de kommunala avtalsområdena trädde i kraft den 1 januari Avtalet innebär en livsinkomstbestämd pension. Pensionen är kopplad till löneutvecklingen i ekonomin, på så sätt bryts den kostnadsdrivande effekten i nuvarande avtal. Beräkningsgrunderna för pensionsskulden förändras från och med Förändringen innebär att den i modellen antagna livslängden höjs samtidigt som avkastningsräntan sänks. Både dessa förändringar gav en ökad pensionsskuld. Avkastningsräntan kommer att sänkas ytterligare 2012 vilket gör att pensionsskulden ökar ytterligare. Denna förändring ger inga större kostnadsökningar under De kommande åren kommer kostnaderna för pensioner att öka, främst beroende på ökade utbetalningar då antalet personer som går i pension ökar. I budget för 2012 ökar pensionskostnaderna med 0,8 mkr till 30,9 mkr. Pensionskostnader mkr , , , , , , ,9 19

20 EKONOMISK ANALYS Investeringar Den senaste tioårsperioden har nettoinvesteringarna i Tanums kommun uppgått till 418 mkr vilket motsvarar cirka 42 mkr per år. Investeringsvolymen har sett över hela perioden kunnat täckas med egna medel. Under ökade investeringarna och uppgick till sammanlagt 188 mkr. Investeringsplanen för perioden 2011 till 2013 uppgår till cirka 300 mkr varav cirka 100 mkr avser investeringar beslutade i budget 2010 och tidigare som av olika skäl försenats eller senarelagts. De stora investeringarna de kommande åren kommer att kräva en ökad upplåning. Budget 2012 I budgeten för 2012 finns investeringar upptagna med 78,7 mkr. Totalt för perioden uppgår investeringsvolymen till cirka 279,6 mkr. Av investeringsvolymen avser 34,0 mkr investeringar i VA-verksamheten och 9,8 mkr exploateringsverksamhet. Bland övriga investeringar märks: Energieffektiviseringar, 5,5 mkr Förbättring av fastigheter, gator och vägar, 8,5 mkr Gång- och cykelvägar 2,0 mkr Nya förskoleavdelningar i Grebbestad 6,0 mkr Idrottsanläggning SPARvallen Tanumshede 17,2 mkr varav 9,2 mkr finansieras i 2011 års budget och 8,0 mkr i 2012 års budget. Projektet delfinansieras genom externa bidrag med 3,5 mkr. Långfristig skuld Kommunens låneskuld uppgick i bokslut 2010 till 231 mkr varav 200 mkr avser lån från banker och andra kreditinstitut. Utöver dessa lån finns beslutade ej upptagna lån med 94,3 mkr som avser finansiering av budgeterade investeringar som senarelagts. För att finansiera investeringarna i budget 2011 behövs en nyupplåning, varvid låneskulden beräknas uppgå till 400,4 varav 344,8 mkr avser lån från banker och andra kreditinstitut. De starka resultaten i mitten 2000-talet medförde att låneskulden kunde nettoamorteras. Ökade investeringar under åren har gjort att kommunens nettoupplåning ökat igen. Investeringsvolymen under åren kommer att kräva en ytterligare ökning av låneskulden. 20

21 EKONOMISK ANALYS Budget 2012 Den löpande verksamheten lämnar ett överskott på 5,7 mkr som tillsammans med beräknad försäljning av anläggningstillgångar med 3,0 mkr samt avskrivningar med 42,3 mkr ger ett utrymme för investeringar och eller amortering av låneskulden på 51,0 mkr. Eftersom investeringsvolymen uppgår till 78,7 mkr krävs en ökad nettoupplåning. Inkomster från förinbetalda anslutningsavgifter för vatten och avlopp på 25 mkr gör att upplåningsbehovet i budget 2012 uppgår till 2,7 mkr. Av upplåningsbehovet på 2,7 mkr i budget 2012, uppgår den skattefinansierade verksamhetens upplåningsbehov till 8,5 mkr medan VA-verksamheten investeringsnivå innebär en minskning av låneskulden på 5,8 mkr. Budget 2012 innebär att långfristiga skulder uppgår till 428,1 mkr, varav lån till kreditinstitut uppgår till 347,6 mkr och förinbetalda anslutningsavgifter 80,6 mkr. Sedan 2000 har en viss förstärkning skett av soliditeten beroende på starka resultat vilket ökat det egna kapitalet. I bokslut 2010 ökade soliditeten från 7,5 procent till 11,3 procent beroende på ett starkt resultat och minskade pensionsförpliktelser. Sett över hela perioden från 1989 har en kraftig urholkning av kommunens förmögenhet skett, vilket innebär att denna generation av skattebetalare inte fullt ut betalat sin konsumtion av kommunala tjänster. Soliditetsförsämringen motsvaras av minskning av det egna kapitalet med cirka 325 mkr. Pensionsskulden kommer att öka i bokslut 2011 beroende på en sänkning av avkastningsräntan vilket leder till en sänkt soliditet. Budget 2012 Förslaget till budget för 2012 innebär en oförändrad soliditet på 8,5 procent. Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 35,2 procent. Soliditet Soliditeten minskade under perioden från 57 procent till 1,0 procent. Försämringen berodde dels på negativa resultat och dels på justeringar av det egna kapitalet till följd av engångsåtgärder, exempelvis avsättning för återställande av soptipp. 21

22 EKONOMISK PLAN FÖR Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska ha en ekonomisk planering som omfattar minst tre år, där budgetåret ska vara periodens första år. Förutom att Tanums kommun upprättar budget för 2012 görs en ekonomisk plan för åren Planen redovisar verksamhetsutrymmet utifrån kända finansiella förutsättningar. Kommunen upprättar också en investeringsplan för åren Kommunalekonomiska förutsättningar Kommunsektorn har de senaste åren haft gynnsamma förutsättningar med en hög tillväxttakt avseende skatteintäkter och statsbidrag, dels har skatteunderlaget vuxit mer än kostnadsökningen för löner och priser och dels har sektorn erhållit ökade statliga bidrag. För att motverka minskade skatteintäkter 2009 har staten beslutat om tillfälliga konjunkturstöd till kommunsektorn. Kommunerna har utifrån gynnsamma förutsättningar kunnat kosta på sig höga ökningar av verksamhetskostnaderna. I boksluten för redovisade de flesta kommuner betydande överskott. När återhämtningen i samhällsekonomin nu bryts växer skatteintäkterna långsammare. Kommuner med god ekonomi och starka resultat de senaste åren kan klara en sämre intäktsutveckling utan alltför drastiska åtgärder i verksamheten. Långt ifrån alla kommuner har dock en så gynnsam situation. För de kommuner som har haft svårt att få ihop ekonomin är läget inför 2012 mycket bekymmersamt. För att klara en ekonomi i balans med demografiska förändringar och kontinuerligt ökade krav krävs på vissa håll både skattehöjningar, effektiviseringar och översyn av kommunernas tjänsteutbud. Kommunernas resultat var sammantaget mycket starkt Resultatet faller under 2011 till följd ökade pensionskostnader och avvecklingen av det tillfälliga konjunkturstödet. Skatteunderlaget utvecklas relativt starkt under Avvecklingen av konjunkturstödet innebär dock att intäkterna från skatter och bidrag ändå bara ökar realt med 0,5 procent. Ännu lägre intäktsökning realt blir det år Skatteintäkterna växer inte lika kraftigt, och den sista delen av konjunkturstödet avvecklas. För åren ser skatteintäkter och statsbidrag ut att öka mer än under 2011 och 2012 med betydligt långsammare än under åren Kostnaderna för gymnasieskola beräknas minska de kommande åren då de stora barnkullarna från slutet på 1980-talet och början på 1990-talet lämnar skolan. Kostnaderna för äldreomsorg och handikappomsorg kommer däremot att öka till följd av demografiska förändringar och behovsökningar. I ett längre perspektiv framstår finansieringen av de offentliga tjänsterna som bekymmersam då andelen av befolkningen som förvärvsarbetar minskar samtidigt som kostnaderna för äldreomsorg, pensioner och sjukvård ökar när 40- talisterna når pensionsåldern. Befolkningsprognos Tanums befolkning ökade under åren med cirka 250 personer och uppgick den 31 december 2010 till personer. Ökningen beror helt på ett positivt inflyttningsnetto. I resursberäkningarna för 2012 har befolkningen antagits uppgå till personer. Enligt beräkningar från Statistiska centralbyrån (SCB) beräknas Tanums befolkning de närmaste åren vara i stort sett oförändrad. 22

23 EKONOMISK PLAN FÖR Utdebitering I den ekonomiska planen för åren har skatteberäkningarna baserats på att utdebiteringen hålls oförändrad vid 21,56 kronor. Skatteintäkter och statsbidrag Enligt senaste kända prognoser beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 12,4 mkr år 2013 för att sedan öka med 15,8 mkr Den låga ökningstakten beror en svag sysselsättningsutveckling de kommande åren. De statliga bidragen i inkomstutjämningen har uppräknats med index däremot har inte den föreslagna förändringen i kostnadsutjämningssystemet 2013 beaktats i beräkningen. Pris- och löneökningar För åren 2013 till 2014 har pris- och löneökningarna sammanvägt beräknats till 2,7 procent årligen. Resultat För att nå det ekonomiska målet med ett resultat som uppgår till en procent av skatteintäkter och statsbidrag (cirka 5,5 mkr) krävs, enligt de förutsättningar som nu är kända, en fortsatt effektivisering/kostnadsminskning av verksamheten. Investeringar I investeringsplan för finns investeringar upptagna med cirka 200 mkr. Låneskuld Under förutsättning att resultatnivån upprätthålls och att investeringsvolymen ligger på budgeterad nivå beräknas låneskulden öka med cirka 39 mkr under perioden Soliditet Om resultatnivån hålls uppe i enlighet med kommunens övergripande finansiella mål och investeringarna inte blir högre än budgeterats kommer soliditeten att uppgå till 9,1 procent

24 RISKANALYS Finansiella risker Valutarisk Kommunkoncernen har inga in- eller utbetalningar i utländsk valuta. Hela låneskulden är placerad i svensk valuta. Likviditetsrisk Genom medlemskapet i Kommuninvest har kommunen och Tanums Bostäder AB kunnat skaffa kapital på ett effektivt sätt. Till koncernkontot finns en checkkredit på 30 mkr knuten som kan utnyttjas utan förbehåll. Ränterisk Kommunen och Tanums Bostäder AB har fastställt en finansieringspolicy som bland annat reglerar hur strukturen på låneportföljen ska utformas för att minimera ränterisken. Enligt policyn ska den genomsnittliga räntebindningstiden ej understiga ett år och inte heller överstiga sex år. För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i kommunens skuldportfölj används finansiella derivatinstrument. Hanteringen sker i enlighet med de riktlinjer och ramar som är fastställda i kommunens finanspolicy. Räntebindningen frikopplas från de enskilda lånen. Detta ger kommunen möjligheter att, när som helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringar på räntemarknaden. / Borgensåtaganden Kommuninvest Tanums kommun är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening som är ett samarbete kring finansiella tjänster, främst upplåning. Kommuninvest har cirka 260 medlemmar. All upplåning i Kommuninvest sker med stöd av kommunal borgen. Tanums kommun har en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga kommuner är medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Tanums kommun hade vid årsskiftet 2010/2011 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,2 procent. Tanums kommun och Tanums Bostäder AB hade i oktober 2009 lån hos Kommuninvest med 365,0 mkr motsvarande 77 procent av den totala låneskulden. All upplåning som Tanums Bostäder AB gör hos Kommuninvest sker med kommunal borgen som säkerhet. Borgen till bostadsändamål Kommunfullmäktige beslutade i budget 2011 om en ram för borgensåtaganden gentemot Tanums Bostäder AB med 250 mkr. Per den 31 oktober 2011 var 200 mkr av borgensramen utnyttjad. I budget för 2012 föreslås att borgensramen till Tanums Bostäder ska vara oförändrad 250 mkr. Kommunens ansvarsåtagande avseende statligt reglerade lån för egna hem var vid årsskiftet ,8 mkr vilket var 40 procent av den totala låneskulden 2,0 mkr. 24

25 RISKANALYS/Känslighetsanals Intern kontroll Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för intern kontroll. Nämnderna genomför varje år en uppföljning av den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden. Säkerhetsarbete Kommunen har samlat ansvaret för säkerhetsarbete och skadeförebyggande arbete under kommunstyrelsen och anställt en särskild säkerhetssamordnare. Tanums kommun har utarbetat en risk- och sårbarhetsanalys för kommunen. Räddningstjänsten har dessutom en risk- och sårbarhetsanalys enligt lagen om skydd mot olyckor. Försäkringsskydd Kommunen och Tanums Bostäder AB har tecknat försäkringsavtal som bland annat ger fullvärdesförsäkring av fastigheter samt en ansvarsförsäkring. Kommunen har upphandlat ett nytt försäkringsavtal som gäller från och med den 1 juli 2011 till den 30 juni Kommunstyrelsen har antagit en riskhanteringsplan för den kommunala verksamheten. Tanums Bostäder AB har ett försäkringsavtal som gäller till och med den 30 juni IT-säkerhet Kommunstyrelsen har fastställt riktlinjer för ITsäkerhet. Under 2010 har en risk- och tillgänglighetsanalys genomförts. Känslighetsanalys Invånarantal Invånarantalet påverkar bland annat statsbidrag och skatteintäkter. Den 30 september 2011 uppgick befolkningen till invånare. Budgeten för kommande år bygger på denna beräkning av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Skulle invånarantalet minska med ytterligare 50 personer minskar skatteintäkterna med cirka 2,0 mkr. Statsbidrag/utjämningssystem I budget 2012 erhåller Tanums kommun ersättningar för inkomstutjämning med 119,9 mkr. I kostnadsutjämningssystemet betalar Tanum en avgift på 23,2 mkr. Tanums kommun har en egen skattekraft på 88 procent och påverkas därmed i hög grad av förändringar i inkomstutjämningssystemet. Löneökningar I budgeten för 2012 har utrymmet för löneökningar beräknats till i genomsnitt 3,0 procent. Varje procentenhets ökning av lönesumman medför en personalkostnadsökning med cirka 4,5 mkr. Räntor En höjning av både den korta och långa räntan med en procentenhet skulle ge ökade räntekostnader vid fullt genomslag med 3,5 mkr. Tanums kommun har en hög andel lån med fast ränta vilket minskar genomslaget vid en räntehöjning. Skatteintäkter En förändring av skattesatsen med 10 öre ger förändrade intäkter med cirka 1,9 mkr. 25