Mapping the conflict Kartläggning av konflikten

Relevanta dokument
Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars Karin Utas Carlsson

SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

Projektgruppens utveckling

Att lyssna är en konst. Del 1.

Konflikthantering Johan Ydrén.

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Religionsdidaktik med inriktning mot. konfirmationsarbete, 3b. Upplevelse enligt Bushe, 1. Bushe: Sörjiga och klara relationer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Pussel DISC/Morot Kombination

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

Barnets psykologi. Usha Goswami. Översättning av Lisa Sjösten. fri tanke

Konflikter och konfliktlösning

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Likabehandlingsplan för Berga förskola

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet

Att leda en elevintervju

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Sjukhusundervisningen Östersund Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Neuropsykiatriska funktionshinder

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Trygghetsplan för Hästens förskola

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING

Förskolan Pärlans Trygghetsplan

Arbetsplan för förskolan Nyborgen

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR

Extended DISC Coachande ledarskap

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

För att få respektive betyg krävs: G 40p. För att få G krävs 20p på Likabehandlingsfrågorna och 20p på Konflikthanteringsfrågorna

Seendets Gud vill att vi ska mer än bara överleva, Installationsgtj Nora, 8e maj 2016

Motiverande Samtal MI introduktion

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Förhörs och Intervjumetodik. Chris Hellstrand, Krkom PHS

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling 2018 Palettens förskola

Rapport för Andrew Jones

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Det är också viktigt att under utbildningen lägga in tid för reflektion. Det behöver den inåtvända.

Handlingsplan för konflikthantering och social utveckling. Herrhagsskolan Läsåret 16/17

Östermalms stadsdelsförvaltning Engelbrekt-Gärdets förskolor. Rutiner för akuta situationer Vid kränkande behandling Engelbrekt-Gärdets förskolor

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

Att göra likaplanen levande i verksamheten

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

LEDSTJÄRNOR. Plats för alla. Breddidrott. Talanger

Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17

LÄRARHANDLEDNING BRÅKA OCH BLI SAMS

Eva Randell: Handledning och grupprocesser. Helena Pokka: Samtalens möjligheter och utmaningar för professionell utveckling

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Delaktighet i hemvården

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Rutiner för att stödja huvudprocessen i ett 1-16 års perspektiv

Hantera besvärliga typer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Riksgälden medarbetarundersökning. Resultatrapport - Mars 2011

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Instruktioner. Tänk på situationer där dina önskemål står i motsats till någon annans. Hur beter du dig vanligen i dessa situationer?

I berättande texter kan man arbeta med att låta eleverna leta ledtrådar och ta hjälp av följande frågor:

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen

Vad vi snackar om. Tänk igenom vad som är de stora samtalsämnena på din arbetsplats. Grundläggande ombudsutbildning September 2010

OPQ. Team-egenskaper: Urvalsrapport. Namn Sample Candidate. Datum 31 december

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR

Strandens förskola Sundets förskola Uddens förskola

DET SYNLIGA BARNET HUR LYSSNAR VI PÅ BARNEN? MARTINA LUNDSTRÖM BARNS PERSPEKTIV I KVALITETSARBETET

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vad gjorde vi förra gången?

Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Lek*on Retrospek*v. Aseel Berglund. Coming together is a beginning, keeping together is progress, working together is success.

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola

Välkommen till kurator

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Transkript:

1 Mapping the conflict Kartläggning av konflikten Gör en cirkel. I centrum av denna antecknas problemområdet som ska behandlas. Det sker i neutrala termer, som alla kan vara överens om. Det inbjuder inte till ja- eller nejsvar, t ex registrering, inte Ska Sara göra registreringen? I den stora cirkelns sektorer skrivs namnen på varje viktig individ eller grupp. Skriv sedan ned varje persons eller grupps behov. Vad motiverar honom/henne? Skriv ned varje persons eller grupps rädslor/oro/bekymmer det som de vill komma ifrån. Var beredd att ändra namnet på ert problemområdet om er förståelse växer genom samtalet eller rita upp fler kartor som hänför sig till områden som uppstår. Vem: Behov Oro Behov Vem: Problemet Vem: Behov Oro Oro Behov Oro Vem: Forts.!

2 Att läsa kartan Se efter: Det parterna har gemensamt Nya perspektiv och insikter Tänk över: Vad behöver alla och vad är de rädda och oroliga för? Vad har tidigare inte tagits i beaktande? Vad verkar nu ha blivit klarare? Dolda behov, rädslor och hämnd Särskilt viktiga rädslor Ledtrådar Vad kan det man säger sig behöva i själva verket dölja: - djupare behov och rädslor; eller - outsagda avsikter eller hämndkänslor Vilka särskilt svåra områden behöver uppmärksamhet? Vad har du lagt märke till som är värt att följa upp eller söka mer information om? Uppmärksamma de viktigaste behoven som varje deltagare har. Hur hitta lösningar som möter så många av dessa behov som möjligt. Hur ta reda på behov Behov betyder här intressen, värderingar, förhoppningar och önskemål. Uppmuntra människor att hellre än att tala om sina önskade lösningar undersöka vilka behov de har. Introducera ett förhållningssätt där behoven undersöks Förklara att vi söker lösningar som tillfredsställer allas behov i största möjliga utsträckning. Skifta från lösningar till behov När människor tillfrågas vad de behöver (vad som är viktigt för dem), svarar många med lösningar som de tror är behov, såsom det är viktigt för mig att han ringer då han kommer att bli sen. Behovet är att han inte råkat ut för något farligt (säkerhet, alltså). Det finns en rad lösningar som kan tillfredsställa det här behovet. Att ringa när han är sen är bara en av dem.

3 Fråga varför När människor förklarar varför deras lösningar är viktiga för dem, uttrycker de vanligen sina underliggande behov. Testa Använd färdigheten aktivt lyssnande för att kontrollera vad du har hört eller förbisett när det gäller deras behov. Sök indikatorer (specificeringar) Om ett behov är abstrakt (t.ex. respekt), fråga vad som skulle visa på att det här behovet blir tillfredsställt. Fråga vad för något personen i fråga skulle vilja hända. Detta kan sedan eventuellt byggas in i lösningarna. Bryt upp i delar Ett abstrakt eller komplext behov (t.ex. livsstil) kan bli uppdelat i enklare delar genom att man frågar vad som ingår, och vad det betyder för den här personen. Identifiera rädslor och oro Fråga speciellt efter vad som skulle hända, eller vad som skulle gå fel, om behovet inte blir tillfredsställt (om det inte blir som han/hon). Gör fasta positioner mer flexibla Om människor är fast i sina positioner, hjälp dem att bli mer flexibla. Fråga dem om det finns några omständigheter under vilka deras lösningar inte skulle tillfredsställa dem eller varför andra lösningar inte fungerar för dem. Måla ett tänk om scenario som skulle blotta deras dolda behov att röra sig från den förhärskande situationen. Brainstorm behov Vad är det för element som skulle vara del i en lyckad överenskommelse? Undersök vilka behov som behöver tillfredsställas för att skapa ett avtal som skulle fungera för alla (inklusive betydelsefulla personer som inte är direkt uppenbart delaktiga, t.ex. makan/maken eller chefen). Forts.!

4 Behov och rädslor Konflikt och sammanblandningar/förvirring hör ofta ihop. Att förstå vad som händer är ofta ett steg mot att upptäcka vad som kan göras för att gå framåt. Analys kan fokusera på orsaker till konflikten, eller vad som ledde till den, eller till den förhärskande situationen, eller båda. Den kan ha att göra med praktiska saker, fakta eller känslor eller båda. Fastän erkännande av vad som har hänt tidigare eller upplevs ha hänt ofta är viktigt för långsiktig lösning av en konflikt, är det också ett betydelsefullt steg att skifta fokus från det förgångna till det närvarande och framtiden. En form av analys som överbrygger gapet mellan känslor och praktiska saker och som hjälper till att fokusera på framtiden är kartläggningsprocessen som fokuserar på de behov och rädslor som parterna involverade i konflikten har. Övningen kan göras individuellt eller i grupp. 1. Definiera ett problemområde eller ett problem som är acceptabelt för alla involverade. Det är inte alltid lätt! 2. Lista de olika parterna till konflikten alla som något intresse i den eller är involverade. Ibland är listan längre än man först tänker sig. Försök att tänka ut vilka är behoven? vilka är rädslorna? som de olika listade parterna har. Ibland är de rädslor som listats ett omvänt sätt att uttrycka behov, men ofta klargör denna fråga djupare rädslor som annars skulle förbli ouppmärksammade. Dessa element kan ordnas i en cirkel med det definierade problemet i centrum och parternas namn med sina olika behov och rädslor runt om, såsom i den ovanstående figuren. En väg till större förståelse Den här övningen försöker inte att i sig själv handskas med relationerna mellan parterna eller till problemet, och inte eller ta upp frågan om makt. Inte desto

5 mindre, trots eller kanske just på grund av sin enkelhet, kan den vara oerhört klargörande. Den kan användas av var och en som önskar att förstå en konflikt bättre: en engagerad outsider, eller en eller alla parterna, åtskilda eller tillsammans (eller båda), med eller utan en medlare. Vi kan naturligtvis inte vara säkra på vad som är andras behov och rädslor om vi inte frågar dem; men att börja tänka i dessa termer är redan ett steg mot empati och i vilket fall som helst bort från att demonisera den andra. Att fokusera på behov och rädslor kan också hjälpa till att befria dem som är i konflikt från att vara upptagna av fixa positioner, och att i stället fokusera på de intressen de har som behöver uppmärksammas vid varje framtida överenskommelse. Dessutom, att lista behov och rädslor avslöjar ofta mångfalden i dessa intressen och behovet av flera, eller många, beståndsdelar som behöver tas med i avtalet. Syftet med analysen Genom att ta med alla parters synpunkter i definitionen av problemet och genom att ta i beaktande var och ens behov och rädslor, kan den här övningen hjälpa till att gestalta konflikten som ett gemensamt problem som kommer att behöva en gemensam lösning. Om det kan göras av parterna tillsammans kan detta utgöra ett första, viktigt steg till samarbete. Att använda ett ganska enkelt diagram till hjälp för att analysera komplexa konfliktsituationer kan synas kontraproduktivt. Emellertid försöket att förstå en konflikt i termer av ett litet antal enkla kategorier kan just visa på hur komplext ett visst problem är. Så t.ex. består många konflikter inte bara av ett problem eller problemområde utan många. Att komma överens om en formulering eller definition av problemområdet kan vara halva vägen till att finna en lösning. I sociala eller politiska konflikter är parterna ofta inte homogena eller enade, utan har fraktioner, ledare följeslagare, kärnmedlemmar och supporters etc. Att känna igen dessa komplexa förhållanden ökar möjligheterna att skissera lämpliga strategier för att hantera problemen något som är syftet med en sådan analys. Av Diana Francis med hänvisning till Everyone Can Win av Cornelius och Faire. Översättning av Karin Utas Carlsson.