Lärdomar om lärarforskarsamarbete. från ett forskningsprojekt i naturvetenskapens didaktik.

Relevanta dokument
Antaganden för förändring

Lägesrapport delprojekt IV

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Flerspråkighet en möjlighet!

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Skapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Undervisningens komplexitet

Han har ett mörkt arbetsrum,

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring

Kollegialt lärande kompetensutveckling eller kollektiv korrigering?

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Centrala begrepp. Betydelsen av skolans mellanledarskap för lärares kollegiala utveckling

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Transspråkande i Malmö. Pedagogisk Inspiration och Apelgårdsskolan

Att förändra en lärandekultur. Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016

Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Information- Slutrapport kollegialt lärande

DESIGN AV UNDERVISNING

Skolledarkonferens september 2016

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande en källa till inspiration eller dåligt samvete?

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet

Prioriterade mål

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Digitala resurser i undervisningen

Teamplan Ugglums skola F /2012

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

Professionellt lärande i aktionsforskning genererar ledarskap för kollegor

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Slutrapport för Arbetslag Malva

Vad ryms inom detta? Mats Burström

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Personnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Videdal för Framtida Malmö

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Uppdaterad 08/2012. Praktik i speciallärarutbildningen

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

... L9G10MA VFU1, praxisseminarium 1 och 2

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Självständigt arbete inom grundlärarprogrammet info

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Forskning och matematikutveckling

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Laboremus pro collegia Kollegialitet 2.0. SULF:s kongress 2018 Bilaga 14. Förbundsstyrelsens proposition

Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något?

Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

LÄSLYFTET I SKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination

Systematiskt kvalitetsarbete

Handbok för APLhandledare. arbetsplatsförlagt lärande (APL) Snabbspåret för nyanlända lärare och förskollärare

Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Observationer som främjar det professionella lärandet kring uppdraget

LEARNING STUDY. Matematik Karl Johans skola i Örebro. Anders Sahlin / Viktoria Bjurström 1

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

Innehåll. Effektiv undervisning genom professionellt lärande 4/5/2019

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa.

Flippad högskoleutbildning? Blended learning i campusförlagda professionsutbildningar

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

Individuella utvecklingsplaner IUP

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård

Transkript:

Lärdomar om lärarforskarsamarbete från ett forskningsprojekt i naturvetenskapens didaktik

TALES teacher agency in learning and educating science Forskningsprojekt 2011-2014 Genom samarbete mellan en grupp forskare och ett NOlärarlag i årskurs 7-9 införa forskningsresultat som redskap för att utveckla undervisning och lärande Om och i så fall hur kan forskningsresultat komma till användning i praktiken (övergripande och närliggande syfte; representationer) Hur utvecklas själva samarbetet mellan lärarlaget och forskargruppen

Empirisk del Två forskargrupper en i Göteborg, en i Stockholm som arbetat med olika lärarlag på olika typer av skolor Göteborg: etablerat samarbete med ett arbetslag och samarbetat kring tre undervisningscykler Att göra en naturvetenskaplig undersökning Människokroppen Energi

Vilka faktorer samspelar när professionella lärare lär, och hur? Extern domän Personlig domän Extern källa av information eller stimuli Praktikdomän Kunskap Värderingar Attityder Professionellt prövande Konsekvensdomän Handlingar Reflektioner Betydelsefulla resultat eller händelser (Clarke & Hollingsworth, 2002)

Sekvens 2 - Människokroppen Uppstartsmöte där lärarna presenterar fem områden att samarbeta kring: fördiagnos, bedömning enligt nytt system, datorernas användning, LPP, strukturer för det egna arbetet Planeringsmöten december 2011- januari 2012 Undervisning + möten januari-februari Uppföljningsmöten mars-juni

Teori Praktikteori om praktikarkitekturer sayings, kulturella & diskursiva arrangemang doings, materiella och ekonomiska arrangemang relatings, sociala & politiska arrangemang Vilka aktioner och arrangemang kan identifieras som påverkar kvalitén och utvecklingen av en begynnande samarbetspraktik? Vad (i praktiken) och på vilket sätt kan stödja lärares lärande/växande?

Planeringsmöten Möte 1: En diagnos planeras - lärarna fokuserar hur de ska kunna bedöma eleverna undervägs, - forskarna ser det som ett sätt att informera undervisningen och verktyg för eleverna att se sitt eget lärande Möte 2: Forskarna betonar teorin om övergripande och närliggande syfte vilket leder till diskussion om lärarnas mål med undervisningen, relationen till styrdokumenten osv., lärarna försöker svara på forskarnas (eviga) frågor

Planeringsmöten Möte 3: Lärarna uttrycker frustration över samarbetet eftersom de vill bli mer klara över hur de ska göra, för att både kunna undervisa och bedöma samtidigt. Diskussionerna om mål och planering ger inte något nytt, enligt lärarna. Konkret arbete med att färdigställa diagnosen. Barbapapa presenteras av lärarna. Möte 4: Diagnosen är genomförd och resultaten analyseras. Lärarna påpekar att de lärt något av arbetet och att det borde göras igen tecken på gemensam förståelse och därmed fullvärdig praktik. Resten av mötet planeras introduktion av området.

Planeringsmöten Möte 5: Diskussion utifrån genomförd lektion, lärarna ser olika på elevernas lärande forskarna vill gå vidare med denna diskussion men inte lärarna för de ser inte vitsen med det.

Stödjande för samarbetet: Aktioner: Identifikation av medierande representation både för didaktiska modeller och klassrumshandlingar, dvs Barbapapa Kollaborativt arbete med konkret material från klassrummet, t ex bedöma uppgifter Arrangemang: Tillgänglig mötestid. Reflektioner och delad förståelse för olika förutsättningar. Sammansättningen av forskare och lärare med kompetens inom naturvetenskapens didaktik märktes i konstruktiva dialoger

Hindrande av samarbetet: Aktioner: Diskussion av forskningsresultat med låg koppling till klassrummet, t ex initial dialog om övergripande och närliggande syfte Arrangemang: Olika förväntningar på vad möten ska resultera i Olika värde av samarbetet på skolan och universitetet Generellt undertryckande av lärarnas praktik, t ex när nytt system för IUP lanseras av kommunen

Vad och hur påverkar utvecklingen av samarbete mellan forskare och lärare Behövs mer kunskap om hur en ny samarbetspraktik kan stabiliseras för att nya praktiker ska kunna stärkas på sina egna villkor, t ex insikten om att det var lättare att etablera samarbete kring vissa aspekter (diagnos och Barbapapa) än andra (övergripande och närliggande syfte).

Vad och hur påverkar utvecklingen av samarbete mellan forskare och lärare Ett samarbete kräver att både forskare och lärare är engagerade och involverar sig. Jämfört med C&H modell visar vår studie att samarbetet stärks när domänerna förhandlas och bearbetas kollektivt. Då sker kollegialt lärande, dvs stöd för att lärarnas engagemang och medverkan är nödvändigt för att möjliggöra förändring. Såväl det kollegiala som karaktären på inputen spelar alltså roll.

Vad och hur påverkar utvecklingen av samarbete mellan forskare och lärare Forskarnas roll kom i fokus. Viktigt var en blandning av kunskaper, inkluderande ämnesdidaktik, och att forskarna aktivt medverkade i lärarnas arbete med undervisningen.

Vad och hur påverkar utvecklingen av samarbete mellan forskare och lärare Lärarnas praktik undertrycks uppenbart av alla andra praktiker, inklusive den akademiska. Två perspektiv på kompetensutveckling: - managerialism - överföring av kunskap - demokratiskt - transformativa syften I didaktiska diskussioner av värde har lärare kunskap och makt, då måste forskarna anstränga sig för att göra forskningen nyttig. I sådana diskussioner uppenbarar sig ett lärande över yrkesgränserna tranformativt partnerskap