Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem även har omfattande psykiska problem, ofta benämnt samsjuklighet eller komorbiditet. De vanligaste psykiatriska tillstånden för ungdomar vid sidan av missbruksproblemen är uppförandestörning (CD, conduct disorder) ADHD (attention deficit/hyperactivity disorder), depression, PTSD (posttraumatic stress disorder) och ångest. Vissa forskare hävdar att tillstånd som ADHD och depression i hög utsträckning tycks kvarstå även efter att alkohol- och narkotikaproblem har behandlats, medan andra studier visar på motsatsen och att flera tillstånd avtar eller försvinner för många ungdomar efter behandling.
Syfte Syftet med denna studie är att belysa samtidig förekomst av psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem och analysera hur olika psykiska symptom förändras över tid/efter genomgången behandling och i relation till deras droganvändning. Ingår i forskningsprojektet TRAM (Treatment Research on Adolescents at the Maria clinics) som är ett samarbete mellan Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvård (IKM) vid Linnéuniversitetet och Center for Education and Research on Addiction (CERA) vid Göteborgs universitet. Projektet stöds av Folkhälsomyndigheten och Systembolagets alkoholforskningsråd.
Metod Baseras på underlag från de data som samlats in av Maria-mottagningarna i de 11 städerna Eskilstuna, Göteborg, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Kungsbacka, Linköping, Malmö, Norrköping, Solna och Stockholm. Urvalet bestod av 917 ungdomar som när behandlingskontakten avslutades medverkande vid en personlig utskrivningsintervju, under åren 2014, 2015 och 2016. Inskrivningsintervjun innehåller sammanlagt 75 frågor och utskrivningen 51 frågor. UngDOK har i en nyligen genomförd valideringsstudie bedömts ha en tillfredsställande psykometrisk kvalitet (Dahlberg et al. 2017).
Frågeområden i UngDOK A. Adm. uppgifter B. Sociodem. information C. Behandlingskontakt D. Boende & Försörjning E. Sysselsättning F. Alkohol, droger och tobak G. Behandlingshistoria H. Kriminalitet I. Uppväxt och uppväxtmiljö J. Utsatt för våld K. Familj och relationer L. Fysisk hälsa M. Psykisk hälsa N. Avslutande frågor
Preliminära resultat social situation vid inskrivning Flickor N=253 Pojkar N=664 Totalt N=917 p-värde Bor hos föräldrar Går i skolan Skolproblem Problem i uppväxtmiljö Missbruk Psykiska problem Våld Familjehem/institution 73 85 70 38 41 30 15 83 87 55 25 26 16 11 80 87 59 29 30 20 12 NS NS
Social situation vid inskrivning Flickor N=253 Pojkar N=664 Totalt N=917 p-värde Gripen av polis Dömd för brott Utsatt för brott Utsatt för våld/övergrepp Fysiskt Psykiskt Sexuellt Umgänge brott/droger 45 21 44 43 52 32 66 62 34 40 40 25 1 60 57 30 42 40 33 10 61 NS NS NS
Alkohol och narkotika vid inskrivning Flickor N=253 Pojkar N=664 Totalt N=917 p-värde Primär drog Alkohol Cannabis Övriga preparat Blandmissbruk Tidigare missbruksvård 21 70 9 23 25 9 85 5 18 23 13 81 6 19 23 NS NS
Psykisk hälsa vid inskrivning, självrapporterade problem senaste 30 dagarna Flickor Pojkar 37 30 46 20 56 43 58 62 14 20 4 13 3 2 12 7 12 3 8
Psykisk hälsa vid inskrivning Flickor Pojkar 35 21 56 13 26 19 18 42 Psykiatrisk vård Medicinering NP-diagnos Trauma
Psykisk hälsa inskrivning och utskrivning, självrapporterade problem senaste 30 dagarna 60 50 50 40 42 38 30 20 10 0 25 27 14 23 29 15 8 01 4 5 2 3 2 4 Inskrivning Utskrivning
Primär drog, användningsfrekvens, inskrivning och utskrivning 90 80 80 70 60 50 40 30 20 20 43 37 16 Ej bruk Sporadisk anv Regelbunden anv 10 0 Inskrivning Utskrivning 4
Några preliminära slutsatser Stor variation En vanligt förekommande slutsats från många forskare är att i missbruksvård för ungdomar förutsätts att samsjuklighet snarare är en regel än ett undantag, vilket är något förvånande med tanke på de stora skillnader som ändå föreligger i målgrupper mellan olika typer av behandlingsformer. Psykisk ohälsa kan även hänga samman med normala reaktioner på kriser eller påfrestande händelser/livsvillkor. Stora förändringar trots kort behandlingstid tillstånd/symptom tycks vara flyktiga, övergående eller vara påtagligt kopplade till ungdomarnas droganvändning. Samtidiga psykiska tillstånd och missbruksproblem är dynamiska och framsteg kan även förklaras med naturliga mognadsprocesser och förbättrade copingstrategier samt behandlingen i sig själv.
Ett kontinuum Få riskfaktorer Många riskfaktorer
Referenser i vetenskapliga tidskrifter Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2014). Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna Stockholm, Göteborg och Malmö. Socialmedicinsk tidskrift, 91(4), pp. 348-359. Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2015). Riskfylld alkoholanvändning hos ungdomar med cannabisproblem. Socialmedicinsk tidskrift, 92(4). pp. 484-494. Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2016). Experiences of victimization among adolescents with substance abuse disorders in Sweden. Scandinavian Journal of Child and Adolescent Psychiatry and Psychology, 4(3), pp. 123-131. Dahlberg, M., Anderberg, M. & Wennberg, P. (2017). Psychometric properties of the UngDOK a structured interview for adolescents with substance use problems. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 34(2), pp. 160-172.