Om dialog för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan

Relevanta dokument
Det sitter inte i väggarna!

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Omgång 1 tillfälle 3, november 2017

Kompetens vad är det och var sitter den?!

Undervisning i förskolan hur görs det tillsammans med barnen? Ebba Hildén

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Omgång 1 tillfälle 4, mars 2018

Påverkar hälsa och ledarskap vinsten i företaget?

Projektgruppens utveckling

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

PAO Kursplan för delkurs Personalarbete 1, Professionella samtal, 7,5 hp VT16

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

PAO Kursplan för delkurs Personalarbete 1, Professionella samtal, 7,5 hp VT17

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

PAO Kursplan för delkurs Personalarbete 1, Professionella samtal, 7,5 hp VT15

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Utbildning för Språk-, läs- och skrivutvecklare, 2-3 februari

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad

2.1 Normer och värden

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Underlag för självvärdering

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Utvecklingsområden Österängs förskola 2015/2016

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

Utbildning för Språk-, läs- och skrivutvecklare, februari

Dialogseminariet ett redskap för att kunna reflektera över sitt yrkeskunnande

Eva Randell: Handledning och grupprocesser. Helena Pokka: Samtalens möjligheter och utmaningar för professionell utveckling

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Arbetsplan. Lillbergets förskola avd /2016. Barn och utbildning

Aspeflo om Autism.

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Rollen som Språk,- läs- och skrivutvecklare Elisabeth Jennfors Annika Cederberg-Scheike

Arbetsgruppens dimensioner

Handlingsplan GEM förskola

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Provar du någon n glasögon gon ibland? Fler nivåer att hantera. Kommunikation. Vad är kommunikation? Olika nivåer att hantera samtidigt

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Förskolans kommunikationsmiljö

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Systemiskt möte en introduktion

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Processledarutbildning. Modul 4 Skolkultur och analys läsåret 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Reflektion, Loggbok och Portfolio. Maria Larsson, PhD, Klinisk lektor

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Kollegialt lärande genom samtal

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Kriterier för mätområde Språkutveckling

TRÄFF FÖR BFL-PILOTER 19/9. Piloternas roll Återkoppling Att leda lärande samtal Handlingsplan

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Öppna samtal mellan. terapeuter och flyktingfamiljer.

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Att leda kollegiala samtal - Pedagogisk handledning och Lärande samtal

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Prövning i sociologi

Institutionen för individ och samhälle Kurskod REL100. Reggio Emilia, estetiska lärprocesser och pedagogisk dokumentation, 15 högskolepoäng

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

Utvärdering av Barnahus Skaraborg Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet

Scouternas gemensamma program

Självständigt arbete på grundnivå del 1

ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI

Läroplansträff Välkomna

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun

Om mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte

Relationell pedagogik Angelica Stäring & Linda Almqvist

Utvärdering av Barnahus Skaraborg Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv

Språkutvecklande undervisning

Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETE. Jennifer Flodin.

Deltagande i utvärderingen fördelade på profession/uppdrag

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

Råby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

Sandra Johansson The student seminar: a powerful tool for in-depth, critical discussion. Fritt översatt av Kajsa Eklund

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Skolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.

Transkript:

Om dialog för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Lena Wilhelmson Stockholms universitet lena.wilhelmson@edu.su.se

Om att leda lärande samtal Varva föreläsning gruppsamtal egen reflektion Med fokus på: 1. Lärande 2. Perspektivförändring 3. Dialogkompetens 4. Hinder

Dialog

Vuxnas lärande Att lära av erfarenhet

Erfarenhetslärandets ingredienser Upplevelse Handling Reflektion Arbetsuppgift Förståelse 5

Kollektivt lärande Gemensamma uppgifter och regler Gemensam intention Gemensam reflektion Berättelse Konkret handling 6

Lärprocessen Uppmärksammad upplevelse Begripliggöra utifrån tidigare kunskap/erfarenhet Stämmer! Bekräftande Känslor av välbefinnande Stämmer inte! Kognitiv konflikt Känslor av obehag Tröghet/försvar Ignorerar/omtolkar Rubbar ur läge Öppnar upp Påbyggnad Förändring

Gruppsamtal 1 Berätta för varandra om ert eget erfarenhetslärande i arbetslivet. Handling upplevelse reflektion förståelse? Påbyggnad eller förändring? Hur kan ni använda teori om erfarenhetslärande i er uppgift som språkutvecklare? Dialogiskt samtal laget runt. Allas ansvar att alla kommer till tals ungefär lika mycket.

Egen reflektion om lärande Hur vill du påverka deltagarnas lärande genom gruppsamtal som du leder? Vilken sorts lärande vill du skapa förutsättningar för? Hur kan du göra det? Anteckna dina tankar!

Språkutvecklarens omvärld förskolechef havare verksamhetschef förskollärare barnskötare barn vårdnads-

Perspektiv och Aspekt Perspektiv: Den särskilda synvinkel man har grundad i egna erfarenheter Aspekt: En sida av verkligheten det som framträder ur ett visst perspektiv

Förändring av perspektiv Breddande inom perspektiv Skiftande mellan perspektiv Överskridande av perspektiv Ökat aspektseende Kollektiv kunskapsbildning

Jämbördighet och olikhet

Gruppsamtal 2 Berätta för varandra hur ni ska få era deltagare att dela med sig av sina perspektiv och öka sitt aspektseende. Hur ska ni göra för att gå från breddande till skiftande och överskridande av perspektiv? Dialogiskt samtal laget runt. Allas ansvar att alla kommer till tals ungefär lika mycket.

Egen reflektion om perspektivförändring Hur tänker du själv om att lära i gruppsamtal genom att bredda-skifta-överskrida perspektiv för att nå ökat aspektseende? Hur kan du stödja en sådan lärprocess i dina samtalsgrupper? Anteckna dina tankar!

Dialogkompetens NÄRHET SJÄLV Tala ANDRA Lyssna integrerande DISTANS Kritisk självreflektion Kritisk reflektion differentierande

Att undersöka dialogkompetens Närhet Själv Tala Pratar alla? Någon dominerar? Någon är tyst? Andra Lyssna Försöker alla förstå? Avbryter? Ställer frågor? Distans Reflektion inåt Ändrar sin uppfattning? Reflektion utåt Ifrågasätter? Problematiserar? Får andra att ändra uppfattning?

Gruppsamtal 3 Hur vill ni göra, som samtalsledare, för att skapa förutsättning för dialogisk kvalitet i gruppsamtal? Dialogiskt samtal laget runt. Allas ansvar att alla kommer till tals ungefär lika mycket.

Egen reflektion om dialog Hur vill du själv göra för att skapa förutsättningar för dialog? Och, hur tänker du om din egen dialogkompetens? Styrkor svagheter? Hur kan du använda denna självinsikt när du ska leda gruppsamtal med dialogisk kvalitet? Anteckna dina tankar!

Hinder för dialog Positionsmakt Vana att dominera Fastna på artig yta

Det kommunikativa skruvstädet Dominant samtalsstil Undergiven samtalsstil Kommunikativ överordning - hävdar sitt synsätt - gör sig till tolk för andra - talar mycket -bekräftar andras synsätt - ifrågasätter inte - förhåller sig passiv Kommunikativ underordning - ignorerar - förhör - ironiserar - osäkerhet - otydlighet - talar lite

Det kommunikativa vävandet Kommunikativ balans Alla hävdar sin mening -talar utifrån egen erfarenhet - utvecklar egna tankar - argumenterar för sin mening Alla lyssnar till andras mening -efterfrågar andras uppfattningar -tar till sig andras uppfattningar -stöder andra att säga sin mening

Gruppsamtal 4 Berätta om era egna erfarenheter av maktutövning i gruppsamtal. Hur kan ni som samtalsledare hantera dominans i gruppsamtal? Dialogiskt samtal laget runt. Allas ansvar att alla kommer till tals ungefär lika mycket.

Egen reflektion om hinder Hur vill du själv hantera hinder för dialog? Och, hur brukar du själv agera, undergivet, dominant, eller olika i olika sammanhang? Hur kan du använda denna självinsikt när du ska leda gruppsamtal med dialogisk kvalitet? Anteckna dina tankar!

Tack för mig! Referenser Wilhelmson, L. (1998). Lärande dialog. Samtalsmönster, perspektivförändring och lärande i gruppsamtal. Arbete och Hälsa 1998:16. Solna: Arbetslivsinstitutet. Wilhelmson, L. & Döös, M. (2016). Dialogkompetens för utveckling i arbetsliv och samhälle. Lund: Studentlitteratur.