VALLE ( ) Lägesrapport

Relevanta dokument
En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

VALLE 2.0 ÖVERGRIPANDE MÅL: UTGÅNGSPUNKTER:

TEMA Individ & Kompetenser

Validering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen?

Validering vid VO-C Gävleborg

SOU 2017:18 En nationell strategi för validering

Nätverk för validering inom högre utbildning

Lägesbeskrivning. Elin Landell Kanslichef Valideringsdelegationen

LOs remissvar på Ds 2016:24 Validering med mervärde

Samverkanskoordinator

Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege

Validering med värde SNS 3/ Elin Landell, särskild utredare. Utbildningsdepartementet

Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G)

Ett nationellt sammanhållet system för validering

Validering Blekinge Projektägare: Karlshamn Lärcentrum

Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege

VALLE VALLE: Validering Av Livslångt Lärande Effektivt 2

Minnesanteckningar Utvecklingsledare/kvalitetsstrateger

Individualisering och erkännande av kompetenser - perspektiv på validering

Valideringscentrum Gävleborg

Yttrande över departementspromemorian Validering med mervärde (Ds 2016:24)

Validering Vad, varför och hur

Yttrande över departementspromemorian Validering med mervärde

Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning.

Validering Väst, en del av kompetensplattform VG

Yttrande över remiss av motion (2016:111) om ett jobbtorg för validering

SLUTRAPPORT En förstudie kring en regional stödplattform för validering i Skåne

Validering. Ett arbetsmarknadspolitiskt program. Chia Abdolah Arbetsförmedlingen Västra Gästrikland

Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege. Anne Sandstedt & Zenita Cider

Från projekt till verksamhet

Validering/bedömning av reell kompetens Vägledarkonferens

Reell kompetens Vad är reell kompetens samt UHR:s uppdrag

Validering En process för att kartlägga kompetens

System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare. Utbildningsdepartementet

ValiAnte Validering inom folkbildning

Svenskt Näringsliv Confederation of Swedish Enterprise

Validering Arbetsmarknadspresidie 27 maj 2011

Fritidnämndens deltagande på utbildning och konferens

Regional dialog vuxenutbildning. Region Örebro

Validering av ungas kompetens öppnar dörrar till arbetsmarknaden

Utkast till stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering av reell kompetens

På väg mot en kvalifikation

Folkbildning och validering

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Valideringsdelegationen (U 2015:10) Dir. 2018:101

Christer Rasmusson (fp) Helsingborg Mattias Andersson (c) Övriga Jan-Åke Johansson Kommunförbundet Skåne

Studium Restaurang i Göteborg

Närvarande ledamöter från socialnämnder och socialchefer motsv. i Sydost:

Tidiga insatser för asylsökande i Skåne ARBETSMATERIAL RÖK

Kalle är arbetslös och går till Af och skrivs in som arbetssökande. Ekonomi: Arbetslöshetsersättning

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

VALIDERING. Ett sätt att synliggöra kompetens

Datum: Remissvar, Departementspromemorian Validering med mervärde (Ds 2016:24)

EU:s rekommendation om validering

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Minnesanteckningar från gemensamt beredningsmöte

Jens Sjöström m.fl. (S) har lämnat en motion om inrättande av ett regionalt kompetens- och valideringscentrum i Stockholms läns landsting.

Rapport om validering av kunskaper, färdigheter och kompetenser inom ECVET Lifelong processes and procedures

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser

Slutredovisning av uppdrag om att genomföra fortbildning om validering

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST

Slutsatser? Studieförbunden och folkbildningen är snabbfotade och kan snabbt ställa om verksamhet när det uppstår behov

Minnesanteckningar; Beredningen för arbetsmarknads-

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm

Svar på skrivelse från Sara Pettigrew (MP) om behovet av validering av utländsk yrkesutbildning

Yttrande angående Vårt gemensamma ansvar för unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2018:11)

Strategisk kompetensförsörjning

Arvidsjaurs kommun. Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Arvidsjaurs kommun

Uppdrag fullföljd utbildning

Synpunkter på departementspromemorian Validering med mervärde, (Ds 2016:24) från Industriarbetsgivarnas Kompetensråd (IAKR)

VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

Komm2016/ Utbildningsdepartementet/GV

Minnesanteckningar; Beredningen för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor

Integration & tillväxt. Välkommen!

Syftet med yrkesvux. Vad är syftet?

Svar på SIS-Remiss Kvalitetsledning Validering av individuell kompetens

Regionala utvecklingsnämnden

Hantverksjobb i Skåne nordväst

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner

Fokus vård och omsorg 17 mars 2016

Regionala utvecklingsnämnden

Ikraftträdande. Kapitel 1. Ändring av 3. förslag som. bestämmelser. uppgifter (2. utlämnande av. lydelse: Kommentar: examina, eller

Validering för kompetensförsörjning

Utkast till egeninitierat remissvar Gymnasieutredningen

Presidium - Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

Länsstyrelsen i Skåne län Sociala enheten Malmö

Validering med mervärde (Ds 2016:24)

Nätverk Etablering av nyanlända

En resa till ökad kunskap och mer verkstad

Arbetsförmedlingen - Efter

Universitets- och högskolerådets beslut

Remissvar Validering för mervärde (DS 2016:24)

Verksamhetsplan Beredningen för utbildningsfrågor. Bilaga Datum

College Väst

Minnesanteckningar Styrgruppen Vård- och omsorgscollege i Skåne

Validering, överförbarhet, tillgodoräknande

KVALITETSREDOVISNING, Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun. Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015

Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande över Ds 2016:24 Validering med mervärde (U2016/03105/GV)

Transkript:

Datum Beteckning 2014-05-27 (rev.) Jan Nilsson 010-219 48 29 VALLE (2013-3040016) Lägesrapport Arbetet med förstudien VALLE startade i början av januari 2014. Syftet med förstudien är att ta fram underlag till ett kommande beslut om etablerande av en regional stödplattform för validering i Skåne. Underlagen ska innefatta ett antal analyser, utmynnade i slutsatser och rekommendationer. Förstudien ska vidare kunna ligga till grund för ansökan om ett genomförandeprojekt med stöd av ESF och/eller andra fonder/finansiärer. Redan under arbetet med ansökan om medel för förstudien kunde konstateras att det råder osäkerhet kring vad validering är eller kan vara. Osäkerheten grundar sig till del på att det inte råder konsensus kring begreppets betydelse och i vilka sammanhang det bör eller kan användas. Därmed kan begreppet få olika innebörd beroende av vem som använder det och i vilka sammanhang det används. Den i Sverige allmänt accepterade definitionen av validering lyder: Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. 1 Definitionen innebär att spännvidden kring vad som kan betecknas som validering blir mycket vid. Därmed bidrar den inte till att klarlägga begreppet. Med detta som utgångspunkt har som ett projektmål angetts att VALLE ska medverka till en gemensam regional förståelse av och ett gemensamt regionalt språkbruk rörande validering. Fokus har därför från projektstart riktats mot att etablera relationer och inleda diskussioner med lokala, regionala och nationella aktörer som direkt eller indirekt är involverade i eller intresserade av validering. I slutet av rapporten återfinns en sammanställning över tills nu kontaktade aktörer och etablerade relationer. Diskussionerna har, utöver att kretsa kring innebörden av begreppet, även kommit att handla om hur man praktiskt arbetar med validering (eller det som skulle kunna definieras som validering) samt, när det gäller nationella och regionala aktörer, hur man betraktar den valideringsverksamhet som bedrivs. Av diskussionerna och det material som studerats fram till nu har det steg för steg blivit tydligt att validering kan delas upp i tre huvudområden, utifrån vad för slags kompetenser som primärt är i fokus för valideringen: Hårda kompetenser Mjuka kompetenser Dokumentbaserade kompetenser 1 Regeringen, Ds 2003:23 Postadress: Box 53, 221 00 Lund. Besöksadress: Porfyrvägen 8, Lund. Telefon: 046-71 99 00 Telefax: 046-71 99 30 Plusgiro: 34 68 83-2 Bankgiro: 312-8154 Organisationsnummer: 837600-9109 E-post: kansliet@kfsk.se Webb: www.kfsk.se

Det sistnämnda området avser det som tidigare ofta benämndes ekvivalering, det vill säga bedömning, värdering och erkännande av utländska utbildningar baserad på dokument. Denna form av validering ansvarar i huvudsak Universitets- och högskolerådet för; ett övergripande nationellt system finns på plats. 2 Med hårda kompetenser avses yrkes-, bransch- och ämneskompetenser. Det är i huvudsak Arbetsförmedlingen och den kommunala vuxenutbildningen som står för valideringen 3 och den sker ofta som en slutfas i en process. Inte minst inom Af har den en tydlig fokus på anställning efter validering. Men även inom kommunal vuxenutbildning finns en fokus på arbetsmarknadens behov och krav. Valideringen är primärt inriktad mot vård- och omsorg och sker i vissa fall i samverkan med arbetsgivare. Validering inom andra yrkes- och branschområden sker i begränsad omfattning i Skåne. Det finns dock några undantag, däribland Malmö stad och Lunds kommun, vars resurser även utnyttjas av närliggande kommuner. Validering av ämneskompetens sker inom vuxenutbildning mot ämnes- och kursplaner och centralt innehåll och utmynnar i intyg. Den formella bedömningen av vilken kvalitet en individs kompetens håller sker efter validering genom prövning. 4 Inom området är en enhetlighet på väg att etableras; det råder i stor utsträckning konsensus kring vad och hur. Validering sker i huvudsak gentemot auktoriserade modeller och metoder, vars legitimitet garanteras av branschföreträdare och/eller genom koppling till gymnasieskolans ämnesplaner, kurser och kunskapskrav. Med mjuka kompetenser avses kompetenser som inte är strikt kopplade till specifika yrkes-, bransch och ämnesområden. De sammanfattas ofta med diverse mer eller mindre synonyma begrepp såsom: Social kompetens Basala kompetenser Grundläggande kompetenser Generella kompetenser Generisk kompetens Validering kopplat till mjuka kompetenser genomförs bland annat inom ramen för kommunala arbetsmarknadsenheter (motsv.) och är relativt ofta projektbaserad och finansierad med externa medel (till exempel från ESF och/eller Finsam). Ibland använder man begreppet validering för att etikettera det man gör, ibland använder man andra begrepp. Inte sällan återfinner man formuleringen grundläggande anställningsbarhet som en definition av det man validerar. 2 Validering/ekvivalering av dokument kommer därmed inte att vara en huvudfokus inom VALLE. Dock kan validering/ekvivalering av grundskolebetyg vara av intresse att studera vidare; inom det området finns inte ett övergripande nationellt system. 3 I Af:s fall som beställare; i den kommunala vuxenutbildningens fall som både beställare och utförare. 4 Enligt förordning och lag utgör prövning inte en del av valideringsprocessen. Begreppet validering avser enligt dessa processen fram till formell bedömning, inte till och med.

Målgrupper är ofta ungdomar och unga vuxna samt utrikesfödda, alltså grupper prioriterade av ESF. Valideringen ses både som en metod för att uppnå anställning och som en metod på vägen mot anställning. Man tillämpar en rad olika, mer eller mindre utvecklade, metoder för att bedöma, värdera, dokumentera och erkänna. Vissa metoder har nationell spridning (såsom OCN) 5 och rymmer därmed inom sig möjlighet till nationell legitimitet. Andra är utvecklade inom en enskild kommuns arbetsmarknadsenhet och har därmed små möjligheter att erhålla legitimitet utanför den specifika kommunen. Inom området råder ingen enhetlighet och en sådan är ej heller på väg att etableras. De metoder och modeller som tillämpas har svag eller ingen legitimitet, de saknar gemensamma referensramar och koppling till allmänt erkända kriterier. Generellt är kopplingen mellan det som görs inom området och det som görs vad avser validering inom kommunal vuxenutbildning och Af svag. Samtidigt finns det ofta tydliga beröringspunkter mellan det man på ömse håll gör. Validering kopplat till mjuka kompetenser sker företrädesvis på en arbetsplats (under en praktik) och innebär därmed ett större eller mindre mått av yrkes- och branschvalidering. Validering kopplat till bransch- och yrkeskompetenser är på samma sätt inte frikopplad från bedömning av mjuka kompetenser, de utgör i en del fall de utslagsgivande när det gäller möjlighet till anställning. Men den svaga kopplingen gör att möjligheterna att överföra och ta hänsyn till resultat från olika valideringar blir små. Det förhållandet att validering kopplad till mjuka kompetenser ofta är projektbaserad gör att kopplingen riskerar att bli än svagare. Även inom universitet och högskola sker validering. Det som är i fokus är behörighet baserad på reell kompetens och kan avse såväl grundläggande som särskild behörighet. I grunden handlar det om hårda kompetenser, men det finns även tydliga inslag av mjuka kompetenser. Hur man arbetar med validering varierar från lärosäte till lärosäte. Detta innebär att det inte finns en generell legitimitet, däremot finns det en legitimitet kopplad till varje enskilt lärosäte. Malmö högskola är ett exempel på ett regionalt lärosäte med en relativt välutvecklad och välförankrad valideringsverksamhet. Folkbildning och föreningsliv är områden inom vilka validering har diskuterats ända från Kunskapslyftets tid. Det handlar om hur det icke-formella och informella lärandet inom områdena kan synliggöras och värdesättas. Det handlar vidare om hur metoder och modeller för validering inom folkbildning och föreningsliv kan överföras till och tillämpas inom andra områden. Ett exempel på en relativt spridd metod är ELD. 6 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är på olika sätt involverad i frågorna. Preliminära slutsatser ett underlag för diskussion Då frågan om validering är såväl mångfacetterad som mångbottnad bör en regional stödplattform för validering i Skåne arbeta utifrån ett antal parallella och med varandra koordinerade spår. 5 http://valideringsforum.se/ 6 http://eldkompetens.se/

I grunden handlar det om att dels bygga vidare på det som det råder konsensus kring: validering avseende yrkes-, bransch- och ämneskompetenser, dels att skapa förutsättningar för konsensus kring det som det inte råder konsensus kring: validering av mjuka kompetenser. Vidare handlar det om att förstärka kopplingarna mellan validering av hårda respektive mjuka kompetenser och därmed också mellan aktörerna inom respektive område. Det handlar även om att stärka kopplingarna mellan validering inom universitet och högskola och validering i övrigt, inkluderande validering inom folkbildning och föreningsliv. För att möjliggöra detta arbete bör till varje delområde kopplas en eller flera aktörer som är intresserade av och beredda att agera som sammanhållande nav i kraft av sina verksamheter, erfarenheter och kunskaper. Validering Väst i Västra Götaland är en verksamhet som det finns all anledning att efterlikna. Den uthållighet och målmedvetenhet som kännetecknar verksamheten är förebildlig. En stödplattform i Skåne bör därför etablera ett nära samarbete med Validering Väst. Detta bör innefatta ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt gemensamt utvecklingsarbete. Vidare bör man agera koordinerat med varandra vad gäller dialog med Myndigheten för yrkeshögskolan med flera centrala myndigheter. Man bör även gemensamt arbeta för etablerandet av ett nationellt nätverk för regionala stödplattformar för validering runt om i landet. Stödplattformen bör utvecklas i nära samklang med övriga förstudier initierade av parterna inom Kompetenssamverkan Skåne. Detta för att kunna upptäcka och dra nytta av synergier; för att undvika etablerandet av likartade parallella, sinsemellan konkurerande, strukturer. För att tillförsäkra stödplattformen stabilitet, långsiktighet och förankring och därmed legitimitet bör grundfinansieringen ej baseras på projektmedel såväl erfarenhet som forskning talar för denna ståndpunkt. Etablerade kontakter Under de gångna månaderna har kontakt etablerats och diskussioner förts med följande aktörer/intressenter: Nätverk politiker inom vuxenutbildning, Kommunförbundet Skåne Nätverk för chefer inom vuxenutbildning, Kommunförbundet Skåne Nätverk för kommunernas arbetsmarknadsansvariga, Kommunförbundet Skåne Vuxenutbildningen, Lomma kommun Vuxenutbildningen, Lunds kommun Vuxenutbildningen, Skåne sydost Vuxenutbildningen, Ängelholms kommun SYV, Kristianstad kommun SYV-nätverk, Kommunförbundet Skåne SYV-nätverk vuxenutbildning, Skåne NV SYV-nätverk vuxenutbildning, Skåne SV SYV-nätverk, Landskrona stad

Vägledningscentrum, Malmö stad Finsam-nätverk, Region Skåne Finsam, Malmö Stad Utredare, FINSAM Hantverksjobb Skåne NV, Helsingborgs stad (ESF) Kompetensforum, Landskrona stad Rädda Barnens musikprojekt, Landskrona stad Valideringsansvarig, Vägledningscentrum Malmö högskola Sociologiska institutionen, Lunds universitet ABF, Malmö Folkuniversitetet Furuboda folkhögskola Lunds Ungdoms- och Hemgård Verksamhetsledare, Validering Väst, Västra Götaland Rektor, Bräckegymnasiet, Göteborgs stad Projektledare, Dala valideringscentrum Strateg, Marknadsområde syd, Arbetsförmedlingen Verksamhetsutvecklare, Marknadsområde syd, Arbetsförmedlingen Integrationsansvarig, Länsstyrelsen Skåne län Jämställdhetsansvarig, Länsstyrelsen Skåne län Strateg, Länsstyrelsen Skåne län Kommunförbundet Stockholms län Myndigheten för yrkeshögskolan SKL Skolverket Vård- och omsorgscollege Jobb och utbildning i Öresundsregionen, Köpenhamns kommun (Interreg) UFFA Fra ufaglært til faglært på rekordtid, Erhvervsskolen Nordsjælland (ESF) Under juni är ytterligare möten inplanerade, särskild fokus är då riktad mot kommunernas arbetsmarknadsenheter (motsvarande). Slutligen arrangeras den 2 juni En dag om Validering då vi förväntar oss en stor uppslutning från hela bredden av aktörer/intressenter i Skåne. Mer information om dagen står att finna på: http://www.kfsk.se/sidor/kurserochkonferenser/arkivochdoldasidor/kurserochkonferenser/2014 var/endagomvalidering.10744.html Jan Nilsson Projektledare validering 010-219 48 29 / 0708-82 84 51 jan.nilsson@kfsk.se