Cykeltrafikens huvudnät åtgärder och vägvisning

Cykeltrafikens huvudnät åtgärder och vägvisning 2012-06-04

PM CYKELTRAFIKENS HUVUDNÄT UPPDRAG Arvika huvudcykelnät UPPDRAGSNUMMER 2392088000 UPPDRAGSLEDARE Roger Johansson UPPRÄTTAD AV Krister Isaksson/Christina Wahlgren/Magnus Wackerfeldt DATUM 2012-06-04 VERSION 1.0 Bakgrund Cykeltrafiken har en ökande betydelse i tätortens trafiksystem. Insikten om dess fördelar ökar och intresset för att gynna cykeltrafiken tilltar, såväl på nationell som på lokal nivå. För att öka attraktion och effektivitet för cykeltrafiken fordras ett utpekat huvudnät för cykeltrafik. Huvudnätet för cykeltrafik ska vara sammanhängande, gent, ge hög framkomlighet, ge god tillgänglighet, hög trygghet och god trafiksäkerhet. Det ska vara lätt att välja cykeln, användbarhet och lust att utnyttja huvudnätet ska stå i fokus. Det ska finnas gott om säkra och väl fungerande cykelparkeringar på platser som cyklister gärna väljer att använda. I ett väl fungerande huvudnät för cykeltrafik ställs höga krav på drift och underhåll. Sweco har fått i uppdrag att dels identifierar ett huvudcykelvägnät i Arvika dels inventera detta huvudnät med avseende på grundläggande kvaliteter, analysera inventerade data och föreslå åtgärder för att uppnå målen. Vidare omfattar Swecos uppdrag att föreslå vägvisning till viktiga start- och målpunkter. Mål Ange vilka åtgärder som bör prioriteras i det utpekade huvudnätet för cykeltrafik för att stödja ett ökat och säkert cyklande i Arvika. Förutsättningar Geografiskt behandlas enbart det utpekade huvudcykelvägnätet. I planen ses cykeln i första hand som ett transportmedel och inte som ett medel för rekreation och träning. Cykelplanen omfattar hela infrastrukturen för cykeltrafiken, dvs. dels en fysisk plan med ett huvudnät för cykeltrafiken och förslag till platser där cyklisternas förhållanden behöver förbättras dels planeringsprinciper för t.ex. detaljutformning och vägvisning. I flera av dessa punkter hänvisas till redan utgivna handböcker, råd och riktlinjer, exempelvis GCM-handboken. Cykelplanen ska också vara ett hjälpmedel vid prioriteringar och ekonomiska bedömningar. Ansvarsfördelning Arvika kommun ansvarar för cykelvägar inom centralorten och subcentra inom kommunen. Trafikverket ansvarar för allt utanför planlagda områden och längs med sina egna vägar. 1 (14) memo01.docx 2012-03-28 S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 695 60 00 Fax +46 (0)8 695 63 70 www.sweco.se S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr 556507-0868 Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen K r i st er I sa k ss on Trafikplanerare Telefon direkt +46 (0)8 696 50 48 Mobil +46 (0)72 716 50 48 krister.isaksson@sweco.se ROGR \\fsgot006\projekt\2317\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 bearbetade data - cykel\inventering\analys\pm_120604.docx

Resultat/Nulägesbeskrivning Huvudcykelnät Inventeringen av huvudcykelvägnätet visar att Arvika har ett väl utbyggt och fungerande cykelvägnät. Huvudcykelvägnätet är dock inte sammanhängande utan cyklister hänvisas då och då till cykling i blandtrafik och cykling genom parkeringsplatser vilket påverkar både cyklisternas framkomlighet, trygghet och säkerhet. Exempelvis till de viktiga målpunkterna Ingesund och Ingestrand saknas det bitvis cykelvägar. Bild 1 Ingesundsvägen, saknad länk i cykelvägnätet Huvudcykelnätet är inte alltid så gent som det skulle kunna vara utan cyklisterna måste till och från göra omvägar. Vid några centrala och viktiga målpunkter finns brister både vad gäller framkomlighet och tillgänglighet t.ex. järnvägsstationen och centrum. För att passera järnvägsstationen tvingas cyklister cykla genom parkeringsplatser samt på gångytan framför stationen. 2 (14) memo01.docx 2012-03-28 PM CYKELTRAFIKENS HUVUDNÄT 2012-031 ROGR \\fsgot006\projekt\2317\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 bearbetade data - cykel\inventering\analys\pm_120604.docx

Bild 2 A & B, Järnvägsstationen, ett avbrott i cykelvägen och en besvärlig passage för de som ska cykla förbi I centrum finns åtskilliga enkelriktade gator som tvingar cyklisterna att ta till synes omotiverade omvägar. Enkelriktningen har ju satts upp för att styra motorfordonstrafiken i vissa riktningar och inte cykeltrafiken, tyvärr blir detta ändå konsekvensen för cykeltrafiken. På delar av de centrala cykelstråken är utrymmet, bredden, på de gemensamma gång- och cykelbanorna allt för litet. Mest kritisk är sträckan utmed Repslagaregatan där bredden på gångoch cykelbanan är altför smal för att på ett säkert och funktionellt sätt kunna hantera dubbelriktad gång- och cykeltrafik. Bild 3 För smal gång- och cykelbana utmed Repslagaregatan 3 (14) memo01.docx 2012-03-28 PM CYKELTRAFIKENS HUVUDNÄT 2012-031 ROGR \\fsgot006\projekt\2317\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 bearbetade data - cykel\inventering\analys\pm_120604.docx

I dagsläget saknas det cykelvägvisning av huvudcykelnätet, det finns endast ett fåtal skyltar på ett fåtal platser. Detta gör det svårt att orientera sig och veta vart de olika cykelvägarna leder till och hur långt det är till olika målpunkter. Vägvisning är särskilt viktigt när det gäller att hjälpa och vägleda nya cyklister och turister. Inventeringen av cykelnätet genomfördes i början av april 2012. Vid denna tidpunkt var det inte möjligt att bedöma vinterväghållningen av cykelnätet. På stora delar av nätet var sandupptagningen gjord vid inventeringstillfället. Drift och underhåll är av stor betydelse för cyklisters säkerhet och komfort. Drygt 40 procent av cyklisters singelolyckor kan relateras till drift och underhåll och singelolyckor utgör mer än 70 procent av alla cykelolyckor (VTI). Det är framförallt halkbekämpning samt sandsopning som är viktig för cyklisters säkerhet. Problempunkter/Detaljutformning Detaljutformningen av cykelinfrastrukturen är mycket viktig för cyklister, både vad gäller framkomlighet, säkerhet och komfort. Inventeringen av huvudcykelnätet visar att få cykelpassager är hastighetssäkrade, detta är av stor vikt både för cyklisters säkerhet och framkomlighet. Majoriteten av olyckor mellan bilister och cyklister sker vid korsningspunkter. Bild 4 Exempel på gång- och cykelöverfart över fyra körfält utan hastighetssäkring 4 (14) memo01.docx 2012-03-28 PM CYKELTRAFIKENS HUVUDNÄT 2012-031 ROGR \\fsgot006\projekt\2317\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 bearbetade data - cykel\inventering\analys\pm_120604.docx

Kantstensöverkörningar, stolpar och träd som står för nära, onödiga sidoförskjutningar och tvära radier, dålig sikt, avsaknad av markeringar i körbanan, bilhinder och bommar medför både ett irritationsmoment och risk för sämre säkerhet, framkomlighet och bekvämlighet. När det gäller cyklisters framkomlighet så innebär att stanna eller minska hastigheten i onödan att man sedan måste förbruka ny energi för att återgå till den önskade hastigheten. Att från 20 km/t bromsa in till stillastående och sedan accelerera upp till 20 km/t igen motsvarar i energiåtgång ca 80-100 meter cyklad sträcka. Bild 5 Onödig och smal sidoförskjutning av cykelvägen, se hur man väljer att gena över gräsytan 5 (14) memo01.docx 2012-03-28 PM CYKELTRAFIKENS HUVUDNÄT 2012-031 ROGR \\fsgot006\projekt\2317\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 bearbetade data - cykel\inventering\analys\pm_120604.docx

Bild 6 Bilhinder på cykelvägen som försämrar cyklisters framkomlighet och säkerhet Bild 7 Vid en av Arvikas viktigaste målpunkter, järnvägsstationen, råder stor brist på cykelparkeringsplatser När det gäller cykelparkering så är detta en viktig faktor i den goda cykelstaden. Det är ju så enkelt att varje cykelresa börjar och slutar med en parkerad cykel. Utan väl ordnade cykelparkeringar blir resultatet att cyklar parkeras på alla möjliga platser och där de ofta utgör ett problem för renhållningen eller är i vägen för gående. Ordnade, rätt lokaliserade samt säkra cykelparkeringar höjer däremot statusen och uppmärksammar cykling. Inventeringen visar att det är brist på cykelparkeringar vid bl. a järnvägsstationen, i centrum samt vid idrottsplatsen Vik. Belysning av cykelvägen saknas på sträckan ut mot Ingestrands badplats. 6 (14) memo01.docx 2012-03-28 PM CYKELTRAFIKENS HUVUDNÄT 2012-031 ROGR \\fsgot006\projekt\2317\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 bearbetade data - cykel\inventering\analys\pm_120604.docx

Åtgärdsförslag Åtgärdsförslagen syftar dels till att skapa ett sammanhängande och vägvisat huvudcykelnät dels till att komma till rätta med de identifierade problempunkterna. Målet är att skapa en attraktiv cykelinfrastruktur med god framkomlighet och säkerhet, systemet ska vara enkelt att använda och orientera sig i. Det ska också vara lätt och säkert att parkera cykeln. Inventeringen och efterföljande analys har lett fram till ett förslag på 15 nya länkar. Länkarna är dels sträckor där det i dag saknas en separerad cykelförbindelse mellan två cykelvägar dels sträckor där det huvudnätet föreslås dras om i ny sträckning. Se detaljerad lista och karta över länkar i bilaga. Ett viktigt åtgärdsförslag är att se över de centrala delarna i Arvika för att komma till rätta med de onödig omvägar som de enkelriktade gatorna i centrum innebär för cykeltrafiken. En annan trafikreglering, motriktade cykelbanor etc. kan vara åtgärder som kan användas för att förbättra cyklisternas tillgänglighet och framkomlighet. Målsättningen bör vara att det ska vara lätt och enkelt att cykla i de centrala delarna av i Arvika. Karta 1 Huvudcykelnät, förslag till nya cykelvägar samt särskilt utredningsområde, se även bilaga. PM CYKELTRAFIKENS HUVUDNÄT 201 2-031 7 (14) ROGR \\fsgot8\projekt\231 7\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 bearbetade data - cykel\inventering\analys\pm_1 20604.docx

Övriga föreslagna punktåtgärder, 133 stycken, handlar bl. a om att hastighetssäkra cykelpassager över körbanor i form av förhöjda passager och genomgående cykelbanor. Åtgärden syftar till att skapa såväl ökad säkerhet som bättre framkomlighet för cyklister. Denna åtgärd kommer även gående tillgodo då gående och cyklister ofta har gemensamma passager. Figur 1 Principlösning för hastighetssäkrad passage och genomgående cykelbana Vidare finns i dagsläget ett stort antal bilhinder i form av bommar tvärs över cykelvägarna. Dessa är inte särskilt cykelvänligt utformade utan innebär alltid mer eller mindre framkomlighets- och säkerhetsproblem för cyklister. Lämpligen tas dessa hinder bort alternativt utformas på sådant sätt att cyklister lätt kan passera hindren. Inventeringen pekar vidare ut ett antal platser där cykelparkeringar föreslås byggas ut. Järnvägsstationen, centrum, idrottsplatsen Vik är några av platserna där cykelparkeringarna bör byggas ut. Ett antal platser med dålig sikt har identifierats och där åtgärderna är allt ifrån beskärning av buskar till att ändra anslutningarna av cykelvägarna till tunnelpassagerna. Belysning föreslås längs cykelvägen ut mot Ingestrands badplats. Då drift och underhåll är av stor betydelse för cyklisters framkomlighet, komfort och säkerhet föreslås att huvudcykelnätet inventeras i sin helhet en gång om året. Vidare att kriterierna för snö- och halkbekämpning samt sandsopning och röjning av växtlighet se över och en höjning av standarden sker. Då cykelvägnätet även delas av gående är detta en åtgärd som även kommer dem tillgodo. Se detaljerad lista och karta över punkter i bilaga. 8 (14) memo01.docx 2012-03-28 PM CYKELTRAFIKENS HUVUDNÄT 2012-031 ROGR \\fsgot006\projekt\2317\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 bearbetade data - cykel\inventering\analys\pm_120604.docx

Cykelvägvisning Målpunktslistan tar upp mål som både är intressanta för arbetspendlare, turister och ungdomar med fritidsaktiviteter. Att visa att det finns möjligheter att cykla är inte minst viktigt. Det finns exempel från andra orter där vanecyklister i åratal tagit samma rutt tills de med hjälp av ny karta eller skyltar inser att det finns genare eller på andra sätt bättre alternativ. En annan kategori som är betjänt av vägvisning är naturligtvis fotgängare, både i allmänhet för att inse att nätet finns och för att orientera sig. Att få svart på vitt via skyltarna att det inte är så långt till dit man har sitt ärende väcker också förhoppningsvis insikten om att man inte behöver ta bilen. Man kan jämföra med bilvägvisning och skyltning för parkering eller med tidtabeller och linjekartor i kollektivtrafiken alla trafiksystem behöver förklaras eller visas upp för att trafikanterna ska kunna utnyttja det på bästa sätt. Vägvisning ska inte användas i marknadsföringssyfte för näringsidkare, man som marknadsföring för systemet i sig fungerar det bra för att locka nya trafikanter! Vägvisningsprinciper Det är oerhört viktigt att påbörjad vägvisning fullföljs fram till målet. Med detta som utgångspunkt gäller det att man någorlunda begränsar utbredningen för visningen av respektive ort så att inte allt visas överallt. Det blir snart ohållbart mängdmässigt och därmed varken särskilt lätt att ta till sig eller estetiskt tilltalande. Principen är att Centrum utgör navet i Arvika. Från de olika stadsdelarna och från ändpunkterna på stråken visas Centrum. Vägvisningen upphör en bit från den tänkta randen för centrumområdet; Järnvägsgatan, Magasinsgatan, Jakobsgatan och Styckåsgatan. Man vägvisar den för trafikanten bästa vägen. I de fall det inte spelar någon roll hur man åker bör man inte vägvisa. Väghållaren kan givetvis i vissa situationer välja att styra trafiken en viss rutt, men sällan är det motiverat att göra så för cyklister. Målpunkter som stadsdelar och inrättningar behandlas relativt lika och vägvisas ut från centrumranden. Därutöver är stadsdelarna sammanbundna med varandra som fälgen på ett cykelhjul; exempelvis Prästängen med Rosendal, Rosendal med Graninge, Graninge med Taserud. Det finns några mål som getts något utökad vägvisning jämfört med övriga. Dessa är sjukhuset, Rackstamuseet och fordonsmuseet. Sjukhuset utgör dels en geografisk riktning som man kan orientera sig efter och hänföra andra, icke visade, mål till. Dels är det naturligtvis en arbetsplats med vad det innebär av cykelpendling dit. Vägvisning till sjukhuset startar i de båda södra hörnen av centrumområdet. Nämnda museer visas från järnvägsstationen. För att få överblick över att vägvisningen blir konsekvent ritas en så kallad stam-/grenplan upp, se bilaga. Man ser förenklat huvudvägarna som stammarna där vägvisningen löper och grenar av sig till målen. Varje mål ges en egen färg (om möjligt) och går som man skulle köra: till höger i färdriktningen. I exemplet nedan är Centrum röd (vägvisas åt nordöst), Västra Sund orange (vägvisas åt väster) och Mikaelikyrkan lila (vägvisas åt söder). 9 (14) memo01.docx 2012-03-28 PM CYKELTRAFIKENS HUVUDNÄT 2012-031 ROGR \\fsgot006\projekt\2317\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 bearbetade data - cykel\inventering\analys\pm_120604.docx

Figur 2 Utsnitt ur stam-/grenplan. Korsning 2 är Prästgårdsvägen/Mikaeligatan. Avstånd Avstånd är en viktig parameter inte minst för cyklister och fotgängare. Grundläggande är att man räknar avståndet till en mittpunkt av målet ifråga. För Arvikas centrum har det definierats som järnvägsstationen. Alla andra målpunkter har också getts en geografisk eller demografisk tyngdpunkt. Syftet med att visa avståndet till mittpunkten är att man inte ska behöva bli besviken när man når den närmaste randen och har ärende på andra sidan orten. Det kan i vissa fall vara avsevärd skillnad. Avståndsmätning i korsningarna utgörs av noden mitt i korsningen. Även om det skulle behövas fyra stolpar på var sida av en större korsning innebär det att samtliga skyltar får samma avstånd fram till målet. För det mesta har detta endast teoretisk betydelse eftersom avrundningen gör att 35 meter inte får genomslag. Angående avrundning av avståndsangivelser, se kapitel Vägvisningstabell. 10 (14) memo01.docx 2012-03-28 PM CYKELTRAFIKENS HUVUDNÄT 2012-031 ROGR \\fsgot006\projekt\2317\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 bearbetade data - cykel\inventering\analys\pm_120604.docx

Vägvisningstabell Knutpunkterna i systemet markeras och numreras. Det är i första hand korsningar där cykelstråk möts eller stråkens ändpunkter. När man i framtiden projekterar cykelvägvisningen och bestämmer var stolparna ska stå är det sannolikt att man kommer att identifiera fler platser där det behöver vara stolpar. Då dessa ska få identiteter för att särskiljas föreslår vi att a, b, c osv. tillsammans med platsnumret används. Numren återfinns för övrigt på stam-/grenplanen. Tabell 1 Utdrag ur vägvisningstabellen På listan finns parametern Målriktning, vilket är den riktning i det stora perspektivet från korsningen som man ska cykla för att komma till målet. I senare skede med projektering ska man först bestämma var stolpar ska stå och därefter ange målriktning för varje skylt på stolpen. Där har man möjlighet att styra flödet genom större korsningar genom att välja att visa det ena eller andra sättet att ta sig diagonalt över platsen. Det kan alltså stå t.ex. Ö eller N för samma mål på olika stolpar i korsningen beroende på lämpligaste rutt. I sista hand avgör entreprenören på plats bästa vridning för att det ska uppfattas korrekt på platsen. Det är ju inte ovanligt att man utformat en bred anslutning för att underlätta svängande och/eller att det finns en kurva nära korsningen. Avståndet till ett mål utgår från i kartan närmaste nod. För att få ut avståndet i korsningen längre bort från målet adderar man avståndet i förra noden med avståndet mellan noderna. Dessa avstånd à la bilatlas (blå i bilden som följer) finns på en separat karta i pdf-format. 11 (14) memo01.docx 2012-03-28 PM CYKELTRAFIKENS HUVUDNÄT 2012-031 ROGR \\fsgot006\projekt\2317\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 bearbetade data - cykel\inventering\analys\pm_120604.docx

Figur 3 Utsnitt ur stam-/grenplanen med platsnummer och avstånden mellan dessa Sweco har föreslagit en modell där man upp till 1 km visar avståndet med en decimal. Mellan 1 och 5 km visas halva kilometertal. Från 5 km och uppåt visas hela km. Dessa beräkningar ligger med i vägvisningstabellen och kan enkelt justeras om man önskar ha annan indelning. 12 (14) memo01.docx 2012-03-28 PM CYKELTRAFIKENS HUVUDNÄT 2012-031 ROGR \\fsgot006\projekt\2317\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 bearbetade data - cykel\inventering\analys\pm_120604.docx

Genomförande Olika principer När det gäller genomförande av de olika åtgärdsförslagen kan olika principer väljas. Det kan handla om kostnadseffektivitet, storleken på problemet, tematisk inriktning eller att åtgärda stråk för stråk. Sweco rekommenderar principen att åtgärda stråk för stråk. Genom att ta ett samlat grepp och dels åtgärda de saknade länkar dels åtgärda punktproblemen på sträckan erhålls ett sammanhängande stråk som håller hög standard och kan stå som modell för övriga stråks utbyggnader. Principen är enkel att kommunicera med omgivningen och ger ett påtagligt avtryck i trafiksystemet. Denna princip får naturligtvis inte hindra att man passar på att göra åtgärder på andra stråk om sådana möjligheter dyker upp (detaljplaner, ledningsarbeten, gatuåtgärder osv.) Förslag till prioriteringsordning 1. Ingestrands badplats/camping Lycke (Mötterudsvägen). Denna sträcka innefattar utbyggnad av stråken nr 9, 10, 14 och 15 samt de punktåtgärder som identifierats på sträckan, se karta i bilaga. På detta sätt skapas ett sammanhängande och funktionellt stråk med god kvalitet mellan Ingestrands badplats och de centrala delarna av Arvika. Stråket passerar Ingesunds musik- och folkhögskola, bostadsområdet Dottevik, arbetsplatsområdet Lycke samt Styckåsvägen samt Såguddens Museum vilket gör att stråket kommer att ha betydelse för såväl arbetspendling, turism som rekreation. 2. Sjukhuset. Denna sträcka bör prioriteras då sjukhuset är en stor arbetsplats och bör finnas tillgänglig för anställda och allmänhet. 3. Rackstadsmuseet. Innebär en ny och genare dragning av cykelstråket mellan Rackstadsmuseet och Fjaestadsvägen, se stråk nr 4 på karta i bilaga. Föreslagen sträckning innebär att cyklister slipper färdas i blandtrafik på villagator. Tillgängligheten och orienterbarheten till en viktig målpunkt i kommunen ökar. Stråket riktar sig främst till cykelturism men innebär även förbättringar för delar av Taserud och vidare färd mot centrala Arvika. Översyn och utredning av centrum i Arvika för att skapa bättre framkomlighet och tillgänglighet för cykeltrafik ska pågå parallellt med övrigt arbete. 13 (14) memo01.docx 2012-03-28 PM CYKELTRAFIKENS HUVUDNÄT 2012-031 ROGR \\fsgot006\projekt\2317\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 bearbetade data - cykel\inventering\analys\pm_120604.docx

Förslag till hur vägvisningen kan genomföras Vägvisningen är nu föreslagen för de stråk som redan finns i Arvika. Den förutsätter inga utbyggnader av nätet. Det går senare utmärkt att tillföra andra och nya vägar, justera stam- /grenplanen och ändra avstånden. Det kan inte nog framhållas att påbörjad vägvisning ska fullföljas fram till målet. Det innebär att all cykelvägvisning bör sättas upp samordnat, i synnerhet på en plats som Arvika där målen visas på förhållandevis långt avstånd. Antingen man väljer att använda vägvisare med en rad per skylt eller tabellvägvisare finns beprövade metoder att senare göra förändringar om det skulle vara påkallat av utbyggt nät. Bild 8 Exempel på enradiga vägvisare, Kalmar. Foto: Östran Figur 4 Utseende för cykelvägvisning enligt gällande Vägmärkesförordning 14 (14) memo01.docx 2012-03-28 PM CYKELTRAFIKENS HUVUDNÄT 2012-031 ROGR \\fsgot006\projekt\2317\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 bearbetade data - cykel\inventering\analys\pm_120604.docx

16

6 Förslag ny GC-sträckning/GC väg Primärt cykelnät 13 10 9 14 15 0 250 500 125 Meters

16

56 57 74 114 81 Framkomlighetsåtgärd Hastighetssäkrad passage Parkering 75 79 80 78 77 83 85 84 86 Sikt Övrigt Belysning 88 87 Primärt cykelnät 116 117 128 127 125 130 118 120 126 124 123 122 115 89 132 133 91 90 0 250 500 125 Meters

16

56 57 Framkomlighetsåtgärd Hastighetssäkrad passage Parkering Sikt Övrigt 74 75 6 114 79 80 78 77 83 88 87 13 81 85 84 86 Konflikt med gående Belysning Förslag ny GC-sträckning/GC väg Primärt cykelnät 10 116 117 128 127 125 130 118 120 126 124 123 122 9 115 89 14 132 133 91 90 15 0 250 500 125 Meters

Punkter ID Art Besk Åtgärd Kommentar Prio Förskjut anslutningarna från 0 5 Siktproblem vid tunnelanslutning tunnelmyningen 1 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 2 2 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 3 3 Framkomlighetsproblem, bommar Ta bort grinden 4 3 Framkomlighetsproblem, bommar Ta bort en bom 5 1 Korsning Hastighetssäkrad passage 6 1 Korsning/längsgående passage Hastighetssäkrad passage 7 3 Framkomlighetsproblem, bommar Ta bort en bom 8 1 Korsning Hastighetssäkrad passage 9 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 10 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 11 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 12 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 13 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 14 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 15 3 Framkomlighetsproblem, kanter, tvära radiergenomgående gc-banan 16 1 Längsgående passage över infart Väjningsskylt + målning, LTF 17 5 Siktproblem, buskar Röjning 18 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 19 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 20 1 Korsning Hastighetssäkra passage, inför väjningsplikt. 21 1 Korsning Bredda upp inkl cykelöverfart Hastighetssäkrad passage, går det att förändra till-/frånfart till lastkaj? 22 1 Korsning + utfart tunga fordon 23 3 Framkomlighetsproblem, kanter Genomgående gc-banan 24 1 Längsgående passage över infart Väjningsskylt + målning, LTF 25 1 Längsgående passage över infart Väjningsskylt + målning, LTF 26 1 Längsgående passage över infart Väjningsskylt + målning, LTF 27 1 Korsning Hastighetssäkrad passage 28 3 Framkomlighetsproblem, snäv kurva/radie Genomgående gc-banan BLAD1 2009-01-29 1 (6) \\fsgot006\projekt\2317\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 Bearbetade data - cykel\inventering\analys\sammanställning

29 3 Framkomlighetsproblem, kanter Genomgående gc-banan 30 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 31 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 32 1 Korsning Stopplikt för korsande biltrafik 33 1 Korsning Stopplikt för korsande biltrafik 34 3 Framkomlighetsproblem, bommar Ta bort en bom 35 3 Framkomlighetsproblem, bommar Ta bort en bom 36 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 37 5 Siktproblem, buskar Räta ut kurvan o klipp buskar 38 3 Framkomlighetsproblem, tvär kurva/radie Räta ut kurva/schikan 39 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 40 1 Siktproblem, anslutning Klipp buskar, se p 29 41 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 42 1 Korsning Hastighetssäkrad passage Fel färg på punkt i karta! 43 1 Korsning Hastighetssäkrad passage 44 1 Korsning Hastighetssäkrad passage 45 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 46 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 47 3 Framkomlighetsproblem, tvär kurva/radie Bredda upp cykelbanan + anslutning 48 1 Korsning Hastighetssäkrad passage 49 Saknas. 50 7 Konflikt med gående Bredda gc-banan & separera 51 1 Längsgående passage över infart Nytt stråk föreslås 52 3 Framkomlighetsproblem, kanter Nytt stråk föreslås 53 1 Längsgående passage över infart Nytt stråk föreslås 54 3 Framkomlighetsproblem, kanter, tvär radie Nytt stråk föreslås 55 7 Konflikt med gående Bredda gc-banan & separera 56 1 Längsgående passage över infart Ta bort parkering och gör gc-banan 57 1 Längsgående passage/korsning Genomgående gc-banan 58 1 Korsning Hastighetssäkrad passage 59 3 Framkomlighetsproblem, bommar Ta bort en bom 60 1 Korsning Genomgående gc-banan 61 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 62 5 Siktproblem, anslutning Genomgående gc-banan 63 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan BLAD1 2009-01-29 2 (6) \\fsgot006\projekt\2317\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 Bearbetade data - cykel\inventering\analys\sammanställning

64 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 65 3 Framkomlighet, smal passage Bredda upp gc-banan 66 5 Siktproblem, anslutning Klipp häck 67 3 Framkomlighetsproblem, tvär passage Bredda och räta ut gc-banan 68 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 69 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 70 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 71 9 Konflikt med bil Måla upp cykelbanan Skylta och ev. måla för GC-prio 72 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 73 3 Framkomlighetsproblem, bommar Ta bort en bom 74 1 Passage förbi Parkering Separera från P-yta Lösning genom länk nr 6 75 8 Belysning saknas Komplettera med belysning 76 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 77 1 Korsning hastighetssäkrad passage 78 1 Passage över jvg-spår Används spåren? Annars ta bort 79 1 Korsning Hastighetssäkrad passage 80 3 Framkomlighetsproblem, kanter, tvär radie Se p 79 81 1 Korsning/passage Hastighetssäkrad passage 82 9 Kombinerad infart/tvär kurva Annan anslutning av stråket Behövs infart? Separera GC från infart. 83 1 Korsning/längsgående passage Genomgående gc-banan 84 10 Cykelparkering Anordna vid idrottsanläggning 85 10 Cykelparkering Anordna vid folkets park. 86 2 Passager saknas Ordna anslutningar från gator till cykelbana Skapa anslutningar till angränsande villagator 87 1 Korsning/längsgående passage Väjningsskylt + målning innan cykelöverfart i till- och frånfart 88 1 Korsning Väjningsskylt + målning innan cykelöverfart i till- och frånfart 89 1 Passage/anslutning till gata Sänk Ks på längre sträcka 90 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 91 3 Framkomlighetsproblem, bommar Ta bort en bom 92 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 93 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 94 1 Korsning/passage/diagonal Förhöjd korsning 95 3 Framkomlighet, kanter, tvära kurvor Se p 94 BLAD1 2009-01-29 3 (6) \\fsgot006\projekt\2317\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 Bearbetade data - cykel\inventering\analys\sammanställning

96 3 Framkomlighet, smal passage Bredda, genomgående gc-bana 97 3 Framkomlighetsproblem, kanter, tvära kurvoflytta stråket till södra sidan om lekplatsen 98 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 99 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 100 3 Genomgående gc-banan 101 1 Korsning/passage Hastighetssäkrad passage 102 3 Framkomlighetsproblem, smalt, buskar Genomgående gc-banan 103 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 104 1 Korsning/passage Genomgående gc-banan 105 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 106 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 107 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 108 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 109 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan Väjningsskylt + målning innan cykelöverfart i till- och frånfart 110 1 Korsning 111 1 Korsning/Passage Hastighetssäkrad passage 112 10 Parkering Utöka Utöka/ordna antal platser 113 10 Parkering Utöka 114 5 Siktproblem, anslutning runt hörn Klipp häck, spegel 115 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan Hastighetssäkrad passage (4 körfält), bredda 116 1 Korsning 117 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 118 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 119 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 120 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 121 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 122 1 Längsgående passage över infart Genomgående gc-banan 123 3 Framkomlighetsproblem, kanter,små ramperse p 117 124 3 Framkomlighetsproblem, kanter,små ramperse p 117 125 3 Framkomlighetsproblem, kanter,små ramperse p 117 126 3 Framkomlighetsproblem, kanter,små ramperse p 117 127 3 Framkomlighetsproblem, kanter,små ramperse p 117 BLAD1 2009-01-29 4 (6) \\fsgot006\projekt\2317\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 Bearbetade data - cykel\inventering\analys\sammanställning

128 3 Framkomlighetsproblem, kanter,små ramperse p 117 129 0 Fel 130 9 Korsning över jvg-spår Förse spåren "gummiflänsar" Hur frekvent används spåren? 131 3 Framkomlighetsproblem, dålig linjeföring Räta ut GC-banan Ersätt upptrampad genväg 132 1 Korsning Hastighetssäkrad passage Utförs lämpligen i samband med ny länk nr 14 133 3 Framkomlighetsproblem, tvära kurva/radie Rätas ut Utförs lämpligen i samband med ny länk nr 14 134 135 136 137 138 139 140 BLAD1 2009-01-29 5 (6) \\fsgot006\projekt\2317\2392088_arvika_trafikutredni\000\04 Bearbetade data - cykel\inventering\analys\sammanställning

Länkar ID Art Besk Kommentar Pri 0 o 1 2 Förslag till ny länk i parkområdet Skapa ett längre, gent o sammanhängande stråk 2 2 Förslag till ny (delvis) länk förbi Palmviken Ersätter stråket genom köpcentrat 3 2 Förslag till förlängning av cykelbana in i C Skapa ett sammanhängande stråk till C 4 2 Förslag till delvis ny länk mot Taserud Kompletterande med skyltning till Rackstadsmus. 5 2 Förslag till ny C-väg längs Styckåsgatan Ersätter Viksgatan, sammanhängande cykelstråk 6 2 Ny gc-väg genom skogen över P Används frekvent idag via en upptrampad stig 7 2 Ny gc-väg längs bef. gata. Ersätter cykling i blandtrafik 8 2 Dragning runt stadsparken på bef. stråk. Mindre konflikt med gående/flanörer i parken 9 2 Förslag till ny länk genom Dottevik Skapa ett sammanhängande stråk 10 2 Förslag till ny tvärförbindelse Skapa ett sammanhängande stråk, förutsätter stråk nr 9 11 2 Förslag till ny(gammal) länk Används idag via passage över ny rabatt. 12 2 Förslag till ny GC-väg förbi stationen Skapa ett sammanhängade stråk 13 2 Förslag till ny GC-väg mot Solvik Målpunkter som Folkets Park, Ishall 14 2 Förslag till ny länk mot Ingesund/Ingestrand Gent och sammanhängande 15 2 Förslag till ny GC-väg till camping Ersätter cykling i blandtrafik 16 2 Förslag till ny GC-väg längs Christian Erikssons väg Skapa säkrare skolväg BLAD 1 28 (6) 2009-01 -29 \\fsgot006\projekt\231 7\2392088_Arvika_trafikutredni\000\04 Bearbetade data - cykel\inventering\analys\sammanställning