Bokslut 2017 Fullmäktige 28.5.2018
1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 3 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER... 5 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 5 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN... 11 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI... 12 6 UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN... 14 7 KOMMUNENS PERSONAL... 14 8 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA... 16 9 MILJÖFAKTORER... 16 10 KOMMUN- OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN... 17 11 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN... 19 11.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys... 19 11.2 Finansiering av verksamheten... 24 11.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den... 27 12 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER... 30 13 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI... 31 14 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN... 37 15 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER... 38 16 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 42 16.1 Förvaltningsavdelningen... 42 16.2 Utvecklingsavdelningen... 55 16.3 Bildningsavdelningen... 79 16.4 Omsorgsavdelningen... 111 16.5 Avdelningen för miljö och teknik... 136 17 BUDGETUTFALL... 153 17.1 Driftekonomidelens utfall 2017... 153 17.2 Resultaträkningsdelens utfall 2017... 158 17.3 Investeringsdelens utfall 2017... 160 17.4 Finansieringsdelens utfall 2017... 173 17.5 Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt... 174 18 BOKSLUTSKALKYLER... 175 19 NOTER TILL BOKSLUTET... 183 19.1 Noter angående upprättandet av bokslutet... 183 19.3 Noter till resultaträkningen... 184 19.4 Noter till balansräkningen... 187 19.5 Noter angående säkerheter, ansvarsförbindelser och arrangemang som inte har tagits med i balansräkningen... 193 19.6 Noter angående personalen och revisors arvode... 196 19.7 Noter till koncernbokslutet... 198 20 SÄRREDOVISADE BOKSLUT... 204 20.1 Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden... 204 20.2 Vattenaffärsverkets inverkan på finansiering av verksamheten... 205 20.3 Kimitoöns vattenaffärsverk... 206 21 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER OCH VERIFIKAT... 236 22 BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE... 237 23 BILAGA; PERSONALRAPPORT... 237 2
1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Bokslutet för år 2017 visar ett överskott på 1,89 miljoner euro. Det betyder att Kimitoöns kommun fortsätter att göra överskott för nionde året i rad. De ackumulerade överskottet (tidigare års över/underskott) stiger till 17,3 miljoner euro. Budgeten för år 2017 utgick från ett underskott på 2,23 miljoner euro. Till det goda resultatet bidrog några faktorer som inte kunde tas i beaktande fullt ut vid uppgörande av budgeten för 2017. Kommunen fick 1,5 miljoner euro mera i skatter än budgeterat och räntekostnaderna var 111 571 euro lägre tack vare den låga räntenivån. Som försäljningsvinst från fastighetsförsäljning fick kommunen 1,19 miljoner euro och specialsjukvården blev 970 000 euro billigare. Personalkostnaderna underskred budgeten, främst på grund av konkurrenskraftsavtalet. Delvis beror utvecklingen också på att alla ledigförklarade tjänster och befattningar inte har kunnat besättas eller inte ansetts nödvändiga att besättas i detta skede. Driftsbudgeten i skick Verksamhetsbidraget uppgår till 94,0 procent av det budgeterade, d.v.s. en underskridning på 2,58 miljoner euro. Verksamhetens kostnader understiger budgeten med drygt 1,5 miljon euro och verksamhetsintäkterna överstiger budgeten med drygt 900 000 euro. Kostnadskontrollen har alltså fungerat väl. Årsbidraget blev 5,22 miljoner och täcker därmed avskrivningarna på 3,48 miljoner euro. Årsbidraget utvisar storleken av den interna finansiering som kan användas för investeringar, placeringar och amortering av lån. Utgångspunkten är att kommunens internt tillförda medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort som avskrivningarna. Investeringar och lån Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 6,77 miljoner euro. Skuldbördan ökade från 21,24 miljoner euro till 24,20 miljoner euro, eller från 3 092 euro per invånare till 3 561 euro per invånare. Under året färdigställdes bl.a. renoveringen av Kimito hälsostation och utvidgningen av hälsocentralsjukhuset samt renoveringen av Amosparkens skolgård. Personal Den 31.12.2017 hade Kimitoöns kommun 577 (584 år 2016) anställda, varav 439 (443 år 2016) tillsvidare anställda och 138 (141 år 2016) tidsbundet anställda som vikarier eller tillfälligt extra anställda. De tillsvidare anställdas antal har alltså minskat med fyra jämfört med situationen året innan medan de tidsbundet anställdas antal har ökat med tre. Totalt hade personalens antal 31.12 minskat med sju. Framtiden Kimitoöns kommuns resultat har uppvisat överskott flera år i rad. Resultatet för 2017 visar ett överskott på 1,89 miljoner euro, vilket vi är mycket nöjda med. Vi har lyckats bra med att planera och verkställa ekonomin och verksamheten. Samtidigt kan dock konstateras att till det goda resultatet bidrog några extraordinära faktorer som inte förväntas upprepas årligen. Sådana är bland annat försäljningsvinster för försäljning av fast egendom samt betydligt lägre specialsjukvårdskostnader än budgeterat. Kommunens stabila ekonomi hjälper oss att anpassa oss till den planerade vård- och landskapsreformen. En stark ekonomi möjliggör en utveckling av verksamheten och tjänster samt genomförande av nödvändiga investeringar även i fortsättningen. I investeringar gäller det att beakta att kommunens ekonomi kommer att halveras ifall reformen förverkligas samt att kommunens invånarantal minskar årligen. En förändrad åldersstruktur medför även minskade skatteinkomster i framtiden. Framtida investeringar ska förstärka kommunens livskraft och hänföra sig till verksamhet som ligger på kommunens ansvar och hör till kommunens uppgifter också efter landskaps- och vårdreformen. Världsekonomin växer på bred font och de ekonomiska utsikterna har stärkts särskilt inom euroområdet. Den ekonomiska utvecklingen i Finland har varit snabbare än väntat. Enligt finansministeriets prognos som sträcker sig till 2019 avtar den ekonomiska tillväxten i Finland från nuvarande till ungefär två procent. Arbetskostnaderna per enhet stiger, dock måttfullare än hos våra konkurrenter, vilket stärker ytterligare den finländska produktionens konkurrenskraft. Enligt ministeriets uppskattning kommer den förbättrade 3
sysselsättningen och höjda inkomstnivån att öka konsumtionen år 2018. Den gynnsamma konjunkturen ökar skatteinkomsterna, vilket stärker såväl statsekonomin som kommunekonomin. Uppgångsfasen undanröjer dock inte den strukturella obalansen i den offentliga ekonomin och den offentliga ekonomins inkomster räcker inte till för att täcka utgifterna. Vi kommer inte att bli av med den offentliga sektorns underskott under den gynnsamma konjunkturen. (Finansministeriets publikation 42a/2017) Den ekonomiska tillväxten i Finland påverkar också kommunernas ekonomi. Samfundsskatteintäkterna har under 2017 varit exceptionellt bra och också Kimitoöns kommuns skatteinkomster ökade betydligt under fjolåret. Det ökande servicebehovet som följd av befolkningens åldersstruktur samt det minskande invånarantalet utgör en utmaning för kommunens ekonomi även i fortsättningen. Kommunen behöver i fortsättningen kunna effektivera verksamheten och anpassa ekonomin med tanke på den planerade landskapsreformen samt utvecklingen av invånarantalet. Kimitoöns kommunfullmäktige har godkänt kommunens strategi i mars 2017. Avdelningarna och verksamhetsenheterna har uppgjort sina egna arbets- och verksamhetsplaner i linje med målsättningarna och åtgärderna i strategin. Under våren 2018 har kommunens ledningsgrupp följt upp hur strategin har förverkligats i kommunen. Kommunstyrelsen och -fullmäktige får ta del av uppföljningsrapporten senast i augusti 2018. Kimitoöns kommuns första välfärdsberättelse färdigställdes 2017. Välfärdsberättelsen är ett informationspaket som utarbetats tillsammans av kommunens olika sektorer och som handlar om kommuninvånarnas hälsa och välfärd samt faktorer som påverkar dessa. Välfärdsberättelsen görs upp en gång per fullmäktigeperiod och uppdateras årligen. Den fungerar som ett redskap för kommunens strategiarbete samt för den årliga planeringen och uppföljningen. I fortsättningen är det landskapets uppgift att sammanställa den regionala välfärdsberättelsen i samarbete med de berörda kommunerna. Representanter för Kimitoöns kommun deltar aktivt via olika arbetsgrupper i beredningen av landskaps- och vårdreformen under 2018. I landskapen tillsätts från den 1.7.2018 ett tillfälligt beredningsorgan bestående av tjänstemän med ansvar för att bereda påbörjandet av landskapets verksamhet och förvaltning. Beredningsorganet utövar sin beslutanderätt tills landskapsfullmäktige inleder sin verksamhet i januari 2019. I fråga om beredningen av reformen ska vi fortsättningsvis fästa särskild vikt vid att trygga och utveckla de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna i Åboland. Eftersom den planerade reformen är mycket omfattande krävs det tillräckliga resurser och kunskap för att kunna genomföra reformen. Ändringen ställer speciellt stora krav på kommunikation och förändringsledarskap. Ifall reformen blir av övergår samtliga anställda inom social- och hälsovården i Kimitoöns kommun till landskapens tjänst. Personalen ska informeras om ändringen både lättförståeligt, realistiskt och tillräckligt ofta. Personalens frågor ska kunna besvaras och oro bemötas. Personalen behöver bli hörd och gemensamma diskussioner och bearbetning ska reserveras tillräckligt mycket tid. Även personalen som blir kvar i kommunens tjänst behöver få tillräckligt med stöd i förändringen. Ifall reformen blir av kommer den att påverka kommunens uppgifter, personal, ekonomi och organisation. Kimitoön 17.3.2018 Anneli Pahta Kommundirektör 4
2 ALLMÄNNA UPPGIFTER Administrativa området Kimitoöns kommun är belägen på Kimitoön i sydöstra delen av Egentliga Finland. Kommunen består sedan 1.1.2009 av de tidigare kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samt Hitis skärgårdsområde. Kommunen gränsar till Sagu, Salo, Pargas, Raseborgs och Hangö kommuner. Kommunens totalareal uppgår till 2.801 km2, varav markarealen utgör 687 km2, havsarealen till 2 103,22 km2 och insjövattenarealen till 11 km2. I kommunen finns 3 fastställda delgeneralplaner, 6 stranddelgeneralplaner, 47 detaljplaner och 70 stranddetaljplaner. Strandlinjen uppgår till ca 2 600 km. Befolkning och befolkningsutveckling Kommunens befolkning uppgick 31.12.2017 till 6 795 personer (6 868 året innan), en minskning med -73 (-41 året innan) personer under året. Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har varit negativ alla år sedan 1980. Befolkningsminskningen beror på en ofördelaktig befolkningsstruktur, d.v.s. en hög medelålder. Detta medför hög mortalitet och låg nativitet. Årligen föds kring 50 barn medan det årligen dör kring 100 personer. Under de senaste åren har det skett en liten men stabil nettoimmigration. 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Reformerna på kommunfältet fortsätter. Reformerna har pågått sedan 2012-2013, då det började med kommunstrukturreformen. Våren 2014 gjorde partierna en helomvändning i fråga om social- och hälsovården och skapade en modell för hela landets social- och hälsovård. Ett år senare, våren 2015 blev det riksdagsval, och vårdreformen sköts över på nästa regering. Den nuvarande regeringen har satt som mål i regeringsprogrammet att en vårdreform ska genomföras under innevarande mandatperiod. Social och hälsovårdsreform enligt läget februari-mars 2018 Landskaps- och vårdreformen innebär att nya landskap inrättas, att social- och hälsovårdens strukturer, tjänster och finansiering reformeras och att nya uppgifter överförs till landskapen. Avsikten är att reformen ska träda i kraft 1.1.2020. I fortsättningen ordnas den offentliga förvaltningen i Finland på tre nivåer. Dessa är staten, landskap och kommunen. De självstyrande områdena (landskap) bildas utifrån nuvarande landskapsindelningen. Det inrättas 18 självstyrande områden (landskap) som ordnar alla social- och hälsovårdstjänsterna inom området. Till landskapen överförs också andra uppgifter från NTM-centralerna, arbets- och näringsbyråerna, regionförvaltningsverken, landskapsförbunden och andra samkommuner och kommunerna Detta minskar betydligt antalet olika organisationer som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården och kommunernas gemensamma lagstadgade organisationer när uppgifterna överförs från närmare 190 olika ansvariga myndigheter till 18 nya landskap. Då kan tjänster styras bättre som en regionalt balanserad helhet. Målet är att erbjuda människor tjänster på mer lika villkor, minska skillnader i välfärd och hälsa och dämpa kostnadsökningar. Basservicen förstärks och informationsteknologin utnyttjas bättre. Staten har det primära ansvaret för finansieringen av de landskapen. Flerkanalsfinansieringen av social- och hälsovården förenklas och människornas valfrihet i fråga om tjänster ökas. Målet för reformen är att överbrygga en stor del av hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna. Syftet är att cirka 3 miljarder euro av regeringens besparingsmål på 10 miljarder euro ska nås genom social- och hälsovårdsreformerna fram till år 2029. En förutsättning för att nå sparmålet på tre miljarder euro är att kostnaderna i fortsättningen växer med endast 0,9 procent per år. Nu växer de med 2,4 procent per år. 5
(bild finns enbart på finska) Sektorsövergripande landskap Från och med 1.1.2020 överförs vid sidan av social- och hälsovården följande uppgifter till de nya landskapen: social- och hälsovård räddningsväsende och miljöhälsovård utvecklande av landsbygden och främjande av jordbruket finansiering och uppgifter som sammanhänger med odlarstödet utvecklande och finansiering av näringslivet och innovationsomgivningarna vissa planerings- och finansieringsuppgifter gällande trafiken styrning och planering av områdesanvändningen samt planläggning i landskapet främjande av landskapets identitet och kultur övriga regionala tjänster som ska ges med stöd av lagen. Huvudlagarna i anslutning till reformen Det omfattande arbetet med att bereda landskaps- och vårdreformen pågår för närvarande. De huvudlagar som gäller reformen är följande: Lagen om ordnande av social- och hälsovård Införandelagen Landskapslagen Lagarna om finansiering o lagen om landskapens finansiering o lagen om statsandel för kommunal basservice Lagarna om beskattning De lagar som gäller personalen Vallagstiftningen Lagarna om allmän förvaltning Åland Landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården behandlas samtidigt i riksdagen under våren 2018. 6
Kimitoöns organisation från 1.1.2012: Fullmäktige Den högsta beslutanderätten i kommunen tillkommer fullmäktige. Fullmäktige i Kimitoöns kommun består av 27 ledamöter vilka valdes i kommunalvalet 2017 enligt följande politiska fördelning: Parti Röster 2017 % Valda C SDP Fri samverkan Gröna SFP VF SAML SAF 257 493 780 221 1 757 257 121 28 6,6 12,6 19,9 5,6 44,9 6,3 3,1 0,7 2 3 6 1 13 2 - - SAMMANLAGT 3 914 100,0 27 Fullmäktigepresidiets sammansättning juni 2017 maj 2021 Ordförande Veijo Lücke (fs) Företagare I vice ordförande Jan-Erik Enestam (sfp) Minister, pensionär II vice ordförande Inger Wretdal (sfp) Fil.mag. III vice ordförande Bo Vilander (sdp) Elmontör Fullmäktiges sammansättning juni 2017 maj 2021 Namn Yrke Parti Centern i Finland r.p. (2) 7
Kaitala Harri Kallonen Kalevi, gruppordförande Jordbrukare Jordbrukare, företagare C C Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (3) Kulla Ann-Marie Sundqvist Johan, gruppordförande Sjukskötare Pensionär SDP SDP SDP Vilander Bo Elmontör Fri Samverkan (5) Friman Rune, gruppordförande Hollsten Jari Lücke Veijo Manelius Maria Viljanen Kim Företagare Företagare Företagare Församlingsmästare Företagare, montör FS FS FS FS FS Gröna förbundet r.p. (1) Lang Eija Specialsjukskötare Gröna Svenska folkpartiet i Finland r.p. (13) Blomqvist Jonas Enestam Jan-Erik, gruppordförande Fabritius Helena Guseff Niklas Karlsson Jill Liljeqvist Wilhelm Lindroos Kristian Oksanen Michael Simola Fredrik Sjöblom Patrik Wendelin Kim Wilson Daniel Wretdal Inger Vänsterförbundet r.p. (1) Antikainen Esko Wass Tomy, gruppordförande Personlig tränare Minister, pensionär Agrolog Sjöbevakare, lärare Byråsekreterare, kulturaktiv Vice VD Företagare, lantmäteriingenjör Generalsekreterare Tradenomstuderande Företagare Företagare Företagare Fil.mag. Pensionär Pol.mag. Ön (1) Salonen Janne *) Företagare Ön *) Salonen representerade Fri samverkan då han valdes in i fullmäktige, men trädde ur gruppen för att bilda fullmäktigegruppen Ön i slutet av november 2017. Fullmäktige sammanträdde 6 gånger och protokollförde sammanlagt 74 ärenden. Kommunstyrelsens sammansättning juni 2017 maj 2019 Namn Yrke Parti Ordförande Wilhelm Liljeqvist I vice ordförande Rune Friman II viceordförande Daniel Wilson Vice VD Företagare Företagare SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP VF VF SFP FS SFP Helena Fabritius Ghita Edmark Maria Manelius Ann-Marie Kulla Harri Kaitala Tomy Wass Agrolog Ordförande, SFP Kimitoön Församlingsmästare Sjukskötare Jordbrukare Pol.mag. SFP SFP FS SDP C VF 8
Kommunstyrelsen sammanträdde 12 gånger och protokollförde 178 ärenden. Redovisningsskyldiga organ och tjänste-/befattningshavare Nämnder Revisionsnämnden Ordförande Kristian Lindroos Vice ordförande Janne Salonen Sekreterare Krister Rehn (BDO) Centralvalnämnden Ordförande Leif Byman Vice ordförande Börje Salonen Sekreterare förvaltningschef Erika Strandberg Bildningsnämnden Ordförande Hanna Guseff Vice ordförande Mika Lehtinen Föredragande bildningschef Mats Johansson Kultur- och fritidsnämnden Ordförande Rabbe Lindblom Vice ordförande Jonas Blomqvist Föredragande fritidschef Bo-Eric Ahlgren, kultursekreterare Hanna Mehtonen-Rinne Omsorgsnämnden Ordförande Niklas Guseff Vice ordförande Knut-Mikael Hellbom Föredragande omsorgschef Maria Wallin Tekniska nämnden Ordförande Helena Fabritius Vice ordförande Janne Salonen Föredragande teknisk chef Greger Lindholm Bygg- och miljötillsynsnämnden Ordförande Kim Viljanen Vice ordförande Roger Hakalax Föredragande tillsynschef Dan Renfors, ledande miljösekreterare Sonja Lindström Näringslivsnämnden Ordförande Kalevi Kallonen Vice ordförande Jill Karlsson Föredragande utvecklingschef Gunilla Granberg Skärgårdsnämnden Ordförande Daniel Wilson Vice ordförande Andrea Granroth Föredragande turismchef Benjamin Donner Sektioner Svenska skolsektionen Ordförande Kristina Hakola-Wass Vice ordförande Hanna Guseff Föredragande bildningschef Mats Johansson 9
Suomenkielinen koulujaosto Ordförande Mika Lehtinen Vice ordförande Taina Tilvis Föredragande bildningschef Mats Johansson Förrättningssektion Ordförande Helena Fabritius Föredragande Direktion Vattenverkets direktion Ordförande Roger Hakalax Vice ordförande Helena Fabritius Föredragande vd Raimo Parikka 10
4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Förhandsuppgifter om kommunernas bokslutsprognoser 2017 Kommunekonomin stärktes, men förväntningarna infriades inte Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2017 visar att den kommunala ekonomin stärktes i fjol, men förväntningarna infriades inte helt. Den bedömningen gör Kommunförbundet i sin analys av förhandsuppgifterna om boksluten. Analysen baserar sig på de uppgifter som Statistikcentralen publicerade på onsdagen. Räkenskapsperiodens resultat för 2017 förbättrades enligt bokslutsuppgifterna med cirka 200 miljoner euro, men blev ändå 500 miljoner euro mindre än vad som uppskattades i kommunekonomiprogrammet i höstas. Också förhoppningarna om att lånestocken för hela kommunsektorn skulle krympa förblev en önskedröm, säger Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen. Kommunsektorns verksamhetskostnader minskade i fjol med i genomsnitt 1,0 procentenheter, bland annat till följd av åtgärderna i konkurrenskraftsavtalet, överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA och kommunernas egna sparåtgärder. Kommunernas skatteinkomster ökade år 2017 med 2,0 procent på riksnivå. Ökningen blev sammanlagt 450 miljoner euro. Samtidigt minskade ändå statsandelarna med 3,3 procent, dvs. med 300 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat var negativt i 60 kommuner. Alla dessa kommuner hade färre än 100 000 invånare. Kommunsektorns utgifter har inte minskat så mycket som Finansministeriet förutspått, så fjolårets statsandelsnedskärningar har varit överdimensionerade. Då statens finansieringsandel minskat har finansieringen av basservicen i allt högre grad fallit på kommunerna, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio. För tillfället finns det 295 kommuner på fastlandet. Bra finansiell balans år 2017 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, som beskriver den finansiella balansen i kommunekonomin, blev 250 miljoner euro på plus. Det betyder att kommunsektorns finansiella ställning för första gången på länge är i balans. Förändringen beror på kommunernas stränga ekonomiska disciplin, välavvägda investeringar och den gemensamma balanseringspolitiken för hela offentliga sektorn, säger Henrik Rainio, direktör för Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet. Kommunernas och samkommunernas lånestock växte år 2017 med sammanlagt cirka 150 miljoner euro, dvs. 0,9 procent. Kommunernas lånestock minskade visserligen med 100 miljoner euro, men samtidigt ökade samkommunernas lånestock med 250 miljoner till följd av stora sjukhusinvesteringar. Lånestocken minskade i kommuner med över 100 000 eller färre än 2 000 invånare. I de övriga kommunerna fortsatte skuldsättningen. För närvarande uppgår kommunernas och samkommunernas lånestock till 18,3 miljarder euro. Utsikterna för kommunekonomi försvagas Enligt den budgetenkät som kommunerna besvarat kommer skatteinkomsterna och statsandelarna år 2018 inte att växa just alls, medan verksamhetskostnaderna ökar med omkring en miljard euro. År 2019 blir ett lika svårt år enligt kommunernas uppskattning. Fjolåret verkar bli exceptionellt, eftersom kommunernas ekonomi tydligt försvagas redan i år. Enligt kommunernas uppskattningar ökar investeringarna i år med en femtedel. Därför finns det en risk för att lånestocken börjar växa igen, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina. Det eftersatta underhållet i kommunsektorn har undersökts också i Kommunförbundets och FCG:s färska utredning. I utredningen görs bedömningen att kommunkoncernerna har ett kalkylerat eftersatt underhåll på 4 miljarder euro att täcka enbart för verksamhetslokalernas och fastigheternas del. Det eftersatta underhållet växer fortfarande. För att investeringarna ska kunna finansieras måste kommunerna ha en fortsatt god inkomstutveckling och utgifterna måste hållas under kontroll. Kommunernas inkomstbas får 11
inte försvagas ytterligare genom statliga åtgärder, eftersom också vård- och landskapsreformen innebär många osäkerhetsmoment för kommunernas ekonomi under de närmaste åren, säger Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen. (Kommunförbundets pressmeddelande 7.2.2018) 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Bakgrund I uppläggningen av bokslutet har i tillämpliga delar följts bokföringslagen, bokföringsförordningen samt kommunallagen, samt andra bindande bestämmelser och rekommendationer. Kommunens bokslut för år 2017 innehåller resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt bilageuppgifter, budgetförverkligandet samt verksamhetsberättelsen. I och med ändring i kommunallagen från maj 2007 bör kommunen upprätta ett fullständigt koncernbokslut innehållande resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt noter till dem. Ett kommunalt affärsverk bör åtskiljas i bokföringen varför Kimitoöns vattenaffärsverks bokslut presenteras skilt som en bilaga till kommunens bokslut. Vattenaffärsverket ingår i de officiella bokslutshandlingarna. Allmänt Äldreomsorgens fastigheters investeringsbehov, och speciellt Almahemmets investering har diskuterats under hela året. I november 2016 beslöt kommunstyrelsen att en helhetsbedömning av social- och hälsovårdsreformens konsekvenser särskilt med avseende på fastighetsinvesteringar ska göras med snabb tidtabell, senast till mars 2017. I mars 2017 beslutade fullmäktige vänta på tilläggsinformation till mötet i maj. I maj remitterade fullmäktige ärendet för ny beredning så att ärendet behandlas i samma takt som behovsutredningen och fastighetsplanen. I september beslutade fullmäktige lägga fastighetsplanen på is i väntan på regeringens proposition om social-, hälsovårds- och landskapsreformens samt i väntan på de begärda konsekvensutredningarna gällande alternativa lösningar. Kommunstyrelsen beslutade i oktober 2017 föreslå för fullmäktige att Almahemmet förses med ett nytt brandlarmsystem och att det i lokaler som används av effektiverat serviceboende installeras ett sprinklersystem. Fullmäktige beslutade i oktober enligt kommunstyrelsens förslag och att vänta på resultat av de utredningar som fullmäktige begärt. NHG Consulting Oy gavs som uppdrag att utreda investeringsbehovet inom äldreomsorgen. Kommunstyrelsen beslöt i november tillsätta en arbetsgrupp som stöd för kommundirektören i vidare förhandlingar i frågan. I mars 2017 godkände fullmäktige kommunens nya strategi för åren 2017-2021 och i december välfärdsberättelsen för åren 2017-2021. I maj godkände fullmäktige den nya förvaltningsstadgan, ägarpolitiska riktlinjer, koncerndirektiv och direktiv för god förvaltnings- och ledningssed. Även ett nytt direktiv för intern kontroll godkändes. Kommunstyrelsen beslöt i februari föreslå för fullmäktige att införa servicesedlar inom tillfällig vård i hemmet, regelbunden och fortgående vår i hemmet, effektiverat serviceboende för äldre och inom gruppfamiljedagvård. Fullmäktige beslutade i frågan i mars. Under sommaren 2017 slutfördes kommunens köp av markområden i Dalsbruk. Enligt kommunstyrelsen och fullmäktiges beslut köpte kommunen för 300 000 euro ett markområde på ca 154 700 m2 och ett vattenområde på ca 202 900 m2. Kommunen fick under året av Konestiftelsen ett köpeanbud på ett 128,60 ha stort skogsskifte i Kulla. Fullmäktige godkände köpeanbudet i juni 2017. Fullmäktige godkände under året även försäljningen av veterinärfastigheten i Engelsby till köpare Lillgården Ab som driver i lokaliteterna ett privat gruppfamiljedaghem. Under senhösten 2016 inleddes arbetet med att uppdatera den interna hyran. Kommunen har inte tidigare haft något avkastningskrav på sin hyra så i september fastställde kommunstyrelsen ett avkastningskrav på 6 % som tillämpas på interna hyran fr.o.m 1.1.2018. Ekonomi Budgetberedningen för år 2017 utgick ifrån en minskning på 1,2 miljoner euro i statsandelar. För personalkostnaderna beräknades en nollökning och för köp av tjänster en minskning på två procent. För 12
understöd och bidrag beräknades en minskning på drygt 10 % som led i att utkomststöden flyttas från kommunerna till FPA. Inom äldreomsorgen uppstod i maj plötsligt ett stort behov av platser inom institutionsvården och effektiverat serviceboende och vårdplatser behövde hittas inom den privata sektorn. Omsorgsnämnden anhöll om tilläggsanslag på 160 000 euro för köp av tjänster samt för beviljande av servicesedlar. I september 2016 tog fullmäktige beslut om renovering och tillbyggnad av Kimito hälsostation. I investeringsbudgeterna för år 2016 och 2017 fanns upptaget 2,1 miljoner euro respektive 2,0 miljoner euro för projektet. Anbudens totalsumma, inklusive arkivutrymmen, uppgick till 4,40 miljoner euro. Fullmäktige beslöt att för åren 2016 och 2017 öka anslaget till 4,45 miljoner euro för byggnadskostnaderna. Investeringen färdigställdes vid årsskiftet 2017-2018 och totala kostnaden blev 4,71 miljoner euro. Investeringsbudgeten för år 2017 uppgick till totalt 7,0 miljoner euro. Den största enskilda investeringen under år 2017 var renoveringen och tillbyggnaden av Kimito hälsostation. Under flera år har inomhusluften i Kimito skolcenter varit dålig och i samband med mätningar under våren 2017 upptäcktes fuktskador. Gymnastiksalen måste åtgärdas med medel ur investeringspotten för totalt 290 000 euro. Investeringsbudgeten underskreds med ca 1 miljon euro. Förvaltningsavdelningen underskred investeringsbudgeten med 74 000 euro, utvecklingsavdelningen med knappa 45 000 euro, bildningsavdelningen överskred med 13 500 euro, omsorgsavdelningen underskred med drygt 360 000 euro, samhällstekniska enheten underskred med 265 000 euro och fastighetsenheten överskred med 667 000 euro. Vattenaffärsverket underskred sin investeringsbudget med 439 000 euro. Några av investeringsprojekten, främst inom fastighetsenheten har överskridit sina budgeterade medel men totalt hölls investeringarna inom fullmäktiges beviljade ramar. Resultaträkningen för år 2017 visar ett årsbidrag på 5,22 miljoner euro mot det ursprungligen budgeterade 1,27 miljoner euro och 1,11 miljoner euro i den ändrade budgeten. Orsaken till det goda resultatet är försäljningsvinster på 1,19 miljoner euro för skogsförsäljning till Kone stiftelsen och fastighetsförsäljningar, 1,5 miljoner euro mera skatteintäkter och nästan 1 miljon euro mindre kostnader för specialsjukvården. Personalkostnaderna underskred budgeten med 1,5 miljoner euro. En orsak är att för obesatta läkar- och tandläkartjänster har budgeterats lön medan de facto det har använts hyresläkare varför kostnaden har bokförts under köp av tjänster. Även arbetsledigheter och obesatta tjänster har bidragit till lägre kostnader. Verksamhetens kostnader understiger den ändrade budgeten med drygt 800 000 euro. Verksamhetsbidraget uppgår till 94 procent av det budgeterade, d.v.s. en underskridning på 2,55 miljoner euro. Köp av tjänster överskreds med drygt 750 000 euro. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, till ett värde av drygt 1 miljon euro. Användningen av specialsjukvård var under året mycket lägre än budgeterat varför sjukvårdsdistriktet i september beslöt sänka Kimitoöns betalningsandelar under perioden oktober till december med 250 000 euro per månad. Den slutliga kostnaden för specialsjukvården var ca 9 miljoner euro. Inköp av material och förnödenheter underskred det budgeterade med 250 000 euro. Understöd och bidrag betalades ut enligt budget och övriga kostnader överskreds med 47 500 euro. Verksamhetsintäkterna överskrider budgeten med 1,5 miljon euro. Försäljningsintäkterna överskred det budgeterade med nästan 350 000 euro. Avgiftsintäkterna överskred det budgeterade med drygt 200 000 euro, understöd och bidrag underskred med 100 000 euro, övriga intäkter med 1,12 miljoner euro vilket beror av försäljningsvinsterna. Förvaltningsavdelningen underskred sin budget med 580 000 euro. Orsaken här beror av att försäljningsvinsten av skogsförsäljningen är bokförd på förvaltningsavdelningen. Utvecklingsavdelningen underskred sin budget med 15 000 euro, bildningsavdelningen överskred sin budget med knappa 26 000 euro och avdelningen för miljö och teknik exkl vatten underskred sin budget med drygt 1 miljon euro. På avdelningen för miljö och teknik finns bokfört försäljningsvinster från fastighetsförsäljningar. Omsorgsavdelningen underskred den ändrade budgeten med 1,04 miljoner euro och den ursprungliga budgeten med 880 000 euro. Kommunens likviditet har under de senaste åren varit stabil. För år 2017 fanns budgeterat nya lån på 7,5 miljoner euro. Projektet kring Kimito hälsostation var den stora orsaken till lånelyft. Kommunen lyfte under året 4 miljoner euro långfristigt lån och 2 miljoner euro kortfristigt lån. Vatten har inte lyft lån under 2017. 13
Kommunens totala skuldbörda ökade från 21,24 miljoner euro till 24,2 miljoner euro, eller från 3 092 euro per invånare till 3 561 euro per invånare. Kimitoöns Vatten gjorde ett underskott på 45 800 euro år 2017 vilket betyder att det sammanlagda underskottet från tidigare år nu är 79 000 euro. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar skall Kimitoöns vatten betala en årlig avkastning till kommunen men eftersom räntemarknaden är negativ har för år 2017 inte betalats någon avkastning. Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen och affärsverket gör varje år i samband med bokslutet upp en skuldsedel över lån som uppstått under året. Enligt styrelsens beslut är återbetalningstiden femton år och räntan enligt tolv månaders euribor per 31.12. Under år 2017 har Kimitoöns vatten inte lånat medel av kommunen. Per 31.12.2017 uppgår Kimitoöns vattens lån av kommunen till totalt 3,4 miljoner euro. Inkomstskatteprocenten för år 2017 var 19,75 procent och fastighetsskatteprocenten 1,1 procent för allmän och 0,41 procent för stadigvarande bostad. År 2017 visar ett överskott som förbättrar kommunens fria egna kapital. Styrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige i samband med bokslutet även godkänner anslagsöverskridningarna inom driftsekonomin och investeringarna. 6 UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN Det förnyade statsandelssystemet från 2015 innebär att Kimitoöns kommun förlorar 2,3 miljoner euro fram till år 2019. Från år 2020 ska de nya landskapen börja verka och finansieringsmodellen för stat-landskap-kommun är ännu oklar. Det kommer i alla fall att innebära att statsandelssystemet igen revideras. Det diskuteras också en modell med att ett nytt skatteslag som finansierar landskapen införs, utan att den totala skattegraden ökar. Kimitoöns kommun har i ekonomiplanen för 2018-2020 beaktat social- och hälsovårds- och landskapsreformen och vad reformen innebär för kommunens ekonomi. Ett ökat tryck på verksamhetskostnaderna och investeringarna finns att beakta. Då intäkterna från statsandelarna och skatterna minskar sjunker även årsbidraget vilket betyder att möjlighet till stora investeringar eller amorteringar inte längre finns. Investeringarna i ekonomiplanen finansieras i sin helhet med nya lån. För tiden 2018-2020 finns i ekonomiplanen upptagning av nya lån på 10,7 miljoner euro. Lånebördan skulle stiga till 26,1 miljoner euro, vilket innebär drygt 3 800 euro per invånare. Samtidigt kan konstateras att den nuvarande räntenivån är exceptionellt låg. Höjs räntenivån med en procentenhet skulle det betyda en ökad kostnad på ca 25-30 000 euro. Trycket på investeringar är stort eftersom fastighetsmassan är gammal och i behov av renoveringar. Under åren 2018-2020 finns planerade investeringar på 8,34 miljoner euro i ekonomiplanen. Under 2017 har stor vikt satts på utredningar och planering av äldreomsorgens fastigheter. Under hösten togs ett politiskt beslut om att förse Almahemmet med sprinklers och brandlarmsystem för att uppfylla kraven från räddningsverket. Renovering av fastigheterna finns upptaget i ekonomiplanen. Enligt den information som nu finns att tillgå skulle landskapen hyra fastigheterna av kommunerna under åren 2020-2022 med ett optionsår 2023. Efter detta är det oklart vad som händer med fastigheterna som fortfarande finns i kommunens ägo och som belastar kommunens finansiering genom lån och avskrivningar. 7 KOMMUNENS PERSONAL Personalstrategi Kimitoöns kommun har år 2009 godkänt en första personalstrategi. Personalstrategin uppdaterades under våren 2013 och en ny uppdatering är aktuell under vintern 2018. Personalstrategin baserar sig på samma värderingar som kommunens strategi öppenhet, aktivitet och förnyelse. Personalstrategin tar fasta på sex delområden; rekrytering, ledar- och medarbetarskap, arbetshälsa, avlöning och belöning, kunnande och yrkesskicklighet samt utvärdering och utveckling. Personalstrategins förverkligande utvärderas närmare i personalrapporten. 14
Personalens antal Personalens antal var 31.12.2017 577 (584 år 2016) anställda, varav 439 (443 år 2016) tillsvidare anställda och 138 (141 år 2016) tidsbundet anställda. Företagshälsovård Företagshälsovården köptes 2017 av Oy Dalmed Ab. Tjänsterna omfattade förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl.a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Från och med år 2017 har Dalmed förnyat sin prissättning så att företagen betalar enligt användning. DalMeds kostnader / enhet 0,78 % 32,95 % Bildning Koncern 48,58 % Miljö- och teknik Omsorg Sysselsatta 3,62 % 14,07 % 15
8 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott För skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra. Kommunen använder försäkringsmäklartjänster för upphandling av försäkringar. Försäkringsmäklartjänsterna upphandlades inom ramen för Kuntahankinnats ramavtal med en miniupphandling under hösten 2015. Ny försäkringsmäklare blev Rewenda Oy. Mäklarbolaget sköter i sin tur upphandlingen av försäkringar åt kommunen. Försäkringsupphandlingen gjordes under vintern 2016. Inför upphandlingen gicks kommunens hela försäkringsskydd igenom och kompletterades. Alla kommunens försäkringar finns efter upphandlingen i OP Pohjola. Kommunen har under år 2011 gjort upp och godkänt en beredskapsplan. Tjänstemän med beredskapsansvar deltar regelbundet i utbildningar kring beredskap och krishantering. Största dagliga risken för verksamhetsavbrott finns för vattenförsörjningens del. Kimitoöns Vatten har berett sig på risker genom att göra en omfattande krisplan, vilken också tillämpats då det varit läckor och problem med vattenförsörjningen. Finansieringsrisker Av finansieringsriskerna är ränterisken den största. Kommunens låneportfölj och låneskydd gås årligen igenom och granskas för att vara kostnadseffektivt. Kommunen har under våren 2017 tillsammans med finansinstituten gått igenom låneportföljen med beaktande av räntenivån och skyddsgraden. Av kommunens låneportfölj var i maj 2017 drygt 30 procent skyddat genom ränteskydd eller med fast ränta. Skyddsgraden kommer under kommande två år att sjunka till under 10 procent. Kommunstyrelsen har i maj 2017 slagit fast att målsättningen är att 30-50 procent av lånen ska vara skyddade och att man strävar efter att lyfta nya lån till fast ränta på så lång tid som möjligt. Miljörisker Till miljöriskerna hör främst risker förknippade med havet och med vattenförsörjningen. En oljeolycka i havet utanför Kimitoöns kust skulle medföra avsevärda skador på natur och företagens verksamhetsförutsättningar. Risker av typen omfattande elavbrott, oljeolyckor, gasolyckor och motsvarande hanteras i kommunens beredskapsplan. Övriga risker Till övriga risker kan hänföras risker som hänför sig till verksamhetsförutsättningar så som den minskande befolkningen, stora förändringar i beskattningsunderlaget, förlorandet av skärgårdstillägg samt följder av andra politiska linjedragningar på nationell nivå. Att förbereda sig på dessa hör till den kontinuerliga ekonomiskstrategiska verksamheten i kommunen. 9 MILJÖFAKTORER Av kommunens hela fastighetsyta på ca 48 499 m² uppvärms ca 45 560 m² eller drygt 94 % med koldioxidneutrala eller förnyelsebara bränslen. Sedan kommunerna på Kimitoön fusionerades 2009 har övergången till koldioxidneutrala bränslen eller andra uppvärmningssätt som betraktas som klimatvänliga, betytt ett minskat CO2 utsläpp. En ytterligare större minskning kan konstateras i och med att också privata aktörer har anslutit sig till de fjärr- och områdesnät som byggts upp i kommunen. Kimitoöns kommun har sedan 2010 följt med CO2 utsläppen genom en beställd rapport. Utvecklingen har varit en aning mindre utsläpp årligen, men jämförelsen är svår. Kimitoöns kommun placerar sig i mitten av 16
jämförelsekommuner både då man ser till kommuner med liknande befolkningstal och ungefär likande näringsliv. CO2 utsläppen per capita är under medeltalet i motsvarande kommuner. Kommunen gör numera också en uppföljning på värme och elförbrukningen på de största fastigheterna som kommunen äger. Uppgifterna kommer att publiceras på webbsidan. Följande steg i utvecklingen är att uppvärmningsbehovskorrigera förbrukningsuppgifterna. Avloppsvattenreningen, reningsverkets utsläppsplats och olika sorters effektiviseringsåtgärder inom kommunaltekniken har varit föremål för diskussion under flera år. Sammankopplandet av vatten- och avloppslinjerna på ön färdigställdes under 2016. All avloppsvattenrening sker i Tyska holmens reningsverk. Reningsverket har fungerat bra och reningsresultaten är goda. Man kan sammanfatta reningsverket på Tyska holmen i följande sifferserie jämfört med situationen som rådde då man hade tre reningsverk. Siffrorna är teoretiska. Medeltalet av miljöpåverkan 2010-2015 Miljöpåverkan 2017 Utsläpp kg/a kg/a Ändring % CODCr 17 751 7 665-57 % BOD7atu 4 230 1 168-72 % Kok.P 230 25-89 % Kok.N 10 917 8 395-23 % Ammoniumkväve 6 692 2 336-65 % Fast substans 7 480 2 081-72 % Mängd avloppsvatten, m3/a 385 485 423778 10 % En centralisering av rening av avloppsvattnen innebar också bättre ekonomi, vilket också är en del av hållbar utveckling. Kommunalt anordnad slamhantering från slamavskiljare och slutna tankar inleddes 2013 och har fortsatt. Under 2017 renades totalt 8 476,5 m³ varav den kommunalt anordnade insamlingen stod för 7 650,90 m³. Slaminsamlingsverksamheten har stabiliserat sig och andelen fastigheter där det finns oklarheter är numera mycket litet. Avfallshanteringen är ett miljöarbete i allra högsta grad även om det har förekommit länge. På Kimitoön har avfallsmängderna minskat, vilket är positivt. Minskningen beror med stor sannolikhet på ökad återvinnig, kompostering och bättre sortering. Under 2017 insamlades drygt 1750 ton blandavfall på Kimitoön. Mängderna var 2016 drygt 1592 ton, 2015 drygt 1900 ton, 2014 drygt 1920 ton, 2013 drygt 1940 ton och 2012 nästan 1970 ton. År 2017, styrdes allt avfall till förbränning. I kommunen finns en återvinningscentral. Den har förverkligats med stödfinansiering och verkar som arbetsgivare för långtidsarbetslösa. För miljön är dock återvinningen den mest betydande verkningen. Projektet kördes i gång under 2015, förväntningarna är stora. Kimitoön har hittills saknat en plats där man centralt kan sköta återvinning av material. Vindparksdelgeneralplanen med 29 st. vindkraftverk för Nordanå-Lövböle är under arbete. Vindkraft är s.k. grön energi och byggandet möjliggör, om utvecklingen är den väntande, att det på Kimitoön produceras grön energi i en omfattning som klart överstiger öns elkonsumtion. 10 KOMMUN- OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYNEN Kommunstyrelsen har den 25.4.2017 godkänt direktiv för den interna kontrollen. Den interna kontrollen berörs även i kommunens förvaltningsstadga. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Kommunstyrelsen har givit separata verkställighetsdirektiv som innefattat stipulationer om 17
ekonomiska resurser, uppföljning och prioriteringar, budgetens bindande nivåer, kontoplan, direktiv till enheterna om utnämnande av ansvarspersoner, direktiv om upphandling av varor och tjänster, redovisning av beviljade bidrag och direktiv om utbetalningar. Enheterna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för mottagande och godkännande av räkningar. Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i kommunens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och kommunstyrelsen. Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Avdelnings- och enhetscheferna följer upp målsättningarnas förverkligande i sitt dagliga arbete och leder arbetet så att målsättningarna uppnås. Strategins förverkligande och de centrala målsättningarna uppföljs också genom att de behandlas på fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndordförandenas informella möten i form av aftonskolor och seminarier. Hanteringen av tillgångar regleras av att kommunstyrelsen fastställt kontotecknarrätter. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Anskaffningar, avtal och egendomsförvaltning Gällande anskaffningar har lag och förordningar följts. Dessutom har man då det gäller anskaffningar utnyttjat Kommunförbundets Kuntahankinnat-tjänst. Kommunens avtal och andra väsentliga handlingar har förvarats i mappar i låsta skåp med begränsad tillgänglighet. Övervakningsansvaret över avtalsvillkor och tider har ålagts vederbörande tjänsteinnehavare. Kommunen inledde under slutet av år 2013 samarbete med Lindorff Oy Ab. Lindorff sköter sedan början av år 2014 kommunens indrivningar. Den fasta egendomen är försäkrad och försäkringsskyddet gås årligen igenom. Ett fastighetsregisterprogram har skaffats och tagits i bruk under 2011. Registerprogrammet är ett viktigt redskap för fastighetsskötseln och den interna kontrollen för fastigheternas del. Kommunens alla immateriella och materiella tillgångar finns införda i ett program för anläggningstillgångar. Programmet är en del av ekonomisystemet och gör den ekonomiska uppföljningen av tillgångarna smidig och tydlig då varje tillgång specificerats skilt och händelserna bokförs genast på tillgången. Övrigt Enligt det uppdaterade koncerndirektivet tar kommunstyrelsen två gånger per år del av dottersamfundens verksamhet, per 31.8 och 31.12 (bokslut). Inom koncernen har revisionssamfunden förenhetligats så att alla dotterbolag nu har samma revisorssamfund som kommunen. 18
11 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal 2017 2016 1 000 1 000 Verksamhetsintäkter 8 506 8 092 Tillverkning för eget bruk 5 Verksamhetskostnader -48 657-49 262 Verksamhetsbidrag -40 146-41 170 Skatteinkomster 23 382 22 398 Statsandelar 22 148 23 042 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 0 10 Övriga finansiella intäkter 32 24 Räntekostnader -195-219 Övriga finansiella kostnader -6-12 Årsbidrag 5 215 4 074 Avskrivningar och nedskrivningar -3 479-3 579 Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat 1 736 495 Bokslutsdispositioner 157 164 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 1 893 659 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 17,5 % 16,4 % Årsbidrag / Avskrivningar, % 149,9 % 113,8 % Årsbidrag, euro/invånare 767 593 Invånarantal 6795 6868 11.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys Den officiella resultaträkningen visar ett verksamhetsbidrag på 40,15 miljoner euro och ett årsbidrag på 5,22 miljoner euro. De planenliga avskrivningarna uppgår till 3,48 miljoner euro. Avskrivningsdifferensen minskar under året med 157 000 euro. Överskottet för räkenskapsåret 2017 är 1,89 miljoner euro. Årsbidraget utvisar storleken av den interna finansiering som kan användas för investeringar, placeringar och amortering av lån. Årsbidraget är den bästa mätare för uppskattning huruvida de internt tillförda medlen är tillräckliga. Utgångspunkten är att kommunens internt tillförda medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort som avskrivningarna. I följande bild framgår årsbidragets utveckling under de sex senaste åren. 19
Intäkter och kostnader för verksamheten Intäkterna för verksamheten inbringade sammanlagt 8,51 miljoner euro jämfört med 8,09 miljoner euro året innan. Kommunens försäljningsintäkter uppgick till 1,62 miljoner euro och överskred budgeten med 525 000 euro. Vattenaffärsverkets försäljningsintäkter uppgick till 1,82 miljoner euro och budgeten underskreds med 165 000 euro. De totala försäljningsintäkterna uppgick till 3,26 miljoner euro och budgeten överskreds med 306 000 euro eller 5,9 procent. I avgiftsintäkter som främst består av lagstadgade avgifter inom bildning och omsorg inflöt 2,75 miljoner euro vilket utgör drygt 214 000 euro mera avgiftsintäkter än budgeterat. Understöd och bidrag underskred budgeten med 101 000 euro och inbringade totalt 574 000 euro. I hyresintäkter inflöt knappt 585 000 euro och övriga intäkter uppgick till 1,33 miljoner euro tack vare försäljningsvinsterna. Verksamhetens totala intäkter var 413 000 euro större jämfört med år 2016. År 2017 uppgick de externa verksamhetskostnaderna till 48,66 miljoner euro, en liten ökning från året innan. De totala personalkostnaderna minskade med 472 000 euro och uppgick till 23,65 miljoner euro år 2017. Köp av tjänster uppgick till 19,35 miljoner euro, en ökning på 388 000 euro från föregående år. Kostnaderna för material, förnödenheter och varor sjönk med cirka 20 000 euro sedan år 2016 och uppgick till 3,46 miljoner euro år 2017. Understöden uppgick till 1,48 miljoner euro, en minskning på 415 000 euro jämfört med år 2016 och övriga kostnader uppgick till knappa 613 000 euro. Inom omsorgsavdelningen har det gjorts totala budgetändringar på 160 000 euro, där tilläggsanslag beviljats äldreomsorgsenheten för köp av tjänster samt för servicesedlar. 20
I budgetjämförelsen ingår även interna poster. Kommunens totala verksamhetskostnader underskreds med 1,65 miljoner euro jämfört med den ursprungliga budgeten och underskreds med 1,49 miljoner euro jämfört med ändrad budget. Personalkostnaderna underskred budgeten med 1,52 miljoner euro eller 6,03 procent. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, kostnaderna uppgår till nästan 1 miljon euro och finns upptagna under köp av tjänster. I budgeten har detta beaktats under personalkostnader, vilket påvisar en snedvridning i budgetjämförelsen. Inköp av material och förnödenheter underskred budgeten med 252 000 euro, understöden underskreds med nästan 11 000 euro. Hyreskostnaderna, där även intern hyra ingår, underskred budgeten med 81 000 euro. De övriga verksamhetskostnaderna överskred budgeten med 58 000 euro. Verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkter och kostnader) som bör täckas med skatteinkomster och statsandelar var 40,12 miljoner negativt i den officiella resultaträkningen. Jämfört med år 2016 har verksamhetsbidraget blivit drygt 1miljon euro bättre. 21
Skatteinkomster Räkenskapsperiodens skatteinkomster uppgick till 23,38 miljoner euro bestående av kommunalskatt 19,15 miljoner euro, fastighetsskatt 3,22 miljoner euro och samfundsskatt 1,00 miljon euro. Ökning inom samfundskatten hänför sig till affären mellan Supercell och Kahon3. Under skatteåret 2017 var fördelningen av samfundsskatten mellan stat 69,66 % och kommun 30,34 %. Företagsaffären uppgick till totalt 200 miljoner euro och av den potten tillföll 30,34 % till kommunerna som sedan fördelades mellan alla Finlands kommuner. Med beaktande av det svaga ekonomiska läget som råder i landet har försiktighetsprincipen tillämpats vid budgeteringen av skatteintäkterna. Budgeten för år 2017 gjordes enligt skatteverkets prognostiserade utfall för år 2017. Skatteintäkterna i budgeten 2017 uppgick till 22,69 miljoner euro. Jämfört med år 2016 ökade skatteintäkterna med drygt 980 000 euro. 22
Statsandelar Kimitoöns kommun erhöll totalt 22,15 miljoner euro i statsandelar. Budgeten för år 2017 uppgick till 22,3 miljoner euro. Statsandelsreformen trädde i kraft 1.1.2015. Samtidigt sparar staten via kommunerna genom att skära ner statsandelarna. Jämfört med år 2016 erhöll kommunen år 2017 drygt 890 0000 euro mindre i statsandelar. Finansiella intäkter och kostnader Kommunens ränteintäkter består av ränteintäkter från betalningsrörelsekontona och uppgick till nästan 200 euro år 2017. Övriga finansiella intäkter uppgick till knappa 32 000 euro. De låga marknadsräntorna påverkar ränteintäkterna på grundkapital som kommunen erhåller från samkommunerna. Ränta på grundkapital från samkommuner uppgick till knappa 650 euro år 2017, året innan uppgick summan till 1 300 euro. I kommunens interna bokföring bokförs ränta för grundkapital från vattenaffärsverket bland övriga finansiella intäkter. År 2017 uppgick ersättningen till 0 euro eftersom 12 månaders euribor var negativ. I dröjsmålsintäkter inflöt 9 500 euro. Räntekostnaderna för kommunens och vattenaffärsverkets externa lån uppgick till 195 000 euro. Budgeten underskreds med drygt 100 000 euro. Underskridningen beror på den exceptionellt låga räntenivån som har rått på finansmarknaden redan en längre tid samtidigt som försiktighetsprincipen har tillämpats i budgetberedningen. Vattenaffärsverket har inte under året betalat ränta för interna lån av kommunen eftersom räntan varit negativ. Övriga finansiella kostnader uppgick till 6 300 euro och består av dröjsmålsräntor. I vattenaffärsverkets bokföring bokförs ersättning för grundkapital till kommunen i denna post. 23
11.2 Finansiering av verksamheten Finansieringsanalys och nyckeltal 2017 2016 1 000 1 000 Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag 5 215 4 074 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel -1 194-246 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -6 768-4 239 Finansieringsandelar för investeringar 261 46 Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva 1 565 341 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -922-24 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 4 000 Minskning av långfristiga lån -2 181-2 342 Förändring i kortfristiga lån 1 141 859 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten 428-1 190 Finansieringens kassaflöde 3 387-2 672 Förändring i likvida medel 2 466-2 696 Likvida medel 31.12 5 768 3 302 Likvida medel 1.1 3 302 5 998 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, -7 184-5 891 Intern finansiering av investeringar, % 80,1 % 97,2 % Låneskötselbidrag 2,28 1,68 Likviditet, kassadagar 36 21 Invånarantal 6795 6868 24
Finansieringsanalysen Årsbidraget, som uppstår efter att verksamhetens inkomster och utgifter, skatteinkomster och statsandelar samt de finansiella intäkterna och kostnaderna har beaktats, borde räcka till att finansiera nettoinvesteringarna och att avkorta lån. År 2017 uppgår årsbidraget till 5,21 miljoner euro. Som korrektivposter till internt tillförda medel bokförs försäljningsvinster och förluster för anläggningstillgångar och de uppgår till 1,19 miljoner euro år 2017. Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 6,77 miljoner euro, varav 41 000 euro hänför sig till vattenaffärsverkets investeringar. I finansieringsandelar för investeringar erhölls 261 000 euro för kommunens del. Som inkomster för försäljning av anläggningstillgångar erhölls 1,57 miljoner euro (inklusive försäljningsvinster 1,19 miljoner euro). I budgeten för år 2017 planerades upptagning av långfristiga lån på 7,5 miljoner euro. Kommunen har lyft ett långfristigt lån på 4 miljoner euro samt ett kortfristigt lån på 2 miljoner euro. Amorteringarna uppgick till 2,18 miljoner euro, varvid skuldbördan uppgår till 24,2 miljoner euro vid årets slut. Lån per invånare den 31.12.2017 var 3 561 euro. Kassan ökade under året med 2,47 miljoner euro och kassans tillräcklighet uppgick per 31.12.2017 till 36 dagar. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar bör kassans tillräcklighet uppgå till minst 18 dagar. 25
26
11.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning och nyckeltal AKTIVA 2017 2016 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 1 000 1 000 Immateriella rättigheter 60 101 Övriga utgifter med lång verkningstid 123 132 Immateriella tillgångar 183 233 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 5 321 5 282 Byggnader 29 987 26 794 Fasta konstruktioner och anordningar 17 315 17 591 Maskiner och inventarier 911 1 029 Övriga materiella tillgångar 12 12 Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar 573 701 Materiella tillgångar 54 120 51 408 Placeringar Aktier och andelar 7 681 7 687 Övriga lånefordringar 1 1 Övriga fordringar 27 27 Placeringar 7 709 7 714 BESTÅENDE AKTIVA 62 012 59 354 FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag Donationsfondernas medel 173 175 Övriga förvaltade medel 500 500 FÖRVALTADE MEDEL 673 675 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 54 46 Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 317 1 416 Övriga fordringar 489 461 Resultatregleringar, fordringar 655 596 Kortfristiga fordringar 2 461 2 473 Fordringar 2 461 2 473 Finansiella värdepapper Kassa och bank 5 768 3 302 RÖRLIGA AKTIVA 8 283 5 820 AKTIVA SAMMANLAGT 70 967 65 850 27
PASSIVA 2017 2016 1 000 1 000 EGET KAPITAL Grundkapital 19 408 19 408 Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperiod 15 444 14 785 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 1 893 659 EGET KAPITAL 36 745 34 852 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 2 223 2 380 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 2 223 2 380 AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 63 41 Donationsfondernas kapital 173 175 Övrigt förvaltat kapital 541 532 FÖRVALTAT KAPITAL 776 749 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 19 100 16 955 Lån från offentliga samfund 900 1 241 Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder 1 360 1 447 Långfristigt 21 361 19 643 Kortfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 3 855 2 626 Lån från offentliga samfund 341 414 Erhållna förskott 96 95 Leverantörsskulder 2 170 1 612 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder 853 969 Resultatregleringar, skulder 2 547 2 509 Kortfristigt 9 863 8 226 FRÄMMANDE KAPITAL 31 223 27 869 PASSIVA SAMMANLAGT 70 967 65 850 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 55,0 % 56,6 % Relativ skuldsättningsgrad, % 57,6 % 51,9 % Ackumulerat över-/underskott, 1.000 17 337 15 444 Ackumulerat över-/underskott, /inv 2 551 2 249 Lånestock 31.12 1.000 24 196 21 237 Lånestock 31.12, /inv. 3 561 3 092 Lånefordringar, 1.000 27,67 27,67 Invånarantal 6795 6868 28
Balansräkningen Aktiva Balansomslutningen var 70,97 miljoner euro den 31.12.2017, en ökning med nästan 5,12 miljoner euro från år 2016. Värdet av balansens bestående aktiva uppgick till 62,01 miljoner euro. Av dessa var de immateriella tillgångarna 183 000 euro, de materiella tillgångarna 54,12 miljoner euro och placeringarna 7,7 miljoner euro. De förvaltade medlen uppgick till 673 000 euro, och består av donationsfondernas medel och övriga förvaltade medel. Fordringarna uppgick till 2,46 miljoner euro och kassa och banktillgodohavanden till 5,77 miljoner euro. Sammanlagt uppgick värdet av balansens rörliga aktiva till 8,28 miljoner euro. Passiva På passiva sidan visar balansräkningen att det egna kapitalet uppgick till 36,75 miljoner euro och bestod av 19,4 miljoner euro grundkapital, 15,44 miljoner euro i tidigare räkenskapsperioders ackumulerade överskott samt 1,89 miljoner euro i räkenskapsperiodens överskott. Den 31.12.2017 uppgår det ackumulerade överskottet till 17,34 miljoner euro. Egna kapitalets andel av hela balansens omslutning är 51,8 procent. De förvaltade medlen består av statens uppdrag, donationsfondernas kapital samt övrigt förvaltat kapital. Kommunens långfristiga främmande kapital består av upptagna budgetlån på 20 miljoner euro, kommunens andel i Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådets Kiinteistö Oy:s lån på 440 000 euro samt anslutningsavgifter på 916 000 euro. Amorteringarna för år 2017 har i enlighet med bokföringslagen överförts till kortfristigt främmande kapital till ett belopp om 4,2 miljoner euro. Kommunen hade vid räkenskapsperiodens utgång sammanlagt 24,2 miljoner euro lån, en ökning på 2,96 miljoner euro jämfört med år 2016. Den 31.12.2017 uppgick lån per invånare till 3 561 euro mot 3 092 ett år tidigare. Kommunens soliditetsgrad sjönk från 56,6 procent till 55,0 procent. Inom den kommunala ekonomin bör en soliditetsgrad på 70 procent eftersträvas. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande skuldbörda. Kommunens relativa skuldsättningsgrad, som anger hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet, har ökat från 51,9 procent till 57,6 procent. Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick till 9,86 miljoner euro och har i jämförelse med året innan ökat med 1,64 miljoner euro. En ökning på 500 000 euro finns bland leverantörsskulder och en ökning på 1,2 miljoner euro bland den kortfristiga andelen av kommunens lån. Tillgångarna under de rörliga aktiva om 8,28 miljoner euro är 1,58 miljoner euro mindre än det kortfristiga främmande kapitalet, vilket belyser kommunens likviditet och kommande behov av finansiering. 29
12 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER 1 000 UTGIFTER 1 000 Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter 8 506 Verksamhetskostnader 48 657 Skatteinkomster 23 382 -Tillverkning för eget bruk -5 Statsandelar 22 148 Räntekostnader 195 Ränteintäkter 0 Övriga finansiella kostnader 6 Övriga finansiella intäkter 32 Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Korrektivposter till internt tillförda medel Korrektivposter till internt tillförda medel Förändring av avsättningar - Vinster på överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva -1 194 -Ökn (+), minskn (-) av avsättningar -Förluster vid överlåtelse av tillgångar Investeringar bland bestående aktiva Finansieringsandelar för investeringsutgifter 261 Investeringar inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva 1 565 Investeringsutgifter 6 768 Finasieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Ökning av långfrsitiga lån 4 000 Minskning av långfristiga lån 2 181 Ökning av kortfristiga lån 3 000 Minskning av kortfristiga lån 1 859 Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Totala inkomster sammanlagt 61 700 Totala utgifter sammanlagt 59 662 30
13 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Kommunallagen reviderades under år 2015 och i den nya kommunallagen har betydelsen av kommunkoncerner och kommunala affärsverk stärkts. Till 14 kommunallagen har fogats fullmäktiges uppgifter i anknytning till koncernstyrning. Fullmäktige fattar beslut om de centrala målen för kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om principerna för koncernstyrningen. Fullmäktige kan ställa mål och fastställa principer för kommunens koncernledning för styrning och tillsyn av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktiges styrning gäller i första hand kommunens budget och ekonomiplan. Paragraf 115 i kommunallagen som avser kommunens verksamhetsberättelse, stadgar att en redogörelse ska ges för hur de mål för verksamheten och ekonomin som ställts upp av fullmäktige har uppnåtts i kommunkoncernens verksamhet. Kommunkoncernen definieras i 6 i kommunallagen. Med kommunkoncern avses de helheter inom kommunsektorn av samfund som kommunen har bestämmanderätt i och inflytande över, d.v.s., modersamfundet och de dottersamfund i vilka kommunen har ensam eller tillsammans med andra samfund som hör till kommunkoncernen bestämmande inflytande i. Med bestämmande inflytande avses modersamfundets rätt att använda mera än hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andelar. Bestämmande inflytande kan också innebära rätt att utse eller avsätta flertalet av ledamöterna i målföretagets styrelse eller motsvarande organ. Till Kimitoöns kommunkoncern hör både dotter- och intressesamfund. Dottersamfunden är Ab Kimitoöns Värme Oy (100 %), Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy (81,80 %), Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy (75,32 %), Dragsfjärds Industri Ab Dragsfjärdin Teollisuus (100 %), Dalmed Oy Ab (75 %), Oy Dalsbostäder Ab (100 %) samt Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy (75 %) som är ett dottersamfund till Kimitobacken. Intressesamfunden är Bostads Ab Furubacken (43,60 %) och Faxell 2.0 (41,2 %). Fullmäktige godkände i maj 2017 ett nytt koncerndirektiv, ägarpolitiska riktlinjer och direktiv för god förvaltningsoch ledningssed. Koncernens ekonomi Kommunerna skall enligt 114 i kommunallagen göra ett fullständigt koncernbokslut innehållande koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys samt noter till dem. Koncernbalansen är uppgjord genom att sammanföra de samfund som hör till kommunkoncernen genom parivärdemetoden. Samtidigt har interna fordringar och skulder mellan modern och döttrarna och samkommunerna eliminerats. Koncernbalansens slutsumma uppgår till 90,46 miljoner euro vilket är dryga 19,5 miljoner euro större än kommunens balans. Resultaträkningen visar att koncernen gjorde ett överskott på 1,91 miljoner euro och årsbidraget uppgår till 7,13 miljoner euro. Finansieringsanalysen utvisar att investeringsutgifterna uppgick till 7,86 miljoner euro. De långfristiga lånen ökade med 4,69 miljoner euro och kassan ökade med 2,57 miljoner euro. Kommunen budgeterade lånelyft på totalt 7,5 miljoner euro för år 2017 men tack vare mindre investeringsutgifter blev lånelyftet endast 6 miljoner euro. Inför sote- och landskapsreformen bör sjukvårdsdistrikten täcka sina tidigare underskott. Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt gör år 2017 ett överskott på 1,4 miljoner vilket påverkar koncernens resultat. Målsättningar för budgetåret 2017 - Koncerndirektivet förnyas Uppföljning 31.12.2017 Koncerndirektivet har förnyats under våren 2017 och fullmäktige har godkänt direktivet i maj 2017. - Arbets- och rapporteringssättet mellan dotterbolagen och moderkommunen förnyas, så att controllerns arbetsuppgifter utvidgas till att omfatta koncernen. Uppföljning 31.12.2017 Controllerns arbetsuppgifter har utvidgats till att omfatta koncernen. - Dragsfjärds Industris framtidslösningar är beroende av hur ägoförhållandena för Valsverksholmen i Dalsbruk förändras. Bolaget kan vid behov omstruktureras. 31
Uppföljning 31.12.2017 Ägoförhållandena på Valsverksholmen klarades upp under sommaren 2017 och Dragsfjärds Industri gjorde en kapitalplacering i nybildade bolaget Oy Dalsbruks Fabrik Ab. - Faxells roll och framtida uppgifter ska granskas. Bolaget saknar inkomster och samtliga kostnader belastar aktiekapitalet. Alternativen är att bolaget utvecklas i någon riktning, blir i vänteläge eller att bolaget avvecklas. Uppföljning 31.12.2017 Bolaget har under år 2017 inte haft verksamhet. I samband med att ägoförhållandena av Valsverksholmen klarades upp och en framtida utveckling av Dalsbruk är på gång kan Faxells roll ändra. 32
KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL 2017 2016 1 000 1 000 Verksamhetsintäkter 28 373 27 501 Verksamhetskostnader -66 346-66 357 Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 4 1 Verksamhetsbidrag -37 969-38 855 Skatteinkomster 23 382 22 398 Statsandelar 22 148 23 042 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter -2-5 Övriga finansiella intäkter 134 141 Räntekostnader -470-476 Övriga finansiella kostnader -94-100 Årsbidrag 7 128 6 145 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -5 104-5 232 Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar -2-1 Extraordinära Räkenskapsperiodens resultat 2 023 912 Bokslutsdispositioner Latenta skatter -37 11 Minoritetsandelar -15-10 Inkomstskatter -62-65 Räkenskapsperiodens överskott (underskott 1 908 849 Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 42,77 41,44 Årsbidrag / Avskrivningar, % 139,66 117,45 Årsbidrag, euro / Invånare 1 037,86 894,73 Invånarantal 6 795 6 868 33
34
KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL 2017 2016 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 7128 6 145 Extraordinära poster -62-65 Korrektivposter till intern tillförda medel -1116-279 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -7858-4 764 Finansieringsandelar för investeringar 285 54 Försäljningsinkomster av tillgångar 1641 bland bestående aktiva 353 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 17 1 445 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 4 691 82 Minskning av långfristiga lån -3 583-3 685 Förändring av kortfristiga lån 1 102 896 Förändringar i eget kapital -13 10 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat ka 26 6 Förändring av omsättningstillgångar -22-31 Förändring av fordringar -354-360 Förändring av räntefria skulder 701-859 Finansieringens kassaflöde 2 548-3 942 Förändring av likvida medel 2 566-2 497 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 7 557 4 963 Likvida medel 1.1 4 989 7 473 Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 151,34 130,47 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 63,89 73,20 Låneskötselbidrag 1,64 1,36 Likviditet, kassadagar 39 24 35
KONCERNBALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA 2017 2016 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 74 108 Övriga utgifter med lång verkningstid 197 219 Förskottsbetalningar 8 8 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 6 032 6 115 Byggnader 48 324 46 077 Fasta konstruktioner och anordningar 17 349 17 617 Maskiner och inventarier 2 489 2 675 Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar 21 22 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 1 057 940 Placeringar Andelar i intressesamfund 329 334 Aktier och andelar 216 217 Övriga lånefordringar 1 1 Övriga fordringar 54 54 Övriga aktier och andelar 1 148 1 026 Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga Övriga fordringar Hos övriga FÖRVALTADE MEDEL 829 802 Omsättningstillgångar 262 240 Fordringar Långfristiga fordringar 315 Kortfristiga fordringar 4 201 4 090 Finansiella värdepapper 34 26 Kassa och bank 7 523 4 963 AKTIVA SAMMANLAGT 90 463 85 531 36
PASSIVA 2017 2016 1 000 1 000 EGET KAPITAL Grundkapital 19 408 19 408 Uppskrivningsfond 23 23 Byggnadsfond Övriga fonder 1 270 1 269 Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper. 18 219 17 515 Räkenskapsperiodens över-/underskott 1 913 849 MINORITETSANDEL 976 987 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER * Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR 654 552 FÖRVALTAT KAPITAL 941 888 FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital 30 840 29 609 Långfristigt räntefritt främmande kapital 1 273 1 382 Kortfristigt räntebärande främmande kapital 5 468 4 357 Kortfristigt räntefritt främmande kapital 9 479 8 691 PASSIVA SAMMANLAGT 90 463 85 531 Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 45 46 Relativ skuldsättningsgrad, % 63 60 Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 20 132 18 364 Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 /inv 2,96 2,67 Koncernens lån, /inv 5 343 4 946 Koncernens lånestock 31.12, 1 000 36 308 33 966 Invånarantal 6 795 6 868 * Enligt anvisningar från Bokföringsnämndens kommunsektion presenteras dottersamfundens frivilliga poster bland överskottsposterna. 14 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN Enligt 115 i kommunallagen ska kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Kimitoöns kommuns resultat för räkenskapsperioden uppvisar ett överskott på 1 892 776,45 euro. I resultatet ingår kommunens affärsverk Kimitoöns vattenaffärsverk. Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige följande inför behandling av räkenskapsperiodens resultat: En minskning av avskrivningsdifferensen på 157 235,59 euro görs. Räkenskapsperiodens överskott på 1 892 776,45 euro överförs till överskott från tidigare räkenskapsperioder. Eftersom balansräkningen innehåller överskott från tidigare räkenskapsperioder på 15,44 miljoner euro behöver inget förslag om balansering av ekonomin utgående från räkenskapsperiodens resultat ges. 37
15 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER Budgetårets tyngdpunkter är några större helhetssatsningar som berör kommunen tvärsektoriellt. De har sitt ursprung i strategin och stöds av strategins helhetsmålsättningar. Tyngdpunkterna har en tidtabell, en resursbeskrivning samt en budget och en ansvarsperson. Förberedelser inför vård- och landskapsreformen Vad: Regeringens vård- och landskapsreform förnyar social- och hälsovårdens servicestruktur samt omorganiserar statens, de regionala myndigheternas och kommunernas uppgifter. Den mest betydande delen av reformen gäller social- och hälsovårdens servicestruktur: ansvaret för att ordna vårdtjänster överförs från kommunerna till landskapen. Reformens mål är att minska skillnaderna i medborgarnas hälsa, göra tjänsterna likvärdiga och tillgängliga samt att spara kostnader. Landskapen övertar tillgångar och skyldigheter av samkommunerna. Man vill samordna statens regional- och landskapsförvaltning och förenkla den offentliga regionalförvaltningen. De nya landskapens största uppgift är att ordna social- och hälsovårdsservice till finländarna. Dessutom kommer de nya landskapen att stå för räddningstjänster, regionutveckling, främja näringslivet, landskapsplanläggning och trafiksystemplanering. Landskapen främjar dessutom landskapets identitet och kultur samt ansvarar för miljöhälsovården och andra regionala uppgifter. Landskapsfullmäktige väljs i direkta val i januari 2018. Förberedningsfasen har börjat i Egentliga Finland och pågår fram till 1.7.2017. Landskapen tar över det fullständiga serviceansvaret från och med 1.1.2019. Kimitoöns kommun förbereder sig för reformen i all verksamhet och i alla beslut som tas. Informationen till personalen sköts via elektroniska kanaler och via verksamheternas egna möten. Kimitoön är aktivt med i beredningen av vård- och landskapsreformen på regional nivå. Tidtabell: 2017-2018 Ansvarig: Ledningsgruppen Uppföljning 31.12.2017 Den kommande vård- och landskapsreformen har beaktats brett i kommunens verksamhet under år 2017. I fråga om fastighetsinvesteringar har omfattande utredningar och riskbedömningar gjorts. Kommunen har låtit utomstående experter bedöma kommunkoncernens ekonomi, verksamhet, investeringar och utvecklingen av lånestocken samt följderna av en eventuell vård- och landskapsreform på kommunens ekonomi. I bedömningen har beaktats ändringarna i kommunernas statsandelar samt hur den ekonomiska situationen i Egentliga Finlands landskap eventuellt påverkar landskapets serviceproduktion. Därtill har gjorts en bedömning av saneringen av vårdfastigheten Almahemmet i förhållande till vårdoch landskapsreformen samt jämförts kostnaderna mellan egen kommunal serviceproduktion och köp av tjänster som produceras av privata serviceproducenter. Experten som svarar för beredningen av konceptet Tvåspråkig vård har överlämnat sitt utlåtande om saneringen av vårdfastigheten. I stödfunktionerna, så som inom ekonomi, personalförvaltning och fastighetsförvaltning, har man beaktat den kommande reformen genom att göra tidsbundna avtal. Personalen har informerats via intranätet och via informationstillfällen som berört både omsorgens personal och hela kommunens personal. Tjänsteinnehavare från Kimitoöns kommun är med i flera arbetsgrupper som förbereder landskapsreformen. Kring arbetsgruppernas arbete finns också ett samarbetsnätverk mellan Kimitoön, Pargas och Kårkulla, där man träffas och 38
sprider information om beredningsarbetet. Kommunen har också deltagit i många kartläggningar som gjorts för beredningsarbetet. Aktivt näringsliv på Kimitoön Vad: Smidig hantering av frågor kring företagsamhet och näringsliv. Vi inför en luckas princip för att underlätta och försnabba vissa processer inom kommunen gentemot företagen. Vi prövar på att ge ett begränsat antal näringslivssedlar under året för att sporra företagen till utveckling. Vi skriver ett nytt näringslivsprogram i samarbete med företagarna. Målsättningen att höra till de bästa på att hantera näringslivsfrågorna i regionen kvarstår. Tidtabell: Från och med år 2017 Resurser: Ansvarig: Utvecklingsavdelningen och tekniska chefen från avdelningen för miljö och teknik Kommundirektören Uppföljning 31.12.2017 Försöket med att ge ut näringslivssedlar utföll väl. 25 sedlar beviljades, 21 av dem har använts. Satsningen hade för avsikt sporra företagarna på Kimitoön till samarbete och att vilja utvecklas. Kimitoön lyckades synliggöra försöket bl.a. via TV - nytt och regionala tidningar. I stället för ett näringslivsprogram har vi haft en kort handlingsplan på vad vi gör med och för företagarna på Kimitoön. En glädjande lösning under året var att de före detta FNSteel hallarna köptes upp av Dalsbruks Fabrik 1686 och DB marina. 59 nya företag grundades under året och Kimitoön var femte bäst i hela Finland på antalet nygrundade företag / 1000 personer, enligt Timo Aros undersökning. En näringslivsnämnd grundades under hösten, men företagsteamet, bestående av 10 företagare fortsätter vara bollplank för näringslivsrelaterade frågor för kommunen. Näringslivsnytt har sänts ut till företagarna och företagsfrukostar har hållits ca en gång per månad kring aktuella teman. Också många turimsföretagarträffar och utbildningar har hållits under året. September open, som på prov i år hölls som ett två dagarsevenemang hade en företagsmässdel på Stallsplan i Dalsbruk. Över 50 företagare deltog i mässan i år. Kimitoön steg till att bli tredje bäst (av 27) i den regionala mätningen på näringslivsvänlighet, så vi är på rätt väg. Servicesedlar Vad: Kommunen utreder och förbereder ibruktagning av servicesedlar under hösten 2016, med mål att ta i bruk servicesedlar inom 1 2 verksamhetsområden under våren 2017. Servicesedeln är ett sätt att ordna kommunala tjänster som till exempel socialoch hälsotjänster och tjänster inom småbarnspedagogik. Kommunen anvisar resurser i budgeten och ekonomiplanen för tjänster som tillhandahålls med hjälp av servicesedlar. Det är också kommunen som godkänner principerna för användningen av servicesedlar, till exempel för vilka tjänster servicesedeln kan användas, servicesedelns värde, tjänsternas omfattning och när servicesedlar införs. 39
Syftet med ibruktagning av servicesedlar är att öka klientens valmöjlighet, förbättra tillgången till tjänster, göra serviceproduktionen mångsidigare och främja samarbetet mellan kommunen, näringslivet och de privata serviceproducenterna. Tidtabell: Vinter/vår 2017 Resurser: Ansvarig: Egna resurser, arbetstid Ledningsgruppen, särskilt utsedda tjänsteinnehavare Uppföljning 31.12.2017 I Kimitoöns strategi för 2017-2021 finns inskrivet att kommunen skall ha en effektiv och kundorienterad service. En målsättning är att man granskar hur servicen skall produceras, som egen produktion eller som köptjänst. En mätare för detta är ibruktagning av servicesedlar. Kommunstyrelsen har den 25.10 2016 130 beslutat att ge tjänstemännen i uppgift att snarast förbereda ibruktagning av servicesedlar. Fullmäktige har den 13.3 2017 4 beslutat att servicesedlarna inom äldreomsorgen skall tas ibruk inom april 2017 och inom dagvården inom augusti 2017. Inom äldreomsorgen har man godkänt att servicesedlar tas ibruk inom tillfällig, regelbunden och fortgående vård i hemmet och effektiverat serviceboende. Fullmäktige har den 29.5 2017 25 beslutat att bevilja Omsorgsavdelningen ett tilläggsanslag på 160 000 euro för i första hand att bevilja servicesedlar men som även kan användas för köp av vårdplatser. I praktiken har summan använts för beviljandet av servicesedlar. Man har under våren 2017 inom omsorgsavdelningen utarbetat ett regelverk för effektiverat serviceboende. Fyra producenter av servicesedlar har under tiden maj-december 2017 godkänts som servicesedelproducenter och en ansökan var obehandlad 31.12 2017. Åtta personer har beviljats servicesedlar. Omsorgsavdelningen har i Plan för att stödja den äldre befolkningen 2014-2017 som mål att införa servicesedlar inom vården i hemmet. Detta har inte förverkligats under perioden utan planeras till 2018. Bildningsnämnden beslöt på sitt möte 3.5.2017 att införa servicesedel för gruppfamiljedagvård från 1.8.2017. För år 2017/2018 har barnomsorgen beviljat 15 servicesedlar. Servicesedlarna kan användas i gruppfamiljedaghemmet Lillgården som har blivit godkänd som serviceproducent enligt det regelverk som bildningsnämnden gjort upp. Servicesedlarna har varit populära och kommer att även delas ut i fortsättningen. Framtidens kommun Vad: Arbetet starta med att kartlägga verksamheten som blir kvar i den nya kommunen. En plan för nya arbetssätt och en ny organisationsstruktur görs upp: - hur ska servicen produceras med invånarna i fokus - hur ska organisationen se ut - vilka förtroendeorgan ska finnas - hur ska de nya arbetssätten fungerar Tidtabell: 2017-2018 Framtidens kommun ska kunna arbeta utgående från helheter utan verksamhetsgränser i samråd med invånarna. Ansvarig: Ledningsgruppen 40
Uppföljning 31.12.2017 Arbetet har startat genom diskussioner på ledningsgruppsnivå. Arbetet fortsätter under år 2018. En fråga som särskilt diskuterats är främjande av kommuninvånarnas välbefinnande och hälsa, som är en ytterst central fråga med tanke på målsättningarna för vård- och landskapsreformen. Det finns behov av att utse en koordinator som ansvarar för frågor kring välbefinnande och hälsa i Kimitoöns kommun och som i fortsättningen jobbar på gränssnittet mellan kommuner och landskap. Till övriga delar inleds planeringen av verksamheten, tillvägagångssätt och omorganisering av organisationen omgående under våren 2018, efter att lagarna som styr reformen har godkänts i riksdagen. 41
16 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 16.1 Förvaltningsavdelningen Förvaltningsenheten Personalförvaltningsenheten Ekonomienheten IKT-enheten 42
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN BS 2016 Ursprunglig BG 2017 Budgetändringar BG 2017 BS 2017 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 413 641 449 750 449 750 394 656 87,75 % Avgiftsintäkter 94 165-100,00 % Understöd och bidrag 261 030 8 250 8 250 19 679 238,53 % Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter 18 437 9 000 9 000 597 882 6643,13 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 693 203 467 000 0 467 000 1 012 382 216,78 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 1 181 952 792 520 792 520 730 081 92,12 % Lönebikostnader Pensionskostnader 293 223 202 562 202 562 201 253 99,35 % Övriga lönebikostnader 66 325 43 195 43 195 27 453 63,56 % Lönebikostnader 359 548 245 757 245 757 228 706 93,06 % Personalkostnader 1 541 500 1 038 277 1 038 277 958 788 92,34 % Köp av tjänster 850 813 882 941 882 941 928 788 105,19 % Material, förnödenheter och varor 49 028 23 950 23 950 23 430 97,83 % Understöd 15 179 15 000 15 000 16 297 108,65 % Hyreskostnader 98 064 80 993 80 993 76 628 94,61 % Övriga verksamhetskostnader 8 297 3 500 3 500 1 649 47,11 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 2 562 882 2 044 661 0 2 044 661 2 005 579 98,09 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 869 679-1 577 661 0-1 577 661-993 197 62,95 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -84 067-85 400-85 400-73 454 86,01 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 953 745-1 663 061 0-1 663 061-1 066 651 64,14 % 43
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till förvaltningsenheten hör fullmäktige, kommunstyrelse, revisionsnämnd, centralvalnämnd och förvaltning. Till förvaltningen hör beredning och verkställighet för fullmäktige och kommunstyrelse, ledning av kommunens operativa verksamhet, kommunens arkivfunktion och allmänna administrativa frågor. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 En ny kommunallalg har trätt i kraft 1.5.2015. Största delen av den nya kommunallagen träder dock i kraft först från 1.6.2017, då det nya fullmäktiges mandatperiod börjar. Den nya kommunallagen ställer krav på att förvaltningsstadgan revideras och att en kommunstrategi ska finnas. Förvaltningsstadgan och andra till den relaterade styrdokument kommer att revideras under hösten 2016 och kommer för beslut under våren 2017. Kommunernas arkivering kommer att genomgå stora förändringar under de kommande åren. Den elektroniska arkiveringen går framåt och kommer i framtiden att ge kommunerna möjlighet att ha helt elektroniska arkiv. Kimitoön är på väg stegvis mot elektronisk arkivering för nytt material som bildas. För gammalt material som ska förvaras varaktigt från de gamla kommunerna och samkommunen byggs ett nytt centralarkiv under år 2017. I april 2017 ordnas kommunalval och den nya fullmäktigeperioden börjar 1.6.2017. Till förvaltningsavdelningen hör arrangemangen i samband med allmänna val. För det nya fullmäktige ordnas introduktion. Under ekonomiplaneperioden ordnas presidentval och landskapsval i januari 2018, riksdagsval i april 2019 och EU-val i juni 2019. EKONOMIPLAN 2017-2019 Kommuninvånarna vill allt mer sköta sina ärenden elektroniskt. Kraven på genomskinlighet och interaktion gentemot olika intressegrupper ökar. De traditionella serviceformerna ersätts med elektronisk kundservice. Kimitoöns kommun kommer att stegvis införa alltfler former av elektronisk kundservice via webben. Webbsidorna är en prioriterad serviceform i kommunen. Arbetet med en totalförnyelse av webbsidorna har startats under år 2015. Förnyelsearbetet börjar med intranätet för att under senare delen av år 2016 övergå till webbsidorna. Genom att samarbeta med olika programleverantörer ökar vi vårt utbud av elektroniska tjänster. 44
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Förnyade styrdokument - Förvaltningsstadgan förnyas, godkänns i fge våren 2017 - Koncerndirektiven uppdateras, godkänns i fge våren 2017 - Intern kontroll direktiven förnyas, godkänns i fge våren 2017 Uppföljning 31.12.2017 - Förvaltningsstadgan förnyades och godkändes i fge i maj. - Koncerndirektiven uppdaterades och godkändes i fge i maj. - Intern kontroll direktiven förnyades och godkändes i fge i maj. Fungerande introduktion för nya förtroendevalda - Nya fge får introduktionsutbildning, juni-augusti 2017 - Nya fge får introduktionsmaterial, (bl.a. Kommunförbundets guider) juni-augusti 2017 Uppföljning 31.12.2017 - Nya fge fick introduktionsutbildning och introduktionsmaterial i juni-augusti. Ett fungerande fysiskt arkiv för äldre material - Detaljplanering av det nya arkivutrymmets ibruktagning inför år 2018. Uppföljning 31.12.2017 - Planeringen har startat men eftersom vårdutrymmenas färdigställande har prioriterats, så blir arkivutrymmets ibruktagning våren 2018. Ett fungerande elektroniskt arkiv för framtidens material - Utbildning i elektronisk arkivering och dokumenthanteringordnas för personalen - Avtalshanteringen som bygger på samma uppgiftsklassificering som den elektroniska arkiveringen tas i bruk i alla avdelningar Uppföljning 31.12.2017 - Elektronisk arkivering har tagits ibruk för byggloven i.o.m. övergången till Lupapiste. - Utbildning i elektronisk arkivering och avtalshantering har ordnats för användarna. - Avtalshanteringen är ibruk i verksamheterna enligt plan. 45
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal sammanträden Fullmäktige 7 7 5 6 Kommunstyrelsen 12 12 12 12 Revisionsnämnden 6 6 5 5 Centralvalnämnden 3 1 6 9 Aftonskolor / seminarier 2 4 4 9 Mätare BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal ärenden/sammanträde Fullmäktige 13 11 12 12 Kommunstyrelsen 16 15 15 15 Revisionsnämnden 7 7 10 9 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Kommundirektör 0,67 1 1 1 Förvaltningschef 0,9 1 0,95 1 Ledningens sekreterare 1 1 1 1 Byråsekreterare 1 1 1 1 Översättare 0,9 1 1 0,92 Totalt 4,47 5 4,95 4,92 46
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef FÖRVALTNINGSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 14 135 2 379 1 250 1 250 584 804 Personalkostnader -442 358-458 753-465 998-465 998-482 475 Köp av tjänster -258 000-295 387-258 019-258 019-331 905 Material, varor och tillbehör -17 009-15 682-15 650-15 650-18 071 Understöd och bidrag -18 362-15 179-15 000-15 000-16 297 Övriga verksamhetskostnader -61 473-53 905-43 417-43 417-35 685 VERKSAMHETSKOSTNADER -797 202-838 907-798 084-798 084-884 431 VERKSAMHETSBIDRAG -783 067-836 527-796 834-796 834-299 627 AVVIKELSER BG17 BS17: Skogsförsäljning 582 800 Ökade kostnader för utredningar, i huvudsak utredningar med anknytning till vårdreformen och fastighetsfrågor 68 500 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Vård- och landskapsreformen har under året föranlett en del utredningar och riskkartläggningar som har inneburit en icke budgeterad extrakostnad för förvaltningsavdelningen. Mot bakgrund av att det är fråga om utredningar och bedömningar som anknyter till stora investeringsbelopp, så har utredningarnas genomförande ändå ansetts motiverat. På avdelningsnivå överskrids inte budgeten. Under det kommande året kommer ärendehanteringsprogrammet att utvecklas och man går även här allt mer in för elektroniska helhetslösningar. I kommunstyrelsens siffror ingår skogsförsäljning av ett skogsskifte till Konestiftelsen, vars bokföringsvärde är 582 800 euro. Fullmäktige har lagt en kläm till beslutet om att Fullmäktige ber kommunstyrelsen att komma med ett förslag på hur ungefär halva köpesumman kunde reserveras för att användas till att främja invånarnas möjlighet att röra sig utomhus. 47
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till personalförvaltningsenheten hör löneräkning, koordinering av personalfrågorna i kommunen, samarbete med de fackliga representanterna, företagshälsovården, upprätthållande av personalens arbetsförmåga och koordinering av sommarpraktikanter. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Vård- och landskapsreformen kommer att påverka alla kommunens stödfunktioner. I alla aktuella personalförvaltningsfrågor måste man bedöma hur personalorganisationen kommer att se ut efter vård- och landskapsreformen. EKONOMIPLAN 2017-2019 De manuella arbetsskedena ska hela tiden minskas och användningen av elektronisk uppgiftslämning ökas. Nya programdelar som gör det möjligt att samla in och bearbeta information elektroniskt kommer att tas i bruk. Arrangemanget med arbetarskyddschef är tillfälligt och går ut 31.7.2017. För arbetarskyddschef har reserverats en halv personresurs. Beroende på hur förverkligandet av vårdreformen går vidare kan man välja att fortsätta med ett tillfälligt arrangemang med mindre resurs än halvtid. BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Elektroniska verktyg tas i bruk i personalförvaltningen - Kommunens personalprogrammet underhålls inte mer från år 2018, för att förenkla processerna under år 2017 utreds alternativ till det gamla personalprogrammet, med beaktande av de förändringar som sote medför. - Arbetet med att ta ibruk nya elektroniska delar fortsätter. Elektronisk hantering av reseräkningar ibruktagen 2016. Under 2017 fortsätter projektet med elektronisk frånvarohantering, beroende på hur kompatibla delarna är med ev nytt huvudprogram. - Motions- och kultursedlarna blir elektroniska Uppföljning 31.12.2017 - En ny uppdetarad programversion av löneräkningsprogrammet tas ibruk under hösten 2017 - våren 2018. Det nya programmet innebär att hela löneräkningsprocessen blir elektronisk. - Motions- och kultursedlarna har gjorts elektronsika. Välmående arbetsgemenskaper - Arbetsgemenskaperna erbjuds stöd för sitt arbetsvälmående genom möjlighet att delta i KivaQ workshop. - Under år 2017 ges 6 arbetsgemenskaper möjlighet att via projektet Open Mind delta i en KivaQ utvecklingsworkshop. Uppföljning 31.12.2017 - Arbetsgemenskaperna har erbjudits möjlighet att delta i KivaQ-workshops. Två arbetsgemenskaper och ledningsgruppen har använt möjligheten. En arbetsgemenskap hade redan startat innan detta projekt inleddes. Förändringsstöd för personalen - Personalen får förändringsstöd inför kommande vård- och landskapsreform genom information på intra och möjlighet till riktade informationstillfällen på arbetsplatserna. Uppföljning 31.12.2017 - Förändringsstöd har getts via intra och via interna möten. Informationstillfällen har ordnats för personalen. inför vård- och landskapsreformen 48
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Interna rekryteringar 0 0 3 0 Externa rekryteringar 45 55 55 63 Samarbetskommitténs möten 3 3 4 3 Antal sysselsatta, årsverken 16,33 Antal sysselsatta, personer 45 43 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Löneräknare 3 2,5 2,5 2,5 Arbetarskyddschef 0,6 0,25 0,3 0,25 Projektledare, Arbetskompaniet-projektet 1 1 Arbetsledare, Arbetskompaniet-projektet 0,9 1 Totalt 5,5 4,75 2,8 2,75 49
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef Lönekostnader för den arbetstid som huvudförtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige använder till skötseln av sitt uppdrag betalas från personalförvaltning. Huvudförtroendemännens arbetstid Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Fosu r.f 0,25 0,30 0,25 0,25 Kommunfackets Union r.f 0,35 0,35 0,35 0,35 Tehy rf 0,1 0,1 0,1 0,1 SuPer rf 0,08 0 0 0 Totalt 0,78 0,75 0,7 0,7 Arbetarskyddsfullmäktiges arbetstid Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Kommunfackets Union r.f 0,16 0,2 0,2 0,2 Super rf och Tehy rf 0,1 0,1 0,1 0,1 Totalt 0,26 0,3 0,3 0,3 PERSONALFÖRVALTNINGSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 333 087 333 696 57 000 57 000 59 386 Personalkostnader -737 575-726 806-170 468-170 468-115 909 Köp av tjänster -151 492-144 633-160 317-160 317-159 894 Material, varor och tillbehör -22 209-28 480-4 300-4 300-3 033 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -25 499-28 803-7 650-7 650-8 413 VERKSAMHETSKOSTNADER -936 775-928 722-342 735-342 735-287 249 VERKSAMHETSBIDRAG -603 688-595 026-285 735-285 735-227 863 AVVIKELSER BG17 BS17: Mindre expertkostnader än budgeterat 15 000 Mindre löner än budgeterat, flera moment, bla arbetarskydd skött vid sidan av eget jobb 50 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar 50
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Ekonomienheten har hand om uppgörande av budget och bokslut, den löpande bokföringen, fakturahanteringen och inköpsreskontra samt större delen av kommunens fakturering och försäljningsreskontra. Dessutom bistår ekonomienheten Kimitoöns vattenaffärsverk med experttjänster. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 I de lagar och anvisningar som styr ekonomiprocesserna sker kontinuerligt ändringar. Förutom ändringar i bokföringslagen, finns också europeiska standarder som styr betalningstrafiken. EKONOMIPLAN 2017-2019 Arbetet med att ta i bruk, utveckla och implementera de elektroniska processerna fortsätter. Under år 2017 kommer ett nytt koncerndirektiv att utarbetas och ett nytt sätt att arbeta kring koncernrapporteringen att införas. BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Exakt redovisning, god rapportering och informativa bokslut Månadsvis budgetuppföljning till enheterna Kvartalsvis uppföljning till nämnderna Kontinuerlig uppföljning av hur marknadsläget påverkar kommunens ekonomi och finansiering Uppföljning 31.12.2017 Enheterna har fått månadsvis uppföljning Nämnderna har fått kvartalsvis uppföljning Finansiering och låneportfölj har genomgåtts. Mängden pappersfakturor minskar Mer än hälften av inköpsfakturorna kommer elektroniskt. Elektroniska försäljningsfakturor erbjuds aktivt till kunderna Uppföljning 31.12.2017 Ca 50 % av inköpsfakturorna kommer elektroniskt Elektroniska försäljningsfakturor har erbjudits aktivt åt kunderna, genom brev och genom nätbankens automatiska meddelanden. 51
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Försäljningsfakturor 32 335 30 057 33 000 33 689 Inköpsfakturor 19 000 22 868 19 000 18 073 Andelav inköpsfakturor elektroniskt 50 % 65 % 55 % 65 % PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Controller 0 0,3 1 0,8 Ekonomisekreterare 1 1 1 1 Bokförare 1 0,4 0,5 0,5 Reskontraskötare 2,2 2,2 2,2 2,2 Totalt 4,2 3,9 4,7 4,5 EKONOMIENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 8 566 12 699 8 250 8 250 12 464 Personalkostnader -236 313-206 222-243 343-243 343-227 063 Köp av tjänster -229 507-232 673-242 578-242 578-236 274 Material, varor och tillbehör -1 944-2 519-2 500-2 500-1 695 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -8 751-9 710-15 660-15 660-14 752 VERKSAMHETSKOSTNADER -476 515-451 125-504 081-504 081-479 784 VERKSAMHETSBIDRAG -467 949-438 426-495 831-495 831-467 320 AVVIKELSER BG17 BS17: Inga väsentliga avvikelser. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar 52
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT-driftchef VERKSAMHET IKT enheten ansvarar för upprätthållandet och utvecklandet av kommunens gemensamma datanätverk, serverdatorer, arbetsstationer, telefonisystem, IKT utrustning, programvara och datasäkerhet. Till IKT enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att planera, utveckla och upprätthålla kommunens IT-infrastruktur, serverdatorer, arbetsstationer och kringutrustning koordinera och samordna telefon- och datasystem trygga datasekretessen utveckla kommunikationen i nätet administrera användare och användarrättigheter bereda upphandlingar av data- och teleutrustning samt programvara i samarbete med avdelningarna stöda och skola användarna utveckla IT-administrationen och medverka i utvecklingsprojekt utveckla och effektivera kommunens verksamhet genom digitalisering Användarstödet och underhållsarbetet är fördelat så att det administrativa nätverket sköts med egna resurser, hälsovårdens- och skolornas underhåll och stöd med både egna resurser och som köptjänst. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Digitalt orienterade kommuner är föregångare i det finska samhället. Det är viktigt att vår kommun kontinuerligt utvecklar och effektiverar verksamheten genom digitalisering. Vi deltar aktivt i den landsomfattande digitaliseringen genom att t.ex. vara med i programmet esuomi.fi, som är en kommunikationskanal för nationell servicearkitektur. Vi utvecklar också våra egna digitala tjänster t.ex. tjänsten Lupapiste, som är en tjänst där du kan ansöka om tillstång som gäller byggande och miljö och sköta dessa ärenden elektroniskt. EKONOMIPLAN 2017-2019 Under ekonomiperioden 2017 2019 kommer IKT-enheten att satsa på att utveckla och effektivera kommunens verksamhet genom digitalisering. BINDANDE MÅL 2017 Mål Ta ibruk Office 365 Eftersträvad nivå / uppföljning Ta ibruk Office 365 inom administrationen Uppföljning 31.12.2017 Office365 har tagits ibruk inom administrationen. Alla tillgångliga licenser är i användning. Fler skaffas till år 2018. Förnya kommunens WWW-sidor Ta ibruk nya WWW-sidor för kommunen Uppföljning 31.12.2017 Nya www-sidor utarbetades under år 2017. De nya webbsidorna öppnades i oktober. IKT-fortbilda personalen Höija IKT kunskapen/färdigheten för hela personalen Uppföljning 31.12.2017 Enstaka utbildningstillfällen har ordnats, men pga personalsituationen har man inte kunnat ordna IT-utbildningar i egen regi under hösten. 53
FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT-driftchef NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antalet datorer 803 810 825 830 Antalet användare 550 550 550 550 Egen personal 3,0 2,9 3,0 2,5 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BG 16 BG 17 BS 17 IT-driftchef 1 1 1 0,5 IT-kordinator 0,9 0,9 0,9 0,9 IT-stöd 1 1 1 1 Totalt 2,9 2,9 2,9 2,4 IKT-ENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 366 320 344 429 400 500 400 500 355 727 Personalkostnader -151 700-149 719-158 468-158 468-133 341 Köp av tjänster -202 352-178 119-222 027-222 027-200 715 Material, varor och tillbehör -1 273-2 347-1 500-1 500-632 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -12 360-13 944-17 766-17 766-19 427 VERKSAMHETSKOSTNADER -367 684-344 129-399 761-399 761-354 115 VERKSAMHETSBIDRAG -1 364 300 739 739 1 612 AVVIKELSER BG17 BS17: Inga väsentliga avvikelser. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under hösten 2017 har IT driftschefen varit tjänstledig. Tjänstledigheten fortsätter till augusti 2018. Under den här tiden har uppgifterna omfördelats på flera personer internt samt genom köptjänst. 54
16.2 Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningens förvaltning Skärgård Turism Landsbygd Marknadsföring Näringsliv Projektverksamhet 55
UTVECKLINGSAVDELNINGEN BS 2016 Ursprunglig BG 2017 Budgetändringar BG 2017 BS 2017 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 27 584 9 500 9 500 28 850 303,68 % Avgiftsintäkter 4 354 3 300 3 300 2 506 75,95 % Understöd och bidrag 69 210 28 500 28 500 51 892 182,08 % Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter 22 193 2 500 2 500 10 719 428,76 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 123 340 43 800 0 43 800 93 967 214,54 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 358 783 345 000 345 000 353 693 102,52 % Lönebikostnader Pensionskostnader 62 756 58 188 58 188 68 254 117,30 % Övriga lönebikostnader 20 774 20 100 20 100 15 011 74,68 % Lönebikostnader 83 530 78 288 78 288 83 265 106,36 % Personalkostnader 442 313 423 288 423 288 436 957 103,23 % Köp av tjänster 397 922 438 707 438 707 437 876 99,81 % Material, förnödenheter och varor 16 056 15 900 15 900 22 383 140,77 % Understöd 33 373 21 000 21 000 34 052 162,15 % Hyreskostnader 44 150 39 414 39 414 40 822 103,57 % Övriga verksamhetskostnader 1 767 2 350 2 350 3 546 150,90 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 935 582 940 659 0 940 659 975 636 103,72 % VERKSAMHETSBIDRAG -812 242-896 859 0-896 859-881 669 98,31 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -14 477-23 300-23 300-11 894 51,05 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -826 719-920 159 0-920 159-893 563 97,11 % 56
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Utvecklingsavdelningens större beslutsärenden sorterar under kommunstyrelsen. Förvaltningsenheten inom avdelningen handhar koordinering av verksamheten, personalansvaret, projekthanteringen, kommunens kommunikation, kommunens strategi, avdelningens budget och bokslutsfrågor. Till utvecklingsavdelningens primära arbetsområden hör: förutsättningarna för befintligt näringsliv och nyetableringar kommunens externa kommunikation kommunens strategi i samarbete med förvaltningsavdelningen utveckling av besöksnäringen minskad arbetslöshet satsningar för ökad inflyttning och minskad utflyttning ökat deltidsboende skärgårdsfrågor landsbygdsutveckling regional och nationell intressebevakning kommunens projekthantering kommunens servicerådgivningspunkter i Kimito, Dalsbruk och i Västanfjärd Avdelningens marknadsföringsenhet är en viktig stödfunktion för dessa ansvarsområden, och samarbetar tätt med de övriga enheterna för att stöda dem med marknadsföring, profilering samt koordinering och arrangemang av olika evenemang. Avdelningen medverkar i det regionala lagstadgade organet MYR - maakunnan yhteistyöryhmä och i många andra nationella och regionala intressebevakningsorgan. Intressebevakning och nätverkande utgör en viktig del av arbetet för bl.a. den externa finansieringen av viktiga satsningar för kommunen och kommunens näringsliv. Arbete för en förutseende strukturomvandling utgör en viktig del av näringslivsarbetet inom avdelningen. Sammanfattat jobbar avdelningen på bred front med att på olika sätt verka för en livskraftig Kimitoöns kommun. Avdelningen fokuserar år 2017 på arbetet med att stöda näringslivet i samarbete med företagarna. Företagsteamet, bestående av 8 företagare fungerar som referensgrupp för allt arbete som görs kring näringslivsfrågorna i kommunen. Ett försök med att ta en form av servicesedlar i bruk inom näringslivet görs under året. Satsningen med sommarjobbsedeln för att stöda ungdomar att få ett sommarjobb fortsätter år 2017. Också övriga satsningar på ungdomar såsom Islaparlamentet fortsätter. Kommunens nya strategi förankras under året. Avdelningen följer riktlinjerna i kommunens strategi. Värderingarna öppenhet, aktivitet, förnyelse präglar avdelningens sätt att arbeta. 57
UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Den pågående stukturperioden gäller från 2014 fram till år 2020. Kimitoöns kommun, fortsätter med att söka extern finansiering för sådant som uttryckligen gagnar kommunens näringsliv, inflyttning, deltidsboende, invånarnas välbefinnande och kommunens avdelningars målsättningar enligt de riktlinjer som kommunens strategi anger. Kommunernas uppgifter kommer kraftigt att förändras i landet i och med social och hälsovårdsreformen, och den nya kommunallagen. Dessa kommer kraftigt att påverka det kommunala fältet och kommunens uppgifter framöver. Avdelningen följer aktivt upp reformerna och försöker medverka till att finna nya flexibla lösningar och sätt att verka för att Kimitoöns servicenivå fortsättningsvis bibehålls på en god nivå. EKONOMIPLAN 2017-2019 Att kommunen hanterar företagsfrågor snabbt, smidigt och flexibelt är något som avdelningen målmedvetet jobbar för. Näringslivet stöds genom aktiv kontakt till företagarna, specifikt också gällande de branscher som har förutsättning att växa och den vägen skapa nya arbetsplatser på ön. En uppsökande verksamhet hos företag för att identifiera tröskelfrågor och trender gällande utvecklingsmöjligheter fortsätter. Kimitoön vill höra till en av regionens mest näringslivbefrämjande kommuner, genom aktivt samarbete med ortens företagare och genom en hög aktivitetsnivå. Att få företag också utanför Kimitoön att etablera sig på Kimitoön hör till arbetet. Som stödfunktion för näringslivet, ökad inflyttning, ökat deltidsboende och minskad utflyttning används en positiv, fyndig och kostnadseffektiv marknadsföring. Den uppgjorda marknadsföringsplanen uppdateras årligen och följs. Att få företag att etablera sig på orten gagnas av en positiv image. Nyinflyttade välkomnas fortsättningsvis med välkomstbrev, nyfödda önskas välkomna till världen med en gåva och det positiva som händer i området informeras aktivt om i samarbete med media. Att kunna förutse och reagera rätt på de strukturomvandlingar som sker i ett samhälle i snabb förändring är viktigt. Ett bärkraftigt och växande näringsliv är alert på förändringar, och behöver verksamhetsförutsättningar och kunskap som hjälper det åt rätt håll. Förutseende av i vilka branscher arbetslöshet uppkommer och åtgärder för att lindra och minska verkningarna behövs. Med hjälp av det arbete som görs i regionens organ koordinerar utvecklingsavdelningens förvaltning de insatser avdelningen gör för att förbättra verksamhetsförutsättningar för ett aktivt näringsliv. Avdelningen gör också egna statistiska uppföljningar och sonderar läget och framtidsutsikter hos existerande företag genom ett tätt samarbete. Till utvecklingsavdelningens arbete hör konsekvensbedömning och en förutseende arbetsmetod för att stimulera förutsättningar för kommunens utveckling. Fritidssboende är en viktig faktor för Kimitoöns kommun, som hör till de kommuner som har mest fritidssboende per capita. Att marknadsföra kommunen som ett unikt mål för fritidssboende, och att skapa kontakter mellan näringslivet och befintliga fritidssboende hör till avdelningens uppgifter. Avdelningen upprätthåller och vidareutvecklar kontakterna till existerande och potentiella fritidsboende. Referensgrupp för fritidsboende skapas. Avdelningen samarbetar också med skolorna och Kimitoöns ungdomsparlament. Avdelningen är med och stöder islaparlamentet vars uppgift är att lära ungdomarna hur beslutsfattande fungerar, att prioritera och att argumentera. 58
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2017 Mål Utvecklingssamtal med personalen Eftersträvad nivå / uppföljning Minst ett per år / person. Uppföljning per 31.12.2017 Utvecklingssamtal har hållits med alla i personalen, två gånger under året. Koordinering genom möten Avdelningsmöten hålls månatligen med personalen. Uppföljning per 31.12.2017 Under året har 10 avdelningsmöten hållits. Kontakten till fritidsboende aktiveras En referensgrupp bestående av aktiva fritidsboende skapas. Uppföljning per 31.12.2017 Under året har en referensgrupp, Dalsbruk2020 mötts ca en gång per månad. Med i gruppen finns många aktiva fritidsboende. September open ordnade ett seminarium för och om fritidsboende: Nära havet vill jag bo. Som föreläsare hörde vi: Siv Sandberg, Sari Hyvärinen, Mårten Forss och Ellinor Johansson. En undersökning kring fritidsboende gjordes i maj 2017 som presenterades av Ellinor Johansson på seminariet. Vi skapade en facebookgrupp Kimitoön kallar med fritidsboende som målgrupp. NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Behandlade paragrafer, KST 9 9 15 2 Antal tjänstemannabeslut utvecklingschef 29 17 30 11 Intressebevakningsuppdrag 10 10 10 10 Antal inflyttade / år 279 315 230 241+57 Antal ungdomar som fått sommarjobb 40 40 40 0 med hjälp av sommarjobbsedeln 59
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Utvecklingschef 1 1 1 1 Projektkoordinator 1 1 1 1 Servicerådgivare 0 0 1,2 1,2 Byråsekreterare 1 0 0 0 Kommunikatör 0 0 1 1 Totalt 3 2 4,2 4,2 UTVECKLINGSENHETENS FÖRVALTNING BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 660 450 1 300 1 300 814 Personalkostnader -156 231-122 097-240 106-240 106-231 287 Köp av tjänster -25 490-38 508-51 893-51 893-55 080 Material, varor och tillbehör -3 708-2 260-2 800-2 800-4 761 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -7 388-5 085-19 664-19 664-21 405 VERKSAMHETSKOSTNADER -215 781-188 281-324 463-324 463-325 248 VERKSAMHETSBIDRAG -215 121-187 831-323 163-323 163-324 435 FÖRÄNDRINGAR BG17 BS17: Ökade köptjänster + 1 200 60
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Avdelningen har ett väldigt aktivt år bakom sig. I slutet av april 2017 frigjordes äntligen fabriksudden på Valsverksholmen från konkursboet och två nya bolag grundades: Dalsbruks Fabrik1686 och DB - marina. Det nyvalda fullmäktige valde att inrätta en näringslivsnämnd i juni 2017 och avdelningens ärenden sorterar numera under näringslivsnämnden i stället för kommunstyrelsen. Skärgårdsnämnden kvarstår, likaså utskärsdelegationen tillsammans med Pargas stad. Avdelningen har också flera referensgrupper, såsom företagsteamet, Dalsbruk 2020 -gruppen, där olika aktörer samarbetar för att vidareutveckla kommunen. Fritidsboende är en viktig målgrupp på många sätt för Kimitoöns livskraft. En undersökning kring fritidsboende gjordes under försommaren och på September Open ordnades ett seminarium Nära havet vill jag bo med och för fritidsboende. Under hösten hade vi besök från Merikarvia kommun och Ålands näringsliv som ville bekanta sig med vårt sätt att arbete med näringslivsfrågorna. Vi har också deltagit i ett nätverk som träffades på Åland under namnet Roslandsminglet. Företagare från Sverige, Åland och fasta Finland nätverkar för att få tillväxt till stånd. Glädjande många nya företag grundades under året. Enligt forskare Timo Aros statistiska uppgifter var Kimitoön femte bäst på antalet nygrundade företag i hela Finland per 1000 invånare. Vår strävan om att vara smidiga gentemot företagen och näringslivsvänliga fortsätter. Kommunens nya strategi, som godkändes i mars 2017 av fullmäktige har förankrats bland personalen, delvis. Avdelningen har samarbetat ivrigt med Åbo Akademis studerande i en omfattande varumärkesprocess 120 studerande har bekantat sig med Kimitoön och kommit med åsikter om Kimitoöns styrkor och framtida profilering. Arbetet fortsätter 2018. Nya välkomstskyltar har planerats under året och i processen att ta fram de nya skyltarna är det delaktighet och öppenhet som har gällt över 800 personer var med i en omröstning om hur skyltarna skulle se ut. Arbetet med att placera dem sker under 2018. Byalagsfrågorna och kollektivtrafikfrågorna har flyttats över till avdelningen fr.o.m. hösten. Byalagsfrågorna har lyfts fram aktivare tack vare projektet Föreningsakuten. Ett seminarium med och för byalagen hölls under hösten och flera byahandlingsplaner har tagits fram under året. Landskaps och social och hälsovårdsreformerna, ifall att de träder i kraft, kommer att göra att kommunernas framtida uppgifter och fokus i allt högre grad kommer att handla om livskraft och välfärd. Framöver görs det troligtvis ännu mycket mera samarbete mellan kommun, företag och tredje sektorn. Vi har under året provat på partnerskapssamarbeten bland annat via Dalsbruks framtida arbetsgrupp, där företagarna, det aktiva byalaget, fritidsboende och kommunen tillsammans jobbat för en gynnsammare utveckling. Arbetet fortsätter. Kimitoön är en liten aktör i landskapet Egentliga Finland, intressebevakningen kommer också i fortsättningen att vara av verkligt stor betydelse för Kimitoön. Vi behöver extern finansiering, nya företag, invånare för att bibehålla kommunens livskraft. Budgetårets har löpt bra, avdelningens bokslut underskreds och landade på resultatet -38.000 euro år 2017. 61
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgård Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Kommunens skärgårdsnämnd har till uppgift att handha skärgårdsfrågorna på den kommunala nivån, utveckla näringar, trafik och boende i skärgården samt verka för en allsidig utveckling av skärgården såväl beträffande befolkningens livsbetingelser som skärgårdsmiljön. Nämnden svarar även för skärgårdens intressebevakning. Kimitoöns kommuns verksamhet inom den gemensamma åboländska utskärsdelegationen administreras för Kimitoöns del av skärgårdsnämnden. Kommunen representeras i utskärsdelegationen av två representanter och en tjänsteinnehavare. Skärgårdsnämnden ansvarar för uppgörandet och uppföljningen av kommunens skärgårdsprogram, det nuvarande godkändes år 2011 och följdes upp år 2013. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 De traditionella skärgårdsnäringarna fortsätter att förlora i betydelse. I stället skapas förutsättningar för nya näringar lämpade för skärgårdsförhållanden. Speciellt bör den ökande fritidsbefolkningens och turistströmmarnas servicebehov utnyttjas för att skapa arbetsplatser och utkomstmöjligheter i skärgården, med avsikt att trygga en fortsatt livskraftig fast bosättning i skärgården. Åtgärder som aktualiseras på riksnivå, såsom inskränkningar inom kommunikationer och postdistribution skapar ett konstant tryck på upprätthållandet av servicen i skärgården. Ibruktagandet av Örö f.d. fort som ett turistcentrum skedde sommaren 2015, och utvecklingen av Örö kommer att fortsätta, vilket förväntas medföra stora positiva effekter för skärgårdens framtida utveckling. EKONOMIPLAN 2017-2019 I kommunens skärgårdsprogram listas de åtgärder och projekt som är aktuella under perioden. De viktigaste satsningarna sker inom skärgårdsförbindelserna, näringslivet, arbetsmarknaden och boendet. Markplaneringen och satsningar på natur och miljö hör till de angelägnaste åtgärderna. BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Förverkligande av mål upptagna i Nämnden följer upp programmet årligen skärgårdsprogrammet Uppföljning 31.12.2017 Uppföljning gjort, programmet revideras 2018 Garanterande av tillräckliga förbindelser Varje by minst en daglig förbindelse, mindre bebodda öar tillräckligt täta förbindelser. Bebodda öar utan förbindelser bör erhålla ordnad menförestrafik vintern 2016-2017 Uppföljning 31.12.2017 Tillräckliga förbindelser har erhållits Menförestrafik har inte erfordrats under vintern 2016-2017 Brand- och räddningstrafik under menförestider Arrangemangen utreds och informeras om under året Uppföljning 31.12.2017 Utredningen informeras om under våren 2018 Tillfredsställande omsorg, hälso- och sjukvård Servicen bör bibehållas på minst nuvarande nivå Uppföljning 31.12.2017 Servicen bibehållen under 2017 62
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgård Ansvarsperson: Utvecklingschefen NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal sammanträden 4 5 5 5 Nettokostnad/sammanträde 2 750 2 680 2 680 2 680 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 0 0 0 0 SKÄRGÅRD BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader -1 866-859 -2 000-2 000-1 961 Köp av tjänster -2 690-1 014-3 600-3 600-2 290 Material, varor och tillbehör -15-49 0 0-7 Understöd och bidrag -5 452-5 565-5 500-5 500-5 790 Övriga verksamhetskostnader -964-30 -1 000-1 000 0 VERKSAMHETSKOSTNADER -10 987-7 516-12 100-12 100-10 049 VERKSAMHETSBIDRAG -10 987-7 516-12 100-12 100-10 049 FÖRÄNDRINGAR BS17 BG17: Minskade möteskostnader pga. färre externa möten - 2 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Den kommande landskapsreformen kommer att innebära stora förändringar i intressebevakning och ekonomiska ansvarsfrågor för skärgården. Skärgårdsnämnden behöver tätt följa med och intressebevaka inom de förändringar som föreslås. 63
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Turismenheten svarar för utvecklandet av besöksnäringens verksamhetsförutsättningar i enlighet med en av kommunstyrelsen godkänd handlingsplan. Den övergripande målsättningen är att bidra till en ökad omsättning inom besöksnäringarna genom ett aktivt nyskapande inom branschen, vilket betyder fler arbetstillfällen, mer service för de bofasta, mer skatteintäkter och fler arbetstillfällen samt långsiktigt en befolkningstillväxt. Utbudet av turismprodukter utökas i samarbete med näringslivet och förutsättningar för ny verksamhet skapas för en förlängd turismsäsong. Synlighet förbättras genom samarbete med nationella och internationella samarbetspartner och media, genom upprätthållandet av en flerspråkig webbportal och genom synlighet på sociala media. Samarbete med regionala och nationella turistorganisationer bidrar till nya produkter och synlighet. Besöksnäringsträffar och skolning ordnas för lokala företagare med målsättningarna att stimulera till interaktion, nytänkande inom paketering och ökade förutsättningar att ta emot nya och växande målgrupper. Turismchefen utvecklar och verkställer de i handlingsplanen fastställda verksamheterna, sköter kontakten till regionala och nationella turismorganisationer samt regionens besöksnäring och sköter övriga löpande ärenden. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Arbets- och näringsministeriets spetsprojekt Den maritima skärgården, Finrelax och Stopover Finland som alla påbörjades för ett drygt år sedan kommer att fortsätta att utgöra viktiga samarbetsinsatser för Kimitoöns kommun. De satsningar på marknadsområdena Asien och tyskspråkiga Europa som dessa program satsar på är något som kommunen i samarbete med företag och övriga samarbetspartner behöver fortsätta sätta resurser på. Vikten av att kunna erbjuda färdiga, smidigt bokningsbara produkter ökar enligt undersökningar kontinuerligt. I och med att säsongen förlängs med nya målgrupper behöver också nya slags produkter utvecklas. EKONOMIPLAN 2017-2019 Under verksamhetsperioden ligger tyngdpunkten inom arbetet på att nå ut till de i handlingsplanen definierade målgrupper som har stort potential. Dessutom krävs nya skräddarsydda tjänster och paket inom naturturism och upplevelser. Asien och Tyskland hör till de viktigaste områdena att etablera nya kontakter till i tillägg till Sverige och inrikesresandet. Inom marknadsföringen av vårt område läggs stor fokus läggs på sociala media och webb. Övriga i handlingsplanen angivna delområden som resurser speciellt läggs på: - upprätthållande och utveckling av webbportalen VisitKimitoön.fi med besöksnäringsmål som fungerar med dator, telefon och läsplatta samt av övrigt marknadsföringsmaterial för området, digital evenemangskalender, fysisk skyltning och sociala media - profilering av Kimitoön åt de tre målgrupperna natur-/aktivitetsturism; wellness-turism och kultur- /landsbygdsturism. Detta görs konkret genom att tillsammans med företag bygga upp och synliggöra behövliga tjänster och paket inriktade på de viktigaste målgrupperna samt genom samarbete med nationella och internationella aktörer - inbjudande av researrangörer, media och bloggare till regionen för att skapa samarbete och synlighet - upprätthållandet av turistinformation i Dalsbruk och Kimito året om - deltagandet i mässor inrikes- och utrikesmässor - anordnandet av besöksnäringsträffar och skolning - i linje med den av kommunstyrelsen godkända handlingsplanen för besöksnäringen satsas ekonomiskt mer på marknadsföringen av områdets besöksmål 64
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Besöksportalen upprätthålls, effektiveras och synliggörs 15% ökning av enskilda sidvisningar under år 2017 Minst 10 via webbsidan bokningsbara produkter skapas Uppföljning 31.12.2017 Enskilda sidvisningar ökat 3% under år 2017 13 bokningsbara produkter på webbsidan under säsongen 2017 Antalet produktkort på besöksportalen ökas 10% ökning av produktkort under år 2017 Uppföljning 31.12.2017 14% fler produktkort år 2017 än 2016 Synlighet på mässor fortsätts Minst två finska och en utländsk resemässa under året Uppföljning 31.12.2017 Två finska och en utländsk resemässa genomförd Nätverkande och kvalitetsarbete Fem utbildningar, fyra nätverksträffar och en benchmarkingresa för företagen Uppföljning 31.12.2017 Åtta utbildningar, fyra nätverksträffar och fyra benchmarkingresor arrangerade NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal deltagande på turismträffar 80 80 80 137 Turistmässor 1 3 3 3 Företag på turismportalen 60 60 65 79 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Turismchef 1 1 1 1 Servicerådgivare 2,5 1,6 0 0 65
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef TURISM BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 20 682 24 637 10 550 10 550 31 835 Personalkostnader -141 041-129 580-64 900-64 900-64 703 Köp av tjänster -77 011-109 134-113 981-113 981-146 820 Material, varor och tillbehör -7 262-1 080-5 950-5 950-3 921 Understöd och bidrag -5 000-7 000-5 000-5 000-9 000 Övriga verksamhetskostnader -13 791-19 546-4 500-4 500-4 913 VERKSAMHETSKOSTNADER -244 105-266 340-194 331-194 331-229 357 VERKSAMHETSBIDRAG -223 423-241 703-183 781-183 781-197 521 AVVIKELSER BG17 BS17: Mera köp av tjänster + 13 800 Understöd och bidrag ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Tillväxten inom det internationella intresset för skärgårdens reseprodukter ökar som förutspått. Satsningarna på ökat kunnande och ökad beredskap för att produktifiera turismtjänster för utländska målgrupper behöver fortsätta. 66
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Landsbygd Ansvarsperson: Utvecklingschefen FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2018 Lag om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna (210/2010) har förpliktat kommuner att bilda samarbetsområden, inom vars område det finns minst 800 lantbruksföretagare som har ansökt om jordbruksstöd. Kimitoöns kommun har ingått avtal med St Karins stad, Pemar stad, Sagu kommun och Pargas stad om att bilda ett samarbetsområde med Pemar stad som arrangör av tjänster. Samarbetsområdet inledde sin verksamhet 1.1.2013 och landsbygdsombudsmannen har övergått till Pemar stads tjänst. Enligt samarbetsavtalet fördelades kostnaderna åren 2013 och 2014 enligt personalens placering i avtalskommunerna. Från år 2015 har kostnaderna fördelats enligt kommunernas gårdsantal. Avtalskommunerna svarar var och en för egen del för servicepunkternas alla kostnader i kommunen (t.ex. hyra). LANDSBYGDSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 2 339 0 2 172 Personalkostnader -3 746-684 -532-532 -2 643 Köp av tjänster -64 351-75 951-67 500-67 500-56 697 Material, varor och tillbehör 0 0 0 Understöd och bidrag 0 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader 0 0 VERKSAMHETSKOSTNADER -68 097-76 635-68 032-68 032-59 340 VERKSAMHETSBIDRAG -65 758-76 635-68 032-68 032-57 168 FÖRÄNDRINGAR BG17 BS17 Minskning, köptjänst enligt avtal 10 800 67
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Utveckling och koordinering av kommunens marknadsföring sköts av marknadsföringsenheten. Marknadsföraren håller aktiv kontakt till olika aktörer inom branschen, producerar marknadsföringsmaterial, webbmaterial, mässdeltagande, PR, publiceringar, koordinering av händelser och evenemang samt utvecklar webbsidor. Marknadsföringsenheten utgör en viktig stödfunktion också för den synlighet som planeras och genomförs i samarbete med avdelningens övriga enheter. Kommunens marknadsföring är ett led i genomförandet av kommunens strategi och förutsätter omsorgsfull planering. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Kommunen tävlar hårt om att locka nya invånare och besökare. Antalet utländska besökare och invånare ökar. För människor idag är det viktigt att få information via enkla, snabba och smidiga kanaler. Därför bör man noga tänka på hur och på vilket sätt man vill synas. Det man gör inom marknadsföringen skall baseras på fakta och vara i linje med utbudet. En positiv image är a och o för att klara av dagens hårda konkurrens. Delaktighet är allt viktigare och det speglar även Kimitoöns marknadsföring. Kimitoöns bästa marknadsförare är våra egna invånare och nöjda kunder som för sina positiva upplevelser vidare. EKONOMIPLAN 2017-2019 Nu och i framtiden vill Kimitoön vara en kommun där man aktivt och öppet informerar om sin verksamhet, externt och internt. Detta bör synas i hela vår verksamhet samt i det vi gör, som exempelvis på webbsidorna, i sociala medier, i allmän marknadsföring, i producerat material, under evenemang mm. Kimitoön fortsätter aktivt arbeta med att Kimitoön syns och hålls på kartan. Kommunens grafiska manual definierar det grafiska uttryck som marknadsföringen använder sig av och detta material utvecklas vidare för att skapa en enhetlig bild av kommunen. En god marknadskommunikation är sanningsenlig och långsiktig. 68
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2017 Mål Enhetlig visuell synlighet Eftersträvad nivå / uppföljning Grafiska manualen fungerar som grund för allt material som produceras. Alla avdelningar strävar till en enhetlig marknadsföring. Uppföljning 31.12.2017 Allt det material som skapats under året följer samma enhetliga linje som tidigare. Dock fräschar vi upp, moderniserar och utvecklar materialet ständigt. Aktiv synlighet, stöda näringslivet Arrangera Axel Afton på våren och September Open på hösten. Utveckling av webbportaler, sociala medier. Uppföljning 31.12.2017 Marknadsföringsenheten & Turismenheten deltog tillsammans med turismföretag från ön i nordens största resemässa RESA 2017 och Super Mässan i Tammerfors. En lyckad satsning! Axel Afton arrangerades på Villa Lande 24.3. Tillställningen var mycket lyckad och stämningen familjär. Finland 100 år firades på många olika håll i Kimitoön och uppmärksammades på många av kommunens tillställningar. Även en bakverkstävling arrangerades för att ta fram Kimitoöns egna bakverk. Tävlingen vanns av Lillys Tårtor/Lilly Thomander med bakverket äppel,dill och honung - all lokala råvaror. Jubileumårets gemensamma nämnare var - Kimitoön Tillsammans. Kimitoöns webbplats förnyades på hösten 2017. Kimitoöns webbplats fungerar i första hand som en informationskanal till invånare och deltidsboende. Målet med webben är att utveckla och effektivera kommunens webbsida förnyas ständigt medan de sociala medierna tar alltmer tid och har blivit en del av det dagliga arbetet. Vi arbetar aktivt med utvcekling av webb och intra. September Open var i år en två dagars tillställning, och gick liksom tidigare av stapeln i Dalsbruk 9-10.9. Evenemanget besöktes av ca 5000 besöker. Skördemarknaden och en allmän mässa med många av öns företag samsades på stallsplan utanför magasinen. SO är ett ypperligt sätt att förlänga säsongen i skärgården och samtidigt visa upp vad Kimitoön har att erbjuda. 69
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2017 Mål Inflyttning & näringslivet Eftersträvad nivå / uppföljning Stöda näringslivet på Kimitoön som främjar inflyttning, i form av olika evenemang och tillställningar. Med detta arbetet vill vi ge Kimitoön en positiv image. Uppföljning 31.12.2017 En omfattande inflyttningskampanj lanserades på senvåren, som bar namnet "Kimitoön - plats att leva och bo." En egen "story telling - webbsida" byggdes upp som berättar om hur det är att bo och leva på Kimitoön samt som presenterar vårt fina utbud av fastigheter och tomter. Kampanjen spreds i KSF medias publikationer både i tidningar (80 000 ex.) och webb, samt vi FB nådde vi, via riktad kampanjmarknadsförimng, ca 34 000 personer. Alla styrdes till kampanjsidan var de fick information om möjligheter och alternativ att välja Kimitoön som sitt nya hem. September Open - stöder näringslivet på alla sätt. Aktivt och delaktigt arbete kring besöksnäringen. NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal sessioner på kommunens webbsida 246 000 219 000 220 000 206 000 (Utan egen trafik) Mätare Marknadsföring euro/invånare 17 17 16 20 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Marknadsförare 1 1 1 1 70
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen MARKNADSFÖRING BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 220 11 225 5 250 5 250 5 567 Personalkostnader -44 158-42 450-47 000-47 000-44 870 Köp av tjänster -59 071-76 927-62 781-62 781-86 670 Material, varor och tillbehör -8 221-11 339-6 650-6 650-12 981 Understöd och bidrag -476-500 -500-1 546 Övriga verksamhetskostnader -3 075-5 545-4 150-4 150-4 724 VERKSAMHETSKOSTNADER -114 625-136 737-121 081-121 081-150 790 VERKSAMHETSBIDRAG -114 405-125 512-115 831-115 831-145 223 AVVIKELSER BG17 BS17: -Mera köptjänster, material, varor och tillbehör 29 400 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN September Open ändrades från att ha varit en dags evenemang till två dagar. Detta medförde extra kostnader. Evenemanget som stöder näringslivets säsongsförlängning, har växt genom åren och är för tillfället Kimitoöns största gällande antalet besökare. Finland 100 år firades aktivt på många håll i kommunen. Jubileumsårets gemensamma nämnare var ordet Tillsammans, så också på Kimitoön. Även jubileumsåret medförde extra kostnader. Axel Afton en fin helhet som sammansvetsar. Inflyttningskampanj storspridning via story telling både i tryckta medier, webb och FB. Målet med webben är att utveckla och effektivera kommunens webbsida förnyades helt hösten 2017. De nya webbsidorna är nu tydligare och mera användarvänliga. Förutom webbarbete tar de sociala medierna alltmer tid och har blivit en del av det dagliga arbetet. Kommunens intra förnyandes också under våren. Nu och i framtiden vill vi i Kimitoöns kommun vara öppna och aktiva. Vi vill att våra invånare känner att de är delaktiga i det arbete kommunen gör. Marknadsföring och synliggörande är en lång process som kräver stora och små insatser av likväl kommunens personal som av invånarna. Trots detta fortsätter vi aktivt arbeta med att Kimitoön syns och hålls synlig på kartan med hjälp av innovativ och annorlunda marknadsföring. 71
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Kommunens näringslivsbefrämjande verksamhet handhas, under ledning av kommundirektören, av utvecklingsavdelningen i samarbete med miljö och teknik. Näringslivsverksamheten stöds av företagsteamet sammansatt av företagsrepresentanter från olika sektorer. Kommunens utvecklingsbolag är även en integrerad del av näringslivsverksamheten. Verksamheten omspänner alla element som ansluter till kommunal näringslivsverksamhet, men fokuserar speciellt på infrastruktur såsom de allmänna fysiska förutsättningarna för näringsverksamhet, d.v.s. fysisk planering, tillhandahållandet av företagstomter och utrymmen, företagsrådgivning, finansieringsfrågor, information, kurser, projektverksamhet, skapandet av företagarnätverk. Målsättningen är att såväl utveckla befintlig företagsverksamhet som att skapa nya företag. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Under 2017 har ekonomin i Egentliga Finland varit gynnsam, de största industrierna har tidvis haft brist på arbetskraft. Denna utveckling syns inte på Kimitoön, där arbetslösheten fortsättningsvis är relativt hög. En stor utmaningen för Kimitoön är fortsättningsvis den minskande befolkningen. Eftersom ekonomin förutspås bli god under hela perioden finns det förutsättningar för att också Kimitoön dras med i denna positiva utveckling. EKONOMIPLAN 2017-2019 Planen bygger på att stöda och befrämja uppkomsten av nya företag och arbetsplatser. I och med att Valsverksholmen har nya ägare finns det nu lediga verksamhetsutrymmen på ön samtidigt som de där befintliga företagen kan utvecklas. Det är viktigt att företagen hittar samarbetspartner utanför ön, så att de kan dra nytta av den positiva trend som nu finns i omgivningen. 72
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Väsentlig information till företagen Uppdaterade näringslivshemsidorna alltid tillgänglig Uppföljning 31.12.2017 Hemsidorna uppdaterade i samband med att de förnyades. Näringslivsnytt utkommit regelbundet. Företagarträffar/seminarier ordnas Minst 10 tillfällen Uppföljning 31.12.2017 Sex morgonkaffen och fem andra tillfällen ordnades. Nya företag grundas Nettoökning 10 Uppföljning 31.12.2017 59 nygrundade företag, 48 upphörda Företagsutrymmen erbjuds Minst ett företag bör alltid kunna erbjudas utrymme med kort varsel Uppföljning 31.12.2017 Kontorsutrymmen finns tillgängliga, hallutrymmen för uthyrning finns på den privata marknaden. Näringslivsforum arrangeras En gång per år Uppföljning 31.12.2017 Forumet ordnades inte 2017. Företagsamhetsfostran Alla stadier behandlar företagande på sin nivå. Skapas kontaktforum mellan skolan och lokala företag. Uppföljning 31.12.2017 Högstadierna har haft företagsprojekt i samarbete med lokala förtag. Gymnasiet har haft en valbar kurs som berör företagande. Axxell har hållit företagsamhetskurser i enlighet med läroplanen. Näringslivssedlar i bruk ett försök med sedlar förverkligas Uppföljning 31.12.2017 25 sedlar delades ut till företag som ansökt om dem, 21 av dem användes. 73
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschefen NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal företag 820 835 827 827 Nygrundade företag 33 53 40 59 Företag som upphör 13 61 30 48 Nettoökning 15-8 10 11 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Näringslivschef 0,2 0 0 0 Företagsrådgivning 1 1 1 1 Näringslivsutveckling 0 1 0 0 NÄRINGSLIV BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 67 932 14 214 250 250 623 Personalkostnader -149 931-105 197-55 000-55 000-49 857 Köp av tjänster -18 583-25 402-39 181-39 181-31 398 Material, varor och tillbehör -141-441 -500-500 -505 Understöd och bidrag 0 0 0-5 000 Övriga verksamhetskostnader -3 118-10 161-8 300-8 300-8 241 VERKSAMHETSKOSTNADER -177 773-141 201-102 981-102 981-95 000 VERKSAMHETSBIDRAG -109 841-126 987-102 731-102 731-94 377 AVVIKELSER BG17 BS17: Mindre personalkostnader 8 400 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Enhetens viktigaste uppgift är att bidra till en positiv utveckling gällande arbetsplatserna. Utvecklingen i antalet företag har under många år visat en liten men jämn ökning. Eftersom det mest är fråga om en persons företag har detta inte kunnat uppväga det bortfall som personalminskningen i de största företagen har medfört. Därför är det viktigt att också stöda företagen gällande anställning av ny personal. Basnäringarna har en stor tyngd i näringslivet i kommunen. Där har trenden varit en jämn minskning i antalet arbetsplatser. Här skulle det vara viktigt att kunna bryta den trenden och möjligheterna där är mera specialodlingar och/eller en höjning av förädlingsgraden. 74
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Projektverksamheten har tilltagit efter programperiodsskiftet, och beräknas tillta ytterligare under 2017. Karakteristiskt för de nya projekten är att de i första hand sorterar under kommunens övriga avdelningar, beroende på vilken sorts projekt det är frågan om. Följaktligen belastar inte dessa projekt avdelningens budget. Utvecklings- avdelningen strävar efter att i egen budget främst budgetera för näringslivs- och turisminriktade projekt. De främsta finansieringskanalerna är för tillfället Leader och Central Baltic, men även övriga alternativ beaktas. I anslagen för projektverksamheten ingår förutom kommunandelarna för kommunens egna huvudprojekt även kommunens deltagaravgift i Leader (5e/capita), samt kommunandelarna för fiskeriprogrammet och eventuella projekt som Kimitoöns kommun har del i. Kimitoöns huvudprojekt beräknas vara: - Arbetskompaniet (ESF), kommunandelen bärs av omsorgsavdelningen (ingen beräknad kostnadsbelastning för enheten för projektverksamhet) - Närmatsprojekten Mera närmat i Egentliga Finland (ELY) och Kustens mat (Leader), i samarbete med Pargas stad (beräknad kostnadsbelastning totalt 2.000 euro/år) - FamilyPorts (Central Baltic / MoT) i samarbete med Pargas stad och Gotland (ingen beräknad kostnadsbelastning för projektverksamheten) - Turismprojekt SaBe (SaBe - Samarbete inom besöksnäringen på Kimitoön och i Salo) 15.000 euro/år) - Turismprojekt med historiska rutter och marknadsföring som tema (Leader) - Två projekt för näringslivsutveckling (företagssamarbetsprojekt, beräknad kostnadsbelastning 20.000 euro/år) - Dessutom deltar kommunen i minst tre Central Baltic-projekt utan egen budget (Archipelago Partnerships, RIBS, DefenceArch) - Dessutom planeras ett antal mindre projekt relaterade till Finland100-jubileet (totalkostnad 15.000 euro) Som helhet beräknas enhetens projektverksamhet leda och administrera fyra huvudprojekt under 2016. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Kimitoöns kommun upphörde 2016 formellt att vara en kommun i akut strukturomvandling. De nya ekonomiska och politiska realiteterna innebär att projektverksamheten bör planeras utgående från näringslivets och sysselsättningens behov, samt tredje sektorns roll i samhället. Många utvecklingsprojekt kommer sannolikt att vara uppbyggda kring samarbete i olika konstellationer mellan det offentliga, företagen och tredje sektorn. Den allmänna utvecklingen speciellt med tanke på flyktingläget i Finland och på Kimitoön kan mycket väl återspegla sig i projektverksamheten med utvecklingsprojekt specifikt inriktade mot integrationsåtgärder och andra flyktingrelaterade projekt. EKONOMIPLAN 2017-2019 Projektverksamheten förväntas tillta ytterligare under 2017 och framåt i takt med att den kommunala verksamheten med stor sannolikhet formas om. Avdelningen hjälper kommunens övriga verksamhet med behövliga projekt. Projektverksamhetens kostnader har minskat under de senaste åren, men förväntas öka under de kommande åren. 75
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Ökat antal sektorprojekt Avdelningen stöder projektverksamheten i kommunens övriga avdelningar Uppföljning 31.12.2017 Avdelningen administrerar 4 projekt i övriga avdelningar Avdelningen har administrerat rapporter av flyktingkostnader Ökat projektsamarbete med företag och Avdelningen söker externa, lokala partners till projekten tredje-sektor-aktörer Uppföljning 31.12.2017 Leader-projekt har förverkligats med företag och föreningar Föreningsakuten samarbetar tätt med föreningar Aktivt grepp om projektmöjligheterna i regioen Aktiv planering för finansieringsansökningar för programperioden 2014-2020 Deltagande i Leader-styrelsen Deltagande i mångsektoriella arbets-och styrgrupper Uppföljning 31.12.2017 Antalet projektplaner har ökat under året Projektkoordinatorn varit ordförande för Leader-föreningen under 2017 Arbets- och styrgruppsdeltagande på tidigare nivå NYCKELTAL BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal behandlade projektplaner 20 25 25 25 Antal godkända projektansökningar 2 5 8 2 Antal egna huvudprojekt 1 2 4 1 Antal projekt avdelningen medverkar i 5 10 15 10 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Projektanställda 0 1 4 2 Totalt 0 1 4 2 76
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschefen PROJEKTVERKSAMHET BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 425 72 815 26 450 26 450 52 955 Personalkostnader -62-41 447-13 750-13 750-41 637 Köp av tjänster -43 481-70 986-99 771-99 771-58 921 Material, varor och tillbehör -352-888 0 0-209 Understöd och bidrag 0 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -14 528-5 551-4 150-4 150-5 085 VERKSAMHETSKOSTNADER -62 422-118 871-117 671-117 671-105 852 VERKSAMHETSBIDRAG -61 998-46 056-91 221-91 221-52 897 AVVIKELSER BG17 BS17: Projektperiodiseringar från tidigare år, återfördelning 8 300 Mindre kommunandelar och färre projekt än budgeterat, projekt i andra avdelningar 30 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Målsättningen om att enheten ska stöda övriga avdelningar i projektverksamhet har förverkligats väl. Detta syns även år 2017 som låg projektomfattning på avdelningen. De största kostnaderna för verksamheten har under året utgjorts av de årsbestämda andelarna till föreningen I Samma Båt (Leader och Skärgårdshavets fiskeriprogram, totalt ca 37 000 euro). Följande projekt har varit aktiva under projektverksamheten 2017: Arbetskompaniet (1.2.2015-31.12.2017) sorterade under förvaltningsavdelningen, och omfattar även Ekocenterverksamheten i Dalsbruk. Projektbudget ursprungligen 266 515 euro, stödnivå 75% (ESF), projektledare Jessica Sundell (vik. Ann-Margareth Österås), arbetsledare Robin Savonius. Pro Gräsroten Föreningsakuten på Kimitoön för tiden 1.1.2016-31.12.2017. Projektet sorterade under bildningsavdelningen, startades under våren 2016 och budgeten var 99 700 euro. Stödnivå 100% (Leader+privat). Projektet Kustens mat var ett led i Åbolands satsning på att vara finländsk föregångare för det svenska konceptet Mathantverk. Projekttiden var 01.03.2016-31.07.2017, budgeten 72 400 euro och stödnivån 100% (Leader+privat). Kimitoöns kommun (MoT) deltar som delgenomförare i Central Baltic-projektet som heter Green and Familyfriendly Archipelago Ports (FamilyPorts). Målsättningen är att förbättra servicen i fyra gästhamnar i Åboland (Nagu och Dalsbruk) och på Gotland (Ronehamn och Lickershamn). Projekttiden är 1.7.2016-31.3.2019 och delprojektets budget 234 300 euro. Investeringsprojektet Åppohoppa har som målsättning att skapa attraktivare frilufts- och rekreationsmöjligheter i Dalsbruk. Projektet har beviljats finansiering via Leader, och förverkligas under 2017-2018. Budgeten är 124 450 euro. 77
UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschefen SABE (Samarbete inom besöksnäringen på Kimitoön och i Salo) är ett gemensamt turismutvecklingsprojekt av Kimitoöns kommun, Salo stad och Forststyrelsen. Projekttiden är 1.1.2017-30.6.2018 med en totalbudget på 199 521 euro, varav Kimitoöns andel 78 434 euro. September Open-helheten ordnades 2017 för tredje gången helt och hållet utan projektfinansieringsbitar, vilket är ett planenligt resultat från att ha inletts med mångsidig projektfinansiering. Programperioden 2014-2020 lider mot sitt slut, vilket torde innebära att många projekt planeras under 2018, medan intensiteten avtar närmare programperiodsskiftet. I dagens läge är det osäkert i vilken mån EUstrukturfondsmedel kommer att vara tillgängliga efter 2020. 78
16.3 Bildningsavdelningen Bildningsavdelningens förvaltning Barnomsorgsenheten Utbildningsenheten Vuxenutbildningsenheten Biblioteksenheten Fritidsenheten 79
BILDNINGSAVDELNINGEN BS 2016 Ursprunglig BG 2017 Budgetändringar BG 2017 BS 2017 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 182 191 104 000 104 000 235 900 226,83 % Avgiftsintäkter 518 723 505 500 505 500 510 146 100,92 % Understöd och bidrag 285 096 130 000 130 000 197 543 151,96 % Hyresintäkter 19 993 16 000 16 000 19 830 123,94 % Övriga verksamhetsintäkter 44 029 13 917 13 917 25 028 179,84 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 050 032 769 417 0 769 417 988 448 128,47 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 6 587 578 6 612 819 6 612 819 6 710 419 101,48 % Lönebikostnader Pensionskostnader 1 379 783 1 335 191 1 335 191 1 349 896 101,10 % Övriga lönebikostnader 390 912 349 436 349 436 291 854 83,52 % Lönebikostnader 1 770 695 1 684 627 1 684 627 1 641 750 97,45 % Personalkostnader 8 358 272 8 297 446 8 297 446 8 352 169 100,66 % Köp av tjänster 2 839 728 2 896 411 2 896 411 2 946 519 101,73 % Material, förnödenheter och varor 424 974 409 279 409 279 430 746 105,25 % Understöd 596 479 620 450 620 450 578 761 93,28 % Hyreskostnader 2 050 837 1 818 315 1 818 315 1 959 376 107,76 % Övriga verksamhetskostnader 49 345 27 370 27 370 46 506 169,92 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 14 319 636 14 069 271 0 14 069 271 14 314 078 101,74 % VERKSAMHETSBIDRAG -13 269 604-13 299 854 0-13 299 854-13 325 630 100,19 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -156 130-160 540-160 540-169 877 105,82 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -13 425 734-13 460 394 0-13 460 394-13 495 507 100,26 % 80
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Bildningschef VERKSAMHET Bildningskansliet ansvarar för avdelningens förvaltning och utvecklings- och planeringsfrågor. Till bildnings-kansliet hör hela bildningssektorns förvaltningspersonal: bildningschefen, IT-pedagogen, byråsekreteraren, kultursekreteraren samt vuxeninstitutets, barnomsorgens och fritidsverksamhetens personal, sammanlagt 14 personer. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017 2019 Bildningsverksamheten i kommunerna står ständigt inför stora utmaningar. Aktuellt inom de kommande åren: - Social och hälsovårdsreformens riktlinjer kommer att starkt påverka hur verksamheten i kommunen byggs upp för framtiden. - Stora minskningar i statsandelarna för andra stadiets utbildningar, speciellt yrkesutbildningen. - Det dåliga ekonomiska läget i vårt land ger större arbetslöshet i alla åldersgrupper. Inom vårt verksamhetsområde bör vi stöda och aktivera invånarna till meningsfull sysselsättning. - Oroligheterna i världen påverkar även Finland och Kimitoön, människor är på flykt och behöver tas hand om. EKONOMIPLAN 2017 2019 Bildningsavdelningens enheter planerar hur man kunde utveckla förbyggande- och välmåendeverksamheten som efter social- och hälsovårdreformen ligger kvar i kommunens verksamhetsområde. På barnomsorgssidan görs en ny plan för småbarnfostran och därmed en stor satsning med att utveckla verksamheten. På utbildningssidan är det viktigt att följa med att ibruktagandet av de nya läroplanerna förlöper bra. Vuxeninstitutets nya struktur bör inarbetas och utvecklas. Bildningsavdelningen utvärderar och utvecklar integrationen av flyktingarna, utgående från vårt verksamhetsområde. BINDANDE MÅL 2017 Mål Bildningsavdelningens kansli förankras som en väl fungerande helhet. Eftersträvad nivå / uppföljning Anskaffning av program som rationaliserar det administrativa arbetet inom dagvården. En arbetplan för avdelningen i enlighet med kommunens nya strategi 2017-2020. Uppföljning 31.12.2017 Nya funktioner har skaffats till ekonomiprogrammet Pro Consona. Arbetsplanen är inte uppgjord p.g.a. fördröjningen med social- och hälsovårdsreformen. Satsning på personalens välmående. Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Uppföljning 31.12.2017 "Tyky"-dagar har hållits. Flera i personalen har varit på konditionshöjande kurs i Sjundeå Vi utvecklar vår barnvänlighet. Barnen, ungdomarna (våra kunder) sätts i centum när vi utför våra tjänster. Uppföljning 31.12.2017 Vi har fortsatt utveckla användningen av den digitala informationskanalen Wilma. 81
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Bildningschef NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal möten bildningsnämnden 5 5 6 6 finska skolsektionen 3 4 6 3 svenska skolsektionen 6 4 6 3 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 bildniningschef 1 1 1 1 förvaltningschef/utbildningsass. 0,4 0,4 0 0 byråsekreterare 1 1 1 1 BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 776 11 033 500 500 24 124 Personalkostnader -159 171-171 362-158 529-158 529-148 095 Köp av tjänster -15 912-14 946-19 566-19 566-17 148 Material, varor och tillbehör -4 373-1 884-2 300-2 300-4 006 Understöd och bidrag -3 291-3 000-3 000-345 Övriga verksamhetskostnader -9 834-17 250-12 546-12 546-11 342 VERKSAMHETSKOSTNADER -189 290-208 732-195 941-195 941-180 937 VERKSAMHETSBIDRAG -188 514-197 699-195 441-195 441-156 812 AVVIKELSER BG17 BS17: Ökning av verksamhetens inkomster (Kielimaailma) 23 000 Minskning av kostnader, personalkostnader (lägre pensionskostnader) Minskning av kostnader, köp av tjänster (tryckning och annonsering) 10 310 1 400 Ökning av kostnader, övriga kostnader 1 350 Avvikelse mellan budget och verksamhetsbidrag i bokslut -38 629 82
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Bildningschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Verksamhetsåret har i det stora hela gått enligt planerna. Bildningsavdelningen har ett gott arbetsklimat mellan enheterna. Under år 2017 fick vuxeninstitutet en ny kurssekreterare och kultursekreterarens anställning ökade till 100 %. Vi har arbetat på att effektivera och utveckla våra arbetssätt och metoder. Barnomsorgen har skaffat nya programdelar till Pro Consona för att göra den administrativa processen smidigare från det att ett barn börjar i dagvård till det att platsen faktureras. Ekonomiskt gick året bra. Största orsaken till en underskridning av budgeten var lägre periodiserade pensionsutgifter än budgeterat. Framtidens utmaningar ligger fortfarande i osäkra statsandelar och stagnerande skatteintäkter. Utveckling och omstruktureringar har blivit vardag i dagens värld. Dagvård, utbildning, bildning, rekreation, motion och kultur kommer att vara lokala angelägenheter också i framtiden. 83
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Barnomsorgen ansvarar för anordnandet av dagvård för barn under den tid som familjen har behov av tillsyn. Barnet har rätt till dagvård från och med att moderskapsledigheten är slut till och med att skolan inleds. Dagvården ordnas utgående från barnets behov av dagvård. Dagvårdsplatsen ska i samarbete med familjen befrämja barnets personliga utveckling. Dagvård erbjuds i daghemmen Hulta, Sofia, Furubo, och Silva. I familjedagvård hos 15 familjedagvårdare som arbetar i sina hem. Silva daghem erbjuder kvällsvård, nattvård och veckoslutsvård Verksamheten följer planen för småbarnsfostran 0 6 år. Barnomsorgens verksamhet har under år 2017 288 barn i dagvård, varav 44 av barnen har förskola på förmiddagen. Hemvårdsstöd utbetalas för familjer som sköter privat om sina barns dagvård FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Grupperna inom småbarnspedagogiken ska bildas och lokalerna planeras och användas så att de syften som föreskrivs för småbarnspedagogiken kan uppnås. I en daghemsgrupp får samtidigt vara närvarande högst det antal barn som motsvarar mot tre personer i vård- och fostringsuppgifter. Den subjektiva rätten till dagvård kommer att förändra rätten till dagvård till det lagenliga 20h/vecka. Barnet har rätt till behovsprövad småbarnspedagogik som omfattar mera än 20 timmar om det behövs med tanke på barnets utveckling, behov av stöd eller p.g.a. familjens omständigheter. Ändringen som gäller att öka antalet barn över tre år från 7 till 8 barn per personal ger en ökad flexibilitet i Kimitoöns kommun eftersom daghemmen sköter reservvården från familjedagvårdarna. EKONOMIPLAN 2017-2019 Grunderna för planen för småbarnsfostran är ett styrmedel på nationell nivå inom småbarnsfostran. Kimitoöns uppdaterande plan för småbarnsfostran tas i bruk senast januari 2017. - Hitta system för kvalitetssäkring inom småbarnsfostran - Ett projekt Du med naturen (DuMeNa). Utbildningsstyrelsen har beviljat stadsunderstöd för projektet. Det innebär en egen finansiering till projektet. Projektet skall genomsyra hela barnomsorgens verksamhet under 2016 och 2017 - Wilma som informationskanal tas i bruk 2017 i barnomsorgen 84
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschef BINDANDE MÅL 2017 Mål Satsning på personalens fortbildning. Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning 31.12.2017 Utbildningsdag hölls 14.8.2017 med temat småbarnspedagogik. Föreläsare Tiina Cederström. Arbeta med projektet Du med naturen Alla barnomsorgsenheter deltar i ett projekt, Du med naturen (DuMeNa) Uppföljning 31.12.2017 Under 2017 har Susann Fagerlund arbetat som projektledare för projektet DuMeNa. Personal från olika enheter har deltagit i fortbildningar och naturupplevelser. Projektet har finansierats av utbildningsstyrelsen och barnomsorgen. Se över helheten av dagvården i hela kommunen Tänka framåt och utveckla verkkostnadsmässigt. Uppdatera småbarnsfostran i Kimitoöns kommun Uppföljning 31.12.2017 Den digitala informationskanalen Wilma har tagits i bruk i alla daghem. Uppdateringen av småbarnspedagogiken klar vårterminen 2017. Personalen skall medvetet arbeta med barnens motoriska utveckling Tänka på barnens motoriska utveckling i det dagliga arbetet med barnen, både ute och inne. Samarbeta med föräldrarna angående barnens träning. Uppföljning 31.12.2017 I samarbete med föräldrarna har alla enheter medvetet arbetat med barnens motoriska utveckling. Uteverksamheten är en viktig del av den motoriska träningen. 85
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschef NYCKELTAL Prestationer Barn total: BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Daghem 155 172 213 205,5 Silva daghem 75 91 125 119,5 Hulta daghem 40,5 36,5 41 38,5 Sofia daghem 22,5 22 25 24,5 Furubo daghem 17 22,5 22 23 Gruppfamiljedaghem 36 0 0 0 Kottebo Stängd Stängd Stängd Stängd Bullerbyn 12 Stängd Stängd Stängd LillSaga 13,5 Stängd Stängd Stängd Karusellen 10,5 Stängd Stängd Stängd Familjedagvården 85 77 75 64 Personal Daghem 22,75 34,25 33 32,25 Gruppfamiljedaghem 8 0 0 0 Familjedagvården 15 14,75 15,5 14 Personlig assistent 1 Antal personer 45,75 49 48,5 47,25 Mätare Netto kostnad / barn Daghem 7145 9046 5402 8239 Gruppfamiljedaghem 8758 0 0 0 Familjedagvården 6471 6807 7670 8359 PERSONALBUDGET Antal årsverken Barnomsorgschef 1 1 1 1 Pedagogiska ledare /btgl 2 2 2 2 Barnträdgårdslärare 4,25 7 7,5 8,25 Specialbarnträdgårdslärare 1,25 1,25 1,25 1,25 Barnskötare / närvårdare 19,75 22 21 20 Familjedagvårdare daghem 6 3 4,5 4 Familjedagvårdare hemmet 15 14,5 15 14 Byråsekreterare 1,5 1,25 1,5 1,25 Elevassistent i daghem 1,25 TOTALT 50,75 52,00 53,75 53,00 86
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschef BARNOMSORGSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 380 250 386 979 388 000 388 000 416 828 Personalkostnader -1 920 033-1 949 016-1 981 452-1 981 452-2 024 179 Köp av tjänster -390 847-394 036-499 172-499 172-476 638 Material, varor och tillbehör -39 418-43 517-43 780-43 780-41 924 Understöd och bidrag -306 156-302 500-302 500-280 115 Övriga verksamhetskostnader -184 795-273 092-212 470-212 470-331 198 VERKSAMHETSKOSTNADER -2 801 405-2 965 817-3 039 374-3 039 374-3 154 054 VERKSAMHETSBIDRAG -2 421 155-2 578 837-2 651 374-2 651 374-2 737 226 AVVIKELSER BG17 BS17: För lite budgeterat för avskrivning 2017. Orsaken till den interna hyrans överskridning är att avskrivningarna överförts på verksamheterna i bokslutet. Två barnskötaranställningar har omvandlats till barnträdgårdläraranställningar för att följa lagen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Verksamhetsåret gick i det stora hela enligt planerna. Vi bör förbereda oss för framtiden, effektivera och utveckla våra arbetssätt och metoder. 87
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenhet, förskola Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Förskoleundervisning erbjuds för sexåringar och ges året innan läroplikten börjar. Svensk förskola finns i Hulta, Sofia, Silva, Furubo och Rosala. Finsk förskola finns i Silva. Förskolebarnen vars skolväg är 3 km eller längre har rätt till skolskjutsar. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017 2019 Varje barn har rätt att få det stöd som behövs för inlärning. Ny läroplan för förskolan. En allmän utveckling i Finland är att förskolan närmar sig skolan. EKONOMIPLAN 2017-2019 Förskoleundervisningen är att träna upp barnets inlärningsförmåga och därmed främja förutsättningarna för en framgångsrik skolstart. Kommunen erbjuder alla 6-åringar förskoleundervisning på svenska och finska. Förskolan följer läroplanen för förskolan. I Kimitoöns förskoleverksamhet finns under 2017 ca 59,5 barn. Allt flera barn med särskilda behov behöver stöd och hjälp med förskoleundervisningen. Invandringen gör att fler behöver stöd och hjälp med det svenska/finska språket. Ökat samarbete mellan förskola och skola. 88
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenhet, förskola Ansvarsperson: Barnomsorgschef BINDANDE MÅL 2017 Mål Satsning på personalens fortbildning. Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning 31.12.2017 Utbildningsdag hölls 14.8.2017 med temat småbarnspedagogik. Föreläsare Tiina Cederström. Satsning på utemiljö i förskolan Suomenkielinen esikoulu i Silva har verksamhet i utemiljö. "Skogsförskola" Uppföljning 31.12.2017 Silva esikoulu har haft förskola utomhus i skogen under hela året. Se över helheten av förskolan i hela kommunen Planera och utveckla verksamheten kostnadsmässigt. Uppdatera förskoleplanen Uppföljning 31.12.2017 Den digitala informationskanalen Wilma är i bruk i alla förskolor. Förskolan arbetar enligt förskolans läroplan. Personalen skall medvetet arbeta med barnens motoriska utveckling Tänka på barnens motoriska utveckling i det dagliga arbetet med barnen, både ute och inne. Samarbeta med föräldrarna angående barnens träning. Uppföljning 31 12 2017 I samarbete med föräldrarna har alla enheter medvetet arbetat med barnens motoriska utveckling. Uteverksamheten är en viktig del av den motoriska träningen. NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Barn/skola Hulta svenska 11 10 8 7,5 Silva svenska 26,5 20 22,5 25 Silva finska 9,5 12 12,5 12,5 Furubo 4 5 5 4,5 Hitis-Rosala 1,5 2 2 1,5 Sofia 5 5,5 8 8 Barn totalt 61,5 58,5 59,5 59 Nettokostnad /barn 10314 12097 7919 8465 89
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenhet, morgon- och eftermiddagsverksamhet Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Morgon och eftermiddagsverksamhet ordnas för skolbarn som går i årskurs 1-2. och erbjuds mellan kl. 7.00 och 17.00. Morgon och eftermiddagsverksamheten i Kimitoöns kommun finns i Dals eftis, Västanfjärds eftis och Kimito eftis. Samtliga är i anslutning till skolan. Alla eftisar har en ansvarig anställd. Där finns resurspersoner anställda för barn med särskilda behov och om grupperna är stora. Detta görs i samarbete med skola och dagvård Morgon- och eftermiddagsverksamheten har en uppgjord verksamhetsplan. Verksamheten erhåller statsbidrag. Kimitoöns morgon- och eftermiddagsverksamhet har ca 70 barn år 2017. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Planeringen av morgon- och eftermiddagsverksamheten förutsätts vara allt mer helhetsbetonad. Verksamheten är en del av elevens skoldag och den ska beakta både individuella och allmänna behov. EKONOMIPLAN 2017-2019 Antalet barn i morgon- och eftermiddagsverksamheten under åren 2017-2019 kommer att vara 65-70. Morgon- och eftermiddagsverksamheten ordnas i samarbete med dagvården och skolan. BINDANDE MÅL 2017 Mål Satsning på personalens fortbildning. Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning 31.12.2017 Utbildningsdag hölls 14.8.2017 med temat småbarnspedagogik. Föreläsare Tiina Cederström. Planering av morgon- och eftermiddags- verksamheten. Personalen med i planeringsarbetet då det gäller morgon- och eftermiddagsverksamheten. Samarbete med dagvård och skola. Uppföljning 31.12.2017 Morgon- och eftermiddagsverksamhetens planeringsarbete har fungerat bra. Under året har det funnits ett nära samarbete mellan dagvården och skolan. NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Barn totalt 85 73 70 56,5 Mätare Nettokostnad/barn 2521 2414 2976 1176 90
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten, grundutbildning Ansvarsperson: Bildningschef VERKSAMHET Utbildningsenheten ansvarar för den grundläggande utbildningen i sju skolor. De svenskspråkiga skolorna är Amosparkens skola (åk 1-6), Västanfjärds skola (åk 1-6), Hitis-Rosala skola (åk 0-6), Dalsbruks skola (åk 1-9) och Kimitonejdens skola (åk 7-9). De finskspråkiga skolorna är Taalintehtaan koulu (åk 1-6) och Kemiönsaaren keskuskoulu (åk 1-9). Till utbildningsenheten hör även Kimitoöns gymnasium och samarbetet med andra stadiet och andra utbildningsenheter FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017 2019 Läroplanen för den grundläggande utbildningen och gymnasiet togs i bruk från 1.8.2016. Den kommer att kräva nya arbetssätt. Syftet med den nya läroplanen är att man har ett större ämnesövergripande samarbete för att få en större helhetsbild av lärande och inlärning. Eleven ska beredas möjlighet att fördjupa sig i olika ämnesområden utifrån sina egna förutsättningar. Digitaliseringen av studentexamen kommer att slutföras under planeperioden. Strukturerna för andra stadiets utbildning kommer att förändras. Utbildningsutbudet per utbildningsenhet kommer att minska. EKONOMIPLAN 2017 2019 Läroplanen för den grundläggande utbildningen och gymnasiet har förnyats från 1.8.2016. - Utvärderingen och bedömningen av elevers inlärning förnyas, ett mera kontinuerligt/formativt utvärderingssystem bör utvecklas. - De nya läroplanerna kommer att sätta krav på en förändrad verksamhetskultur i skolorna. Större samarbete lärare emellan och lärare och elever emellan är en förutsättning för att den nya läroplanen ska fungera i praktiken. - Resursanvändningen måste optimeras. Trots att inkomsterna inte ökar måste vi utveckla skolväsendet. 91
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten, grundutbildning Ansvarsperson: Bildningschef BINDANDE MÅL 2017 Mål Skolorna tar eleverna i beaktande i sin verksamhet (barnvänlig kommun). Eftersträvad nivå / uppföljning Enheterna tar eleverna aktivt med i årsplansförverkligande (verksamhetshelheter). Uppföljning 31.12.2017 Eleverna tas med i planeringen vid ämnesöverskridande teman. Elevkårerena ger regelbundet utlåtanden och förslag på frågor som gäller elevernas skolvardag. Läroplanen för grundläggande utbildningen Utveckla bedömningskulturen enligt den nya läroplanen 2016. tas i bruk. Uppföljning 31.12.2017 Två fortbildningstillfällen för formativ bedömning har hållits gemensamt för alla lärare. Kvalitetskriterier används som redskap för att uppnå hög kvalitativ undervisning. Kvalitetskortenas innehåll finns i Wilma/Primus. Varje skola använder sig av tre kort för utvärdering av läsåret. Uppföljning 31.12.2017 - THL:s hälsoundersökning hölls under våren 2017. - Profilenkäten om elevernas välmående användes av några skolor. - En enkät om den nya läroplanens genomförande besvarades av alla skolor. Satsning på personalens välmående. Ett eget välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Uppföljning 31.12.2017 Motionsmiljonens program har erbjudits personalen. "Tyky"-dagar med olika tema har hållits i alla skolor. Grundskolorna i Kimitoön ska vara skolor Fördjupning av färdigheter inom digitala hjälpmedel i undervisningen, som aktivt använder digitala hjälpmedel tiofingersystemet (åk 1-6), tabellprogram (åk 5-9). i undervisningen. Uppföljning 31.12.2017 - Peda.net och GSuite for Education med Google Classroom används som inlärningsplattformer. - TypingMaster som tränar tiofingersättningen används i åk 1-6. - Utvärdering av elevernas IT-färdigheter i åk 2, 5 och 8 samt gymnasiet klass 1 görs med Oppika-utvärderingsverktyget och lärarnas IT-färdigheter med Opeka-verktyget Satsning på undervisningen i de inhemska språken, En utvecklingsplan görs för samarbete mellan de finsk- och svenskmatematik och naturvetenskapliga ämnen. språkiga skolorna (åk 1-9). Uppföljning 31.12.2017 Språkprojektet "Över språkgränserna på Kimitoön" startade på hösten. Undervisningen i matematik och naturvetenskapliga ämnen utvecklas hela tiden i och med den nya läroplanen. 92
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten, grundutbildning Ansvarsperson: Bildningschef NYCKELTAL Elevstatisik BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Elever totalt medeltal/kalenderår 619,5 614,0 603,0 602,5 Elevstatisik BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Elever totalt medeltal/kalenderår Amosparkens skola 145,5 152,0 148,0 145 Dalsbruk skola 182,5 171,5 166,0 167,5 Hitis-Rosala skola 10,0 9,0 8,0 8 Västanfjärd skola 44,0 40,0 36,0 37 Kimitonejdens skola 86,5 85,5 87,5 89 Svenska elever totalt 468,5 458,0 445,5 446,5 Elevstatisik BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Kemiönsaaren keskuskoulu 120,5 119,0 118,0 119 Taalintehtaan koulu 30,5 37,0 39,5 37 Finska elever totalt 151 156,0 157,5 156,0 Specilaundervisning, stöd för lärande. BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Individualiserad smågrup 25 15 15 15 Integrerad i allmänundervisning 67 20 30 20 * Bs 2014 elever med plan för lärande 76 80 83 (intensifierat stöd) Special.undv. ändrad 1.8.2011 93
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten, grundutbildning Ansvarsperson: Bildningschef Avgångsbetyg från grundskolan DBS,KNS,KSKK årskurs 9 Antal elever BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 81 68 79 80 Antal skjutselever BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Svenskspråkiga 243 240 245 255 finskspråkiga 88 92 85 91 Timresurs BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Svenskspråkig undervisning 1136 1098 1098 1098 Finskspråkig undervisning 392 398 409 420 KOSTNADER PER ELEV BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Svenskspråkigundervisning 10975 11212 11400 11124 med skolskjuts medräknat Amosparkens skola 7857 8286 8130 8095 Dalsbruk skola 11279 11790 11800 11328 Hitis-Rosala skola 16315 15333 21200 17500 Västanfjärd skola 11130 11600 11900 11324 Kimitonejdens skola 11630 11900 12500 12043 Specialundervisning 536 527 558 576 Finskspråkig undervisning 10840 11192 11 000 11072 med skolskjuts medräknat Kemiönsaaren keskuskoulu 9770 10227 10 360 10400 Taalintehtaan koulu 11560 10650 9900 10310 Specialundervisning 794 801 777 769 KOSTNAD PER SKJUTSELEV 1993 2000 2121 1750 94
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenhet, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: Bildningschef VERKSAMHET Kimitoöns gymnasium är en allmänbildande skola som leder till studentexamen och förbereder eleverna för fortsatta studier. Gymnasiet har även rätt att ordna studier enligt läroplanen för vuxna. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017 2019 Staten kommer att skära ner på anslagen för andra stadiets utbildning. Hur utslaget blir för gymnasieutbildningen är ännu inte helt klart men elevenhetspriset kommer med säkerhet att minska. Utvecklingen går framåt och det kommer allt fler tekniska hjälpmedel. Digitaliseringen kommer att öka på kommunernas investeringskostnader och underhållskostnader. Gymnasiets nya läroplan skall tas i bruk stegvist mellan 1.8.2016 1.8.2018. EKONOMIPLAN 2017 2019 Gymnasiet strävar till att fortsättningsvis ge högklassig utbildning i en trivsam miljö. Satsningen på digitala hjälpmedel för undervisningen fortsätter under åren 2017 2019. En stor utmaning för vår kommun blir att hitta en lösning på hur vi klarar av att bevara vårt gymnasium med ett tillräckligt stort kursutbud till en rimlig kostnad för kommunen. Samarbetet med andra gymnasier bör utvecklas, främst med de åboländska och västnyländska gymnasierna. Utbudet och kvaliteten på nätbaserade kurser bör förbättras. Samarbetet med Axell Brusaby fortsätter. Skolan fortsätter att aktivt marknadsföra sig som ett alternativ för elever från vår egen ö och andra kommuner i Svenskfinland. Målet är att under planperioden fortsätta utvecklandet av kursbrickan inom det marina området (båtförare, marinteknik) tillsammans med vuxeninstitutet. Även övriga samarbetsformer med vuxeninstitutet utvecklas under planperioden. 95
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenhet, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: Bildningschef BINDANDE MÅL 2017 Mål De studerande ska inhämta kurser enligt sin studieplan. Eftersträvad nivå / uppföljning Gymnasiet tar studerandena med i processen vid utarbetande av ny läroplan. Uppföljning 31.12.2017 Elevkåren har gett utlåtanden om olika planer som ska ingå i läroplanen (jämställdhetsplanen, trivselregler m.fl.) Satsning på personalens välmående. Välmåendeprogrammet i personalstrategin följs. Uppföljning 31.12.2017 Motionsmiljonens program har erbjudits personalen. "Tyky"- dag har hållits tillsammans med lärare i Kimitonejdens skola. Gymnasiet använder aktivt digitala hjälpmedel i undervisningen. Digitala hjälpmedel används på ett mångsidigt och pedagogiskt sätt i undervisningen. Samtliga lärare undervisar så att de studerande får en god beredskap att genomföra digitaliserade studentskrivningar. Uppföljning 31.12.2017 Inga nya hjälpmedel har tagits i bruk under 2017 men de befintliga hjälpmedlen har märkbart ökat i användning. Utveckla utbudet av tillämpade kurser. Gymnasiets kursbricka utvecklas, delvis i samarbete med vuxenisntitutet. Uppföljning 31.12.2017 I samarbete med vuxeninstitutet har temakurser i vardagskompetens aktivt bjudits ut. Skolan beaktar de studerande i sin verksamhet (barnvänlig kommun). Studerandekåren medverkar vid uppgörande av planer och förverkligandet av dem. Uppföljning 31.12.2017 Eleverna har planerat friluftsdagar samt olika evenemang och tematillfällen. NYCKELTAL Elevstatisik BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Kimitoöns gymnasium 77,00 74,00 75,00 78,00 Brusaby elever i KÖG 22,00 20,00 20,00 15,00 Timresurs 190,00 192,00 190,00 190,00 resurs/ elev 2,46 2,59 2,53 2,43 KOTSNADER PER ELEV 10479,00 10871,00 11167,00 10189,00 STATENS ELEVENHETSPRIS 8127,00 8430,00 8200,00 8493,00 96
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenhet Ansvarsperson: Bildningschef PERSONALBUDGET, utbildningsenheten Antal årsverken Utbildning BS 2015 BS 2016 BG 2017 BS 2017 Rektor 8,00 8,00 8,00 8,00 Svenskspråkiga lärare 46,50 47,00 46,00 46,00 Finskspråkiga lärare 15,50 15,50 16,50 17,00 Skolgångsbiträde 15,50 14,00 15,00 15,00 Skolsekreterare 1,50 1,50 1,50 1,50 Kurator, ped.hand 2,80 2,60 2,60 2,60 Förskollärare 6,00 5,25 4,50 4,50 Eftisledare 3,00 3,50 3,75 3,75 Skolgångsbiträde, förskola 0,75 2,00 1,75 1,75 Summa 99,55 99,35 99,60 100,10 UTBILDNINGSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 439 485 375 269 230 300 230 300 321 968 Personalkostnader -5 495 088-5 268 661-5 237 353-5 237 353-5 295 218 Köp av tjänster -2 044 902-2 045 041-2 036 926-2 036 926-2 058 640 Material, varor och tillbehör -267 749-242 469-225 349-225 349-239 866 Understöd och bidrag 0-9 350-9 350 0 Övriga verksamhetskostnader -1 276 313-1 460 042-1 268 888-1 268 888-1 352 013 VERKSAMHETSKOSTNADER -9 084 783-9 016 212-8 777 866-8 777 866-8 945 738 VERKSAMHETSBIDRAG -8 645 298-8 640 943-8 547 566-8 547 566-8 623 770 AVVIKELSER BG17 BS17: Verksamhetsintäkter mer än budgeterat bl.a. inkomna avgifter, 91 000 hemkommunsersättningar och samarbetsersättningar, avgiftsintäkter Ökade kostnader, personalkostnader 58 000 Ökade kostnader, köp av tjänster (enorm ökning av köptjänster från andra kommuner och övriga, -150 000) 21 000 Ökade kostnader, inköp (inventarier) 14 800 Ökade kostnader, övriga kostnader (interna hyror) 83 000 Avvikelse mellan budget och verksamhetsbidrag i bokslut +77 000 97
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenhet Ansvarsperson: Bildningschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN På utbildningsenheten har arbetet med läroplanerna fortsatt under 2017 (förskolans, den grundläggande utbildningens och gymnasiets läroplaner). Under våren 2017 diskuterade Kimitoöns lärare hur man ska utveckla elevbedömningen och den formativa bedömningen (kontinuerlig bedömning). I och med den nya läroplanen är undervisningen mera elevcentrerad och den sker i större helheter med ämnesövergripande samarbete. Det här kräver en regelbunden och genomtänkt formativ bedömning. En egen klass för förberedande undervisning för den grundläggande undervisningen startade i Dalsbruk våren 2017. Klassen hade 7 syriska barn. Satsningen på digitala verktyg i undervisningen har fortsatt och förbättringar har gjorts på elevnätverket och de trådlösa nätverken i skolorna. Förskolans och skolornas lärare har kontinuerligt fått fortbildning inom IKT för att kunna använda digitala verktyg på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt. Den största förändringen för förskolan har varit större möjligheter att använda IKT-hjälpmedel. Den finska uteförskolan i Silva (Ilvekset) har levererat sin första årskull till årskurs ett och erfarenheterna har varit positiva. Eftermiddagsverksamheten har fungerat i samband med skolan i Västanfjärd och i Dalsbruk (Dalsbruks skola). I Kimito har eftermiddagsverksamheten ordnats i daghemmet Silva. En stor del av våra elever i årskurs ett och två deltar i eftermiddagsverksamheten. Allmänt kan man konstatera att verksamheten har förlöpt bra. Gymnasiets rektor fortsätter åtminstone två år till som vuxeninstitutets rektor. Med den här lösningen vill man ge möjlighet till utökat samarbete mellan gymnasiet och vuxeninstitutet. Vårt elevunderlag kommer framöver att minska och kommunens egna studerande kommer inte att räcka till för att upprätthålla gymnasiet. För att trygga gymnasieutbildningen borde kommunen göra upp plan över hur man utvecklar verksamheten så att elevunderlaget hålls tillräckligt stort. Den digitala studentskrivningen togs i bruk i flera läroämnen under 2017 och inga större tekniska problem har uppstått. Gymnasiet har ett aktivt i samarbete med Arthursällskapet, som stöder gymnasiet i sin marknadsföring. Allmänt om ekonomin kan konstateras att personalkostnaderna var 58 000 euro högre än budgeterat och största orsaken är att vi har anställt en lärare till flyktingbarnen och en speciallärare till Kemiönsaaren keskuskoulu. Köp av tjänster var totalt 21 000 euro högre än budgeterat trots klara underskridningar i mat- och städtjänsterna. Köp av tjänster från andra kommuner och sammanslutningar överskreds med 150 000 euro p.g.a. kostnader för elever som av olika orsaker placerats i skolor utanför kommunen. Inköp av skolmaterial och inventarier är orsaken till att inköpen överskrider budgeten med ca 15 000 euro. Bland övriga kostnader är överskridningen 83 000 euro p.g.a. de interna hyrorna: i bokslutet belastar avskrivningarna för första gången hyresgästerna helt och hållet. Totalt överskreds de budgeterade verksamhetskostnaderna med ca 168 000 euro. Inkomsterna var 321 000 euro, vilket var 91 000 euro mera en budgeterat och ger ett verksamhetsbidrag som är 77 000 över budget. 98
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Kimitoöns vuxeninstitut Ansvarsperson: Rektor VERKSAMHET Kimitoöns vuxeninstitut anordnar kurser i hela kommunen, såväl längre kurser som kortare kurser, där främst vuxna har möjlighet att delta. Institutet ordnar grundundervisning t.ex. i bildkonst, matlagning och dans för barn (7-12 åringar) och ungdomar, fortbildningskurser för olika personalgrupper och samarbetar i olika projekt. Vidare anordnar vuxeninstitutet enskilda föreläsningar med aktuella teman. Ett kursprogram görs inför varje höst upp på kansliet. Det trycks och distribueras till alla hushåll på Kimitoön. Kursprogrammet uppdateras vid årsskiftet. Även den uppdaterade versionen trycks och distribueras till hushållen på Kimitoön. Kimitoöns vuxeninstitut samarbetar med Kimitoöns gymnasium och strävar till att hitta lösningar som gynnar vardera enheten. Under läsåret 2016-2017 arrangerar vuxeninstitutet tillsammans med gymnasiet teoretiska båtförarstudier som en köptjänst, med vuxeninstitutet som huvudman. Studierna ger möjlighet att avlägga s.k. förarbrev. Vuxeninstitutet genomför projektet Open badges och målsättningen är att det hösten 2017 ska finnas en eller flera kurser där de studerande kan ansöka om en Open badge efter slutförd kurs. En Open badge (kunskapsmärke) visar att den studerande har uppnått en viss kunskapsmängd i ämnet. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017 2019 Kimitoöns kommun tar emot flera flyktingar och Kimitoöns vuxeninstitut bör ha beredskap för att svara mot det utbildningsbehov som flyktingmottagandet förutsätter. En osäkerhet finns gällande eventuella statliga sparåtgärder under perioden. Vuxeninstitutet följer aktivt med förändringar och kan snabbt verkställa sådana kurser och föreläsningar, som kommuninvånarna behöver och önskar. EKONOMIPLAN 2017 2019 Kursverksamhet ordnas för ca 4300 4500 undervisningstimmar per år. 99
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Kimitoöns vuxeninstitut Ansvarsperson: Rektor BINDANDE MÅL 2017 Mål Att upprätthålla ett mångsidigt kursutbud för främst vuxenstudier i hela kommunen. Eftersträvad nivå / uppföljning Regelbunden elektronisk utvärdering, samt analys av behov och önskemål genomförs Uppföljning 31.12.2017 Personalen och lärarna analyserar regelbundet kursdeltagarnas utvärdering. Ideér och tips lämnas hela tiden in till vuxeninstitutet. Personalen följer med trender, samhällsförändringar och lokala behov. Vuxeninstitutet samarbetar med övriga institut och aktörer. Att svara på det utbildningsbehov ett flyktingmottagande förutsätter. Med kort varsel kan man skapa nödvändig utbildning, som också bidrar till integrering. Uppföljning 31.12.2017 Vuxeninstitutet har arrangerat kursverksamhet i samarbete med flyktingkoordinatorn. Att finna ändamålsenliga lösningar för Studier vid vardera enheten kan nyttjas enligt aktuella behov. samarbete med gymnasiet. Uppföljning 31.12.2017 Gymnasiestuderande har deltagit i vissa av institutets kurser och delvis kunnat räkna dem tillgodo som gymnasiestudier. Att skapa ändamålsenliga administrativa rutiner Rutinerna utvärderas kontinuerligt och förnyas vid behov. Uppföljning 31.12.2017 Ändamålsenligheten i rutinerna har diskuteras och vissa ändringar har gjorts. Att personalen mår bra och kan fortbildas. Välmåendeprogrammet i personalstrategin följs. Möjligheter till fortbildning erbjuds. Uppföljning 31.12.2017 Personalens välmående har följts upp och personalen har fortbildats. Att samarbeta med Fria bildningen i Åboland. Regelbundna kontakter upprätthålls, för att hitta samarbetsformer. Uppföljning 31.12.2017 Vuxeninstitutet har regelbundet hållit kontakt med de instituten i Åboland. Att erbjuda sådana kurser som kan resultera Möjlighet ges att ansöka om Open badge efter en slutförd kurs. i en viss kunskapsnivå. Uppföljning 31.12.2017 Open badge-projektet har förlängts till 30.6.2018, våren 2018 utfärdas de första Open badgen vid institutet. 100
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Kimitoöns vuxeninstitut Ansvarsperson: Rektor NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Kursdeltagare 2359 2236 2500 2181 Timmar 4 441 4 014 4 500 4 001 Nettoutgifter/timme 67 67 68 72 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Rektor 0,5/0,2 0,2 0,2 0,2 Kursplanerare 0/0,8 0,8 0,8 0,8 Kurssekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Byråsekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Planerare/sekreterare Sammanlagt 0,4/0 1,9 2 2 2 VUXENUTBILDNINGSENHET BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 70 333 47 899 51 500 51 500 54 695 Personalkostnader -248 785-210 427-242 261-242 261-203 369 Köp av tjänster -67 825-67 137-63 463-63 463-87 986 Material, varor och tillbehör -3 049-3 804-2 100-2 100-2 024 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -47 921-36 806-45 535-45 535-51 388 VERKSAMHETSKOSTNADER -367 580-318 175-353 359-353 359-344 768 VERKSAMHETSBIDRAG -297 246-270 276-301 859-301 859-290 073 AVVIKELSER BG17 BS17: Mindre löner och arvoden 30 400 Timlärare har i högre grad än tidigare fakturerat för sin undervisning via bolag. Motsvarande minskning i lönebikostnader Köp av tjänster: Personalens resekostnader (timlärarnas) betydligt mindre än kalkylerat 8 500 Utgifterna är större p.g.a. ovannämnd orsak 29 200 Hyreskostnaderna något större än beräknat 4 500 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS Inga större förändringar genomfördes under året. Arbetet med att ta i bruk s.k. Open Badges fortsatte. En Open Badge visar att den studerande har en viss kunskapsnivå och de första kan delas ut under våren 2018. Vuxeninstitutet följer aktivt med utvecklingen på riksnivå och strävar till att utbildningen i så hög grad som möjligt skall kunna motsvara kommuninvånarnas behov. 101
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bibliotek Ansvarsperson: Bibliotekschef VERKSAMHET Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen (904/1998 och -förordningen (406/2013). Syftet med de allmänna bibliotekens biblioteks- och informationstjänster är att främja befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter och till livslångt lärande. Kimitoöns kommunbibliotek har fyra betjäningspunkter, Dalsbruk, Hitis, Kimito och Västanfjärd. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Remissbehandlingen av förslaget om en ny bibliotekslag har inletts. Lagen träder i kraft 1.1.2017 om förslaget godkänns. Lagen skulle förnya bestämmelserna som rör bl.a. avgiftsfrihet, användare och personal. Det allmänna biblioteket ska fortsättningsvis vara en bas- och närservice. Lagförslaget innebär inga stora förändringar i bibliotekets verksamhet, men definierar bibliotekets uppgifter tydligare än tidigare: 1) erbjuda tillgång till material, kunskap och kulturellt innehåll 2) tillhandahålla en mångsidig och tidsenlig samling 3) främja läsning och litteratur 4) erbjuda informationstjänster och handledning i och stöd för inhämtande och användning av information samt en mångsidig läs-och skrivkunnighet 5) erbjuda lokaler för lärande, fritidsintressen, arbete och medborgarverksamhet 6) främja en samhällelig och kulturell dialog Social- och hälsovårdsreformen inverkar också på bibliotekets verksamhet; biblioteket bör förbereda sig på förändringar. EKONOMIPLAN 2017-2019 Biblioteket följer redan nu det ovan nämnda lagförslagets principer, men tyngdpunkten kommer i fortsättningen speciellt att ligga på uppmuntran till läsning och främjande av läs- och skrivkunnighet. Användningen av bibliotekets betjäningspunkters utrymmen och inredning bedöms utgående från lagförslaget. Blanka-samarbetet med Pargas stad fortsätter utgående från de gemensamma utvecklingsprojekten och systemsammarbetet. Kimitoöns bibliotek erbjuder kunderna högklassiga, aktuella och intressanta material och evenemang samt ett öppet vardagsrum för kommuninvånarna. 102
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bibliotek Ansvarsperson: Bibliotekschef BINDANDE MÅL 2017 Mål Arbetsprocesserna utvecklas Eftersträvad nivå / uppföljning Bibliotekets arbetsprocesser kartläggs i samarbete med Pargas stadsbibliotek. Målet är färre rutiner och mera tid för kundservice. Ett nytt materialanskaffningsprogram tas i bruk i samarbete med systemleverantören Uppföljning 31.12.2017 Kartläggningen av arbetsprocesserna har gjorts tillsammans med personal och experter. Under år 2018 kommer kartläggningen att tillämpas i praktiken. Ibruktagande av det nya materialanskaffningsprogrammet skjuts upp till år 2018. Kommuninvånarna deltar Bibliotekets kunder deltar i bibliotekets materialanskaffning genom att rösta på sina favoriter på nätet. Uppföljning 31.12.2017 Bibliotekets kunder deltog i materialanskaffningen genom att rösta på sina favoriter på nätet. Deltagande i utvecklandet av bibliotekens nationella nättjänster Den gemensamma databasens innehåll utvecklas tillsammans med de övriga Blanka-biblioteken och förbereds för samordning med övriga biblioteksnätverk och biblioteksprojekt. Uppföljning 31.12.2017 Biblioteksdatabasens kompatibilitet med nationella biblioteksnätverk har utvecklats tillsammans med systemleverantören och nationella utvecklingsprojekt. Utvecklingsarbetet fortsätter. 103
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bibliotek Ansvarsperson: Bibliotekschef NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal bibliotek 4 4 4 4 Öppettimmar 5 439 5 140 5 600 5 151 Fysiska besök 54 922 53 315 53 000 49 069 Totalutlån 74 577 71 876 75 000 68 942 Låntagare 2 570 2 564 2 900 2 411 Mediebestånd 69 430 68 814 78 000 68 408 Anskaffningar 3 446 3 998 3 500 3 197 Evenemang 80 109 Fysiska besök 54 922 53 315 53 000 49 069 Dalsbruks bibliotek 16 714 17 187 16 572 Kimito bibliotek 32 258 30 622 27 468 Västanfjärds bibliotek 4 945 4 584 4 174 Hitis bibliotek 1 005 922 855 Total utlån 74 577 71 876 75 000 68 942 Dalsbruks bibliotek 25 666 23 536 21 952 Kimito bibliotek 37 744 37 669 36 754 Västanfjärds bibliotek 8 971 8 662 8 185 Hitis bibliotek 2 196 2 009 2 065 Låntagare 2 570 2 564 2 900 2 411 Dalsbruks bibliotek 1 083 1 049 947 Kimito bibliotek 1 186 1 256 1 219 Västanfjärds bibliotek 207 162 166 Hitis bibliotek 94 86 79 Mätare Fysiska besök/inv. 7,9 7,8 7,7 7,2 Total utlån/inv. 10,7 10,5 11 10,1 Låntagare/inv 37,0 % 37,3 % 40 % 35,5 % Mediebestånd /inv 10 10,0 11,1 10,1 Anskaffningar /inv 0,5 0,58 0,5 0,5 Omkostnad/inv. 89,8 93,8 93,2 88,3 Kostnad för medie- 10,5 11,5 10,9 9,8 anskaffning/inv. PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Bibliotekschef 1 1 1 1 Bibliotekarie 1,8 2 2,6 2,7 Biblioteksfunktionär 6,44 5,24 4,62 4,52 9,24 8,24 8,22 8,22 104
BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bibliotek Ansvarsperson: Bibliotekschef BIBLIOTEKSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 31 318 37 640 13 000 13 000 21 011 Personalkostnader -353 789-341 815-337 884-337 884-331 084 Köp av tjänster -88 051-107 812-97 753-97 753-90 264 Material, varor och tillbehör -86 694-82 905-82 800-82 800-79 483 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -126 348-148 810-140 062-140 062-99 514 VERKSAMHETSKOSTNADER -654 881-681 342-658 499-658 499-600 346 VERKSAMHETSBIDRAG -623 563-643 701-645 499-645 499-579 336 AVVIKELSER BG17 BS17: Minskade kostnader, interna hyror (p.g.a. budgeteringsfel) 41 000 Minskade kostnader, lönebikostnader 6 800 Minskade kostnader, köp av tjänster 7 500 Ökade kostnader, inventarier (projektrelaterat) 6 294 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Bibliotekets budget täcker basverksamheten. Projektmedel för utvecklingsarbetet har erhållits från Undervisnings- och kulturministeriet. Utvecklingen av bibliotekets utrymmen och inredning i enlighet med den nya lagen har inletts. Utvecklingsmålen för Blanka-biblioteken för 2017 2018 är tillgänglighet och digitalt kompetens. Överföringen av samhälleliga tjänster till nätet är en utmaning också för kommunen. Att handleda medborgarna i användningen av nättjänster är en viktig uppgift i vilken också biblioteket deltar. 105
BILNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen VERKSAMHET Fritidsenhetens uppgift är att stöda, leda, utveckla samt skapa förutsättningar för kultur, idrottsochungdomsverksamhet. Dessutom hör det till enheten att främja samarbetet mellan olika föreningar och organisationer samt med kreativa yrkesutövare i kommunen. Enheten stöder lokala föreningar som arrangerar fritidsverksamhet av olika slag. Enheten innehar följande tjänster: en Fritidschef, kultursekreterare, två Idrottsinstruktörer, en koordinator för ungdomsarbete, en ungdomsledare en idrottsanläggningsskötare samt en planmästare. Till enheten hör kommunens ungdomsgårdar och idrottsplatser samt Bio Pony. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Hela befolkningen men främst barn och ungdomar använder allt mer av tiden framför skärmar istället för att ägna sig åt kreativ verksamhet eller fysisk aktivitet och motion. Det här medför att den fysiska konditionen och välbefinnandet försämras. Insikten ökar i samhället om att även konst och kultur främjar hälsa och välmående Fritidsenheten uppmuntrar invånarna och då framförallt barn och ungdomar till motion genom rörelse i skolan programmet samt till att ägna sig åt kreativitet för att främja självkänsla, inlärning och trivsel. Motionsrådgivningsverksamheten etableras samt förstärks under tidsperioden. Det försämrade sysselsättningsläget gör att många ungdomar av olika orsaker har svårt att hitta ut i arbetslivet. Samarbetet med verksamheten inom Ungdomsverkstaden Isla+ samt det uppsökande ungdomsarbetet utvecklas samt utformas under tidsperioden. På detta sätt förbättras ungdomarnas förutsättningar att hitta studieplats eller arbete. Kultur och konst ses som en resurs som ökar ortens attraktionskraft för inflyttning och turism. Kulturturismens betydelse ökar. I utvecklingen av Dalsbruk ses ortens kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader som en resurs och möjlighet som man i allt större utsträckning bör utnyttja för kulturaktiviteter och kulturturism. Man har även insett kulturens betydelse för välmående och förebyggande verksamhet inom vård och fostran. Kimitoön är rik på kulturell och kreativ kompetens. Den kreativa ekonomin kommer i framtiden att vara en ännu viktigare del av Kimitoöns näringsliv. EKONOMIPLAN 2017-2019 Idrott Idrottssektorns viktigaste uppgift är att planera och utveckla idrottsverksamheten på orten samt fungera som stödande organ för föreningar som idkar idrottsverksamhet. Idrottssektorn erbjuder möjligheter till idrott och motion genom att upprätthålla kommunens idrottsplatser, utveckla nätet av idrottsplatser, ekonomiskt stöda föreningarna, tillsammans med föreningarna arrangera evenemang samt arrangera egen kompletterande hälsofrämjande verksamhet för olika åldrar. Ungdom Ungdomssektorns viktigaste uppgifter är att skapa goda förutsättningar för ungdomsverksamhet inom kommunen samt att fungera som stödande organ för föreningar och sammanslutningar som idkar ungdomsverksamhet. Detta sker främst genom att ekonomiskt stöda föreningar och sammanslutningar, erbjuda service, arrangera egen verksamhet samt utveckla ungdomsgårdsverksamheten som ett alternativ till alkohol och droger. 106
BILNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen Kultur Kultursektorns viktigaste uppgift är att sörja för att Kimitoöns invånare har goda möjligheter till ett mångsidigt kulturutbud och kulturutövande. Detta sker i samarbete med såväl fritidsenheten och kommunens övriga enheter som med externa aktörer och kreativa yrkesutövare. Barnkulturen ges hösta prioritet. Alla barn bör få möjlighet att stifta bekantskap med olika konstformer. BINDANDE MÅL 2017 Mål Minst 1 timme motion för barn och ungdomar per dag Eftersträvad nivå / uppföljning Utveckla verksamheten inom Skolan i rörelse programmet Uppföljning 31.12.2017 Alla grundskolor i kommunen är med och skolorna har utvecklat verksamheten under året. Effektivera informationen om motionens betydelse Implementering av motionsrådgivningen 20 kunder/år Uppföljning 31.12.2017 Motionsrådgivningen har implementerats i den normala verksamheten. Under året hade motionsrådgivningen 30 kunder. Utveckla verksamheten inom hälsomotion Utveckla verksamheten, så att vi är klart bättre en medeltalet i Finland på THL:s mätare TEA viisari Uppföljning 31.12.2017 Uppgifterna samlas in vartannat år. Följande tidpunkt är våren 2018. Miljömål (nyttomotion) Uppmuntra invånare att gå eller cykla till och från jobbet/skolan under året (kampanj) Uppföljning 31.12.2017 Egentliga Finlands cykelkampanj arrangerades under tiden 1.5-25.6. Sammanlagt cyklades 2465 prestationer. Kimitoöns kommun arrangerade också en intern cykelkampanj för personalen. Satsningar på seniorkultur Utveckling av kulturapotek och kulturvänverksamheten Uppföljning 31.12.2017 Seniorkulturverksamheten utnyttjas av åldringshem och dagcenter. Sammanlagt 15 kulturverkstäder arrangerades för åldringsvården i kulturapoteketes regi under år 2017. Sagalund och kommunen har inlett planerna för kulturlotsverksamheten. Satsningar på kulturfostran för barn och unga Samarbetsprojekt med andra aktörer, bl.a. skola och dagvård Uppföljning 31.12.2017 Samarbetsprojekt med andra aktörer, bl.a. skola och dagvård. Grunden för kulturläroplanen och museistigen sattes i samarbete med kulturlärarrepresentanter från skolorna och barnkulturkoordinatorn vid Sagalund. Kulturläroplanen utvärderades i slutet av året i samarbete med lärarna. 107
BILNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen NYCKELTAL BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Banan Antal besökare 4200 4370 4200 3700 netto Bokslut 34200,00 53500,00 50700,00 57500,00 Nettokostnad/besök 8,14 12,24 12,07 15,54 Slaggis Antal besökare 4900 3000 4400 2700 Netto Bokslut 37100,00 35000,00 33000,00 36300,00 Nettokostnad/besök 7,57 11,66 7,50 13,44 Lammis Antal besökare 500 460 450 400 Netto Bokslut 22500,00 10500,00 11000,00 11000,00 Nettokostnad/besök 45,00 22,80 24,44 27,50 Amosparken Antal användare: 42100 42300 44000 46700 Netto Bokslut 44300,00 36000,00 38000,00 41500,00 nettokostn/anv 1,05 0,85 0,86 0,88 Skolcentrets idrottsplats i Kimito antal användare 6000 12000 25000 22000 netto Bokslut 8400,00 7900,00 10000,00 10200,00 nettokostnad/anv. 1,40 0,65 0,40 0,46 Dalsbruk idrottspark Antal användare 13000 13100 15000 13500 Netto Bokslut 33700,00 34000,00 30000,00 34000,00 Nettokostnad/anv 2,59 2,59 2,00 2,51 108
BILNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen Brukshallen (utanför skoltid) Antal användare 14600 13500 14500 13000 Netto Bokslut 79400,00 77000,00 85000,00 74000,00 Nettokostnad/anv 5,43 5,78 5,86 5,69 Björkboda fotbollsplan Antal användare 1500 1500 1200 800 Netto Bokslut 22650,00 11000,00 10000,00 14800,00 Nettokostnad/anv 15,10 7,33 8,33 18,50 Kulturverksamhet evenemang, egna/samarbete 35 38 38 54 antal filmvisningar 111 114 120 156 filmvisningar, besökare 5100 4213 4300 4800 evenemang för barn och unga 12 19 20 32 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Fritidschef 1 1 1 1 idrottsinstuktör 2 2 2 2 planmästare 1 1 1 1 idrottsanläggningsskötare 1 1 1 1 Koordinator för ungdomsarbete 1 1 1 1 Idrotts- och ungdomsledare 1 1 1 1 Verksamhetsledare för ungdomsver 1 1 0 0 uppsökande ungdomsarbetare 1 1 0 0 kultursekreterare 0,5 0,5 1 1 Förändringar: 9,5 9,5 8 8 109
BILNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen FRITIDSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 144 013 191 211 86 117 86 117 149 822 Personalkostnader -380 858-416 992-339 967-339 967-350 223 Köp av tjänster -167 907-210 756-179 531-179 531-215 843 Material, varor och tillbehör -59 142-50 396-52 950-52 950-63 441 Understöd och bidrag -287 032-305 600-305 600-298 301 Övriga verksamhetskostnader -133 786-164 182-166 184-166 184-160 427 VERKSAMHETSKOSTNADER -823 099-1 129 358-1 044 232-1 044 232-1 088 235 VERKSAMHETSBIDRAG -679 086-938 148-958 115-958 115-938 413 FÖRÄNDRINGAR BG17 BS17: Ökade inkomster för EU ungdomsutbytet international friends go Archipelago 23000 Ökade inkomster deltagaravgifter och hyresinkomster 9800 Mindre utgifter för interna hyror 9000 Mera utgifter köp av tjänster och material IFGA 18800 Mindre utgifter köp av tjänster filmverksamhet 6000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året gick både verksamhetsmässigt och ekonomiskt bra. Under året färdigställdes grundrenoveringen av Amosparkens friidrottsplan. En frisbeegolfbana förverkligades i Dalsbruk genom Leader-finansiering. I samma projekt köptes snökanoner, som möjliggör en förlängning av skidsäsongen i Dalsbruk. I framtiden kommer fritidssektorn att ha en viktigare roll för både invånare och beslutsfattare i kommunen. Idrotts- och friluftssektorn kostade 59,66 euro, ungdomssektorn 32,47 euro och kultursektorn 45,32 euro per invånare. 110
16.4 Omsorgsavdelningen Omsorgens förvaltning Socialenheten Äldreomsorgsenheten Hälsovårdsenheten Specialsjukvården 111
OMSORGSAVDELNINGEN BS 2016 Ursprunglig BG 2017 Budgetändringar BG 2017 BS 2017 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 1 146 922 829 000 829 000 1 219 046 147,05 % Avgiftsintäkter 2 068 525 1 782 850 1 782 850 2 006 156 112,53 % Understöd och bidrag 236 265 436 330 436 330 281 772 64,58 % Hyresintäkter 179 309 162 750 162 750 182 090 111,88 % Övriga verksamhetsintäkter 170 597 78 800 78 800 85 952 109,08 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 3 801 618 3 289 730 3 289 730 3 775 016 114,75 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 8 078 398 9 485 047 9 485 047 8 513 165 89,75 % Lönebikostnader Pensionskostnader 2 156 215 2 184 096 2 184 096 2 173 988 99,54 % Övriga lönebikostnader 470 610 487 996 487 996 254 154 52,08 % Lönebikostnader 2 626 825 2 672 092 2 672 092 2 428 142 90,87 % Personalkostnader 10 705 223 12 157 139 12 157 139 10 941 307 90,00 % Köp av tjänster 15 679 298 15 062 486 160 000 15 222 486 15 978 468 104,97 % Material, förnödenheter och varor 667 793 703 071 703 071 760 865 108,22 % Understöd 1 196 538 762 620 762 620 798 139 104,66 % Hyreskostnader 1 403 197 1 505 944 1 505 944 1 267 202 84,15 % Övriga verksamhetskostnader 94 069 75 930 75 930 122 360 161,15 % VERKSAMHETENS KOSTNADE 29 746 118 30 267 190 160 000 30 427 190 29 868 341 98,16 % VERKSAMHETSBIDRAG -25 944 500-26 977 460-160 000-27 137 460-26 093 324 96,15 % AVSKRIVN. ENLIGT PLAN -260 745-297 450-297 450-245 833 82,65 % RÄKENSK.PER. RESULTAT -26 205 245-27 274 910-160 000-27 434 910-26 339 157 96,01 % Budgetändring: Tilläggsanslag 160 000 euro: Äldreomsorgen, köp av tjänster 112
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgsförvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef VERKSAMHET Omsorgsavdelningens förvaltning omfattar omsorgsnämnden och omsorgens förvaltning. Centrallagret handhas fr.o.m. 1.1.2017 av hälsovårdsenheten. Förvaltningen är stationerad i Kimito. Omsorgsnämnden sammanträder regelbundet under året. Nämnden tar ställning till riktlinjerna för avdelningens utveckling och avdelningens budget är ett instrument för detta. Personalen inom omsorgens förvaltning består av omsorgsavdelningens förvaltningschef, en byråsekreterare, en vårdkoordinator och omsorgschefen. Omsorgens förvaltning leder arbetet inom omsorgsavdelningen. Avdelningens verksamhet består av - socialenheten, som består av dels en verksamhetsenhet som handhar barnskydd, övrig barn- och familjevård, familjeservice samt handikappservice (tjänster för barn och handikappade) och dels en verksamhetsenhet som har hand om vuxensocialarbete, olika typer av sysselsättningsverksamhet, missbrukarvård och flyktingarbete (tjänster för vuxna och flyktingarbete), - äldreomsorgsenheten, som bl.a. handhar institutionsvård, vård i hemmet och serviceboende för äldre, - hälsovårdsenheten, som bl.a. handhar hälsocentralsjukhusets, läkarmottagningarnas och tandvårdens verksamhet samt - specialsjukvården. Omsorgsnämnden utser äldrerådet och omsorgsnämnden budgeterar utgifterna för verksamheten. Renoveringen och tillbyggnaden av hälsostationen i Kimito sker huvudsakligen under år 2017. Kommunen har i februari 2016 tagit emot 20 syriska kvotflyktingar. Detta har inneburit nya utmaningar för flera olika verksamheter i kommunen, bl.a. läkarmottagningarna och rådgivningsverksamheten. En arbetsgrupp med representanter för bildningsavdelningen, utvecklingsavdelningen och omsorgsavdelningen har samarbetat gällande mottagningen och flyktingarnas integration i det finländska samhället. Eftersom behovet av kommunplatser för flyktingar är stort har kommunstyrelsen i augusti 2016 tagit ställning för att man skall ta emot en ny grupp på 20 personer. Om också fullmäktige gör ett likadant beslut under 2016 så intensifieras arbetet med integrationen eftersom gruppen växer. Under 2015-2017 deltar kommunen i ett nationellt projekt ( Kansa-koulu ) som handhas av 11 kompetenscenter inom det sociala området. Målet med projektet är att stöda kommunerna vid ibruktagning av elektronisk arkivering och andra nya arbetsmetoder vid elektronisk dokumentation inom socialväsendet. Projektet har beviljats finansiering av staten. Om finansiering beviljas deltar kommunen i ett AMIF-projekt med bl.a. Pargas, Hangö, Åbo Akademi, Åbo universitet och Röda Korset under tiden 1.1.2017-31.12.2018. Målsättningen är att stöda integrationen av flyktingar i det finländska samhället, speciellt i mindre, tvåspråkiga kommuner. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Regeringen har i juni 2016 offentliggjort preliminära lagutkast för reformen av social- och hälsovården och inrättande av landskap. Centrala lagar i reformen är en landskapslag, en lag om ordnande av social- och hälsovården, en införandelag och en lag om landskapens finansiering. Reformen planeras träda i kraft 1.1 2019. I framtiden skulle staten dra upp riktlinjerna för social- och hälsovården, medan 18 landskap skulle stå för ordandet och finansieringen av social- och hälsovården. Tjänsteproducenter inom landskapen skulle i framtiden vara offentliga och privata bolag samt bolag inom tredje sektorn. Regeringen vill öka valfriheten för kunderna inom social- och hälsovården. Dygnet runt -jourverksamheten inom sjukvården skulle skötas av sammanlagt 12 enheter i landet. Kommunerna skulle alltså efter att de nya lagarna trätt i kraft inte längre få producera social- och hälsovårdstjänster, men kommunerna skulle fortfarande i framtiden sköta det hälsofrämjande arbetet. Utöver social- och hälsovården skulle landskapet ansvara för bl.a. räddningsväsendet och miljöhälsovården. Kommunerna skall avge utlåtande om de nya lagarna gällande social- och hälsovården före 9.11.2016. Enligt den nya kommunallagen (410/2015), skall kommunen också ha ett handikappråd som utses av kommunstyrelsen. 113
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgsförvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef EKONOMIPLAN 2017-2019 Verksamheten leds redan nu så att man beaktar att stora förändringar kommer att ske inom social- och hälsovården under de närmaste åren. - När kommunens strategi uppdaterats påbörjas arbetet med att uppdatera även omsorgsavdelningens verksamhetsprogram. - Utvecklingen av omsorgsavdelningens arbetsprocesser och organisation fortsätter. Under 2017 börjar en ny verksamhetsenhet sitt arbete. Enheten hör administrativt till socialenheten och handhar vuxensocialarbete, olika former av sysselsättningsverksamhet samt flyktingarbete. - Omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan beaktas då man planerar de kommande årens verksamhet. Renoveringen och tillbyggnaden av hälsostationen i Kimito sker huvudsakligen under 2017. - Välfärdsplanen för barn och unga, som färdigställs hösten 2016, behandlas och godkänns av kommunstyrelsen och fullmäktige. - Under 2015-2017 kommer kommunen att delta i ett nationellt projekt ( Kansa-koulu ) som handhas av 11 kompetenscenter inom det sociala området. Målet med projektet är att stöda kommunerna vid ibruktagning av elektronisk arkivering och andra nya arbetsmetoder vid elektronisk dokumentation. Projektet har beviljats finansiering av staten. - En vårdkoordinator på deltid behövs för koordinering av främst av hälsocentralsjukhusets och äldreomsorgsenhetens patientströmmar. - Centrallagret flyttar administrativt till hälsovårdsenheten. - Om fullmäktige under hösten 2016 besluter att kommunen skall ta emot en ny grupp kvotflyktingar planeras och genomförs mottagningen som ett sektoröverskridande samarbetsprojekt under hösten 2016 och 2017. BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Omsorgsavdelningen uppgör ett nytt verksamhets- Ett verksamhetsprogram färdigställs under 2017. program när kommunens strategi är färdig Uppföljning 31.12.2017 Arbetet med verksamhetsprogrammet är nästan slutfört. Dokumentet färdigställs i början av 2018. Omsorgsavdelningen strävar till att Minskade kostnader för långtidsarbetslösa. sysselsätta flera långtidsarbetslösa. Uppföljning 31.12.2017 Kostanderna för långtidsarbetslösa har inte minskat under 2017 och varierar mycket från månad till månad. Omsorgsavdelningen satsar på personalens välmående. Utbildningstillfällen ordnas med tanke på kommande organisationsförändringar. Uppföljning 31.12.2017 En tredagars utbildning i förändringsledarskap ordnades i samarbete med Pargas stad för alla förmän skall kunna stöda och leda personalen inför kommande förändringar. Omsorgsavdelningen satsar på förebyggande Alla verksamhetsenheter utvecklar de förebyggande och och hälsofrämjande verksamhet. hälsofrämjande arbetsmetoderna. Uppföljning 31.12.2017 Beslut har gjorts att äldreomsorgen kommer att anställa en egen fysioterapeut som kommer att jobba med hemförlovning av klienter. I fokus är att rehabilitera klienterna inför hemmaboendet. Aktiveringen av nollmotionärer fortsätter, i samarbete med fritidssektorn. Planer på att starta en lågtröskelverksamhet (familjecenter) inom LAPE-projektet (Lupa auttaa) utreds. 114
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgsförvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef Alla omsorgsavdelningens verksamhets- punkter sorterar papp- och kartongavfall. Samtliga verksamhetspunkter sorterar papp- och kartongavfall och ser över sorteringsprocessen för denna typ av avfall. Uppföljning 31.12.2017 Samtliga verksamhetspunkter utom hvc-sjukhuset sorterar papp- och kartongavfall. Hvc-sjukhusets renovering blev klar i december 2017 och man åtgärdar saken under år 2018. NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Omsorgsnämnden, sammanträden 7 7 9 9 Äldrerådet, sammanträden 7 7 5 7 Mätare Kimitoöns omsorgsavdelning totalt Nettokostnad, euro/invånare 3 722 3 746 3 896 3 840 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Omsorgschef 1 1 1 1 Förvaltningschef 1 1 1 1 Byråsekreterare 0,6 0,6 0,6 0,6 Lagerförvaltare 1 1 0 0 Vårdkoordinator 0,5 0,5 0,5 0,5 Totalt 4,1 4,1 3,1 3,1 OMSORGENS FÖRVALTNING BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 28 358 1 329 850 850 2 971 Personalkostnader -247 261-208 619-213 667-213 667-202 514 Köp av tjänster -42 463-34 064-28 369-28 369-33 201 Material, varor och tillbehör -6 114-5 361-2 500-2 500-4 848 Understöd och bidrag -2 000-2 000-2 000-2 000 Övriga verksamhetskostnader -28 776-27 196-11 125-11 125-9 746 VERKSAMHETSKOSTNADER -327 914-277 240-257 661-257 661-252 308 VERKSAMHETSBIDRAG -299 557-275 911-256 811-256 811-249 337 AVVIKELSER BG17 BS17: Minskade kostnader för omsorgsnämnden Minskade kostnader för omsorgens förvaltning +5 100 euro +2 300 euro 115
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgsförvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under 2017 har man på nationell nivå beslutat att landskaps- och vårdreformen skjuts upp till 1.1 2020. Landskapsval skall förrättas i oktober 2018. Omsorgsavdelningen har på olika sätt aktivt deltagit i Egentliga Finlands landskaps förberedelser inför reformerna. Man har i kommunerna börjat tillämpa likadana direktiv och arbetsprocesser för att förenhetliga social- och hälsovården i de olika kommunerna. Denna utveckling kommer troligtvis att fortsätta under de närmaste åren. Det finns numera en nästan heltäckande socialjour utanför kontorstid (Vakka-Suomi kommer med i ett senare skede) som sköts och administreras från Åbo. Detta är ett exempel på ökat samarbete mellan kommunerna. Kommunen deltar i två projekt som omfattar hela landskapet, Kompassi -projektet (2017-2018) och Lupa auttaa -projektet (2017-2018). Det första omfattar äldreomsorgen och det senare lågtröskelservice för barn och familjer. Projekten innebär att kommunerna gemensamt förbereder sig för reformen av social- och hälsovården. Inom socialväsendet deltar alla landets kommuner i Kansa-koulu-projektet (2015-2018) som handhas av 11 kompetenscenter inom det sociala området. Målet med projektet är att stöda kommunerna vid ibruktagandet av elektronisk arkivering och andra nya arbetsmetoder vid elektronisk dokumentation. AMIF-projektet beviljades inte finansiering. Kimitoön har för andra gången tagit emot 20 syriska kvotflyktingar under 2017. Tack vare ett gott sektoröverskridande samarbete har mottagningen gått smidigt. Omsorgsavdelningens personalstyrka är nästan oförändrad inom äldreomsorgsenheten. Inom socialenheten har personalen utökats med ungefär fem årsverken i och med den organisationsförändring som gjordes 1.1.2017, då kommunens hela sysselsättningsverksamhet överflyttades till socialenheten från bildningsavdelningen och förvaltningsavdelningen.-inom hälsovårdsenheten minskade antalet årsverken under året med 10, eftersom verksamheten till en del koncentrerats till Kimito huvudhälsostation, som under året renoverats och byggts till. Byggnadsarbetena slutfördes i december 2017. Avdelningens verksamhetsenheter har huvudsakligen förverkligat de mål som uppställts i budgeten och ekonomiplanen för 2017. Hela avdelningen har underskridit den ändrade budgeten (inkluderat en tilläggsbudget på 160 000 euro för ibruktagning av servicesedlar) med 1 044 135,72 euro. Orsakerna till att budgeten underskridits är att kostnaderna för specialsjukvården som köps av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har blivit avsevärt mycket lägre än budgeterat. Utöver de minskade kostnaderna för specialsjukvården har budgeten för hela avdelningen hållit, med överskridningar inom socialenheten och underskridningar inom äldreomsorgsenheten. Ett gemensamt råd för äldre och funktionshindrade kommer att utses i januari 2018. 116
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef VERKSAMHET Socialenheten fördelas i två verksamhetsenheter: verksamhetsenheten för vuxen- och sysselsättningstjänster och verksamhetsenheten för familje- och handikapptjänster. Fullt ut sker förändringen fr o m 1.1.2017, men förberedelser görs redan under 2016. Vardera verksamhetsenhet har en egen enhetschef. Verksamhetsenheten för vuxen- och sysselsättningstjänster handhar vuxensocialarbete, missbrukarvård, flyktingarbete, sysselsättande verksamhet (bl.a. rehabiliterande arbetsverksamhet, arbete med lönesubvention) och förmånshandläggning, till den del som blir kvar i kommunen efter att största delen av utkomststödet flyttat till Folkpensionsanstalten 1.1.2017. Ungdomsverkstaden och Arbetskompaniet som är tidsbundna projekt administreras härifrån. All personal i den nya verksamhetsenheten kommer från Omsorgsavdelningen, Bildningsavdelningen och Förvaltningsavdelningen. I slutändan betyder organisationsförändringen att personalen minskar med ett årsverke. Socialenhetens verksamhetsenhet för familje- och handikapptjänster omfattar barnskydd, familjeservice, barnatillsyn och handikappvård. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Regeringen har i juni 2016 offentliggjort preliminära lagutkast för reformen av social- och hälsovården och inrättande av landskap. Centrala lagar i reformen är en landskapslag, en lag om ordnande av social- och hälsovården, en införandelag och en lag om landskapens finansiering. Reformen planeras träda i kraft 1.1.2019. I framtiden skulle staten dra upp riktlinjerna för social- och hälsovården, medan 18 landskap skulle stå för ordnandet och finansieringen av social- och hälsovården. Det är i skrivande stund oklart vilka uppgifter som kommunerna skall sköta efter den 1.1.2019. Det hälsofrämjande arbetet kommer troligtvis att skötas av kommunerna i framtiden. De förändringarna som är på gång för år 2019 inom arbetsmarknadstjänster kräver ett förändringsarbete hos kommunen vad beträffar sysselsättningsfrågor. Folkpensionsanstalten tar över merparten av handläggningen av utkomstödet fr.o.m. 1.1.2017. Kompletterande och förebyggande utkomststöd handhas fortsättningsvis av kommunerna. Detta är dock endast en liten del av förmånshandläggningen. Lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda ändrades 10.6.2016, förändringarna stärker självbestämmanderätten och ska minska på användningen av begränsningsåtgärder. Social- och hälsovårdsministeriet fortsätter också beredningen av den sedan länge eftersträvade totalreformen av lagstiftningen som gäller personer med funktionsnedsättning. Målet är en tydlig lag som säkerställer delaktigheten och jämlikheten för personer med funktionsnedsättning, och där handikappservicelagen och specialomsorgslagen sammanslås. Målet är att lagen ska träda i kraft år 2019. (stm.fi) Lagen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015) innebär nya arbetssätt gällande klientdokumentationen inom socialenheten. EKONOMIPLAN 2017-2019 Verksamheten leds redan nu så att man beaktar att stora förändringar kommer att ske inom social- och hälsovården under de närmaste åren. - Utvecklingen av verksamhetsenhetens arbetsprocesser påbörjas. Samarbetet mellan de olika funktionerna förstärks så att flera långtidsarbetslösa aktiveras. Unga utan daglig verksamhet, d v s unga utan studie- eller arbetsplats, fångas upp i ett tidigt skede för att undvika att de marginaliseras och passiveras. - Under 2015-2017 kommer kommunen att delta i ett nationellt projekt ( Kansa-koulu ) som handhas av 11 kompetenscenter inom det sociala området. Målet med projektet är att stöda kommunerna vid 117
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenheten Ansvarsperson: Socialchef - ibruktagning av elektronisk arkivering och andra nya arbetsmetoder vid elektronisk dokumentation. Projektet har beviljats finansiering av staten. - Ungdomsverkstadens och Arbetskompaniets projektbaserade verksamhet fortsätter Mottagningen av ytterligare en grupp kvotflyktingar planeras 2016 och genomförs 2017 som ett sektoröverskridande samarbetsprojekt Utvecklandet av det förebyggande arbetet inom alla sektorer där man jobbar med barn och unga är av största vikt. Familjeservicen startade som ett svar på den förnyade socialvårdslagen (1301/2014) vars syfte är att stärka basservicen, minska behovet av korrigerande åtgärder och förbättra likabehandlingen av klienterna. En trend i samhället har varit att barnskyddsanmälningarna ökar, liksom omhändertagningar av barn. Trycket på barnskyddet har delvis minskat då alltfler familjer får service enligt socialvårdslagen och inte blir barnskyddets klienter. Utvecklandet av familjeservicen och samarbetet med barnskyddet, liksom samarbetet med övriga sektorer, också tredje sektorn, där man arbetar med barn och unga fortsätter. Som ett av social- och hälsovårdsministeriets spetsprojekt ska barn- och familjetjänsterna reformeras genom ett riksomfattande utvecklingsprogram (LAPE). Målet är att tjänsterna i högre grad ska utgå från barnens och familjernas behov, de ska ge bättre resultat, vara kostnadseffektivare och bättre samordnade. Barnets bästa och stöd i föräldraskapet står i fokus. Basservicen stärks och tyngdpunkten förflyttas till förebyggande tjänster och tidigt stöd. På detta sätt kan man minska antalet barn som blir omhändertagna eller får institutionsvård och samtidigt tygla kostnadsökningen. (stm.fi) Regionala delprojekt ska starta med en stram tidtabell, men i skrivande stund är det ännu oklart vilken Kimitoöns kommuns andel är i kommande projekt. Socialjouren utanför tjänstetid planeras att börja skötas regionalt. Tidtabellen är ännu oklar. Jouren skall organiseras utgående från Åbo stad där det finns en aktiv jourenhet, och därifrån all telefonjour skulle skötas. Kimitoön skulle ingå i en bakjoursring inom Salo-området. Salo stad har visat intresse för att ta över Kimitoöns socialjour utanför tjänstetid om arrangemangen med Åbo stad drar ut på tiden. Hittills har jouren utanför tjänstetid skötts via köptjänstavtal, kompletterad med egen bakjour. BINDANDE MÅL 2017 Mål Utveckla en modell för hur stöda föreningar inom det sociala området som är aktiva på Kimitoön Eftersträvad nivå / uppföljning Möjligheten att ansöka om bidrag har annonserats och bidragsansökningar behandlats och bidrag utbetalats Uppföljning 31.12.2017 Bidrag har lediganslagits att sökas i april 2017. Fem ansökningar kom in, fyra beviljades bidrag. Barnskyddets personal har möjlighet att arbeta Motsvarande köptjänster inom barnskyddets öppenvård intensivt med familjer inom barnskyddet hålls på nuvarande nivå Uppföljning 31.12.2017 Köptjänster inom öppenvården har använts för familjerehabilitering, för att undvika placering utanför hemmet. Kostnaderna för köptjänster inom öppenvården ökat. 2017: 183.500 ; 2016: 170.100 Hejda kostnadsökningen för färdtjänst Andelen färdtjänstresor som beviljas enligt socialvårdslagen ökar i jämförelse med resor beviljade enligt handikapplagen Uppföljning 31.12.2017 I jämförelse med 2016 har andelen klienter som beviljats färdtjänst enligt socialvårdslagen ökat från 10% till 24%. Utveckla den nya organisationsmodellen i Nya mötesrutiner och samarbetsformer införs socialenheten Uppföljning 31.12.2017 Nya mötesrutiner har införts, och modifierats under året. 118
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenheten Ansvarsperson: Socialchef Ibruktagande av TYPPI-programmet inom Programmet används gällande de personer som är inskrivna den sektorsövergripande samservicen som i samservicen främjar sysselsättningen Uppföljning 31.12.2017 TYPPI-programmet används för de 15 klienter som under 2017 varit inskrivna i samservicen. Kommunens socialenhet och te-byrån har regelbundna gemensamma möten med klienterna Sysselsättande verksamhet utvecklas Projektet Arbetskompaniet arbetar för att skapa lokala strukturer för att kunna befrämja möjligheter till sysselsättning på orten. Projektet pågår under åren 2015-2017 och har som mål att dels skapa nya modeller för sysselsättning, dels verka för en förbättrad sysselsättningsgrad på Kimitoön. Sysselsättningsgraden enligt FPA:s statistik ska under projekttiden vara över 40% Uppföljning 31.12.2017 -Inom projektet har sysselsättningsverksamhet i kommunens egna verksamhetsenheter etablerats, ett gott samarbete med församlingen har etablerats och privata arbetsgivare har stöttats i anställningsprocesser -sysselsättningsverkstaden Ekocenter fortsätter efter projekttiden i kommunens egen regi -arbetslöshetsgraden var i december 2017 9.1% (268 personer) mot 10,8% i december 2016 (319 personer) -sysselsättningsgraden var 2017 37,4%, målet har inte helt nåtts, men innan projektet startade var sysselsättningsgraden 27,6% (2014) NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS16 BG 17 BS17 Barnskyddsanmälningar 177 106 70 121 Antal kontakter till familjeservice 25 40 25 Omhändertagna barn 31.12 10 9 6 16 Barn i eftervård 31.12 7 9 9 7 Färdtjänstresor 11794 13196 11000 13235 Färdtjänstresor enl. handikappservicel 10 982 11 808 9 185 11 362 Färdtjänstresor enl. socialservicel 812 868 1 500 986 Färdtjänstresor enl. omsorgsl 315 520 315 925 Antal sysselsatta personer 45 43 45 54 Antal sysselsatta på lönestöd 18 28 21 Rehabiliterande arbetsverksamhet, antal dagar 1 205 1 400 1 256 inom kommunen 1 100 1 109 utanför kommunen 300 147 Hushåll som erhåller utkomststöd 188 170 50 92 119
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Socialchef 1 1 1,8 1 Förman 0,27 Förmånshandläggare 1 1 Byråsekreterare 1 1 Socialarbetare 3,58 3,22 3 2,5 Barnatillsyningsman 1 1 1 1 Socialhandledare 1 2,64 3 3 Familjehandledare 0,42 1 1 1 Familjearbetare 1 0,75 1 0,42 Flyktinghandledare 0,8 1 1 Hälsovårdare, flyktingarbete 0,5 0,5 Uppsökande ungdomsarbetare (1) '(1) 1 0,79 Verksamhetsledare Ungdomsverkstaden '(1) '(1) 1 0,42 Handledare Ungdomsverkstaden 0,58 Projektledare, Arbetskompaniet '(1) '(1) 0,25 0,8 Arbetsledare, Arbetskompaniet '(1) '(1) 1 1 Arbetshandledare 1 1 Skolkurator 0,2 0,2 Totalt 9 (13)11,41 (15,41) 17,75 16,48 SOCIALENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 245 755 440 918 432 580 432 580 397 871 Personalkostnader -482 790-629 708-1 278 871-1 278 871-1 141 991 Köp av tjänster -2 896 748-2 820 423-2 652 708-2 652 708-3 186 243 Material, varor och tillbehör -8 393-9 418-35 321-35 321-27 551 Understöd och bidrag -859 660-389 720-389 720-472 879 Övriga verksamhetskostnader -58 926-78 022-115 923-115 923-107 010 VERKSAMHETSKOSTNADER -4 307 180-4 397 232-4 472 543-4 472 543-4 935 674 VERKSAMHETSBIDRAG -4 061 426-3 956 314-4 039 963-4 039 963-4 537 803 AVVIKELSER BG17 BS17: Intäkter, arbetskompaniet, projekt -35 000 Personalkostnader, sysselsättning +113 000 resurs på flyktingmottagning +40 000 Köpta tjänster, barnskydd -242 800 anstaltsvård, handikappade -25 700 öppenvård, handikappade -53 300 färdtjänst, handikappade -169 500 missbrukarvård -45 100 Understöd, barnskydd -8 900 handikappade -28 000 andel av arbetsmarknadsstöd -69 700 120
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Sysselsättningsverksamheten flyttades till socialenheten fr o m 2017, till enheten anställdes en förman för tjänster för vuxna och sysselsättningsverksamhet, emedan socialchefen fortfarande fungerar som chef för hela socialenheten. Den andra gruppen kvotflyktingar från Syrien togs emot i februari 2017, och de kunde starta sin integrationskurs genast. Eventuellt tas en ny mindre grupp flyktingar emot under 2018. Reso stad koordinerar social- och hälsovårdsministeriets spetsprojekt för barn- och familjetjänster (LAPE) och Kimitoöns kommun har en egen sektoröverskridande LAPE-grupp där en representant från familjeservicen medverkar. Socialjouren utanför tjänstetid har fr o m april 2017 börjat skötas regionalt utgående från Åbo stad. Telefonjouren sköts i Åbo stads regi, emedan Kimitoön ingår i Salo stads bakjoursring tillsammans med Somero. Bakjouren sköter om eventuella utryckningar till platsen. I framtiden planeras att Åbo stad även sköter socialjouren under tjänstetid. 121
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorg Ansvarsperson: Äldreomsorgschef VERKSAMHET Äldreomsorgsenheten ansvarar för vård och omsorg av den äldre befolkningen. Vård i hemmet är indelat i två distrikt, ett i Söder, som inkluderar skärgården och ett i Norr. Klienterna i östra delen av Kimitoön delas mellan de två distrikten och klienterna i Silverbackens omedelbara närhet får sin hemvård av Silverbackens personal. Effektiverat Serviceboende finns på Almahemmet i Kimito (32 boendeplatser), Silverbacken i Västanfjärd (17 boendeplatser) och serviceboende på Hanna-hemmet (18 boendeplatser). Under år 2016 har anstaltsvården på Hanna-hemmet tillfälligt utökats med 5-6 vårdplatser. Dessa planeras minska tillbaka till de planerade vårdplatserna för anstaltsvård, d.v.s. 28 + 3 platser. I anslutning till Hanna-hemmet finns Fridhem, med 10 boendeplatser. Dessa boendeplatser ändrar under året från lätt serviceboende till effektiverat serviceboende. Förändringen är planerad att ske under april månad. Äldreomsorgen har för år 2017 även budgeterat för 7 köpta vårdplatser inom serviceboende. Inom äldreomsorgens dygnetruntvård är ca 10 % av klienterna under 75 år, vilket bör beaktas när man gör jämförelser mellan de nationella rekommendationerna och Kimitoöns totala platsantal. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 I Social- och hälsovårdsministeriets publikation 2013:15 Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen definieras de nationella målen för 2017. Kommunerna uppmanas granska målen i förhållande till kommuninvånarnas behov då de ställer upp sina egna mål och utvecklingsförslag. 75 år fyllda (hela landet) 2005 2010 2011 2017 Andelen 75 år fyllda som bor hemma (%) 89,6 89,5 89,6 91,0-92,0 Andelen 75 år fyllda klienter (%) som fick regelbunden hemvård 30.11 11,2 11,8 12,2 13,0-14,0 Andelen 75 år fyllda (%) som fått stöd för närståendevård under året 3,7 4,2 4,4 6,0-7,0 Andelen 75 år fyllda (%) som var klienter inom effektiverat serviceboende 31.12 3,4 5,6 5,9 6,0-7,0 Andelen 75 år fyllda (%) på ålderdomshem eller långvarig institutionsvård på hälsocentral 31.12 6,8 4,7 4,4 2,0-3,0 Kimitoöns kommun bör sträva efter att de nationella målen för 2017 uppnås. I tabellen nedan ses tabellen ovan, kompletterad med Kimitoöns kommuns procenttal. Rutorna med aprikos bottenfärg är kommunens egen statistik, de övriga är tagna från Statistikcentralens och THL:s uppgifter. Kimitoöns målsättning för 2017 är framställd med grön bottenfärg, den nationella målsättningen har i tabellen blå bottenfärg. 75 år fyllda på Kimitoön 2012 2013 2014 2015 mål 2017 2017 Andelen 75 år fyllda som bor hemma (%) 90,5 90,6 90,6 90,6 91,0-92,0 Andelen 75 år fyllda klienter (%) som fick regelbunden hemvård 30.11 12,3 14,6 14,6 13,3 13,0-14,0 13,0-14,0 Andelen 75 år fyllda (%) som fått stöd för närståendevård under året 1,2 1,5 2,5 3,5 4,1 6,0-7,0 Andelen 75 år fyllda (%) som var klienter inom effektiverat serviceboende 31.12 3,1 3,6 5,1 6,0 7,0 6,0-7,0 Andelen 75 år fyllda (%) på ålderdomshem eller långvarig institutionsvård på hälsocentral 31.12 5,7 3,6 4,1 3,4 2,4 2,0-3,0 Kimitoöns kommunfullmäktige har i mars 2015 godkänt Plan för att stödja den äldre befolkningen 2014-2017 Äldrepolitiskt program för Kimitoöns kommun. Äldreomsorgen har förbundit sig att verka för att målsättningarna uppfylls, förutsatt att fullmäktige beviljar tillräckliga anslag för att verkställa de planerade åtgärderna. I planen definieras åtgärderna fram till år 2017. För år 2017 har inte tillräckliga medel tilldelats äldreomsorgen för att kunna förverkliga de i planen uppställda målsättningarna gällande stöd för närståendevård, servicesedlar eller familjevård för äldre. Ett tillräckligt antal kunnig personal är en nödvändig förutsättning för att säkerställa en trygg och högklassig service för äldre. Dessutom har detta en stor betydelse med tanke på personalens arbetshälsa, arbetssäkerhet, rättsskydd och varaktighet. Forskning har visat att vid sidan av personalantalet har i synnerhet kompetens, förmågan att rikta kompetensen rätt och kompetent närledarskap ett samband med vårdens kvalitet och effektivitet. Dessa faktorer säkerställer att de äldre invånarna får vård i enlighet med sina behov och ökar klient-/patientsäkerheten. 122
OMSORGSAVDELNING Enhet: Äldreomsorg Ansvarsperson: Äldreomsorgschef EKONOMIPLAN 2017-2019 Personalens yrkeskunnighet har kraftigt höjts de senaste åren och kommer fortsättningsvis att höjas genom uppgradering av kompetensen vid pensioneringar. BINDANDE MÅL 2017 Mål Kortet i ergonomisk förflyttningskunskap Eftersträvad nivå / uppföljning Fortsätter med utbildning i förflyttningskunskap och riskbedömning Minst 5 arbetstagare utbildas 2017. Uppföljning 31.12.2017 Sju av äldreomsorgens personal har gått utbildningen i ergonomisk förflyttningskunskap Butiksuppköp övergår från Vård i hemmet till köpmännen/butiksinnehavare. Kommunen gör avtal med köpmän och butiksinnehavare gällande handling av dagligvaror för klient inom Vård i hemmet. Uppföljning 31.12.2017 Målet har inte nåtts. Omsorgsnämnden har den 19.12.2017 remitterat ärendet med Viilea-matpostlåda projekt. Diskussioner med köpmännen fortsätter. Mera liv i åren med små gärningar En fortsatt utveckling av den dagliga sysselsättningen och meningsfullheten. Medeltal minst 3,0 i klientenkäten gällande daglig sysselsättning. Uppföljning 31.12.2017 Klientenkäten genomförs i början av följande verksamhetsår, dvs 2018. En satsning har gjorts framförallt på synlighet av den dagliga verksamheten. Äldreomsorgens boende-enheter har gått med i Facebook och publicerar där information om sysselsättning och evenemang, så att anhöriga får del av detta. Omorganisering av anstaltsvårdarnas arbetsuppgifter Arbetsbeskrivningen förnyas. inom boendeservice/anstaltsvård Uppföljning 31.12.2017 Hannahemmet har inom modulen Fridhem omorganiserat anstaltsvårdarens arbetsuppgifter, så att även vårduppgifter ingår. Utvärdering kvarstår. Ledarskapsfortbildning för förmännen Alla förmän inom äldreomsorgen fullföljer utbildningsprogrammet och erhåller specialyrkesexamen i ledarskap. Uppföljning 31.12.2017 Alla de fem förmän som påbörjat utbildningsprogrammet utexaminerades under 2017. NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Hemvårdsbesök 52 689 53 178 55 000 57 076 Dagcenterbesök 2 211 2 946 3 000 2 529 Stöd för närståendevård klienter/år 66 71 90 64 Lätt serviceboende, vårddygn 3 617 3 467 900* 772* Eff. serviceboende kommunal, vårddygn 22 226 23 222 25 940 26 452 Eff. serviceboende servicesedel, vårddygn 1 347 Eff. serviceboende betalningsförb, vårddygn 1 725 Institutionsvård, vårddygn 12 644 13 271 10 850 11 355 123
OMSORGSAVDELNING Enhet: Äldreomsorg Ansvarsperson: Äldreomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Hemvårdsbesök 52 689 53 178 55 000 57 076 Dagcenterbesök 2 211 2 946 3 000 2 529 Stöd för närståendevård klienter/år 66 71 90 64 Lätt serviceboende, vårddygn 3 617 3 467 900* 772* Eff. serviceboende kommunal, vårddygn 22 226 23 222 25 940 26 452 Eff. serviceboende servicesedel, vårddygn 1 347 Eff. Serviceboende betalningsförb, vårddygn 1 725 Institutionsvård, vårddygn 12 644 13 271 10 850 11 355 Mätare BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Hemvård euro/besök 29,34 26,73 31,97 25,04 Lätt serviceboende euro/boendedag 39,53 38,06 46,31* 50,66* Effektiverat serviceboende Almahemmet euro/boendedag 111,97 109,56 117,85 114,73*** Hanna-hemmet euro/boendedag 106,27 109,69 99,84 78,05 Silverbacken euro/boendedag 107,58** 100,30** 109,35** 94,23** Servicesedel euro/boendedag 80,54 Betalningsförbindelse euro/boendedag 99,44 Institutionsvård Hanna-hemmet euro/vårddygn 90,37 85,51 107,69 106,26 *Lätt serviceboende upphört 31.3.2017 **innehåller kostnader för Dag-center i Västanfjärd ***innehåller kostnad förorsakad av extra brandvakt fr.o.m. maj 2017 p.g.a. avsaknad av automatisk släckningsanordning PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Äldreomsorgschef 1 1 1 1 Kanslist 0,75 0,75 0,75 0,75 Förman 4,6 4,6 4,6 4,6 Ansvarig arbetstagare 0,4 0 0 0 Ansvarig sjukskötare 3 3 3 3 Sjukskötare/Hälsovårdare 14,9 13,9 15,1 14,2 Närvårdare/Primärskötare 55,98 60,3775 64,3275 66,7275 Mentalvårdare 1 1 1 1 Konditionsskötare 1 0,62 1 0,62 Hemvårdare 12 9,25 10,25 8,1275 Hemhjälpare 1,55 1,55 1 1 Vårdbiträde 6 6 6 4 Anstaltsvårdare 3 4 3 4,5 Sysselsättare 1,78 1,78 1,6274 1,6275 Textilarbetare 1,6274 1,6274 1,6274 1,6275 Resursperson 0,5 0,5 0,5 0,5 Brandvakt 0 0 0 2,7 Totalt 109,0849 109,955 114,782 115,980 124
OMSORGSAVDELNING Enhet: Äldreomsorg Ansvarsperson: Äldreomsorgschef ÄLDREOMSORGSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 2 151 727 2 291 099 1 910 500 1 910 500 2 313 929 Personalkostnader -5 516 343-5 562 439-5 602 332-5 602 332-5 585 161 Köp av tjänster -1 125 214-1 317 387-1 429 615-160 000-1 589 615-1 502 152 Material, varor och tillbehör -248 363-253 378-232 050-232 050-295 935 Understöd och bidrag -327 234-362 900-362 900-316 690 Övriga verksamhetskostnader -904 536-917 599-953 912-953 912-831 143 VERKSAMHETSKOSTNADER -8 076 469-8 378 037-8 580 809-160 000-8 740 809-8 531 080 VERKSAMHETSBIDRAG -5 924 742-6 086 938-6 670 309-160 000-6 830 309-6 217 151 AVVIKELSER BG17 BS17: Ökade inkomster totalt + 403 429 Minskade kostnader för intern hyra och it + 135 541 Minskade köp av kundtjänster + 89 723 Ökade kostnader för material och förnödenheter (läkemedel, vårdförnödenheter) - 63 885 Minskade understöd + 44 963 Minskat intresse för servicesedlar + 31 520 Ökade kostnader för experttjänster (konsulter, handledning) - 25 754 Minskade personalkostnader + 17 171 Ökade kostnader för personalens företagshälsovård - 11 558 Minskade kostnader för övriga tjänster (frissa) - 4 878 Ökade kostnader för intern mattjänst - 3 712 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN De utökade vårdplatserna inom institutionsvården har planenligt upphört så, att den sista extra vårdplatsen upphörde 27.1.2017. Hannahemmets institutionsvård har under året varit 31, medan vårdplatserna inom effektiverat serviceboende varit 28. Fridhem har planenligt förändrat sin verksamhet från lätt serviceboende till effektiverat serviceboende den 1.4.2017. Orsaken till förändringen var att vårdtyngden blev allt högre och motsvarade inte längre en vårdtyngd som lämpar sig för lätt serviceboende. Tidvis har det också varit svårt att hitta lämpliga klienter till denna lätta vårdform, eftersom klienterna vårdas allt längre i eget hem. En vårdplats på Fridhem har sedan våren 2017 reserverats för intervallvård. Kommunen tog under året i bruk servicesedlar inom effektiverat serviceboende. Budgeterade medel för ändamålet fanns för två servicesedlar. Eftersom även betalningsförbindelsernas andel en aning har ökat beviljades en tilläggsbudget för köptjänster på 160 000. Antalet klienter som erbjudits servicesedel är 15. På kommunens område finns fyra godkända serviceproducenter. Åtta klienter inom äldreomsorgen (65 år fyllda) har beviljats betalningsförbindelse för dygnetrunt vård under 2017. Social- och hälsovårdsministeriet har utkommit med en ny publikation 2017:7 Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2017-2019. Kvalitetsrekommendationernas centrala innehåll är följande: Tillsammans tryggar vi en så funktionsduglig ålderdom som möjligt Klient- och servicehandledningen i centrum Kvalitet skapas av utförare Åldersvänlig servicestruktur Dra full nytta av tekniken 125
OMSORGSAVDELNING Enhet: Äldreomsorg Ansvarsperson: Äldreomsorgschef I likhet med sina föregångare är rekommendationen främst avsedd för stöd för dem som fattar beslut och leder utvecklingen och utvärderingen av servicen för äldre inom kommunerna, samarbetsområdena och landskapen. Dessutom kan många andra aktörer, till exempel producenter av social- och hälsotjänster, yrkesutbildade inom branschen och aktörer inom tredje sektorn, utnyttja den vid planering och utvärdering av den egna verksamheten. Kvalitetsrekommendationens övergripande målsättning är att trygga en så frisk och funktionsduglig ålderdom som möjligt för hela den äldre befolkningen samt kvalitativa och effektiva tjänster för äldre personer som behöver dem. Liksom äldreomsorgslagen är en del av rekommendationerna således uttryckligen avsedda att tillämpas på befolkningsnivå och en del på individnivå. Kommunen deltar i det av social- och hälsovårdsministeriet finansierade spetsprojektet KomPAssi, som omfattar centraliserad klient- och servicehandledning för äldre och utvecklingen av tjänsterna för närståendevården i landskapet Egentliga Finland 2017-2018. Kimitoöns kommun har strävat efter att uppnå de nationella målen för 2017, uppställda i Social- och hälsovårdsministeriets publikation 2013:15. Utvecklingen har gått i rätt riktning. Vård i hemmet har varit i focus och institutionsvården har minskat. Stöd för närståendevård för äldre klienter kunde dock ännu ökas, samt familjevård för äldre startas på Kimitoön. Äldreomsorgen har underskridit sin budget med 613 158. Största inbesparingen utgörs av att inkomsterna varit mycket större än beräknat (403 429 ). Specifikt inom Vård i hemmet syns en tydlig ökning av såväl besök som avgiftsintäkter. Den slutliga interna hyran och interna it-tjänsten har varit avsevärt lägre än budgeterat under året, underskridningen är tillsammans drygt 135 500. Personalkostnaderna har underskridits med 17 171, trots att extra brandvakt har anställts till Almahemmet sedan maj 2017. Underskridningen har varit möjlig eftersom nattvård inom Vård i hemmet har budgeterats, men inte förverkligats. Av tilläggsbudgeten har 140 000 reserverats för servicesedlar inom effektiverat serviceboende och av dessa medel har 108 480 använts. Sex klienter som erbjudits servicesedel under året har tackat nej och önskat vänta på att en kommunal vårdplats anvisats. Med anledning av Almahemmets osäkra framtid har arbetshandledning för personalen ordnats, vilket har medfört en överskridning i experttjänster. Konsultuppdrag har medfört att experttjänsterna överskridit med totalt 25 754. Till socialvårdslagen (1377/2010 och 1378/2010) fogades 2011 en ny 16 a ( 60 i socialvårdslag 1301/2014) enligt vilken en person som på grund av sin ålder, sin funktionsnedsättning eller av någon annan orsak inte kan bo självständigt har rätt att anhålla om service och vårdplats även i en annan kommun än sin hemkommun. Tre sådana vårdplatser har under året inbringat 84 214 (budgeterade inkomster 64 000 ), eftersom personernas tidigare hemkommun svarar för de faktiska kostnaderna för institutionsvård, familjevård eller boende med boendeservice. Äldreomsorgen har budgeterat 20 000 för eventuell klient som ansöker om vårdplats i annan kommun enligt samma paragraf. En Kimitoöbo har sedan maj månad beviljats sådan vårdplats utanför ön, utgiften för detta har varit 17 443. Beslut om Almahemmets renovering och installation av automatisk släckningsanordning har skjutits upp i kommunfullmäktige 4 gånger under året. Diskussion om försäljning av såväl fastigheter som äldreomsorgens verksamhet har förts med privata aktörer. Detta har skapat stor osäkerhet bland såväl personal som den äldre befolkningen i Kimitoöns kommun. Pensionärsföreningarna har visat sitt missnöje genom att överlämna adresslistor och äldrerådet har inlämnat såväl ett initiativ som en rekommendation till kommunfullmäktige. 126
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare VERKSAMHET Hälsovårdsenheten tillhandahåller primärvårdstjänster i form av öppenvård, hälsocentralsjukhusvård och tandvård vid huvudhälsostationen i Kimito och hälsostationen i Dalsbruk. I Hitis finns en öppenvårdsmottagning, och hälsovårdartjänster erbjuds i skolor och läroinrättningar. Vardera hälsostationen inrymmer läkar- och vårdarmottagning, rådgivning, företagshälsovård och hälsocentralsjukhus och hälsocentralens röntgen finns i Kimito. Hälsocentralsjukhusets Kimito-avdelning har fr.o.m. år 2016 25 platser för akut vård och Dalsbrukavdelningen 20 platser för rehabiliterande vård. Till verksamhetens stödtjänster hör laboratorium, röntgen, fysioterapi, instrumentvård och centrallager. År 2017 reduceras hälsostationernas verksamhet på sommaren dels för att möjliggöra en patientsäker vård, men dels också p.g.a. planerade byggnadsarbeten i Kimito hälsostation. Grundrenoveringen och utvidgningen av Kimito hälsostation är en förutsättning för att i fortsättningen kunna utveckla verksamheten och erbjuda god vård. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Ur ett nationellt perspektiv sett, är hälso- och sjukvårdens mål är att främja och upprätthålla befolkningens hälsa, välbefinnande, arbets- och funktionsförmåga och sociala trygghet samt att minska hälsoskillnaderna. Verksamheten bygger på förebyggande hälso- och sjukvård och välfungerande hälsotjänster som är tillgängliga för hela befolkningen. Den finländska social- och hälsovårdspolitiken leds och reformeras med det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste). Hälso- och sjukvårdens verksamhet bestäms och styrs i hög grad av lagstiftningen bl.a. i Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och i Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012). Den pågående vård- och landskapsreformen är en av de största reformerna av förvaltningen och verksamhetsformerna som någonsin genomförts i Finland. Förändringen berör hundratusentals människors arbete och servicen för alla medborgare. Förändringarna gäller även finansieringen, styrningen och beskattningen av social- och hälsovården. Målet är att ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna och andra regionala uppgifter överförs till de nya landskapen 1.1.2019. Syftet med social- och hälsovårds- och landskapsreformen är att modernisera tjänsterna och göra de offentliga finanserna mer hållbara. I de nya landskapen ska man ta i bruk de effektivaste och mest verkningsfulla verksamhetssätten, så att tjänsterna kan produceras verkningsfullt och kostnadseffektivt. Målet är att minska skillnaderna i människornas välfärd och stävja kostnadsökningen. Tjänsterna integreras klientfokuserat i enlighet med människornas behov. Social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet har sänt ett utkast till regeringsproposition som gäller social- och hälsovårds- och landskapsreformen på remiss den 31 augusti 2016. Centrala lagar i propositionsutkastet är en landskapslag, en lag om ordnande av social- och hälsovård, en införandelag, en lag om landskapens finansiering och en lag om statsandel för kommunal basservice. EKONOMIPLAN 2017-2019 Kommunfullmäktige godkände omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan i november år 2014. I december 2015 beviljade kommunfullmäktige investeringsanslag för grundrenovering och utvidgning av Kimito hälsostation åren 2016-2017. Byggnadsarbetena ska påbörjas i oktober/november 2016. Hälsovårdsenheten är i ett stort behov av funktionella utrymmen, och hälsocentralsjukhuset behöver förses med automatisk brandsläckningsutrustning. Bristerna i nuvarande utrymmen äventyrar både patientsäkerheten och personalens säkerhet. Oberoende av vård- och landskapsreformen är det nödvändigt att skapa tidsenliga och fungerande utrymmen för hälsovården på Kimitoön, både ur ett verksamhetsmässigt och ekonomiskt perspektiv. Bl.a. kommer hälsocentralsjukhusets verksamhet att koncentreras till en plats, Kimito hälsostation, vilket ger ekonomiska fördelar. Gällande personalrekryteringen är den primära målsättningen att anställa direktanställd personal, oberoende av yrkeskategori. Om rekryteringen inte lyckas, kompletteras kommunens egna personalresurser genom köp av tjänster eller med hyrd personal, som exempel hyresläkare och -tandläkare. Kommunen deltar i KL- Kuntahankinnat Oy:s upphandlingssamarbete gällande just hyresläkare och -tandläkare. I budgeten och ekonomiplanen beaktas kostnader för sex läkare och 3,5 tandläkare. 127
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare I och med att ett av läkarmottagningarnas mottagningsbiträden går i pension år 2016, anställs en sjukskötare till verksamheten. Till sjukskötarnas uppgifter hör bl.a. bedömning av vårdbehov och patientmottagning. Hälsovårdarnas diabetesmottagningar flyttar resurs- och verksamhetsmässigt till läkarmottagningen efter att renoveringen och utvidgningen i Kimito är klar. Vid samma tidpunkt behöver behovet av en psykiatrisk sjukskötare inom öppna vården definieras närmare, eftersom behovet är påtagligt redan nu. Rådgivningarna satsar fortsättningsvis på hälsofrämjande insatser för alla åldersgrupper. Skolhälsovården har gjort upp en plan för läsåret 2016 2017, med lite större satsning på rusmedelsförebyggande arbete i årskurserna 7 9 i Kimitoöns skolor. Motionsrådgivningen har varit en lyckad satsning, och samarbetet mellan hälsovårds- och fritidsenheten fortsätter därför enligt samma koncept som under innevarande år. Hälsovårdens kunnande inom socialt arbete förstärks genom att socionom YH-resursen inom kommunens minnes- och seniorrådgivning utökas från 10 % till 50 %. Det finns eventuellt också ett behov av att utöka minnes- och seniorrådgivningens sjukskötarresurs, men en utvärdering görs efter att man sett hur socionomens arbetsinsats inverkar. För att möta behovet av sjukvårdstjänster i kommunens skärgårdsdel, överför hälsovården en 20 % vårdarresurs till hemvården. Hitis rådgivnings öppettider minskar från 1,5 dagar till 1 dag i veckan, men sjukvårdsresurserna i skärgården ökar som helhet, och riktas till befintligt och verkligt behov. Utgående från kundrespons införs eventuellt återuppringning inom rådgivningarna, för bättre tillgänglighet. Talterapin och psykologernas verksamhet utvecklas då man i framtiden verkar i samband med rådgivningen i Kimito. Behovet av ergoterapitjänster inom hälsocentralen har utretts under år 2016, och två tidsbundna avtal med en privat serviceproducent har visat att ergoterapeutens arbete är ett bra komplement till annan rehabiliterande vård. Anslag reserveras år 2017 för anställande av en deltidsanställd (60 %) ergoterapeut, för att förstärka rehabiliteringsteamet samtidigt som patienters uppmuntras till egen aktivitet. Inom fysioterapeuternas verksamhet finns planer på att en s.k. klinisk expertfysioterapeut skulle ingå i bemanningen, då nya verksamhetsutrymmen i samband med läkarmottagningen tas i bruk. Laboratoriet får mer ändamålsenliga utrymmen, och också instrumentvården kan utvecklas då utrymmen och utrustning förnyas. Röntgenverksamheten ska fortsätta utan större förändringar, i nuvarande utrymmen och omfattning. Centrallagrets verksamhet flyttas administrativt till hälsocentralens verksamhet. Inom tand- och munhälsovården är fortsättningsvis bara ledande tandläkaren fastanställd i tjänst, resten av tjänsterna är obesatta. Tandläkarbehovet kompenserats vid behov med hyrestandläkare eller andra vikariat, och här söks efter en långsiktig lösning. Antalet tandskötare bibehålls vid fem, eftersom man behöver försäkra tillgången till assisterande personal. Den regionala tandläkarjouren har utvidgats, och specialtandläkartjänster köps från privata serviceproducenter. Patientplatserna på hälsocentralsjukhuset har år 2016 minskats för att bättre motsvara behovet, på Kimitoavdelningen från 27 till 25 platser, på Dalsbruk-avdelningen från 23 till 20 platser. Sammanlagda platsantalet är således 45. År 2017 kommer platsantalet att variera i enlighet med hur Kimito-utvidgningen framskrider. På avdelningarna införs hjälpmedelspass och pass för säker användning av vårdapparater, och det samma gäller öppna vården och tandvården. Den nya lagen om patientens självbestämmanderätt kommer att ha en inverkan på arbetet, och avdelningsvisa direktiv behöver uppgöras. Kimitoöns kommun har tagit emot kvotflyktingar från Syrien under år 2016. Till primärvårdens uppgifter har hört att utreda flyktingarnas hälsotillstånd, utföra screening för infektionssjukdomar, kontrollera vaccinationsskyddet och den psykiska hälsan enligt Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar. Eventuellt tas flyktingar emot också år 2017, och då reserverar socialenheten personalresurser (bl.a. hälsovårdare) för uppgifterna. Kimitoön har anslutit sig till den nationella earkiv -tjänsten i Kanta-tjänsterna år 2015. I det första skedet har det informationsinnehåll som förmedlas genom tjänsten varit begränsat, och i det andra skedet ska bl.a. tandvårdens journaler arkiveras elektroniskt. earkivet förutsätter en strukturerad registrering av bl.a. journalhandlingar och vårddokumentation. Också vård- och landskapsreformen kommer att föra med sig förändringar inom informationsbehandlingens område, men det är ännu för tidigt att säga vilka förändringarna blir och inom vilken tidsram de kommer att förverkligas. 128
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Hälsofrämjande arbetet utvecklas. Rusmedelsförebyggande arbete genomförs i skolorna genom olika tillställningar, föreläsningar, diskussioner, minimässor och tester. Inom rådgivningsverksamheten satsas på mångprofessionellt samarbete. Hälsovårdens webbsidor utvecklas för att förbättra kommuninvånarnas tillgång till information. Uppföljning 31.12.2017 Rusmedelsförebyggande arbetet har fortsatt bl.a. genom före-, läsningar, enkäter, föräldravällar, temalektioner och -dagar (bl.a. Hubu-lektioner roch Amazing life-tema). Det mångprofessionella arbetet har förstärkts mellan mödra-barnrådgivningen och rehabiliteringen (mamma-mage -projektet samt barnets hållning och motorik). Rådgivningen och socialenheten samarbetar bl.a. inom ramen för Lape-projektet. Webbsidorna har utvecklats och arbetet fortsätter. Sjukvården inom öppenvården koncentreras till läkarmottagn. Rådgivningarnas diabetes- och vuxenmottagningar blir en del av läkarmottagningens verksamhet. Uppföljning 31.12.2017 Målsättningen har uppnåtts. Rådgivningstjänsternas tillgänglighet förbättras. Rådgivningarna tar i bruk ett återuppringningssystem. Uppföljning 31.12.2017 Målsättningen har uppnåtts. Välmående på arbetsplatsen främjas Modeller för tidigt stöd och ingripande tas i bruk. Hälsocentralsjukhusets personal deltar i utvecklingsdagar med fokus på personalens välmående. Gemensamma skolnings- och infotillfällen för hälsovårdsenheten ordnas. Uppföljning 31.12.2017 Modeller för tidigt stöd och ingripande har tagits i bruk och tillsammans med personalens företagshälsovård har trepartssamtal hållits. Arbetshandledning och förnyande av riskkartläggning har gjorts. Hälsocentralsjukhusets personal har deltagit i utvecklingsdagar med fokus på välbefinnande och välmående i arbetet. Gemensamma skolnings- och infotillfällen för hälsovårdsenheten har hållits gällande bl.a. stomi- och sårvård, demens och ergokortsutbildning. Rehabiliteringen förstärks. En ergoterapeut (60 %) anställs för att utveckla det mångprofessionella samarbetet gällande rehabilitering och habilitering. Nysatsning görs på klinisk expertfysioterapeut för att utveckla den s.k. akuta fysioterapin. Uppföljning 31.12.2017 Ingen ergoterapeut har antställts p.g.a. utrymmesbrist. Befattningen lediganslogs i början av år 2018 då nya utrymmen tagits i bruk. Expertfysioterapiutbildningen del 1 (nack- och övre extremiteter) är slutförd. Del 2 (nedre extremiteter) utförs våren 2018. Patient- och personalsäkerheten utvecklas. Elektroniska HaiPro tas i bruk i sin helhet för avvikelseanmälningar. Hjälpmedelspass och pass för vårdapparatur utarbetas, tas i bruk och uppdateras inom alla verksamheter. Introduktionsmaterial för ny personal och studerande förnyas. Kimito hälsostations och hvc-sjukhusets renovering och utvidgning bidrar till bättre säkerhet i och med funktionella och ändamålsenliga utrymmen. 129
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare Uppföljning 31.12.2017 Elektroniska HaiPro har tagits i bruk i sin helhet för avvikelseanmälningar på alla enheter. Hjälpmedels- och apparaturpass har tagits i bruk. Introduktionsmaterialet och checklista för nyanställda och studerande har förnyats och tagits i bruk. På hvc-sjukhuset har säkerheten utvecklats och uppföljs kontinuerligt (bl.a. brandsäkerhet och första hjälp.) I Kimito har nya, funtionella och ändamålsenliga, utrymmen tagits i bruk. Vårdkvaliteten förbättras och vårdpersonalens Patientens självbestämmanderätt stärks på hvc-sjukhusets avdelkunskaper förstärks. ningar genom ökad kunskap om hur man kan minska användningen av begränsningar inom social- och häslovården. För läkarmottagningens vårdpersonal utreds möjligheten att använda elektroniskt beslutsstöd vid bedömningen av vårdbehov. Uppföljning 31.12.2017 Personalen har gått på utbildning gällande patinetens självbestämmanderätt och användningen av begränsningar. Personalen utvecklar dokumentationen och vårdplaneringen inom området. Inget lämpligt verktyg för elektroniskt beslutsstöd vid bedömningen av vårdbehov har hittats. Utredningsarbetet fortsätter. Nationella hälsoarkivets (Kanta-tjänsternas) andra Kimitoön tar i bruk Kanta-tjänsternas andra skede planenligt. skede tas i bruk. Uppföljning 31.12.2017 Kanta-tjänsternas andra skede kan tas i bruk då programleverantören är klar med programutvecklingen och då blankett-integreringen kan göras till nationella UNA. NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal besök, öppna vården 30 476 31 030 29 000 26 630 Antal besök, stödtjänster 24 638 26 240 23 300 23 928 Antal besök, tandvård 8 341 8 546 8 000 8 658 Antal vårddygn, hälsocentralsjukhuset (Kimito) 7 864 7 783 7 330 3 104 Antal vårddygn, hälsocentralsjukhuset (Dbruk) 6 094 4 267 6 235 7 874 Mätare BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Besök/vårdpersonal, öppna vården 1 325 1 276 1 179 1 119 Besök/vårdpersonal, stödtjänster 4 461 4 751 3 805 4 332 Platsantal, hälsocentralsjukhuset Kimito-avd. 31.12.2017 27 26 25 32 Platsantal, hälsocentralsjukhuset Dbruk-avd. 31.12.2017 23 15 20 --- Vårdare/patient, hvc-sjukhuset Kimito-avd. 31.12.2017 0,61 0,64 0,64 0,78 Vårdare/patient, hvc-sjukhuset Dbruk-avd. 31.12.2017 0,59 0,68 0,68 --- Euro/besök, öppna vården och stödtjänster 53,00 51,05 51,13 59,49 Euro/besök, tandvård 94,54 76,61 94,29 72,25 Euro/vårddygn, hvc-sjukhuset Kimito-avd. **) 181,27 171,50 197,97 231,98 Euro/vårddygn, hvc-sjukhuset Dalsbruk-avd. **) 204,08 282,76 210,75 --- I priserna har inkluderats 40 % av kostnaderna för omsorgens förvaltning. I priserna ingår inga kostnader för avskrivningar av anläggningstillgångar. *) Under den tid då Kimito hälsostation renoverades och utvidgades avvek platsantalet från det angivna. **) Priset anges för avdelningarna sammanlagt i och med att avdelningen i Kimito var stängd ca 8 mån. p.g.a. renovering och utvidgning. Fr.o.m. 6.12.2017 är avdelningen i Dalsbruk stängd. 130
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Ledande läkare 1 1 1 1 Vårdchef 1 1 1 1 Byråsekreterare 0,4 0,4 0,4 0,4 Anstaltsbiträde 9,784 9,584 9,784 8,5 Läkare 5 5 5 5 Avdelningsskötare 2 2 2 2 Bitr. avdelningsskötare 2 1 2 2 Sjukskötare 17,7 19,1 19,1 18 Primärskötare/Närvårdare 16 16 16 13,5 Mottagningsbiträde 3 3 2 2 Instrumentvårdare 2 2 2 1 Hälsovårdare 8 7 6,8 5,5 Ansvarig hälsovårdare 0 0,5 0,5 1 Socionom YH 0 0 0,5 0,5 Psykolog 2 2 2 2 Talterapeut 0 0,6 0,6 0,8 Laboratorieskötare 2,523 2,523 2,523 2,523 Röntgenskötare 1 1 1 1 Fysioterapeut 3 3 3 3 Ergoterapeut 0 0 0,6 0 Tandläkare 3,5 3,5 3,5 2,9 Munhygienist 0 1 1 1 Tandskötare 5 5 5 4 Centrallagerföreståndare 0 0 1 1 Avdelningssekreterare 1,307 1,307 1,307 1,307 Sysselsättare 0,284 0 0,284 0 Sammanlagt 86,498 87,514 89,898 80,93 Skilln. BG-BS -8,97 HÄLSOVÅRDSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 961 442 1 068 272 945 800 945 800 1 060 246 Personalkostnader -4 540 848-4 164 555-4 955 943-4 955 943-3 909 881 Köp av tjänster -1 778 605-2 038 801-1 146 394-1 146 394-2 303 479 Material, varor och tillbehör -417 575-399 636-433 200-433 200-432 531 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -483 491-474 449-500 914-500 914-441 604 VERKSAMHETSKOSTNADER -7 220 520-7 077 441-7 036 451-7 036 451-7 087 495 VERKSAMHETSBIDRAG -6 259 078-6 009 169-6 090 651-6 090 651-6 027 249 AVVIKELSER BG17 BS17: Ökade verksamhetsintäkter (försäljningsintäkter, patientavgifter) +114 400 Minskade personalkostnader +1 046 100 131
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare Ökade kostnader för köp av tjänster -1 157 100 Ökade kostnader för kommuninvånarnas besök till andra hälsocentraler -58 000 Ökade kostnader för köp av privata kundtjänster (fotvård, fyiso m.m.) -57 100 Ökade kostnader för ADB-tjänster, post- och teletjänster -16 400 Minskade kostnader för renhållnings- och tvätteritjänster +5 900 Ökade kostnader för underhåll av maskiner -37 400 Ökade kostnader för patienttransporter och personalens resor -57 700 Ökade kostnader för social- och hälsovårdstjänster -21 200 Minskade kostnader för utbildningstjänster +14 500 Ökade kostnader för personalens företagshälsovård -10 500 Ökade kostnader för hyrd arbetskraft -986 700 Ökade kostnader för övriga tjänster -5 800 Minskade kostnader för interna mat-, städ- och it-tjänster +69 100 Minskade kostnader för material och varor +700 Minskade kostnader för övriga verksamhetskostnader (bl.a. interna hyror) +59 300 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Allmänt Kimito hälsostations grundrenovering och utvidgning, som påbörjades i oktober 2016, blev klar i december 2017. Hälsovårdsenheten var i ett stort behov av funktionella utrymmen, och hälsocentralsjukhuset behövde förses med automatisk brandsläckningsutrustning. Nu är utrymmena ändamålsenliga och hälsocentralsjukhusets verksamhet har koncentrerats till en plats, vilket också ger ekonomiska fördelar. Verksamheterna i Kimito hölls stängda 6-9 månader, och under tiden maximerades tjänsteutbudet i Dalsbruk. Kimitoön har anslutit sig till den nationella earkiv -tjänsten i Kanta-tjänsterna år 2015. earkivet förutsätter en strukturerad registrering av bl.a. journalhandlingar och vårddokumentation. I det första skedet har det informationsinnehåll som förmedlas genom tjänsten varit begränsat, och i det andra skedet blir det mer omfattande. Abilita har lagt tandvårdens Kanta-utveckling på is, eftersom de övriga kunderna har sikte på byte av program. Det kan för Kimitoöns del också betyda att ett programbyte blir aktuellt för tandvården. I övrigt så fortsätter Abilita utvecklingsarbetet med Kanta-delprojekten Köptjänster, Remiss-Epikris och Vårdplan. Kantablanketterna/-intygen utvecklas inte av Abilita, utan det görs en integrering till nationella UNA. Beslut som fattas gällande hälsovårdens ICT behöver vara i linje med beslut som fattas om hälsovårdens ICT-lösningar på landskapsnivå. Hälsovårdsenhetens förvaltning överskred de budgeterade anslagen med ca 20 100 euro eller 10,2 procent. Öppna vården Den primära målsättningen har varit att anställa direktanställd personal, oberoende av yrkeskategori, men kommunens egna personalresurser har liksom tidigare år också kompletterats genom köp av tjänster och med hyrd personal, som exempel hyresläkare och -tandläkare. Vid årsskiftet 2017-2018 var läkarbristen svårare än på länge, och läkar- och sjukskötarmottagningen i Dalsbruk hölls stängda två månader efter att utvidgningen av Kimito hälsostation hade färdigställts. Utökade sjukskötarresurser har som helhet gjort mottagningsarbetet smidigare. Till sjukskötarnas arbetsuppgifter hör bl.a. att bedöma behovet av vård, att behandlar lindriga skador eller sjukdomar, och att vårda långtidssjuka (t.ex. diabetiker). Vid behov konsulterar sjukskötaren läkare. Under mottagningarnas stängning i Dalsbruk var laboratoriet, rehabiliteringen, rådgivningen och tandvården i öppna som normalt. Rådgivningarna har fortsättningsvis satsat på hälsofrämjande insatser för alla åldersgrupper. Skolhälsovården har förverkligat den plan för läsåret 2016 2017, som innefattade satsningar på rusmedelsförebyggande arbete i årskurserna 7 9 i Kimitoöns skolor. Motionsrådgivningen har varit en lyckad satsning, och samarbetet mellan hälsovårds- och fritidsenheten har fortsatt. 132
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare Det sociala arbetet inom hälsovården förstärktes under året genom att socionom YH-resursen inom kommunens hälsovårdsenhet utökades från 10 % till 50 %. Socionomen arbetar i första hand utgående från hälsocentralsjukhuset. Seniorrådgivningen flyttade vid årsskiftet 2017-2018 administrativt från hälsovårds- till äldreomsorgsenheten, men verksamheten bedrivs i samarbete mellan båda enheterna. Hitis rådgivnings öppettider minskade under året från 1,5 dagar till 1 dag i veckan, men sjukvårdsresurserna i skärgården ökade som helhet, i och med att hemvården vid behov har ökat sina tjänster där. Fr.o.m. med februari 2018 har hälsovårdaren inte längre någon mottagning i Hitis. Patienter som är rörliga hänvisas till hälsostationerna i Dalsbruk och Kimito. En återuppringningstjänst har tagits i användning inom rådgivningarna och företagshälsovården, för bättre tillgänglighet. I Kimito hälsostation har talterapeuten och psykologerna flyttat in i utrymmen som är gemensamma med rådgivningen och företagshälsovården, vilket gynnar samarbetet dem emellan. Sammanlagt 40 syriska kvotflyktingar flyttade till Kimitoön under åren 2016 och 2017. Två familjer har flyttat annanstans, men i stället har en syrisk familj till kommunen och några barn har fötts till. Kimitoön gör sig redo för tio nya syriska kvotflyktingar hösten 2018. Till primärvårdens uppgifter har hört att utreda flyktingarnas hälsotillstånd, utföra screening för infektionssjukdomar, kontrollera vaccinationsskyddet och den psykiska hälsan enligt Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar. En av hälsovårdare har arbetat deltid (50 %) med flyktingärenden, som personal inom socialenhetens flyktingarbete. Som helhet överskred öppna vården de budgeterade anslagen med ca 260 600 euro eller 11,7 procent. Stödtjänsterna Behovet av ergoterapitjänster inom hälsocentralen utreddes år 2016, och man kunde konstatera att ergoterapeutens yrkeskompetens är ett bra komplement till annan rehabiliterande vård. Köptjänster har anlitats i viss utsträckning och anslag för en anställning 60 % fanns reserverat. Befattningen har lediganslagits i början av år 2018, eftersom utrymmen nu finns till ergoterapeutens förfogande vid Kimito hälsostation. En av öppna vårdens fysioterapeuter utbilda sig till klinisk expertfysioterapeut, och kan efter utförd utbildning avlasta läkarna i vissa fall. Laboratoriet har fått mer ändamålsenliga utrymmen, liksom också instrumentvården, vilket gör det möjligt att ytterligare utveckla arbetet. Röntgenverksamheten har fortsatt utan större förändringar, i nuvarande utrymmen och omfattning, liksom centrallagret, som tillsvidare är beläget i hälsostationen i Dalsbruk. Som helhet underskred stödtjänsterna de budgeterade anslagen med ca 17 400 euro eller 2,3 procent. Mun- och tandhälsovården Mun- och tandhälsovårdens personalsituation varierade under året, och var tidvis bättre än året innan, med t.o.m. tre tillsvidareanställda tandläkare. Under våren 2018 ser situationen igen sämre ut och ledande tandläkaren är den enda direktanställda tandläkaren i arbete. Tandläkarbehovet kompenserats med hyrestandläkare eller andra vikariat, men ingen långsiktig lösning har hittats. Antalet tandskötare har minskats med en, för att en munhygienist/förman har anställts. Specialtandläkartjänster har köps från privata serviceproducenter i något större utsträckning än tidigare år. Mun- och tandhälsovården underskred de budgeterade anslagen med ca 94 600 euro eller 15,1 procent. Hälsocentralsjukhuset Ännu år 2016 var hälsocentralsjukhusets sammanlagda platsantal 45, men ca två tredjedelar av år 2017 var avdelningen i Kimito stängd p.g.a. renovering och utvidgning. I Dalsbruk fanns under den tiden 30 platser. Avdelningen var tidvis fullsatt. Den har varit stängd sedan 6.12.2017 och avdelningen i Kimito har efter utvidgningen 32 platser. Utöver dessa 32 platser finns en dagsjukhusplats och en plats för en anhörig. På avdelningarna har hjälpmedelspass och pass för säker användning av vårdapparater införts, liksom inom öppna vården och tandvården. Den nya lagen om patientens självbestämmanderätt kommer att ha en inverkan på arbetet inom avdelningen, och personalen har utbildats inom området. Hälsocentralsjukhuset underskred de budgeterade anslagen med ca 232 100 euro eller 10,1 procent. 133
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvård Ansvarsperson: Ledande läkare VERKSAMHET Specialsjukvården köps huvudsakligen från Samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Sjukvårdsdistriktets uppgift är att tillhandahålla den specialiserade sjukvården inom sitt område. Sjukvårdsdistriktet producerar tjänster inom den specialiserade sjukvården som utgår från befolkningens behov och som kompletterar bassjukvården vid hälsocentralerna. svarar för utvecklingen och kvalitetskontrollen av laboratorie- och röntgentjänster vid hälsocentralerna och andra motsvarande specialtjänster. har i samarbete med hälsocentralerna hand om forskningen, utvecklingen och utbildningen inom sitt uppgiftsområde. Sedan år 2008 köper kommunen största delen av de barnpsykiatriska specialsjukvårdstjänsterna av en privat serviceproducent. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Regeringen har i juni 2016 offentliggjort preliminära lagutkast för reformen av social- och hälsovården och inrättande av landskap. Centrala lagar i reformen är en landskapslag, en lag om ordnande av social- och hälsovården, en införandelag och en lag om landskapens finansiering. Reformen planeras träda i kraft 1.1 2019. I framtiden skulle staten dra upp riktlinjerna för social- och hälsovården, medan 18 landskap skulle stå för ordandet och finansieringen av social- och hälsovården. Tjänsteproducenter inom landskapen skulle i framtiden vara offentliga och privata bolag samt bolag inom tredje sektorn. Regeringen vill öka valfriheten för kunderna inom social- och hälsovården. Dygnet runt -jourverksamheten inom sjukvården skulle skötas av sammanlagt 12 enheter i landet. Troligt är att ingenting väsentligt kommer att förändras inom social- och hälsovårdens organisation på nationell nivå under 2017, utan att verksamheten kommer att fortsätta på nuvarande sätt till 1.1 2019. Kommunerna står i dag för kostnaderna för kommuninvånarnas specialsjukvård. Fr.o.m. 1.1.2013 har Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt skött akutvården i området. Kommunen ansvarar alltså inte längre för ambulansverksamheten. Kommunen står dock för kostnaderna. Sjukvårdsdistriktets ekonomi är fortsatt ansträngd. Alla kommuner har tagit i bruk earkivtjänsten senast 2014 eller senast 2015. Detta innebär att man inom specialsjukvården och primärhälsovården har tillgång till patienternas journaler oberoende var de vårdas. EKONOMIPLAN 2017-2019 Det är av största vikt att primärvården sköter sin del av hälso- och sjukvården på ett tillfredsställande sätt. Patienter ska ges behövlig vård på rätt vårdnivå. Kommunen har tillsvidare kunnat ta emot patienter som vårdats färdigt inom specialsjukvården, vilket medfört att så gott som inga s.k. straffavgifter har uppstått. Egentliga Finlands och Satakunda sjukvårdsdistrikt har en gemensam primärvårdsenhet. Denna stöder kommunerna genom utbildning, samarbete och forskning. Primärvårdsenheten hjälper kommunerna att göra en plan för ordnandet av hälso- och sjukvård. Enheten hjälper också till med att koordinera specialsjukvården, primärvården och till lämpliga delar socialväsendet. Man vill även utveckla gemensamma vård- och rehabiliteringskedjor, tillhandahålla uppföljningsinformation om befolkningen och kartlägga personalbehovet inom hälso- och sjukvården. Kommunen kommer att ha nytta av det arbete som görs inom primärvårdsenheten t.ex. när det gäller gemensamma riktlinjer inom vårdarbetet. Kommunen deltar aktivt i diskussioner som förs gällande t.ex. samarbetet inom hälsovårdens stödtjänster och frågor gällande IT. Kommunen kommer att fortsätta att köpa barn- och ungdomspsykiatriska tjänster både av sjukvårdsdistriktet och av en privat serviceproducent. 134
OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvård Ansvarsperson: Ledande läkare BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Inga straffavgifter från specialsjukvården. Patienter kan tas emot från specialsjukvården så att inga straffavgifter uppkommer. Uppföljning 31.12.2017 Straffavgifter har betalats för 24 dygn. NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Öppenvårdsbesök (Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt) 14 462 15 316 15 178 14 469 Antal vårdperioder (Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt) 1 206 1 140 1 224 1 099 SPECIALSJUKVÅRDEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader -150 395-139 902-106 326-106 326-101 761 Köp av tjänster -9 013 235-9 468 623-9 805 400-9 805 400-8 953 394 Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag -7 644-8 000-8 000-6 570 Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER -9 171 021-9 616 169-9 919 726-9 919 726-9 061 783 VERKSAMHETSBIDRAG -9 171 021-9 616 169-9 919 726-9 919 726-9 061 783 AVVIKELSER BG17 BS17: Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt - Minskade kostnader +882 327 euro ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Specialsjukvården består i sin helhet av köp av tjänster. Kommunen har begränsade möjligheter att påverka användningen av dessa. Straffavgifter för patienter som inte kan hemförlovas från specialsjukvården erläggs sällan. Under 2017 betalades straffavgifter för 24 dagar (13 268 euro). Kostnaderna för köp av tjänster från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har under året underskridit de budgeterade medlen med 874 556 euro. För Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts del kan man konstatera att antalet poliklinikbesök har minskat från 15 316 (2016) till 14 469, alltså med 847 st. Antalet vårdperioder har minskat från 1 140 (2016) till 1 099 st d.v.s. med 41 st. Staten planerar att social- och hälsovården i sin helhet kommer att skötas av 18 landskap fr.o.m. 1.1.2020 (reformen har uppskjutits med ett år). Den kommande lagstiftningen är ännu inte godkänd och många stora frågor kvarstår ännu. 135
16.5 Avdelningen för miljö och teknik Miljö och teknik förvaltning Tillsynsenheten Fastighetsenheten Samhällstekniska enheten Planläggningsenheten 136
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Exklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk Ursprunglig Budgetändringar BG 2017 BS BS 2016 BG 2017 2017 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 3 603 015 3 918 353 3 918 353 3 212 729 81,99 % Avgiftsintäkter 263 522 245 700 245 700 231 879 94,38 % Understöd och bidrag 29 482 72 500 72 500 23 286 32,12 % Hyresintäkter 3 851 040 3 627 270 3 627 270 3 566 495 98,32 % Övriga verksamhetsintäkter 305 890 215 857 215 857 675 781 313,07 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 8 052 948 8 079 680 0 8 079 680 7 710 171 95,43 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 5 353-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 2 309 141 2 508 664 2 508 664 2 034 464 81,10 % Lönebikostnader Pensionskostnader 633 377 609 033 609 033 531 322 87,24 % Övriga lönebikostnader 133 343 134 086 134 086 83 387 62,19 % Lönebikostnader 766 720 743 119 743 119 614 709 82,72 % Personalkostnader 3 075 860 3 251 783 3 251 783 2 649 173 81,47 % Köp av tjänster 2 546 278 2 853 520 2 853 520 2 396 490 83,98 % Material, förnödenheter och varor 1 969 709 2 195 428 2 195 428 1 881 899 85,72 % Understöd 157 769 176 000 176 000 157 021 89,22 % Hyreskostnader 376 985 265 564 265 564 285 076 107,35 % Övriga verksamhetskostnader 64 655 33 600 33 600 36 888 109,79 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 8 191 256 8 775 895 0 8 775 895 7 406 547 84,40 % VERKSAMHETSBIDRAG -138 308-696 215 0-696 215 308 976-44,38 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -1 923 996-2 075 610-2 075 610-2 078 294 100,13 % RÄKENSKAPS.PER. RESULTAT -2 062 304-2 771 825 0-2 771 825-1 769 318 63,83 % 137
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Inklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk Ursprunglig Budgetändringar BG 2017 BS BS 2016 BG 2017 2017 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 5 498 256 5 901 553 5 901 553 5 030 584 85,24 % Avgiftsintäkter 263 522 245 700 245 700 231 879 94,38 % Understöd och bidrag 29 482 72 500 72 500 23 286 32,12 % Hyresintäkter 3 851 040 3 627 270 3 627 270 3 566 495 98,32 % Övriga verksamhetsintäkter 525 549 495 857 495 857 1 107 448 223,34 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 10 167 848 10 342 880 0 10 342 880 9 959 692 96,30 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 0 5 353-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 2 309 141 2 508 664 2 508 664 2 292 050 91,37 % Lönebikostnader Pensionskostnader 633 377 609 033 609 033 575 455 94,49 % Övriga lönebikostnader 133 343 134 086 134 086 94 803 70,70 % Lönebikostnader 766 720 743 119 743 119 670 258 90,20 % Personalkostnader 3 075 860 3 251 783 3 251 783 2 962 307 91,10 % Köp av tjänster 3 341 616 3 751 340 3 751 340 3 048 533 81,27 % Material, förnödenheter och varor 2 388 561 2 618 228 2 618 228 2 280 710 87,11 % Understöd 157 769 176 000 176 000 157 021 89,22 % Hyreskostnader 376 985 265 564 265 564 285 076 107,35 % Övriga verksamhetskostnader 100 539 65 800 65 800 58 828 89,40 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 9 441 330 10 128 715 0 10 128 715 8 792 475 86,81 % VERKSAMHETSBIDRAG 726 518 214 165 0 214 165 1 172 570 547,51 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIV -3 063 860-2 978 310-2 978 310-2 978 169 100,00 % RÄKENSKAPSPER. RESULTAT -2 337 342-2 764 145 0-2 764 145-1 805 599 65,32 % 138
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö och teknik förvaltning Ansvarsperson: Teknisk chef VERKSAMHET Miljö- och teknik förvaltningen ansvarar för beredning av tekniska nämndens beslut och protokollföring. Vidare ingår avdelningens personalansvar, budget och bokslut. MoT förvaltning sköter också intressebevakningen gällande samtliga trafikfrågor i kommunen, kommunens jord- och skogsbruk, tomtförsäljning och uthyrning. Tomtproduktion, övergripande ansvar för investeringar och försäljning av fastigheter samt den strategiska planeringen i sin helhet är betydande delar av arbetsuppgifterna. Dessutom fungerar MoT förvaltning som kontaktorgan för miljöhälsovården och veterinärvården som sköts av ett samarbetsområde med Lundo som värdkommun, för avfallssamarbetet som handhas av avfallshanteringsnämnden för Sydvästra Finland samt för brand- och räddningsväsendet där Åbo stad är värdkommun. Tekniska chefen fungerar dessutom som koordinator i beredskapsärenden. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Den s.k. SOTE reformen och vad den medför för kommunen kommer att ha inverkan också på avdelningen för miljö- och teknik. Det finns flera utvecklingsscenarier, men den mest troliga är att kommunen kommer att bli hyresvärd då det nya SOTE området inleder sin verksamhet. Detta kan ha effekter på både personalbehov och utrymmesfrågan. En öppen fråga är vilket är kommunens behov av omsorgsbyggnader i framtiden? Inom kollektivtrafiken har vidtagits en omändringsprocess som gäller både regionbiljett och sättet hur kollektivtrafiken upprätthålls. Tillsvidare är processen oavslutad och sannolikt kommer resultatet att vara en minskad statlig stödnivå för både regionbiljettsystemet och den stödda kollektivtrafiken. Sannolikt betyder det att ansvariga myndigheten, ELY centralen och kommunen kommer att få ett större ansvar för att upprätthålla busstrafiken till och från Kimitoön. Klimat- och miljödiskussionen kommer att intensifieras ytterligare genom att mål på nationell nivå börjar tillämpas. Detta betyder i förlängningen att kommunerna överlag och också vår kommun är tvungen att iaktta allt strängare energi-, miljö- och klimatnormer, alltså kommande investeringar p.g.a. nya direktiv och normer. EKONOMIPLAN 2017-2019 Mark och boendepolitiska programmet tillämpas. Det betyder diskussioner om och kring de verktyg som finns i programmet. Bostadspolitiska linjeringar som delägarbostäder, marknadsföring av radhustomter åt områdesbyggare och marknadsföring av kommunens tomter är åtgärder som skall prioriteras. Fortsatt försäljning av kommunala fastigheter ges prioritet. De fastigheter som nu har försäljningsbeslut bör aktivt marknadsföras dels via förmedling men också direkt kommunal försäljning är en lämplig kanal. Intressebevakningen i trafik/kommunikationsfrågor bör intensifieras speciellt då det gäller kollektivtrafik. Sannolikt kommer det att finnas stort privat utbud och därmed också aktivitet att bjuda ut områden till försäljning åt kommunen. Det är sannolikt både råmark, vattenområden och bebyggda fastigheter som kommer att erbjudas. Gällande råmark i anslutning till våra tätorter bör kommunen i allmänhet alltid vara intresserad på sätt som närmare beskrivs i mark- och bostadspolitiska programmet. Gällande bebyggda fastigheter skall linjen vara mycket stram, endast anskaffningar som kan motiveras med utrymmesbehov eller som kan leda till bättre framtida helheter ska övervägas. Inom ansvaret för utarrendering av åkermark och skogsbruk kommer år 2017 att vara ett normalår. 139
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö och teknik förvaltning Ansvarsperson: Teknisk chef BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Bevakning av trafiklösningar, tidtabeller och Aktiv diskussion med användare, ELY centralen och trafik- upprätthållare. Uppföljning 31.12.2017 Kommunen har aktivt diskussioner med de olika aktörerna. statliga lösningar inom skärgårds- och kollektivtrafiken. Verkställa boendepolitiska programmet. Sälja 10 bostadstomter. Medverka till att etablera ett nytt radhus eller flervåningshus. Uppföljning 31.12.2017 Försäljningen av 10 bostadstomter har inte uppnåtts, däremot har man sålt en radhustomt och ett radhusprojekt har startat. Satsning på utveckling av personalen. Minst ett utbildningstillfälle per år/anställd. Årliga utvecklingssamtal. Uppföljning 31.12.2017 Arbetarna har deltagit i utbildningstillfällen. Utvecklingsdiskussioner har förts. NYCKELTAL BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Tekniska nämndens möten 11 11 11 9 Behandlade paragrafer 233 185 240 141 Beslut tekniska chefen 39 38 40 47 Intressebevakningsuppdrag 21 21 20 19 Sålda eller utarrenderade tomter 3 6 10 2 Övriga köpebrev, bostäder, områden 7 7 7 12 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Teknisk chef 1 1 1 1 Byråsekreterare 0,6 0,65 0,65 0,65 Totalt 1,6 1,65 1,65 1,65 140
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö och teknik förvaltning Ansvarsperson: Teknisk chef MILJÖ- OCH TEKNIK FÖRVALTNING BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 434 928 290 440 257 375 257 375 662 522 Tillverkning för eget bruk 5 353 Personalkostnader -201 681-185 386-186 047-186 047-167 064 Köp av tjänster -726 772-629 899-810 595-810 595-683 804 Material, varor och tillbehör -11 516-5 413-6 000-6 000-2 697 Understöd och bidrag 0 Övriga verksamhetskostnader -78 019-75 865-88 183-88 183-67 389 VERKSAMHETSKOSTNADER -1 017 988-896 563-1 091 825-1 091 825-920 954 VERKSAMHETSBIDRAG -583 060-606 122-834 450-834 450-253 079 AVVIKELSER BG17 BS17: Större inkomster av fastighetsförsäljningen ca. 360 000 Större inkomster av tomtförsäljning ca. 70 000 Minskade verksamhetskostnader ca. 170 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar i verksamheten. Man lyckades minska på fastighetsmassan och tomtförsäljningen inbringade större inkomster än budgeterat. Man kommer också i framtiden att arbeta med minskning av fastighetsmassan samtidigt som man aktivt driver tomtförsäljningen. 141
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschefen VERKSAMHET Tillsynsenheten ansvarar för beredningen, protokollföring och verkställandet av bygg- och miljötillsynsnämndens beslut. Till ansvarsområdet hör de uppgifter som hör till kommunens byggnadstillsyns- och miljövårdsmyndighet samt ärenden som berör marktäkts lagstiftning, samt handhar och sköter dit hörande tillstånds- och tillsynsärenden. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Den tekniska utvecklingen och de allmänna kraven samt uppföljning av gällande lagstiftning kräver fortsatt uppföljning och ställer stora krav på tillsynsenheten. Den fortgående diskussionen angående sammanslagning av byggnadstillsynens och miljövårdsmyndighetens uppgifter till större regionala organisationer medför en viss osäkerhet för fastställande av målsättningar och utvecklande av verksamheten. Detta kan även påverka övrig verksamhet inom kommunen, beaktande av att tillsynsenhet har en betydande roll i kommunens verksamhet utöver myndighetsuppgifter. Omfattningen av byggandet uppskattas bli ca 400 lov/ år under de kommande åren. Under år 2017 har byggnadstillsynen för avsikt att ta i bruk Lupapiste.fi tjänsten som möjliggör elektroniska ansökningar och framförallt förbättrar förhandshandledning av planerare och fastighetsägare. Detta medför högre utgifter för byggnadstillsynen. De ökade utgifterna täcks genom att höja byggnadstillsynens avgifter med 5-10 %. Kimitoöns Vatten har begärt myndighetshjälp av miljövårdsmyndigheten att få de fastigheter (ca 300) som finns belägna på vattentjänstverkets verksamhetsområde men inte är anslutna till vattentjänsterna (vatten- och/ eller avloppsvattenledningen) att ansluta sig till vattentjänsterna. Miljövårdsmyndigheten är enligt 4 lagen om vattentjänster tillsynsmyndighet i ärendet vilket bland annat betyder att miljövårdsmyndigheten som tillsynsmyndigheten kan förbjuda den som bryter mot denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser att fortsätta eller upprepa överträdelsen eller ålägga denne att fullgöra sin skyldighet. Den kommunala miljövårdsmyndighetens möjligheter att täcka sina verksamhetsutgifter med avgifter utvidgades i miljöskyddslagen (527/2014) och i förordningen om miljöskydd (713/2014). Den kommunala miljövårdsmyndigheten ska utarbeta en tillsynsplan och ett tillsynsprogram. Ett godkänt tillsynsprogram och en godkänd taxa är förutsättningen för att tillsynsavgifter ska kunna tas ut. EKONOMIPLAN 2017-2019 Tillsynsenhetens personal specialiserar sig genom fortsatt uppföljning av utvecklingen och lagstiftningen av de delområden som tillsynsenheten ansvar för. Enheten utvecklar arbetsmetoder som hjälper till att utföra arbetsrutinerna effektivare. Byggnadstillsynen målsättning för det första användningsåret av Lupapiste är att 20 % av lovbehandlingen sker i sin helhet elektroniskt via Lupapiste och att andelen ökar jämt under de kommande åren. 142
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschefen BINDANDE MÅL 2017 Mål Satsning på utveckling av personalen Byggnadstillsyn Bygglovshantering och förhandshandledning Eftersträvad nivå / uppföljning Minst ett utbildningstillfälle per år/anställd Uppföljning 31.12.2017 Alla anställda har deltagit i minst ett utbildningstillfälle under året. Integrera Lupapiste.fi tjänsten som ett dagligt verktyg inom byggnadstillsynen. Målsättning för inledningsåret 2017 är att 20 % av lovbehandlingen sker i sin helhet elektroniskt via Lupapiste. Uppföljning 31.12.2017 Byggnadstillsynen tog i bruk Lupapiste. Under inledningsåret 2017 behandlades 35 % av loven elektroniskt. Från och med 2018 utförs lovbehandlingen 100 % elektroniskt. Miljövård Att effektivt tillämpa förvaltningstvångsförfarandet beträffande anslutningar till vattentjänstverkets vatten- och avloppsvattennät. Uppföljning 31.12.2017 Förberedande arbete har utförts för att effektivt tillämpa förvaltningstvångsförfarandet beträffande anslutningar till vattentjänstverkets vatten- och avloppsvattennät. Utarbetande av en tillsynsplan och ett tillsynsprogram samt se över miljövårdsmyndighetens taxa. Uppföljning 31.12.2017 Förberedande arbete har utförts för utarbetandet av en tillsynsplan och ett tillsynsprogram samt översyn av miljövårdsmyndighetens taxa. NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Byggnadstillsyn Bygglov och övriga tillsynsärenden 449 529 400 432 Utförda syner 550 526 550 575 Miljövård Givna utlåtanden och tjänstemannabeslut 175 227 150 244 Utförda inspektioner 63 73 90 90 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Tillsynschef 1 1 1 1 Byggnadsinspektör 2 2 2 2 Ledande miljösekreterare 1 1 1 1 Miljöinspektör 1 1 1 1 Byråsekreterare 1 1 1 1 Teknisk assistent 1 1 1 1 143
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschefen TILLSYNSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 222 445 218 999 213 750 213 750 189 450 Personalkostnader -330 888-358 755-353 904-353 904-349 501 Köp av tjänster -48 250-68 638-77 790-77 790-49 509 Material, varor och tillbehör -3 416-2 814-7 590-7 590-5 449 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -11 299-1 309-1 090 VERKSAMHETSKOSTNADER -393 853-431 516-439 284-439 284-405 549 VERKSAMHETSBIDRAG -171 407-212 517-225 534-225 534-216 099 AVVIKELSER BG17 BS17: Enhetens intäkter var mindre än budgeterat ca. 24 100 Enhetens kostnader var mindre än budgeterat ca. 33 700 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar, enhetens totala intäkter var mindre än budgeterat, dels på grund av att byggnadstillsynens taxajustering blev försenad. Enhetens kostnader var dock mindre än budgeterat. 144
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenhet Ansvarsperson: Fastighets- och infrachef VERKSAMHET Inom fastighetsenheten fungerar två skilda verksamheter; fastigheterna samt kost- och städfunktionen. Gällande fastigheterna förvaltar, underhåller och hyr fastighetsenheten ut kommunens byggnadsfastigheter. Uthyrningen sker huvudsakligen till interna kunder, de olika avdelningarnas enheter, men bostäder samt affärsoch ekonomibyggnader även till externa kunder. Fastighetsarbetsledaren samt fastighetsskötarna är de som i praktiken sköter det dagliga fastighetsunderhållet. Vid större åtgärder på fastigheterna används utomstående arbetskraft. Kost- och städfunktionen sköter om städningen i de kommunala byggnaderna i vilka det bedrivs kommunal verksamhet, förutom i omsorgsavdelningens vårdproducerande enheter. Städarbetsledaren sköter den praktiska arbetsledningen. Kost- och städfunktionen svarar för tillredningen av mat till omsorgs- och bildningsavdelningens kunder. Kosthållsföreståndaren fungerar som förman i respektive kök. Kost- och städchefen fungerar som förman för hela köks- och städpersonalen. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Hela landets ekonomiska läge har på kort tid konstaterats vara väldigt dåligt och regeringen och riksdagen har nu gått ut med åtgärdsförslag för att få landet på fötter. Den offentliga sektorn står liksom övriga branscher inför stora förändringar i framtiden. Social- och hälsovårdsreformen är en sak som fortfarande med säkerhet speglar sig även på bl.a. fastighetsinnehavet i kommunerna. Effektivering av verksamheterna på olika fronter är något man p.g.a. minskade intäkter är tvungen att fundera på. Detta berör även fastighetsskötseln samt kost- och städfunktionerna. En del väljer med säkerhet att privatisera funktioner medan andra gör en intern effektivering av sina funktioner. Eftersom problem med inneluften redan i flera års tid varit en sak som varit högt på agendan, finns stora krav på ett brett kunnande bland dem som deltar i planeringen och förverkligandet av nybyggnads- eller renoveringsprojekt. Inneluftsproblemen är mångfasetterade och begränsar sig inte enbart till mögelskador i byggnaderna. Det är trendigt att vara matmedveten i dag. Livsmedelsindustrin ger oss nya produkter i en rasande fart. Nya dieter presenteras och olika specialister på mat uttalar sig för och emot. Vi får influenser om mat från olika länder. Via medierna kan vi följa med matprogram av de mest fantasifulla slag. På sociala medier diskuteras det mat och bilder av mat läggs ut. Att hålla balans mellan det våra medvetna kunder förväntar sig av den offentliga måltiden å ena sidan, och rekommendationer om matens näringsinnehåll å andra sidan är en utmaning. Städbranschen har inom de senaste 15-20 åren gjort enorma framsteg. Nanoteknik, städning med ozonvatten, nya och effektivare städmedel och städmaskiner, en intressant bransch! EKONOMIPLAN 2017-2019 Under ekonomiplaneperioden kommer arbetet med att effektivera enhetens funktioner att fortsätta, delvis med utomstående konsulthjälp och delvis som eget arbete. Målsättningen är att vi skall kunna identifiera de områden där det finns möjligheter att förändra funktionerna och även hitta lösningar för att effektivera dem. Uppföljningen av energi- och vattenförbrukningen fortsätter effektiverat. Vid nyinvesteringar och renoveringar fästs större uppmärksamhet vid energi- och vattensnåla lösningar. 145
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenhet Ansvarsperson: Fastighets- och infrachef Köksfunktionens matprojekt Heimlaga har medfört en högre standard på skolmaten. Att kunna hålla denna standard jobbar vi för även framöver. Under 2017 kommer kost- och städfunktionen att jobba med att ytterligare utveckla maten/matkvalitén till patienterna på vårdinrättningarna. En matpolicy ges ut under ekonomieplaneperioden. Fem personer från kost- och städfunktionen deltar i förmansutbildning under 2016-2017. Utbildningen ger förmännen bättre förutsättningar att sköta sina förmansuppgifter. BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Fastigheterna Hyresavtal görs upp med de interna kunderna Samtliga interna kunder har ett hyresavtal vid årets slut. Uppföljning 31.12.2017 Målet har inte nåtts. Effektivering av användningen av fastighetsprogrammet Buildercom De interna kunderna får under året möjlighet att göra tjänstebeställningar direkt i programmet via intranet. Uppföljning 31.12.2017 Målet har delvis nåtts. Kost- och städfunktionen En kostpolicy görs upp för funktionen. Kostpolicyn godkänns av fullmäktige. Uppföljning 31.12.2017 Kostpolicyn godkänd av tekniska nämnden 12.12.2017. Fem personer från kost- och städfunktionen deltar Deltagarna dimitteras under 2017. i förmansskolning. Uppföljning 31.12.2017 Fyra personer dimitterades hösten 2017. Utvecklingssamtal för personalen Utvecklingssamtal görs en gång/ett och ett halvt år/anställd. en gång/ett och ett halvt år. Uppföljning 31.12.2017 84% av utvecklingssamtalen utförda. Fortsätta arbetet med att sätta in recepten Att största delen av recepten för funktionens nio för vårdinrättningarnas kök i datorprogram för veckors matlista är insatta i programmet. recept-, närings- och kostnadsberäkning. Uppföljning 31.12.2017 Största delen av recepten för funktionens nio veckors matlista är insatt i programmet. Miljömål Påbörja en kontinuerlig uppföljning av matsvinn Varje kök har gjort en dokumenterad uppföljning. i matsalarna. Uppföljning 31.12.2017 Varje kök har gjort en dokumenterad uppföljning. 146
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenhet Ansvarsperson: Fastighets- och infrachef NYCKELTAL BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Fastigheternas våningsyta 48 544 48 499 45 948 47 568 Antalet byggnader 39 39 34 30 Bostadslägenheter 22 21 21 13 Antal matportioner 407 191 433 158 460 325 427 440 Städade ytor 21 717 22 117 22 117 22 117 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Enhetschef 1 1 1 0,5 Byggnadsingenjör 0,2 1 1 1 Projektingenjör 1 0 0 0 Kost- och städchef 1 1 1 1 Byråsekreterare 0,85 0,85 0,85 0,85 Fastighetsarbetsledare 1 1 1 0,5 Fastighetsskötare 7 6 7 7 Städarbetsledare 1 1 0,5 0,5 Kökspersonal 23,88 21,19 24,31 22,95 Städpersonal 12,32 14,89 13,89 13,45 Totalt 49,25 47,93 50,55 47,75 147
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenhet Ansvarsperson: Fastighets- och infrachef FASTIGHETSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 6 476 894 6 807 047 6 809 020 6 809 020 6 484 604 Tillverkning för eget bruk 41 725 Personalkostnader -1 972 503-1 873 257-2 008 085-2 008 085-1 805 198 Köp av tjänster -1 328 485-1 294 065-1 321 850-1 321 850-1 223 422 Material, varor och tillbehör -1 598 132-1 713 943-1 820 288-1 820 288-1 675 576 Understöd och bidrag -13 286-10 000-10 000-6 749 Övriga verksamhetskostnader -351 603-313 444-167 660-167 660-204 882 VERKSAMHETSKOSTNADER -5 265 448-5 207 995-5 327 883-5 327 883-4 915 827 VERKSAMHETSBIDRAG 1 253 171 1 599 052 1 481 137 1 481 137 1 568 777 AVVIKELSER BG17 BS17: Försäljningsintäkterna på städ- och mattjänster är 213 700 mindre än budgeterat och övriga försäljningsintäkter 57 800 mindre, samtidigt som man har gjort inbesparingar på personalkostnader, köp av tjänster och inköp av material, varor och förnödenheter. Försäljningsintäkter -271 500 Hyresintäkter -68 000 Personalkostnaderna +203 000 Köp av tjänster +98 000 Inköp av material, varor och förnödenheter +144 700 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Fastighetsenhetens verksamhet har under året på det stora hela fortsatt som förut. Flera fastigheter som funnits på försäljningslistan har man lyckats sälja. Framtiden för fastighetsenhetens verksamhet är fortfarande delvis en aning osäker p.g.a. social- och hälsovårdsreformen. När det slutligen klarnar hur saker skall skötas i den nya modellen, klarnar samtidigt i vilken utsträckning kommunen kommer att producera fastighetsskötsel- samt kost- och städtjänster. Dimensioneringen av fastighetsskötseln som gjordes under 2015 ligger som grund för fortsatt planering av hur verksamheten kan effektiveras. 148
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Fastighets- och infrachef VERKSAMHET Enheten för samhällsteknik ansvarar för samhällsutveckling, förverkligandet och underhåll av detaljplaner, trafik och vägfrågor, allmänna områden och grönområden, adresser, utveckling av vattentjänster, ARA frågor, brygg och hamnverksamhet mm. Enheten består av fyra huvud verksamhetsområden: 1 Samhällsteknisk förvaltning 2 Trafikleder 3 Parker och allmänna områden 4 Hamnverksamhet FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Samhället förändras och utvecklas i en allt snabbare takt. Detta innebär även att kommunens verksamhetsförutsättningar ändrar. Lagstiftningen ändrar. Kunderna och kommun innevånarna är mera krävande än tidigare, flyttningsbenägenheten inom kommunen växer, behov av bostäder ökar, företagarna gör snabba beslut vilket kräver bl.a. ett mångsidigt tomtutbud. Kunderna vill ha snabb och sakkunnig service. Allt detta ställer stora krav på enheten för samhällsteknik. För att möta kundernas behov av service. För att utveckla personalens kunnande ordnas kontinuerligt enhetsmöten och personalen uppmuntras till utbildning. I kommunen finns en stor mängd information och kunnande, som behövs i det dagliga servicearbetet. Målsättningen är att sammanställa informationen i databaser och register som sedan kontinuerligt underhålls. Dessa databaser och register underlättar och möjliggör sedan en mera professionell kundbetjäning, samtidigt som den lilla organisationen görs mindre sårbar för personalbyten. BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Utbrytning av vägområden, grönområden och Första förutsättningen för att kunna förverkliga och underhålla hamnområden på detaljplaneområden 2017-2019. detaljplanerna är att kommunen äger de allmänna områdena. 2 detaljplaners vägområden styckas ut per år. Uppföljning 31.12.2017 Ansökan om förrättningar har inlämnats. Kommunens småbåtshamnars utveckling, skötsel och avkastning. Kommunens småbåtshamnar bör fylla dagens krav och ha alla nödvändiga tillstånd samt ge avkastning. Alternativt så privatiseras bryggverksamheten för att frigöra resurser för allmän utveckling av bryggor. Försäljning eller uthyrning av brygghelheter, utarrendering av hamnområden, bolagisering, eller gemensamt bolag med privata. Kommunen reder ut olika alternativ hur bryggverksamheten kunde skötas med mindre kommunal arbetsinsats, i framtiden. Målsättningen är att bryggverksamheten, skulle generera avkastning. Uppföljning 31.12.2017 Beslut om att hälften av bryggverksamheten skall säljas till privata aktörer har gjorts. Två bryggor har sålts. 149
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Fastighets- och infrachef PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Enhetschef 1 1 1 0,5 Expert 2 1 2 1 Byråsekreterare 2 2 2 2 Arbetsledare 1 1 1 0,5 Servicemän 8 7,6 8 7,6 Totalt 14 12,6 14 11,6 SAMHÄLLSTEKNISKENHET BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 647 330 689 913 765 460 765 460 329 126 Tillverkning för eget bruk 78 317 Personalkostnader -662 527-590 581-622 087-622 087-249 894 Köp av tjänster -388 080-395 116-458 350-458 350-332 103 Material, varor och tillbehör -266 431-246 508-360 750-360 750-196 235 Understöd och bidrag -143 470-144 483-165 000-165 000-150 272 Övriga verksamhetskostnader -27 858-38 648-42 821-42 821-47 851 VERKSAMHETSKOSTNADER -1 488 365-1 415 336-1 649 008-1 649 008-976 354 VERKSAMHETSBIDRAG -762 719-725 423-883 548-883 548-647 228 AVVIKELSER BG17 BS17: Man har för tydlighetens skull avvikande från budgeten bokfört de personalkostnader som hör till vattentjänstverket, bokfört dem direkt på vattentjänstverket varför det inom samhällsteknik finns mindre inkomster på interna infratjänster och lägre kostnader på personalkostnaderna. Personalkostnaderna är också mindre på grund av att det finns en obesatt tjänst inom samhällsteknik. Försäljningsintäkter -436 000 Personalkostnaderna +372 000 Köp av tjänster +126 000 Inköp av material, varor och förnödenheter +164 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Förväntningarna från kommuninvånarna är höga beträffande samhällstekniska funktioner. Detta innebär att man måste se över verksamheten och hitta nya arbetsmetoder samt öka köptjänsternas andel av underhållsarbetena. 150
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Teknisk chef VERKSAMHET Planläggningsenheten sköter beredningen av kommunens markplanering. I främsta hand är det fråga om delgeneralplanering och detaljplanering samt beredning av undantagsbeslut och planeringsbehovslösningar. Enheten sköter också beredningen av det kommunala beslutsfattandet gällande stranddetaljplaner som uppgörs av markägarna. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2017-2019 Viktiga planer som är under arbete är Valsverksholmens detaljplan, Kasnäs detaljplan, Kimito och Brinkkulla detaljplan. Förutom detaljplaner är Dragsfjärds östra skärgårds delgeneralplan. Planläggning av nya områden och med jämna mellanrum uppdatering av gamla planer blir hela tiden mer och mer ett måste i samhällsbyggandet. Invånarna ställer krav på planeringen, kampen om nya invånare och företag kräver aktiv planering och statliga myndigheter kräver som regel planering för t.o.m. riktigt små markanvändningsprojekt. EKONOMIPLAN 2017-2019 Valsverksholmens detaljplan förs till beslut, bara en ägare fås för området. Detaljplanerna för Brinkkulla och Kasnäs förs till beslut. Som mål är att färdigställa revideringen av Dragsfjärds skärgårds östra stranddelgeneralplan under 2017. BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Detaljplan för Brinkkulla. Beslutsprocessen slutförs. Uppföljning 31.12.2017 Planen har varit till påseende som utkast. Detaljplanen för Kasnäs. Beslutsprocessen slutförs. Uppföljning 31.12.2017 P.g.a att man inte kommit överens om markanvändningsavtal har planområdet minskats och planläggningen fortsätter. Stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds Beslutsprocessen slutförs. östra skärgård. Uppföljning 31.12.2017 Planen är klar att föras för godkännande. Privata planändringar. Planprosessen sköts i skälig tidtabell. Uppföljning 31.12.2017 Planprocesserna har skötts i skälig tidtabell. 151
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Teknisk chef NYCKELTAL BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Slutförda generalplaner eller uppdateringar 0 0 1 0 Slutförda små uppdateringar generalplaner 6 3 3 2 Slutförda detaljplaner eller ändringar 2 0 2 1 Slutförda stranddetaljplaner 2 1 2 0 Undantagslov eller planeringsbehovslösningar 33 43 25 33 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Planläggningsarkitekt 0,8 0,9 1 1 Planläggare 0,25 0 0 0 Byråsekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Totalt 1,55 1,4 1,5 1,5 PLANLÄGGNINGSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER 74 825 46 548 34 075 34 075 44 468 Personalkostnader -88 157-67 880-81 660-81 660-77 515 Köp av tjänster -279 002-158 560-184 935-184 935-107 653 Material, varor och tillbehör -1 746-1 031-800 -800-1 942 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -29 347-12 375-753 VERKSAMHETSKOSTNADER -398 252-239 846-267 895-267 895-187 863 VERKSAMHETSBIDRAG -323 427-193 297-233 820-233 820-143 395 AVVIKELSER BG17 BS17: Större inkomster +10 000 Minskade verksamhetskostnader +80 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Planläggningsarbetet fortsätter eller har påbörjats beträffande följande planer, Brinkkulla, Valsverksholmen och Kasnäs detaljplaner. Vidare läggs fokus på Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan. 152
17 BUDGETUTFALL 17.1 Driftekonomidelens utfall 2017 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse 2017 2017 2017 % FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 467 000 1 012 382-545 382 216,78 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 044 661-2 005 579-39 082 98,09 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 577 661-993 197-584 464 62,95 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -85 400-73 454-11 946 86,01 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 663 061-1 066 651-596 410 64,14 % FÖRVALTNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 250 584 804-583 554 46784,33 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -798 084-884 431 86 347 110,82 % VERKSAMHETSBIDRAG -796 834-299 627-497 207 37,60 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -34 900-14 373-20 527 41,18 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -831 734-314 000-517 734 37,75 % PERSONALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 57 000 59 386-2 386 104,19 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -342 735-287 249-55 486 83,81 % VERKSAMHETSBIDRAG -285 735-227 863-57 872 79,75 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -14 835 14 835-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -285 735-242 698-43 037 84,94 % EKONOMIENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 8 250 12 464-4 214 151,08 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -504 081-479 784-24 297 95,18 % VERKSAMHETSBIDRAG -495 831-467 320-28 511 94,25 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -15 300-13 901-1 399 90,85 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -511 131-481 220-29 911 94,15 % IKT-ENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 400 500 355 727 44 773 88,82 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -399 761-354 115-45 646 88,58 % VERKSAMHETSBIDRAG 739 1 612-873 218,14 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -35 200-30 346-4 854 86,21 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -34 461-28 734-5 727 83,38 % 153
Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse 2017 2017 2017 % UTVECKLINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 43 800 93 967-50 167 214,54 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -940 659-975 636 34 977 103,72 % VERKSAMHETSBIDRAG -896 859-881 669-15 190 98,31 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -23 300-11 894-11 406 51,05 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -920 159-893 563-26 596 97,11 % UTVECKLINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 300 814 486 62,59 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -324 463-325 248 785 100,24 % VERKSAMHETSBIDRAG -323 163-324 435 1 272 100,39 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -13 600-11 894-1 706 87,45 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -336 763-336 328-435 99,87 % SKÄRGÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER -12 100-10 049-2 051 83,05 % VERKSAMHETSBIDRAG -12 100-10 049-2 051 83,05 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -12 100-10 049-2 051 83,05 % TURISM VERKSAMHETENS INTÄKTER 10 550 31 835-21 285 301,76 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -194 331-229 357 35 026 118,02 % VERKSAMHETSBIDRAG -183 781-197 521 13 740 107,48 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN 0 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -183 781-197 521 13 740 107,48 % LANDSBYGD VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 172-2 172-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -68 032-59 340-8 692 87,22 % VERKSAMHETSBIDRAG -68 032-57 168-10 864 84,03 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -68 032-57 168-10 864 84,03 % MARKNADSFÖRING VERKSAMHETENS INTÄKTER 5 250 5 567-317 106,04 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -121 081-150 790 29 709 124,54 % VERKSAMHETSBIDRAG -115 831-145 223 29 392 125,37 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -9 700 0-9 700 0,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -125 531-145 223 19 692 115,69 % NÄRINGSLIV VERKSAMHETENS INTÄKTER 250 623-373 249,36 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -102 981-95 000-7 981 92,25 % VERKSAMHETSBIDRAG -102 731-94 377-8 354 91,87 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -102 731-94 377-8 354 91,87 % PROJEKTVERKSAMHET VERKSAMHETENS INTÄKTER 26 450 52 955-26 505 200,21 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -117 671-105 852-11 819 89,96 % VERKSAMHETSBIDRAG -91 221-52 897-38 324 57,99 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -91 221-52 897-38 324 57,99 % 154
Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse 2017 2017 2017 % BILDNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 769 417 988 448-219 031 128,47 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -14 069 271-14 314 078 244 807 101,74 % VERKSAMHETSBIDRAG -13 299 854-13 325 630 25 776 100,19 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -160 540-169 877 9 337 105,82 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -13 460 394-13 495 507 35 113 100,26 % BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 500 24 124-23 624 4824,89 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -195 941-180 937-15 004 92,34 % VERKSAMHETSBIDRAG -195 441-156 812-38 629 80,24 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -119 400-84 207-35 193 70,53 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -314 841-241 020-73 821 76,55 % BARNOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 388 000 416 828-28 828 107,43 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -3 039 374-3 154 054 114 680 103,77 % VERKSAMHETSBIDRAG -2 651 374-2 737 226 85 852 103,24 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -3 220 3 220-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 651 374-2 740 446 89 072 103,36 % UTBILDNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 230 300 321 968-91 668 139,80 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -8 777 866-8 945 738 167 872 101,91 % VERKSAMHETSBIDRAG -8 547 566-8 623 770 76 204 100,89 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -3 550-38 968 35 418 1097,70 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -8 551 116-8 662 738 111 622 101,31 % VUXENINSTITUTET VERKSAMHETENS INTÄKTER 51 500 54 695-3 195 106,20 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -353 359-344 768-8 591 97,57 % VERKSAMHETSBIDRAG -301 859-290 073-11 786 96,10 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -301 859-290 073-11 786 96,10 % BIBLIOTEKSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 13 000 21 011-8 011 161,62 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -658 499-600 346-58 153 91,17 % VERKSAMHETSBIDRAG -645 499-579 336-66 163 89,75 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -645 499-579 336-66 163 89,75 % FRITIDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 86 117 149 822-63 705 173,97 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 044 232-1 088 235 44 003 104,21 % VERKSAMHETSBIDRAG -958 115-938 413-19 702 97,94 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -37 590-43 481 5 891 115,67 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -995 705-981 894-13 811 98,61 % 155
Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse 2017 2017 2017 % OMSORGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 3 289 730 3 289 730 3 775 016-485 286 114,75 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -30 267 190-160 000-30 427 190-29 868 341-558 849 98,16 % VERKSAMHETSBIDRAG -26 977 460-160 000-27 137 460-26 093 324-1 044 136 96,15 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -297 450-297 450-245 833-51 617 82,65 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -27 274 910-160 000-27 434 910-26 339 157-1 095 753 96,01 % OMSORGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 850 2 971-2 121 349,51 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -257 661-252 308-5 353 97,92 % VERKSAMHETSBIDRAG -256 811-249 337-7 474 97,09 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -76 600-26 042-50 558 34,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -333 411-275 380-58 031 82,59 % SOCIALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 432 580 397 871 34 709 91,98 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -4 472 543-4 935 674 463 131 110,35 % VERKSAMHETSBIDRAG -4 039 963-4 537 803 497 840 112,32 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -4 039 963-4 537 803 497 840 112,32 % ÄLDREOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 910 500 1 910 500 2 313 929-403 429 121,12 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -8 580 809-160 000-8 740 809-8 531 080-209 729 97,60 % VERKSAMHETSBIDRAG -6 670 309-160 000-6 830 309-6 217 151-613 158 91,02 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -30 625-30 625-34 616 3 991 113,03 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -6 700 934-160 000-6 860 934-6 251 767-609 167 91,12 % HÄLSOVÅRDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 945 800 1 060 246-114 446 112,10 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -7 036 451-7 087 495 51 044 100,73 % VERKSAMHETSBIDRAG -6 090 651-6 027 249-63 402 98,96 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -190 225-185 175-5 050 97,35 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -6 280 876-6 212 423-68 453 98,91 % SPECIALSJUKVÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER -9 919 726-9 061 783-857 943 91,35 % VERKSAMHETSBIDRAG -9 919 726-9 061 783-857 943 91,35 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -9 919 726-9 061 783-857 943 91,35 % 156
Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse 2017 2017 2017 % AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER 10 342 880 9 959 692 383 188 96,30 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 5 353-5 353-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -10 128 715-8 792 475-1 336 240 86,81 % VERKSAMHETSBIDRAG 214 165 1 172 570-958 405 547,51 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -2 978 310-2 978 169-141 100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 764 145-1 805 599-958 546 65,32 % MOT FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 257 375 662 522-405 147 257,41 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 5 353-5 353-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 091 825-920 954-170 871 84,35 % VERKSAMHETSBIDRAG -834 450-253 079-581 371 30,33 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -30 950-28 918-2 032 93,44 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -865 400-281 998-583 402 32,59 % TILLSYNSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 213 750 189 450 24 300 88,63 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -439 284-405 549-33 735 92,32 % VERKSAMHETSBIDRAG -225 534-216 099-9 435 95,82 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN 0 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -225 534-216 099-9 435 95,82 % FASTIGHETSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 6 809 020 6 484 604 324 416 95,24 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -5 327 883-4 915 827-412 056 92,27 % VERKSAMHETSBIDRAG 1 481 137 1 568 777-87 640 105,92 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -1 641 350-1 632 308-9 042 99,45 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -160 213-63 531-96 682 39,65 % SAMHÄLLSTEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER 765 460 329 126 436 334 43,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 649 008-976 354-672 654 59,21 % VERKSAMHETSBIDRAG -883 548-647 228-236 320 73,25 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -403 310-417 068 13 758 103,41 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 286 858-1 064 296-222 562 82,71 % PLANLÄGGNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 34 075 44 468-10 393 130,50 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -267 895-187 863-80 032 70,13 % VERKSAMHETSBIDRAG -233 820-143 395-90 425 61,33 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -233 820-143 395-90 425 61,33 % KIMITOÖNS VATTEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 263 200 2 249 522 13 678 99,40 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 352 820-1 385 928 33 108 102,45 % VERKSAMHETSBIDRAG 910 380 863 594 46 786 94,86 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -902 700-899 875-2 825 99,69 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 7 680-36 281 43 961-472,40 % KIMITOÖNS KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER 14 912 827 0 14 912 827 15 829 505-916 678 106,15 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 0 0 0 5 353-5 353-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -57 450 496-160 000-57 610 496-55 956 108-1 654 388 97,13 % VERKSAMHETSBIDRAG -42 537 669-160 000-42 697 669-40 121 251-2 576 418 93,97 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -3 545 000 0-3 545 000-3 479 226-65 774 98,14 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -46 082 669-160 000-46 242 669-43 600 477-2 642 192 94,29 % 157
17.2 Resultaträkningsdelens utfall 2017 RESULTATRÄKNING Inklusive Kimitoöns vattenaffärsverk 2017 Budget- 2017 2017 Extern / intern Budget ändringar Änd budget Bokslut Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 7 293 803 7 293 803 6 909 036,04-384 766,96 94,72 % Avgiftsintäkter 2 537 350 2 537 350 2 750 853,38 213 503,38 108,41 % Understöd och bidrag 675 580 675 580 574 171,79-101 408,21 84,99 % Hyresintäkter 3 806 020 3 806 020 3 768 414,57-37 605,43 99,01 % Övriga verksamhetsintäkter 600 074 600 074 1 827 029,30 1 226 955,30 304,47 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 14 912 827 14 912 827 15 829 505,08 916 678,08 106,15 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 5 352,64 5 352,64-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader 25 167 933 25 167 933 23 651 527,77-1 516 405,23 93,97 % Köp av tjänster 23 031 885 160 000 23 191 885 23 340 183,91 148 298,91 100,64 % Material, förnödenheter och varor 3 770 428 3 770 428 3 518 134,43-252 293,57 93,31 % Understöd 1 595 070 1 595 070 1 584 269,33-10 800,67 99,32 % Hyreskostnader 3 710 230 3 710 230 3 629 103,60-81 126,40 97,81 % Övriga verksamhetskostnader 174 950 174 950 232 889,26 57 939,26 133,12 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 57 450 496 160 000 57 610 496 55 956 108,30-1 654 387,70 97,13 % VERKSAMHETSBIDRAG -42 537 669-160 000-42 697 669-40 121 250,58 2 576 418,42 93,97 % SKATTEINKOMSTER Kommunalskatt 17 897 000 17 897 000 19 154 192,65 1 257 192,65 107,02 % Samfundsskatt 735 000 735 000 1 006 489,26 271 489,26 136,94 % Fastighetsskatt 3 175 000 3 175 000 3 220 888,50 45 888,50 101,45 % SKATTEINKOMSTER 21 807 000 21 807 000 23 381 570,41 1 574 570,41 107,22 % STATSANDELAR 22 295 576 22 295 576 22 148 442,00-147 134,00 99,34 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter 6 000 6 000 186,60-5 813,40 3,11 % Övriga finansiella intäkter 22 000 22 000 31 919,05 9 919,05 145,09 % Räntekostnader 307 000 307 000 195 428,84-111 571,16 63,66 % Övriga finansiella kostnader 11 000 11 000 6 352,93-4 647,07 57,75 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNA -290 000-290 000-169 676,12 120 323,88 58,51 % ÅRSBIDRAG 1 274 907-160 000 1 114 907 5 239 085,71 4 124 178,71 469,91 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNING -3 545 000-3 545 000-3 479 226,25 65 773,75 98,14 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 270 093-160 000-2 430 093 1 759 859,46 4 189 952,46-72,42 % ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV AVSKRIVN.DIF 165 000 165 000 157 235,59-7 764,41 95,29 % RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT -2 105 093-160 000-2 265 093 1 917 095,05 4 182 188,05-84,64 % I räkenskapsperiodens överskott ingår Vattenaffärsverkets interna intäkt för Kimito hälsostations anslutningsavgift till vatten- och avloppsnät. I den officiella resultaträkningen är räkenskapsperiodens överskott 24.318,60 euro mindre, eftersom de interna posterna där har eliminerats. 158
Specifikation av skatteinkomster Skatteinkomster Ursprunlig budget Budgetändring Budget efter ändringar Utfall Avvikelse Kommunal inkomstskatt 17 897 000 17 897 000 19 154 193 1 257 193 Andel av intäkten av samfundsskatt 735 000 735 000 1 006 489 271 489 Fastighetsskatt 3 175 000 3 175 000 3 220 889 45 889 Övriga skatteinkomster Skatteinkomster totalt 21 807 000 0 21 807 000 23 381 570 1 574 570 År Inkomstskattesats Beskattningsbar inkomst, Förändring % 2013 19,75 % 100 877 367-1,1 % 2014 19,75 % 102 589 443 1,7 % 2015 19,75 % 101 952 898-0,6 % 2016 19,75 % 105 174 339 3,2 % 2017 19,75 % År Fastighetsskattesats Allmän Stadigvarande bostad 2013 1,1 % 0,32 % 2014 1,1 % 0,32 % 2015 1,1 % 0,37 % 2016 1,1 % 0,37 % 2017 1,1 % 0,41 % Specifikation av statsandelar Statsandelar Ursprunlig budget Budgetändring Budget efter ändringar Utfall Avvikelse Statsandel för kommunal basservice, inkl. utjämningar 22 725 271 Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet -588 570 Kompensering av systemändringen för den förberedande utbildningen för invandrare 11 740 Behovsprövad höjning av statsandelen Totalt 22 295 576 22 295 576 22 148 441-147 135 159
17.3 Investeringsdelens utfall 2017 Förvaltningsavdelningen 1. ADB-utrustning och program Datorer, kringutrustning och program till förvaltningen Investering 2017: 7 500 (Maskiner och kringutrustning) 20 000 (Förnyande av www och extranet) 40 000 (Personal- och ekonomiförvaltningssystem) 10 000 (Tabletter till förtroendevalda) 77 500 totalt Maskiner och kringutrustning Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -7 500-7 500-7 500-6 739,15-760,85-6 739,15 Inkomster Nettoutgift -7 500-7 500 0-7 500-6 739,15-760,85-6 739,15 Förnyande av www och extranet Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -20 000-20 000-20 000-11 794,60-8 205,40-11 794,60 Inkomster Nettoutgift -20 000-20 000 0-20 000-11 794,60-8 205,40-11 794,60 Personal- och ekonomiförvaltningssystem Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -40 000-40 000-40 000-2 701,36-37 298,64-2 701,36 Inkomster Nettoutgift -40 000-40 000 0-40 000-2 701,36-37 298,64-2 701,36 Tabletter till förtroendevalda Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -10 000-10 000-10 000-4 418,63-5 581,37-4 418,63 Inkomster Nettoutgift -10 000-10 000 0-10 000-4 418,63-5 581,37-4 418,63 Analys: Förnyande av www och extranät har förverkligats enligt plan, kostnaderna blev mindre än beräknat (11 794,60 mot budgeterat 20 000). Personal- och ekonomiförvaltningssystemet förnyas under år 2018 med ett helt nytt program. Då budget 2017 uppgjordes var planen att köpa tilläggsdelar till nuvarande program. Under år 2017 meddelade leverantören att nuvarande program inte mer uppdateras, därför togs ett större förnyelseprojekt med i budget 2018 istället. Tabletter till förtroendevalda har skaffats enligt plan, men kostnaden på investeringssidan blev mindre än beräknat eftersom ett ersättningssystem enligt Bring Your Own Device principen infördes inför den nya fullmäktigeperioden. 160
2. IKT-utrustning och program Serversystem, backup system och nätverk Investering 2017: 35 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -35 000-35 000-35 000-12 867,78-22 132,22-12 867,78 Inkomster Nettoutgift -35 000-35 000 0-35 000-12 867,78-22 132,22-12 867,78 Analys: Vi har förnyat servermaskiner, backupsystem, nätverksutrustning och övrig nätverksutrustning till ett värde av ca 12 900. Skogsförsäljning, Kulla lägenhet Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter 0 0 0,00 0,00 Inkomster 0 257 200,00-257 200,00 257 200,00 Nettoutgift 0 0 0 0 257 200,00-257 200,00 257 200,00 Analys: Skogsförsäljning av ett skogsskifte till Konestiftelsen. Skogsförsäljning sammanlagt 840 000 euro. Värde i balansräkningen 257 200 euro, vinst i resultaträkningen 582 800 euro. Utvecklingsavdelningen 1. ADB-utrustning och program Datorutrustning och Ipads Investering 2017: 5 000 Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Analys: Behovet av nya datorer var mindre än beräknat under året. Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -5 000-5 000-5 000-2 135,39-2 864,61-2 135,39 Inkomster Nettoutgift -5 000-5 000 0-5 000-2 135,39-2 864,61-2 135,39 2. Skyltning vid motorvägar Skyltar, 2 stycken invid motorvägen från Helsingfors. Investering 2017: 40 000 Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Analys: Skyltarna tillsvidare orealiserade. Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -40 000-40 000-40 000 0,00-40 000,00 0,00 Inkomster Nettoutgift -40 000-40 000 0-40 000 0,00-40 000,00 0,00 161
3. Skyltning vid Kimitoöns infarter Skyltar 2 stycken välkommen till Kimitoön invid infarterna till kommunen. Investering 2017: 10 000 Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Analys: Planeringsarbetet gjorts under året. Realiseringen av skyltarna uppskjöts till följande år. Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -10 000-10 000-10 000-8 060,00-1 940,00-8 060,00 Inkomster Nettoutgift -10 000-10 000 0-10 000-8 060,00-1 940,00-8 060,00 Bildningsavdelningen 1. IT-utrustning och program Bildningsavdelningens mål är att vara en föregångare gällande ändamålsenlig användning av informationsoch kommunikationsteknik i undervisningen. Det kräver satsning på datorer, kringutrustning, program och fortbildning av personal. Bildningsavdelningens strävan att förnya och komplettera skolornas, förskolornas och daghemmens IT-utrustning är ett steg i denna riktning. Under 2017 förnyas Dalsbruks skolas dataprojektorer och dokumentkameror (en stor del är från 2008). Några skolor utrustas med elektroniska infotavlor. Ekonomiska resurser behövs också till nya program. Studentskrivningarna utförs elektroniskt redan nu och i gymnasiet utrustar man ett klassrum till skrivningar för 8-10 studerande. Den största enskilda satsningen på övriga enheter är ett nytt ekonomiprogram för barnomsorgen. Skolorna, förskolor och daghem 75 000 Gymnasiets elever 15 000 Bildningens övriga enheter 15 000 IT utrustning och program Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -90 000-90 000-90 000-89 272,59-727,41-89 272,59 Inkomster 0,00 Nettoutgift -90 000 0,00-90 000 0-90 000-89 272,59-727,41-89 272,59 Datorer till studerande i gymnasiet Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -15 000-15 000-15 000-16 890,00 1 890,00-16 890,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -15 000 0,00-15 000 0-15 000-16 890,00 1 890,00-16 890,00 Analys: IT-utrustningen i skolorna har kompletterats under året. Kimitonejdens skola har fått en datorvagn till tio datorer, Kemiönsaaren keskuskoulu och Dalsbruks skola har fått varsin 3D-skrivare. Dalsbruks skolas dataprojektorer och dokumentkameror har förnyats så att största delen är nya. Mindre kompletteringar har gjorts till de övriga skolorna. Ett klassrum i gymnasiet har utrustats för elektroniska studentprov. Datorer som fungerar som servrar, övervakningsdatorer och reservmaskiner vid studentskrivningarna har införskaffats. Pekplattor har skaffats till daghemsgrupperna. Familjedagvårdarna har fått egna arbetspekplattor för kommunikation och information samt för registrering av dagvårdstider. Nya telefoner har skaffats till samtliga daghems- och eftisavdelningar för registrering av dagvårdstider. 162
2. Inventarier och utrustning för framtidens skola Den nya läroplanen sätter nya krav på lärmiljöerna och vi behöver stegvis utrusta alla skolor med bl.a. möbler som kan användas flexibelt. För att skolan ska kunna verka som en skola för framtiden, bör undervisningsutrymmena vara flexibelt användbara. Investering 2017 45 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -45 000-45 000-45 000-46 107,22 1 107,22-46 107,22 Inkomster 0,00 Nettoutgift -45 000 0,00-45 000 0-45 000-46 107,22 1 107,22-46 107,22 Analys: Nya möbler och ny utrustning skaffades i huvudsak till skolcentret; bland annat bord och stolar till klassrum i Kemiönsaaren keskuskoulu och Kimitonejdens skola. Till gymnastiksalen i skolcentret skaffades 150 stolar, nya gymnastikmadrasser m.m. Till Amosparkens skola skaffades den utrusning som saknades efter renoveringen. 3. Renoveringspott för rekreationsområden, idrottsplatser och badstränder Fritidsenheten handhar många anläggningar som kräver regelbunden skötsel. Utöver den normala driftskötseln behövs årligen också större ingrepp som lätt uppgår till tusentals euro i materialkostnader. Investering 2017 15 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -15 000-1 260,00-15 000-15 000-115 394,88 100 394,88-116 654,88 Inkomster 89 142,10-89 142,10 89 142,10 Nettoutgift -15 000-1 260,00-15 000 0-15 000-26 252,78 11 252,78-27 512,78 Analys: Utgifterna kommer från ÅppoHoppa-projektet och de kostnader som blivit dyrare än budgeterat är vattentillförseln från masugnsträsket till sportplanen. Projektet fortsätter år 2018 och i och med att investeringarna är större i början ser man totalkostnaderna först efter 2018 163
Omsorgsavdelningen 1. ADB-utrustning och program, hårdvara Datorer, skärmar och skrivare till omsorgens olika verksamhetsenheter. Investering 2017 30 000 ADB utrustning och program, hårdvara Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Analys: Datorer, skärmar och skrivare till omsorgens olika verksamhetsenheter köptes planenligt. Anslaget överskreds med 2 462,96 euro i första hand p.g.a. att nya datorer köptes till nya arbetsrum i huvudhälsostationen i Kimito. 2. ADB-utrustning och program, mjukvara De nationella Kanta-tjänsterna tas i bruk stegvis, vilket innebär anskaffning av nya eller uppdaterade Abilita-programmoduler. Också andra programuppdateringar och -anskaffningar som möjliggör förbättrade arbets- och beslutsprocesser inom vården behövs. Investering 2017 100 000 Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -30 000-30 000-30 000-32 462,96 2 462,96-32 462,96 Inkomster 0,00 Nettoutgift -30 000 0,00-30 000 0-30 000-32 462,96 2 462,96-32 462,96 ADB utrustning och program, mjukvara Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -100 000-100 000-100 000-22 605,13-77 394,87-22 605,13 Inkomster 0,00 Nettoutgift -100 000 0,00-100 000 0-100 000-22 605,13-77 394,87-22 605,13 Analys: Kostnaderna för earkivets (Kanta-tjänsternas) andra skede underskreds i och med ändringarna inte förverkligades på Kimitoön ännu år 2017. Kostnaderna uppgick till 8 993 euro. Planen är nu att andra skedet förverkligas år 2018, och för tandvårdens del sannolikt senare. Hälsovården tog under året i bruk digitala tjänster inom patientvården, webb-bokning och sms-tjänster, för att förbättra tillgängligheten och vårdprocesserna. Kostnaderna för detta uppgick till 16 497 euro. euro. Inom laboratorieverksamheten förverkligades elektroniska överföringar (HL7) av lab-remisser och analyssvar mellan laboratoriet och Tykslab, vilket försnabbar vårdkedjorna och förbättrar vårdkvaliteten. Kostnaden uppgick till 4 000 euro. 3. Äldreomsorgsenheten, vårdinventarier Vårdinventarier, bl.a. patientlift, patientsängar, geriatriska stolar och rullstolar. Investering 2017 33 000 Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -33 000-33 000-33 000-16 485,41-16 514,59-16 485,41 Inkomster 0,00 Nettoutgift -33 000 0,00-33 000 0-33 000-16 485,41-16 514,59-16 485,41 Analys: Äldreomsorgen underskred reserverat investeringsanslag med ca hälften eller 16 485 euro. Till Hannahemmet köptes en arbetsstol, vagnar och en duschstol. Till Almahemmet köptes patientsängar, en sadelstol och en Quickread-apparat. Till Silverbacken köptes sängar och till vård i hemmet mobiltelefoner för personalens dokumentering och trygghetstelefoner. 164
4. Hälsovårdsenheten, vårdinventarier Vårdinventarier, i första hand till nya utrymmen i Kimito hälsostation bl.a. instrumentvårdsapparatur, medicinskåp, tandläkarstol, röntgenapparatur till tandvårdsrum, kylapparatur, dekoapparat, undersökningslampor, britsar. Investering 2017 260 000 Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -260 000-260 000-260 000 0,00-260 000,00 0,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift -260 000 0,00-260 000 0-260 000 0,00-260 000,00 0,00 Analys: I enlighet med beslut fattat av kommunfullmäktige gjordes inga anskaffningar till hälsovårdsenheten som investeringar, utan samtliga vårdinventarier finansierades genom leasing. 5. Luftvärmepumpar Luftvärmepumpar till olika verksamhetspunkter inom omsorgsavdelningen, främst inom äldreomsorgsenheten. Investering 2017 10 000 Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -10 000-10 000-10 000 0,00-10 000,00 0,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift -10 000 0,00-10 000 0-10 000 0,00-10 000,00 0,00 Analys: Inga nya luftvärmepumpar köptes, eftersom en del sådana luftvärmepumpar som togs ur bruk i Kimito huvudhälsostation kunde installeras i andra utrymmen. Avdelningen för miljö och teknik Miljö- och teknik förvaltning 1. ADB-utrustning och program Ersättande datorer för hela avdelningens behov samt programuppdateringar och nya program under året. Investering 2017 15 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -15 000-15 000-15 000-5 070,72-9 929,28-5 070,72 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -15 000-15 000 0-15 000-5 070,72-9 929,28-5 070,72 Analys: Budgetmedlen har använts mindre än budgeterat. 2. Försäljning av jordområden och fastigheter, balansvärde Korrigering av balansvärdet då fast egendom säljs, på basis av försäljningsplan. Budgetåret 2017-45 000 165
Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter 0 0 0,00 0,00 Inkomster 45 000 45 000 113 543,32-68 543,32 113 543,32 Nettoutgift 0 45 000 0 45 000 113 543,32-68 543,32 113 543,32 Fastigheter Analys: Man har lyckats sälja flera fastigheter än budgeterat. Total försäljning av anläggningstillgångar 712 748,10 euro Värde i balansräkningen 113 543,32 euro, vinster i resultaträkningen 599 204,78 euro. Därav: Tomtförsäljning sammanlagt 75 630 euro. Värde i balansräkningen 467,06 euro, vinster i resultaträkningen 75 162,94 euro. Försäljning av vattenområde 5 118,10 euro. Vinst i resultaträkningen 5 118,10 euro. Fastighetsförsäljning sammanlagt 592 000 euro Värde i balansräkningen 107 358,15 euro, vinster i resultaträkningen 484 641,85 euro Försäljning av aktier i Furubo 40 000 euro. Värde i balansräkningen 5 718,11 euro, vinst i resultaträkningen 34 281,89 euro. 1. Amosparkens sportplan och skolgård I och med att det nya daghemmet byggs, behöver eleverna i Amosparkens skola nya funktionella alternativ för rastområde och gymnastiklektioner. På platsen där daghemmet byggts har eleverna på rasterna och gymnastiklektionerna kunnat spela både basket och fotboll. Miniarenan som använts för elevernas rastverksamhet kommer i framtiden att mera betjäna daghemmets barn än Amosparkens skolas elever. Amosparkens skolas gård förstoras mot Åbovägen, så att friidrottsplanens halvmåne samt en del av gräsområdet fungerar som skolgård. På både halvmånen och gräsområdet anläggs konstgräs. Inne i halvmånen placeras en minibasketplan, 5x30m löpbanor, höjdhopp samt stavhopp. På gräsområdet anläggs en multifunktionell plan som kan användas mångsidigt till fotboll, innebandy, boboll, handboll och tennis. Vintertid finns möjlighet att kunna använda planen som skridskobana. Även löpbanorna förbättras genom ny dränering samt nytt tegelstubb. Längdhoppsplatsen flyttas till utsidan av löpbanorna mot Edvin Wides väg. Kastplatserna för kulstötning, spjut och diskus förblir på samma plats som tidigare i halvmånen mot Åbovägen. Brutto Bidrag Netto Uppskattning 2016: 275 000 75 000 200 000 Budget 2017: 600 000 75 000 525 000 Totalinvestering: 725 000 Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Analys: Investeringen färdigställdes på sensommaren 2017, medel användes 2016, 40 818,80 och 2017, 674 540,81, totalinvestering 715 359,61. Utgifter -850 000-40 818,80-600 000-600 000-674 540,81 74 540,81-715 359,61 Inkomster 150 000 75 000 75 000 150 000,00-75 000,00 150 000,00 Nettoutgift -700 000-40 818,80-525 000 0-525 000-524 540,81-459,19-565 359,61 166
2. Kimito hälsostation, utvidgning, sprinkling och renovering Renoveringen och tillbyggnaden av Kimito hälsostation fortsätter och färdigställs under 2017. Uppskattning 2016: 1 000 000 Budget 2017: 3 450 000 Totalinvestering för byggnadskostnaderna: 4 450 000 Godkänd i fullmäktige 27.9.2016 52. Kimito hälsostation år 2016: Planering inklusive planering av nytt arkivutrumme Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -180 000-181 897,00 0 0,00-181 897,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -180 000-181 897,00 0 0 0 0,00 0,00-181 897,00 Kimito hälsostation, utvidgning, sprinkling och renovering Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -4 450 000-200 247,02-3 450 000-3 450 000-4 346 099,79 896 099,79-4 546 346,81 Inkomster 15 000,00 0,00 15 000,00 Nettoutgift -4 450 000-185 247,02-3 450 000 0-3 450 000-4 346 099,79 896 099,79-4 531 346,81 Analys: I samband med Kimito hälsostation, utvidgning, sprinkling och renovering har nya arkivutrymmen planerats in i tillbyggnaden av Kimito hälsostation. De använda planeringsmedlen finns med i kostnaderna för Kimito hälsostations investering. Planeringsmedel 2016 reserverade för Kimito hälsostation, utvidgning, sprinkling och renovering 130 000. Planeringsmedel 2016 reserverade för nya arkivutrymmen 50 000. De totala medlen som använts för projektet 2016-2017 är 4 713 243, varav byggnadskostnaderna är 4 456 224. Investeringen färdigställdes vid årsskiftet 2017-2018. Totalinvestering för byggnadskostnaderna 4 450 000 godkänd i fullmäktige 27.9.2016 52. Förutom direkta byggnadskostnader uppstod följande kostnader: Anslutningskostnader: 37 762 Kostnad för bygglov: 5 360 Procentkonst: 32 000, bidrag 15 000 Den slutliga ekonomiska slutredogörelsen för projektet byggherre och entreprenörer emellan utförs under våren 2018. 3. Maskiner till kost- och städfunktionens behov Ett investeringsanslag dels för planerade anskaffningar, dels för behov som uppstår under året för förnyande av maskiner till kost- och städfunktionen. Budget 2017: 60 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -60 000-60 000-60 000-51 450,39-8 549,61-51 450,39 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -60 000 0,00-60 000 0-60 000-51 450,39-8 549,61-51 450,39 Analys: Budgetmedlen har använts mindre än budgeterat. 167
4. Investeringspott Ett investeringsanslag för akuta, mindre investerings- eller planeringsbehov som uppstår under året. Tekniska nämnden disponerar över anslaget. Budget 2017: 300 000 Ekonomiplan 2018: 300 000 Ekonomiplan 2019: 300 000 Investeringspotten Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -300 000 300 000 0 0,00 0,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift 0-300 000 300 000 0 0,00 0,00 0,00 Medel ur investeringspotten har använts enligt nedanstående tabeller: Kimito skolcentrum, åtgärder för att förbättra inomhusluften Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -275 000-275 000-289 906,05 14 906,05-289 906,05 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift 0 0,00 0-275 000-275 000-289 906,05 14 906,05-289 906,05 Vreta industrihallar, åtgärder på kupolhallarna Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -10 500-10 500-10 443,39-56,61-10 443,39 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift 0 0-10 500-10 500-10 443,39-56,61-10 443,39 Hannahemmet, avfallspunkter Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -14 500-14 500-14 417,95-82,05-14 417,95 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift 0 0-14 500-14 500-14 417,95-82,05-14 417,95 Analys: Medel användes till: Kimito skolcentrum 289 906,05, Kupolhallarna i Vreta 10 443,39 och avfallspunkter vid Hanna hemmet 14 417,95. Investeringspotten överskreds med 14 767,39 på grund av att dränerings- och ventilationsarbetena vid Kimito skolcentrum. 5. Dalsbruks brandstation, åtgärda golvet Dalsbruks brandstations golv har under årens lopp satt sig och är i dåligt skick. En plan för att åtgärda saken har uppgjorts. Bidrag för åtgärderna kan och kommer att sökas från Brandskyddsfonden. Brutto Bidrag Netto Budget 2017: 140 000 40 000 100 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -290 000-2 093,77-140 000-140 000-97 085,09-42 914,91-99 178,86 Inkomster 90 000 40 000 40 000 40 000,00 0,00 Nettoutgift -200 000-100 000 0-100 000-97 085,09-2 914,91-99 178,86 Analys: Investeringen färdigställdes. Bidrag från brandskyddsfonden beviljades inte. 168
6. Almahemmet, sprinkling och renovering En uppdatering av de år 2012 uppgjorda planerna för renoveringen och sprinklingen av Almahemmet görs år 2016. Sprinklingen och renoveringen inleds under 2017 och färdigställs under 2018. Uppskattning 2016: 50 000 Budget 2017: 200 000 Ekonomiplan 2018: 1 300 000 Totalinvestering: 1 550 000 Kommunstyrelsen har den 30 november 2016 149 gjort följande beslut. En helhetsutvärdering angående sote-reformens inverkningar på framförallt fastighetsinvesteringarna utförs i snabb takt, senast till slutet av mars 2017. Fullmäktige återkommer till Almahemmets investeringar efter att helhetsbedömningen är gjord. Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Analys: Investeringen startades inte, fullmäktige har inte tagit beslut i saken. 7. Hulta daghem, förnyande av ventilationsmaskin Ventilationsmaskinen i Hulta daghem bör förnyas. Planering över nödvändiga åtgärder görs under 2017 och själva bytet görs under 2018. Budget 2017: 50 000 Ekonomiplan 2018: 200 000 Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -250 000-4 391,00-200 000-200 000-14 875,00-185 125,00-19 266,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -250 000-4 391,00-200 000 0-200 000-14 875,00-185 125,00-19 266,00 Totalinvestering: 250 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -50 000-50 000-3 994,40-46 005,60-3 994,40 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift 0 0,00-50 000 0-50 000-3 994,40-46 005,60-3 994,40 Analys: Planeringen är utförd under 2017 för förnyandet av ventilationsmaskinen. Samhällsteknik 1. Förnyandet av vägbelysning och kabeldragningar Målsättning för 2017 är att förnya Arkadiavägens vägbelysning till dagens standard. Målsättningen är även att framöver fortsätta samarbeta med andra samhällsaktörer när det gäller gemensamma kabeldiken. Budget 2017 70 000 Ekonomiplan 2018 50 000 Ekonomiplan 2019 50 000 Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Analys: Flera avsnitt av vägbelysning förverkligades under 2017. Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -70 000-70 000-70 000-61 386,83-8 613,17-61 386,83 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -70 000-70 000 0-70 000-61 386,83-8 613,17-61 386,83 169
2. Asfaltering av detaljplanevägar Vi har en stor asfalteringsskuld som bör åtgärdas. Målsättningen för 2017 är att den hårt belastade Engelsbyvägen asfalteras. Budget 2017 60 000 Ekonomiplan 2018 60 000 Ekonomiplan 2019 60 000 Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Analys: Edvin Wide vägen asfalterades. Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -60 000-60 000-60 000-53 249,76-6 750,24-53 249,76 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -60 000-60 000 0-60 000-53 249,76-6 750,24-53 249,76 3. Anskaffning av mark För att underlätta kommande detaljplanering och för förverkligandet av trafiklösningar. Budget 2017 400 000 Ekonomiplan 2018 100 000 Ekonomiplan 2019 100 000 Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Analys: Kommunen köpte markområden av FN-Steels konkursbo. Budget efter 4. Detaljplanevägar Kommunen har flera detaljplaneområden och många gator. En del av dessa är obyggda och en del är i stort behov av grundförbättring. Enligt uppgjorda markplaneringsavtal har kommunen även en skyldighet att bygga vissa gator då markägarnas behov så kräver. För att möjliggöra smidighet i förvaltningen är det viktigt med anslag för dylika åtgärder. Den största enskilda väginvesteringen 2017 är ombyggnad av Edvin Wide vägen till Amosparkens skola. Budget 2017 250 000 Ekonomiplan 2018 200 000 Ekonomiplan 2019 200 000 Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -400 000-400 000-400 000-309 953,65-90 046,35-309 953,65 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -400 000-400 000 0-400 000-309 953,65-90 046,35-309 953,65 Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Analys: Edvin Wide vägen byggdes. 5. Dalsbruk, gästhamn För utveckling av hamnen i Dalsbruk på basen av detaljplanen och hamnplaner. Målsättningen 2017 är att säkerställa den jordkant som finns längs med gästhamnen i samband med FamilyPorts projektet Budget 2017 150 000 Ekonomiplan 2018 250 000 Ekonomiplan 2019 250 000 Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -250 000-250 000-250 000-255 245,03 5 245,03-255 245,03 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -250 000-250 000 0-250 000-255 245,03 5 245,03-255 245,03 170
Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -305 000-28 317,89-150 000-150 000-56 203,97-93 796,03-84 521,86 Inkomster 22 070,21-22 070,21 22 070,21 Nettoutgift -305 000-28 317,89-150 000 0-150 000-34 133,76-115 866,24-62 451,65 Analys: Jordkanten som finns längs med gästhamnen förstärktes. Miljölovsansökan för gästhamnen och Bruksviken har inlämnats till Regionförvaltningsverket. 6. Torrläggningslinjer Ett allmänt anslag för diknings- och torrläggningslinjer. Budget 2017 20 000 Ekonomiplan 2018 20 000 Ekonomiplan 2019 20 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -20 000-20 000-20 000-10 105,97-9 894,03-10 105,97 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift -20 000-20 000 0-20 000-10 105,97-9 894,03-10 105,97 Analys: Torrläggningslinjer har byggts. 7. Grönområden och lekparker Målsättningen är 2017 att färdigställa centrum lekparken i Kimito. Den allmänna målsättningen är att höja trivseln i närmiljön. Budget 2017 50 000 Ekonomiplan 2018 30 000 Ekonomiplan 2019 30 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -50 000-50 000-50 000-37 387,52-12 612,48-37 387,52 Inkomster 0 0,00 0,00 Nettoutgift -50 000-50 000 0-50 000-37 387,52-12 612,48-37 387,52 Analys: Kimito centrum parkområdets byggnadsarbeten har påbörjats. 8. Allmänt bryggunderhåll För att underlätta kontinuerligt bryggunderhåll behöver ett allmänt anslag för större underhåll finnas. För reparation av Kejsarbryggan i Dalsbruk öronmärks 20 000 euro. Budget 2017 60 000 Ekonomiplan 2018 60 000 Ekonomiplan 2019 60 000 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -60 000-60 000-60 000-32 834,27-27 165,73-32 834,27 Inkomster 0 0,00 0,00 Nettoutgift -60 000 0,00-60 000 0-60 000-32 834,27-27 165,73-32 834,27 Analys: Medel användes för bryggunderhåll och reparation av Kejsarbryggan i Dalsbruk. 171
9. Paketbil Kommunen har ett antal leasingbilar och ett antal egna bilar. Leasing avtalen är överlag dyra iom att bilarna i princip betalas på 3-4 år med leasing avtal. Därför är det motiverat att investera i några egna bilar och därmed avstå från några gällande leasingavtal. Utreds möjligheten att elbil skaffas. Budget 2017 40 000 Ekonomiplan 2018 40 000 Ekonomiplan 2019 40 000 Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Analys: Paketbilar köptes under verksamhetsåret. Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -40 000-40 000-40 000-39 736,38-263,62-39 736,38 Inkomster 0 0,00 0,00 Nettoutgift -40 000 0,00-40 000 0-40 000-39 736,38-263,62-39 736,38 KOMMUNENS DELUTFALL Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -6 680 500 0-6 680 500-6 751 922,07 71 422,07-6 751 922,07 Inkomster 160 000 0 160 000 631 955,63-471 955,63 631 955,63 Nettoutgift -6 520 500 0-6 520 500-6 119 966,44-400 533,56-6 119 966,44 KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -480 000-480 000-40 686,27-439 313,73-40 686,27 Inkomster 0 0,00 0,00 Nettoutgift -480 000 0-480 000-40 686,27-439 313,73-40 686,27 KIMITOÖNS KOMMUN TOTALT Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -7 160 500 0-7 160 500-6 792 608,34-367 891,66-6 792 608,34 Inkomster 160 000 0 160 000 631 955,63-471 955,63 631 955,63 Nettoutgift -7 000 500 0-7 000 500-6 160 652,71-839 847,29-6 160 652,71 172
17.4 Finansieringsdelens utfall 2017 FINANSIERINGSDELENS UTFALL 2017 Budget- 2017 2017 Budget ändringar Ändrad bg Bokslut Avvikelse Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 1 274 907-160 000 1 114 907 5 239 085,71 4 124 178,71 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel -164 000-164 000-1 194 004,78-1 030 004,78 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -7 160 500-7 160 500-6 792 608,04 367 891,96 Finansieringsandelar för investeringar 115 000 115 000 261 212,31 146 212,31 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiv 209 000 209 000 1 564 748,10 1 355 748,10 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -5 725 593-160 000-5 885 593-921 566,70 4 964 026,30 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen till affärsverket 0,00 Minskning av utlåningen till affärsverket 281 140 281 140 311 653,93 30 513,93 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån av kommunen 0,00 Ökning av långfristiga lån av övriga 7 500 000 7 500 000 4 000 000,00-3 500 000,00 Minskning av långfristiga lån av kommunen -281 140-281 140-311 653,93-30 513,93 Minskning av långfristiga lån av övriga -2 376 400-2 376 400-2 181 440,08 194 959,92 Förändring av kortfristiga lån 1 141 000,00 1 141 000,00 Förändringar i eget kapital Övrig inverkan på likviditeten 427 655,70 427 655,70 Finansieringens kassaflöde 5 123 600 0 5 123 600 3 387 215,62-1 736 384,38 Förändring av likvida medel -601 993-160 000-761 993 2 465 648,92 3 227 641,92 173
17.5 Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt Utan affärsverk ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER BINDNING Ursprunglig budget 2017 Ändringar i budgeten Budget efter ändringar Utfall Avvikelse Ursprunglig budget 2017 Ändringar i budgeten Budget efter ändringar Utfall Avvikelse DRIFTSEKONOMIDEL Förvaltningsavdelningen N 2 044 661 2 044 661 2 005 579-39 082 467 000 467 000 1 012 382 545 382 Varav försäljningsvinster B 0 582 800 582 800 Utvecklingsavdelningen N 940 659 940 659 975 636 34 977 43 800 43 800 93 967 50 167 Bildningsavdelningen N 14 069 271 14 069 271 14 314 078 244 807 769 417 769 417 988 448 219 031 Omsorgsavdelningen N 30 267 190 160 000 30 427 190 29 868 341-558 849 3 289 730 3 289 730 3 775 016 485 286 Avd. för miljö och teknik N 8 775 895 8 775 895 7 401 194-1 374 701 8 079 680 8 079 680 7 710 171-369 509 Varav försäljningsvinster B 164 000 164 000 611 205 447 205 Varav försäljningsförluster B 0 RESULTATRÄKNINGSDEL Skatteinkomster B 21 807 000 21 807 000 23 381 570 1 574 570 Statsandelar B 22 295 576 22 295 576 22 148 442-147 134 Ränteinkomster B 6 000 6 000 187-5 813 Övriga finansiella inkomste B 16 000 16 000 25 528 9 528 Ränteutgifter B 221 000 221 000 143 732-77 268 Övriga finansiella utgifter B 11 000 11 000 6 280-4 720 INVESTERINGSDEL Förvaltningsavdelningen B 112 500 112 500 38 522-73 978 257 200 257 200 Utvecklingsavdelningen B 55 000 55 000 10 195-44 805 Bildningsavdelningen B 165 000 165 000 267 665 102 665 89 142 89 142 Omsorgsavdelningen B 433 000 433 000 71 554-361 447 Avdelningen för miljö och tek B 5 915 000 0 5 915 000 6 363 987 448 987 160 000 0 160 000 285 614 125 614 Varav MoT förvaltning B 15 000 15 000 5 071-9 929 45 000 45 000 113 543 68 543 Varav fastigheter B 4 800 000 4 800 000 5 502 813 702 813 115 000 115 000 150 000 35 000 Varav samhällsteknik B 1 100 000 1 100 000 856 103-243 897 0 22 070 22 070 FINANSIERINGSDEL Förändringar i utlåningen Ökning i utlåningen till affärsverket 0 0 Minskning av utlåningen till affärsverket 281 140 281 140 311 654 30 514 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån av kommunen 0 0 0 Ökning av långfristiga lån av övriga 6 800 000 6 800 000 3 000 000-3 800 000 Förändring av kortfristiga lån 0 2 000 000 2 000 000 Minskning av långfristiga lån av kommunen 0 0 Minskning av långfristiga lån av övrig 1 604 000 1 604 000 1 451 978-152 022 Inverkan på likviditeten 0 0 0 0 305 069 305 069 TOTALT 64 614 176 160 000 64 774 176 62 918 739-1 855 437 64 015 343 0 64 179 343 65 384 389 1 369 046 N = bindande nettoanslag / nettoinkomst B = bindande bruttoanslag / bruttoinkomst 174
18 BOKSLUTSKALKYLER RESULTATRÄKNING Verksamhetsintäkter 1.1-31.12.2017 1.1-31.12.2016 Försäljningsintäkter 3 262 280,15 3 264 126,51 Avgiftsintäkter 2 748 747,88 2 855 218,45 Understöd och bidrag 574 171,79 881 082,78 Övriga verksamhetsintäkter 1 920 434,54 1 091 879,38 Verksamhetsintäkter 8 505 634,36 8 092 307,12 Tillverkning för eget bruk 5 352,64 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -18 599 407,68-18 515 851,32 Lönebikostnader Pensionskostnader -4 368 845,09-4 525 354,28 Övriga lönebikostnader -683 275,00-1 081 962,72 Lönebikostnader -5 052 120,09-5 607 317,00 Personalkostnader -23 651 527,77-24 123 168,32 Köp av tjänster -19 345 272,27-18 957 219,10 Material, förnödenheter och varor -3 462 473,28-3 484 485,71 Understöd -1 584 269,33-1 999 337,99 Övriga verksamhetskostnader -613 013,53-697 601,94 Verksamhetskostnader -48 656 556,18-49 261 813,06 Verksamhetsbidrag -40 145 569,18-41 169 505,94 Skatteinkomster 23 381 570,41 22 398 404,45 Statsandelar 22 148 442,00 23 042 392,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 186,60 9 979,43 Övriga finansiella intäkter 31 919,05 24 019,78 Räntekostnader -195 428,84-218 708,37 Övriga finansiella kostnader -6 352,93-12 206,23 Finansiella intäkter och kostnader -169 676,12-196 915,39 Årsbidrag 5 214 767,11 4 074 375,12 Avskrivningar och nedskrivnignar Avskrivningar enligt plan -3 479 226,25-3 357 648,89 Nedskrivningar -221 629,91 Avskrivningar och nedskrivningar -3 479 226,25-3 579 278,80 Räkenskapsperiodens resultat 1 735 540,86 495 096,32 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens 157 235,59 164 015,14 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 1 892 776,45 659 111,46 175
FINANSIERINGSANALYS 2017 2016 Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag 5 214 767,11 4 074 375,12 Korrektivposter till internt tillförda medel -1 194 004,78-246 393,32 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -6 768 289,44-4 239 283,31 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 261 212,31 46 330,02 Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva 1 564 748,10 341 456,52 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -921 566,70-23 514,97 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 4 000 000,00 Minskning av långfristiga lån -2 181 440,08-2 341 605,50 Förändring i kortfristiga lån 1 141 000,00 859 000,00 Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital 29 510,13 8 841,12 Förändring i omsättningstillgångar -8 754,91 861,87 Förändring i fordringar 11 680,43-205 387,81 Förändring i räntefria skulder 395 220,05-993 920,23 Finansieringens kassaflöde 3 387 215,62-2 672 210,55 Förändring i likvida medel 2 465 648,92-2 695 725,52 Förändring i likvida medel Likvida medel 31.12 5 767 713,48 3 302 064,56 Likvida medel 1.1 3 302 064,56 5 997 790,08 2 465 648,92-2 695 725,52 176
BALANSRÄKNING AKTIVA 2017 2016 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 60 352,09 100 897,55 Övriga utgifter med lång verkningstid 122 852,10 131 707,14 Immateriella tillgångar 183 204,19 232 604,69 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 5 320 929,06 5 282 307,30 Byggnader 29 987 178,78 26 793 704,37 Fasta konstruktioner och anläggningar 17 315 055,82 17 590 625,22 Maskiner och inventarier 911 379,97 1 028 556,35 Övriga materiella tillgångar 11 773,15 11 773,15 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 573 454,09 700 578,31 Materiella tillgångar 54 119 770,87 51 407 544,70 Placeringar Aktier och andelar 7 680 880,97 7 686 599,08 Övriga lånefordringar 891,40 891,40 Övriga fordringar 26 777,00 26 777,00 Placeringar 7 708 549,37 7 714 267,48 BESTÅENDE AKTIVA 62 011 524,43 59 354 416,87 FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag 0,00 0,00 Donationsfondernas medel 172 708,05 175 064,86 Övriga förvaltade medel 500 000,00 500 000,00 FÖRVALTADE MEDEL 672 708,05 675 064,86 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 54 294,69 45 539,78 Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 317 427,96 1 416 201,09 Övriga fordringar 488 729,16 460 585,07 Resultatregleringar, fordringar 654 790,29 595 841,68 Kortfristiga fordringar 2 460 947,41 2 472 627,84 Fordringar 2 460 947,41 2 472 627,84 Kassa och bank 5 767 713,48 3 302 064,56 RÖRLIGA AKTIVA 8 282 955,58 5 820 232,18 AKTIVA SAMMANLAGT 70 967 188,06 65 849 713,91 177
PASSIVA 2017 2016 EGET KAPITAL Grundkapital 19 408 230,24 19 408 230,24 Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder 15 444 073,02 14 784 961,56 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 1 892 776,45 659 111,46 EGET KAPITAL 36 745 079,71 34 852 303,26 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver 2 222 698,88 2 379 934,47 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 2 222 698,88 2 379 934,47 FÖRVALTAT KAPITAL Statliga uppdrag 62 598,84 41 416,87 Donationsfondernas kapital 172 708,05 175 064,86 Övrigt förvaltat kapital 540 621,02 532 292,86 FÖRVALTAT KAPITAL 775 927,91 748 774,59 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 19 100 433,91 16 955 193,99 Lån från offentliga samfund 899 959,96 1 241 051,96 Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder 1 360 459,51 1 446 666,41 Långfristigt 21 360 853,38 19 642 912,36 Kortfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 3 854 760,08 2 626 076,08 Lån från offentliga samfund 341 092,00 414 364,00 Erhållna förskott 96 234,34 95 181,59 Leverantörsskulder 2 170 281,32 1 612 332,39 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder 853 352,29 969 115,34 Resultatregleringar, skulder 2 546 908,15 2 508 719,83 Kortfristigt 9 862 628,18 8 225 789,23 FRÄMMANDE KAPITAL 31 223 481,56 27 868 701,59 PASSIVA SAMMANLAGT 70 967 188,06 65 849 713,91 178
KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL 2017 2016 1 000 1 000 Verksamhetsintäkter 28 373 27 501 Verksamhetskostnader -66 346-66 357 Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 4 1 Verksamhetsbidrag -37 969-38 855 Skatteinkomster 23 382 22 398 Statsandelar 22 148 23 042 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter -2-5 Övriga finansiella intäkter 134 141 Räntekostnader -470-476 Övriga finansiella kostnader -94-100 Årsbidrag 7 128 6 145 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -5 104-5 232 Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar -2-1 Extraordinära Räkenskapsperiodens resultat 2 023 912 Bokslutsdispositioner Latenta skatter -37 11 Minoritetsandelar -15-10 Inkomstskatter -62-65 Räkenskapsperiodens överskott (underskott 1 908 849 Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 42,77 41,44 Årsbidrag / Avskrivningar, % 139,66 117,45 Årsbidrag, euro / Invånare 1 037,86 894,73 Invånarantal 6 795 6 868 179
KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL 2017 2016 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 7128 6 145 Extraordinära poster -62-65 Korrektivposter till intern tillförda medel -1116-279 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -7858-4 764 Finansieringsandelar för investeringar 285 54 Försäljningsinkomster av tillgångar 1641 bland bestående aktiva 353 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 17 1 445 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 4 691 82 Minskning av långfristiga lån -3 583-3 685 Förändring av kortfristiga lån 1 102 896 Förändringar i eget kapital -13 10 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat ka 26 6 Förändring av omsättningstillgångar -22-31 Förändring av fordringar -354-360 Förändring av räntefria skulder 701-859 Finansieringens kassaflöde 2 548-3 942 Förändring av likvida medel 2 566-2 497 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 7 557 4 963 Likvida medel 1.1 4 989 7 473 Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 151,34 130,47 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 63,89 73,20 Låneskötselbidrag 1,64 1,36 Likviditet, kassadagar 39 24 180
KONCERNBALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA 2017 2016 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 74 108 Övriga utgifter med lång verkningstid 197 219 Förskottsbetalningar 8 8 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 6 032 6 115 Byggnader 48 324 46 077 Fasta konstruktioner och anordningar 17 349 17 617 Maskiner och inventarier 2 489 2 675 Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar 21 22 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 1 057 940 Placeringar Andelar i intressesamfund 329 334 Aktier och andelar 216 217 Övriga lånefordringar 1 1 Övriga fordringar 54 54 Övriga aktier och andelar 1 148 1 026 Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga Övriga fordringar Hos övriga FÖRVALTADE MEDEL 829 802 Omsättningstillgångar 262 240 Fordringar Långfristiga fordringar 315 Kortfristiga fordringar 4 201 4 090 Finansiella värdepapper 34 26 Kassa och bank 7 523 4 963 AKTIVA SAMMANLAGT 90 463 85 531 181
PASSIVA 2017 2016 1 000 1 000 EGET KAPITAL Grundkapital 19 408 19 408 Uppskrivningsfond 23 23 Byggnadsfond Övriga fonder 1 270 1 269 Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper. 18 219 17 515 Räkenskapsperiodens över-/underskott 1 913 849 MINORITETSANDEL 976 987 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER * Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR 654 552 FÖRVALTAT KAPITAL 941 888 FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital 30 840 29 609 Långfristigt räntefritt främmande kapital 1 273 1 382 Kortfristigt räntebärande främmande kapital 5 468 4 357 Kortfristigt räntefritt främmande kapital 9 479 8 691 PASSIVA SAMMANLAGT 90 463 85 531 Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 45 46 Relativ skuldsättningsgrad, % 63 60 Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 20 132 18 364 Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 /inv 2,96 2,67 Koncernens lån, /inv 5 343 4 946 Koncernens lånestock 31.12, 1 000 36 308 33 966 Invånarantal 6 795 6 868 * Enligt anvisningar från Bokföringsnämndens kommunsektion presenteras dottersamfundens frivilliga poster bland överskottsposterna. 182
19 NOTER TILL BOKSLUTET 19.1 Noter angående upprättandet av bokslutet Vid upprättandet av bokslutet för år 2017 har samma värderingsprinciper och värderingsmetoder samt periodiseringsprinciper och periodiseringsmetoder använts som tidigare år. Periodiseringsprinciper Intäkter och utgifter har tagits upp i resultaträkningen på prestationsbasis. Avvikande från redovisning på prestationsbasis har skatteintäkter bokförts enligt redovisningstidpunkten på räkenskapsperioden i fråga. Värdering av bestående aktiva Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av fullmäktige godkända avskrivningsplanen. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken grunderna för avskrivningar enligt plan. Mindre anskaffningar under 10 000 euro (adb-utrustning och program 5 000 euro) har bokförts som årskostnad. Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningspriset. Omsättningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-principen. Fordringar har upptagits till nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Skulderna har upptagits till nominellt värde. Hantering av derivatavtal Derivatinstrumenten innehåller ränteswapavtal. Alla ränteswapavtal har ingåtts i säkringssyfte. Kommunen har med ränteswapavtal bundit den rörliga räntan för långfristiga lån till en fast ränta. Kassaflöden som orsakas av räntederivat har under räkenskapsperioden bokförts bland räntekostnader. Avtalen har ingåtts före kommunsammanslagningen och några av dem gäller fram till år 2018 medan ett avtal gäller ända fram till år 2021. 19.2 Noter angående sättet att framställa kommunens bokslut Vid upprättandet av bokslutet för år 2017 har samma sätt att ställa upp resultaträkningen och balansräkningen använts som tidigare år. 183
19.3 Noter till resultaträkningen Kommunens intäkter av verksamheten 2017 2016 Förvaltningsavdelningen 657 264,69 348 317,05 Utvecklingsavdelningen 93 546,84 112 340,16 Bildningsavdelningen 984 412,22 1 041 596,34 Omsorgsavdelningen 3 713 384,56 3 741 164,23 Miljö och teknik 3 057 026,05 2 848 889,34 Kommunens verksamhetsintäkter totalt 8 505 634,36 8 092 307,12 Specifikation av skatteinkomster 2017 2016 Kommunens inkomstskatt 19 154 193 18 509 339 Andel av samfundsskatteintäkter 1 006 489 735 167 Fastighetsskatt 3 220 889 3 153 898 Övriga skatteinkomster Skatteinkomster totalt 23 381 570 22 398 404 Specifikation av statsandelar 2017 2016 Statsandel för kommunal basservice 22 725 271 23 736 060 Därav: Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster 5 066 208 4 867 033 Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet -588 570-693 668 Kompensering av systemändringen för den förberedande utbildningen för invandrare 11 740 Höjning av statsandelen enligt prövning Statsandelar totalt 22 148 441 23 042 392 Specifikation av köpta tjänster 2017 2016 Köp av kundtjänster 12 302 878 12 289 162 Köp av övriga tjänster 7 042 395 6 668 057 Kommunens köp av tjänster totalt 19 345 272 18 957 219 184
Redogörelse för grunderna för avskrivning enligt plan och ändringarna i dem Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. De anläggningstillgångar som i samband med kommunsammanslagningen överförts från Dragsfjärds, Kimitos och Västanfjärds kommuner samt Kimitoöns hälsocentral avskrivs i enlighet med de tidigare kommunernas avskrivningsplaner. Anläggningstillgångar som tagits i bruk efter 1.1.2009 avskrivs enligt Kimitoöns kommuns avskrivningsplan. En ändring av avskrivningsplanen där avskrivningstiderna har förkortats trädde i kraft 1.1.2013. Anläggningstillgångar som tas i bruk 1.1.2013 eller senare avskrivs enligt den ändrade avskrivningsplanen. Avskrivningar enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften med beaktande av den uppskattade ekonomiska brukstiden. De uppskattade avskrivningstiderna samt avskrivningsmetoder framgår ur tabellen på följande sida. 185
AVSKRIVNINGSPLAN FÖR KIMITOÖNS KOMMUN 1.1.2013 Bestående aktiva avskrivs enligt följande avskrivningsplan. Anskaffningar under 10 000 euro bokförs som årskostnad (adb-utrustning och program 5 000 euro) Avskrivningsmetoden är lineär. Immateriella tillgångar Utvecklingsutgifter 2 år Immateriella rättigheter 5 år Goodwill 2 år Övriga utgifter med lång verkningstid Adb-program 2 år Övriga 2 år Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivningstid Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggnader 20 år Fabriks- och produktionsbyggnader 20 år Ekonomibyggnader 10 år Fritidsbyggnader 20 år Bostadsbyggnader 30 år Fasta konstruktioner och anordningar Gator, vägar, torg och parker 15 år Broar 20 år Kajer 10 år Småbåtsbryggor 10 år Badinrättningar 10 år Övriga jord- och vattenkonstruktioner 15 år Vattendistributionsnät 30 år Avloppsnät 30 år Transportavlopp och vattenförsörjningslinjer 40 år Fjärrvärmenät 20 år Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 15 år Telefonnät, central och abonnentcentraler 10 år Naturgasnät 20 år Övriga rör- och kabelnät 15 år Maskinerier och anordningar vid el-, vatten och dylika verk10 år Fasta lyft- och flyttanordningar 15 år Trafikregleringsanordningar 10 år Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner 10 år Maskiner och inventarier Fartyg av järn 15 år Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 8 år Övriga transportmedel 4 år Övriga rörliga arbetsmaskiner 5 år Övriga tunga maskiner 10 år Övriga lätta maskiner 5 år Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl. anordningar 5 år Adb-utrustning 3 år Övriga anordningar och inventarier 3 år Övriga materiella tillgångar Naturresurser avskrivning enligt användning Konst- och värdeföremål ingen avskrivningstid Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar ingen avskrivningstid Placeringar bland bestående aktiva Aktier och andelar ingen avskrivningstid 186
Vinster och förluster vid försäljning av tillgångar bland bestående aktiva 2017 2016 Övriga verksamhetsintäkter Vinster från försäljning av mark - och vattenområden 683 872,66 235 707,79 Vinster från försäljning av byggnader 463 850,23 Övriga försäljningsvinster 46 281,89 10 685,53 Försäljningsvinster totalt 1 194 004,78 246 393,32 19.4 Noter till balansräkningen 19.4.1 Noter till balansräkningens aktiva Placeringar bland bestående aktiva Aktier intresse- och Aktier och andelar Aktier dottersamfund Samkommunandelar övriga ägarintressesamfund Övriga aktier och andelar Sammanlagt Anskaffningsutgift 1.1.2017 2 633 175,93 3 805 107,00 306 189,27 942 126,88 7 686 599,08 Ökning under räkenskapsperioden Minskning under räkenskapsperioden -5 718,11-5 718,11 Anskaffningsutgift 31.12.2017 2 633 175,93 3 805 107,00 306 189,27 936 408,77 7 680 880,97 Nedskrivningar och deras återföringar Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12.2017 2 633 175,93 3 805 107,00 306 189,27 936 408,77 7 680 880,97 187
Materiella och immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid Totalt Materiella tillgångar Mark-och vattenomr. Byggnader Fasta Immateriella tillgångar Immateriella Datorprogram rättigheter konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Pågående anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift 1.1.2017 0,00 1 287 284,73 354 283,01 1 641 567,74 5 282 307,30 51 850 081,69 38 760 559,01 5 713 605,39 11 773,15 728 061,54 102 346 388,08 Ökning under räkenskapsperioden 0,00 38 159,73 0,00 38 159,73 323 397,20 4 430 284,07 1 140 528,82 340 867,62 495 052,00 6 730 129,71 Minskning under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00-284 775,44-79 159,18 0,00-1 090,59 0,00-365 025,21 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 11 205,00 0,00 11 205,00 0,00 473 940,11 40 818,80 0,00-525 963,91 0,00 Anskaffningsutgift 31.12.2017 0,00 1 336 649,46 354 283,01 1 690 932,47 5 320 929,06 56 675 146,69 39 941 906,63 6 053 382,42 11 773,15 697 149,63 108 700 287,58 Planenliga avskrivningar 1.1.2017 0,00 1 146 636,52 222 575,87 1 369 212,39 20 516 989,18 16 802 941,76 4 394 611,32 41 714 542,26 Planenliga avskrivningar under räkenskapsper. 0,00 89 910,19 8 855,04 98 765,23 1 616 590,59 1 306 917,02 456 953,41 0,00 3 380 461,02 Anskaffningsutgiftsrest 31.12.2017 0,00 1 236 546,71 231 430,91 1 467 977,62 22 133 579,77 18 109 858,78 4 851 564,73 0,00 0,00 45 095 003,28 Nedskrivningar 1.1.2017 98 895,24 122 734,67 221 629,91 Influtna finansieringsandelar 1.1.2017 0,00 39 750,67 39 750,67 4 440 492,90 4 244 257,37 290 437,72 27 483,23 9 002 671,22 Finansieringsandelar under räkenskapsper. 0,00 0,00 0,00 150 000,00 0,00 111 212,31 261 212,31 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 0,00 15 000,00 0,00-15 000,00 0,00 Influtna finansieringsandelar 31.12.2017 0,00 39 750,67 0,00 39 750,67 4 455 492,90 4 394 257,37 290 437,72 0,00 123 695,54 9 263 883,53 Småanskaffningar som under räkenskapsper. 189 140,06 upptagits som kostnader Bokföringsvärde 31.12. 0,00 60 352,09 122 852,10 183 204,19 5 320 929,06 29 987 178,62 17 315 055,82 911 379,97 11 773,15 573 454,09 54 119 770,71 188
Samfund Hemort Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel av främmande kapital av räkensk. vinst/förlust ägarandel % 31.12 ägarandel av eget kapital Dottersamfund Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy Kimitoön 100,00 85 547,65 100,00 % 977 669,04 4 024 983,83 195 564,98 Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kimitoön 81,80 122 497,48 81,80 % 103 446,33 1 694 644,42 0,00 Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy 75,00 75,00 % 36 779,53 775 202,42 982,63 Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Kimitoön 75,32 1 917 929,95 75,32 % 2 668 895,86 422 142,80 17 526,68 Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Kimitoön 100,00 218 644,31 100,00 % 274 401,38 520 899,60 2 565,31 Dalmed Oy Ab Kimitoön 75,00 6 000,00 75,00 % 40 529,60 39 871,42 31 900,99 Oy Dalsbostäder Ab Kimitoön 100,00 84 093,96 100,00 % 572 995,71 409 078,26 0,12 SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder 198 462,58 100,00 % 2 633 175,93 4 674 717,45 7 886 822,75 248 540,70 Samkommuner Egentliga Finlands förbund Åbo 1,52 5 264,44 1,52 % 16 507,66 21 505,67-369,85 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Åbo 2,00 3 315 162,97 1,99 % 3 645 948,45 6 674 081,39 27 920,60 Kårkulla samkommun Pargas 2,94 258 878,78 2,94 % 379 406,81 678 501,83 24 088,05 Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Pemar 0,23 7 132,68 0,23 % 7 883,33 54 364,50 4 610,99 Salon seudun koulutuskuntayhtymä Salo 2,30 218 668,12 2,30 % 463 909,15 270 159,42 9 788,00 3 805 106,99 4 513 655,40 7 698 612,80 66 037,78 Ägarintresse- och intressesamfund Fastighets Ab Kimito Arkadia Kimitoön 9,90 84 934,90 9,90 % Bostads Ab Furubacken Kimitoön 43,60 181 254,37 43,60 % 168 354,04 843,57-655,40 Faxell 2.0 Kimitoön 41,20 40 000,00 41,24 % 38 438,45 0,00-581,92 306 189,27 206 792,49 843,57-1 237,33 Övriga aktier och andelar Bostads Ab Kimito Centrum Asunto Oy 1850 50 489,64 Bostads Ab Sparbacka 18 63 484,04 Medbit Oy 2 000,00 Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus I 15 565,12 Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus II 1 443,05 Bostads Ab Dalhöjden Asunto Oy 5 523,81 Bostads Ab Dalsbrukslinjen Asunto Oy 21 846,94 Kimito Telefonaktiebolag Ab 19 884,96 Björkboda vattenandelslag 929,24 Bostads Ab Furumo Asunto Oy 9,4 Kuntien Asuntoluotto Ab 3 363,76 Metsäliitto Osuuskunta 10 122,56 Ab Det Finlandssvenska kompetenscentret inom sociala området 800,00 Vikändans Båt Ab 6,2 4 204,70 Kommunfinans Abp 5 045,64 Sydvästra Finlands Andelsslakteri 1 177,31 Kimito Andelsmejeri Oy Vasso Ab 500,00 Rouskis Oy 9,77 162 500,00 Fastighets Ab Kustregionens utbildningsfastigheter 567 528,00 936 408,77 I koncernbokslutet har medtagits alla samkommuner och dotterbolag, i vilka kommunen har beslutanderätt. Intressesamfunden (över 20 %) har utelämnats från koncernbokslutet eftersom deras andel av koncernens totala resultat inte anses vara väsentlig. 189
Fordringar hos dotterbolag, intressebolag och samkommuner Kortfristiga fordringar 2017 2016 Dotterbolag Kundfordringar 33 098,04 37 736,66 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 33 098,04 37 736,66 Samkommuner Kundfordringar 7 361,22 7 269,86 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar 26 779,97 296 394,73 Sammanlagt 34 141,19 303 664,59 Intressebolag Kundfordringar 15 937,29 4 861,67 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 15 937,29 4 861,67 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringar, fordringar 2017 2016 Kortfristiga resultatregleringar Icke erhållna inkomster FPA:s ersättning för företagshälsovård 235 380,00 115 380,00 EU-understöd och bidrag 347 817,32 128 141,23 Övriga inkomster som inte erhållits 71 592,97 352 320,45 Kortfristiga resultatregleringar totalt 654 790,29 595 841,68 190
19.4.2 Noter till balansräkningens passiva Specifikation av det egna kapitalet 2017 2016 Grundkapital 1.1. 19 408 230,24 19 408 230,24 Ändringar under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12. 19 408 230,24 19 408 230,24 Överskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1. 15 444 073,02 14 784 961,56 Ändringar under räkenskapsperioden Överskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12. 15 444 073,02 14 784 961,56 Räkenskapsperiodens överskott / underskott 1 892 776,45 659 111,46 Eget kapital totalt 36 745 079,71 34 852 303,26 Till långfristigt främmande kapital hörande skulder som förfaller senare än om fem år 2017 2016 Saldo Saldo 31.12.2022 31.12.2021 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 12 670 230,00 14 151 112,00 Lån från offentliga samfund 113 324,00 226 658,00 Övriga skulder 1 015 633,91 1 101 840,81 Långfristiga skulder totalt 13 799 187,91 15 479 610,81 191
Skulder hos dotterbolag, intressebolag och samkommuner Långfristiga skulder 2017 2016 Dotterbolag Lånefordringar 444 101,51 530 308,41 Sammanlagt 444 101,51 530 308,41 Kortfristiga skulder Dotterbolag Erhållna förskott Skulder till leverantörer 87 787,54 73 079,06 Övriga skulder 86 206,90 86 206,90 Resultatregleringar Sammanlagt 173 994,44 159 285,96 Samkommuner Erhållna förskott Skulder till leverantörer 46 314,65 53 615,28 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt 46 314,65 53 615,28 Intressesamfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer 59,52 Övriga skulder Resultatregleringar 14 505,44 Sammanlagt 14 505,44 59,52 192
Specifikation av övriga skulder 2017 2016 Långfristiga övriga skulder Anslutningsavgifter 916 358,00 916 358,00 Övriga 444 101,51 530 308,41 Kortfristiga övriga skulder Anslutningsavgifter Övriga 853 352,29 969 115,34 Övriga skulder totalt 2 213 811,80 2 415 781,75 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna, skulder 2017 2016 Kortfristiga resultatregleringar Obetalda utgifter Ränteperiodiseringar 59 922,40 60 366,01 Semesterlöneperiodisering 2 468 796,31 2 416 820,09 Övriga obetalda utgifter 18 189,44 31 533,73 Kortfristiga resultatregleringar totalt 2 546 908,15 2 508 719,83 19.5 Noter angående säkerheter, ansvarsförbindelser och arrangemang som inte har tagits med i balansräkningen Leasingansvar 2017 2016 Förfaller under följande räkenskapsperiod 77 029 39 556 Förfaller senare 262 391 26 090 Leasingansvar totalt 339 420 65 646 Garantiansvar i kommunernas garanticentral 2017 2016 Kommunens andel av garanticentralens borgensansvar 31.12 38 470 555,00 33 315 043,00 Kommuenens andel av garanticentralens borgensansvar utan täckning 31.12 Kommunernas eventuella ansvar för garanticentralens fond 31.12 25 425,75 24 867,47 193
Borgensförbindelser per 31.12.2017 Ursprungligt Kapital 2017 Kapital 2016 kapital Kimitoöns Värme Ab (beviljad 2003, 2.500.000 ) 2 500 000 704 200,00 829 200,00 (beviljad 2011, 4.300.000 ) 2 800 000 1 890 000,00 2 100 000,00 1 300 000 1 137 500,00 1 202 500,00 Fab Kimitobacken (beviljad 2004, 1.800.000 ) 1 800 000 1 072 759,44 1 134 851,11 (beviljad 2006, 900.000 ) 900 000 654 275,55 683 872,89 (Malminselkä, beviljad 2014) 900 000 766 350,00 819 810,00 (beviljad 2015, 280.000 ) 280 000 235 137,87 253 701,51 Fab Kimito Landsbygdsrådet (beviljad 2004, 3.000.000 ) 3 000 000 530 308,41 616 515,31 Solkullastiftelsen rf 1 111 400 903 188,23 935 812,09 (beviljad 2008, 1.120.000 ) Dragsfjärds Industri Ab 484 997 324 965,00 344 969,00 (beviljad 2017, 160.000 ) 160 000 160 000,00 Dalsbostäder Oy Ab 1 940 510 327 615,74 363 355,70 Bab Dragsfjärds Solberga 597 000 141 972,89 152 267,20 298 500 59 398,87 66 942,24 Rouskis Oy (beviljad 2005, 366.349 ) 366 349 9 631,60 28 894,75 (beviljad 2014, 9,77 % av 1.300.000 ) 127 010 127 010,00 127 010,00 Södersundvik vatten- och avloppsandelslag 500 000 120 000,00 140 000,00 (beviljad 2010, 500 000 ) Hitis kyrkoby frivilliga brandkår 350 000 350 000,00 350 000,00 (beviljad 2015, 350.000 ) Sammanlagt 9 514 313,60 10 149 701,80 194
Övriga arrangemang utanför balansräkningen Besvär i Åbo förvaltningsdomstol över tekniska nämndens beslut 21.11.2017 117, beviljande av undantag åt Rosala Bagare Ab. Besvär i Åbo förvaltningsdomstol över fullmäktiges beslut 20.6.2014 28, godkännande av bokslut och beviljande av ansvarsfrihet samt personalrapport 2015. Dispyten gällande Tyskaholmens avloppsreningsverks utsläppsplats Kimitoöns Vatten har klagat till Högsta förvaltningsdomstolen om Vasa förvaltningsdomstols beslut (5.10.2016) 16/0497/3 angående Tyskaholmens avloppsreningsverks utsläppsplats. Högsta förvaltnings-domstolens beslut kom 11.10.2017. I beslutet konstateras bl.a. 19. Verksamhetsidkaren bör senast 31.12.2019 lämna in en ansökan till Södra Finlands regionförvaltning om förflyttning av utsläppsplatsen till en mindre skadlig plats och bifoga i ansökan en utredning för möjliga alternativ av utsläppsplatser. Ifall utsläppsplatsen måste flyttas, kan kostnaderna för flytten stiga till väldigt höga. Ränteswapavtal 2017 2016 Ränteswapavtal 649174/1092888 Ränteswapavtalet har ingåtts för att säkra ränterisken med ett enskilt lån. Med ränteswapavtalet har rörliga räntor ändrats till fasta. Avtalet förfaller 9.7.2018 Nominellt värde 25 000 50 000 Gängse värde -1 089-3 186 Ränteswapavtal 649176/1092892 Ränteswapavtalet har ingåtts för att säkra ränterisken med ett enskilt lån. Med ränteswapavtalet har rörliga räntor ändrats till fasta. Avtalet förfaller 12.1.2021 Nominellt värde 111 034 142 759 Gängse värde -9 799-15 649 Totalt marknadsvärde för derivatprodukter -10 888-18 835 195
19.6 Noter angående personalen och revisors arvode Antalet anställda 31.12.2017 Verksamhetsenhet Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt 2017 Totalt 2016 Förvaltning 14 1 15 18 Utveckling 7 2 9 9 Bildning 161 40 201 202 Omsorg 191 81 272 273 Miljö och teknik 66 14 80 82 Totalt 439 138 577 584 Kommunens personalkostnader 2017 2016 Betalda löner och arvoden 18 832 125,58 19 188 436,46 Periodiserade löner 59 263,13-366 432,38 Personalersättningar -291 981,03-306 152,76 Löner och arvoden 18 599 407,68 18 515 851,32 Lagbestämda personalbikostnader 5 059 407,00 5 729 932,30 Periodiserade personalbikostnader -7 286,91-122 615,30 Personalbikostnader 5 052 120,09 5 607 317,00 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen 23 651 527,77 24 123 168,32 Personalkostnader som aktiverats bland materiella tillgångar Naturaförmåner 130 447,24 130 312,62 Personalutbildning 152 457,40 132 844,18 Specificerade uppgifter angående personalen finns i personalrapporten. 196
Uttagna och redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda 2017 2016 Centern i Finland r.p. 700 376 Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. 508 471 Fri Samverkan 1 237 1 088 Gröna förbundet r.p 550 453 Svenska folkpartiet i Finland r.p. 4 295 3 478 Vänsterförbundet r.p. 602 262 Redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda totalt 7 891 6 129 Arvoden till revisor Revisionssammanslutning BDO Audiator Oy 2017 2016 Revisionsarvoden 12 379 15 808 Revisorsutlåtanden 555 1 118 Uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden 2 220 5 218 Övriga arvoden Arvoden totalt 15 154 22 144 197
19.7 Noter till koncernbokslutet KONCERNSCHEMA KIMITOÖNS KOMMUN (Kommun + vatten) DOTTERBOLAG SAMKOMMUNER INTRESSE- OCH ÄGARINTRESSEBOLAG Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy 100 % Egentliga Finlands förbund Fastighets Ab Kimito Arkadia 1,52 % 9,9 % Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy 33,3 % rösträtt i styrelsen inkl Berglund Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt 81,80 % 2,00 % Bostads Ab Furubacken Vfjärd 43,60 % Kiinteistö Oy Malminselkä Kårkulla 75 % 2,94 % Faxell 2.0 41,24 % Fab Kimito Landsbygdsrådet KiOy Salon seudun koulutuskuntayhtymä 75,32 % 2,30 % Dragsfjärds Industri Ab - Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Dragsfjärdin Teollisuus Oy 0,23 % 100 % Oy Dalsbostäder Ab 100 % Dalmed Oy 75 % Samfund Hemort Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel av främmande kapital av räkensk. vinst/förlust ägarandel % 31.12 ägarandel av eget kapital Dottersamfund Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy Kimitoön 100,00 85 547,65 100,00 % 977 669,04 4 024 983,83 195 564,98 Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kimitoön 81,80 122 497,48 81,80 % 103 446,33 1 694 644,42 0,00 Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy 75,00 75,00 % 36 779,53 775 202,42 982,63 Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Kimitoön 75,32 1 917 929,95 75,32 % 2 668 895,86 422 142,80 17 526,68 Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Kimitoön 100,00 218 644,31 100,00 % 274 401,38 520 899,60 2 565,31 Dalmed Oy Ab Kimitoön 75,00 6 000,00 75,00 % 40 529,60 39 871,42 31 900,99 Oy Dalsbostäder Ab Kimitoön 100,00 84 093,96 100,00 % 572 995,71 409 078,26 0,12 SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder 198 462,58 100,00 % 2 633 175,93 4 674 717,45 7 886 822,75 248 540,70 Samkommuner Egentliga Finlands förbund Åbo 1,52 5 264,44 1,52 % 16 507,66 21 505,67-369,85 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Åbo 2,00 3 315 162,97 1,99 % 3 645 948,45 6 674 081,39 27 920,60 Kårkulla samkommun Pargas 2,94 258 878,78 2,94 % 379 406,81 678 501,83 24 088,05 Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Pemar 0,23 7 132,68 0,23 % 7 883,33 54 364,50 4 610,99 Salon seudun koulutuskuntayhtymä Salo 2,30 218 668,12 2,30 % 463 909,15 270 159,42 9 788,00 3 805 106,99 4 513 655,40 7 698 612,80 66 037,78 Ägarintresse- och intressesamfund Fastighets Ab Kimito Arkadia Kimitoön 9,90 84 934,90 9,90 % Bostads Ab Furubacken Kimitoön 43,60 181 254,37 43,60 % 168 354,04 843,57-655,40 Faxell 2.0 Kimitoön 41,20 40 000,00 41,24 % 38 438,45 0,00-581,92 306 189,27 206 792,49 843,57-1 237,33 198
Not angående upprättandet av koncernbokslutet Koncernbokslutets omfattning I koncernbokslutet har samtliga dottersammanslutningar och samkommuner sammanställts. Intressesamfunden har utelämnasts eftersom deras andel av koncernens eget kapital är av ringa betydelse. Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundes interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsammanslutningar och de samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats med undantag för transaktioner av ringa betydelse. Väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats. Avskrivningsidfferens och reserver I koncernens balansräkning har frivilliga och skattebaserade reserver samt avskrivningsdifferensen fördelats på fritt eget kapital och latenst skatteskuld. Fördelningen har tagits i beaktande vid elimineringen av innehav, separeringen av minoritetsandelar samt sammanställningen av ägarintressesammanslutningar. Eliminering av internt innehav Kommunens och dess dottersammanslutningars samt samkommunernas interna innehav har eliminerats. Den differens som uppkommit vid elimineringen har i sin helhet bokförts på räkenskapsperioden för anskaffningen. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Korrigering av avskrivningar enligt plan Avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar i bostadsaktiebolag och andra ömsesidiga fastighetsdotterbolag har korrigerats enligt planen. Differensen i restvärdena har i koncernresultaträkningen redovisats som en korrigering av dottersammanslutningens avskrivningar och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. 199
FORDRINGAR HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER Koncernen Kortfristiga fordringar 2017 2016 Dotterbolag Kundfordringar 33 098,04 37 736,66 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 33 098,04 37 736,66 Samkommuner Kundfordringar 156,98 108,74 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar 595,89 5 918,54 Sammanlagt 752,87 6 027,28 Intressebolag Kundfordringar 6 610,35 4 861,67 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 6 610,35 4 861,67 200
EGNA KAPITALETS förändringar under räkenskapsperioden Koncernen 2017 2016 Grundkapital 1.1 19 408 230,24 19 408 230,24 Ändringar under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12 19 408 230,24 19 408 230,24 Uppskrivningsfond 31.12 23 137,49 23 137,49 Övriga egna fonder 1.1 1 268 561,26 1 264 154,70 Ändringar under räkenskapsperioden 1 546,39 4 406,56 Övriga egna fonder 31.12 1 270 107,65 1 268 561,26 Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1 17 515 040,81 16 417 695,08 Ändringar under räkenskapsperioden 703 628,15 1 097 345,73 Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12 18 218 668,96 17 515 040,81 Räkenskapsperioden över- / underskott 1 912 882,81 849 033,87 Eget kapital sammanlagt 40 833 027,15 39 064 003,67 201
SKULDER HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER Koncernen Långfristiga skulder 2017 2016 Dotterbolag Lånefordringar 444 101,51 530 308,41 Sammanlagt 444 101,51 530 308,41 Kortfristiga skulder Dotterbolag Erhållna förskott Skulder till leverantörer 87 787,54 73 079,06 Övriga skulder 86 206,90 86 206,90 Resultatregleringar Sammanlagt 173 994,44 159 285,96 Samkommuner Erhållna förskott Skulder till leverantörer 801,60 1 145,82 Övriga skulder Resultatregleringar 289,65 Sammanlagt 1 091,25 1 145,82 Intressesamfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer 59,52 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt 59,52 202
BORGENSFÖRBINDELSER TILL FÖRMÅN FÖR SAMFUND INOM SAMMA KONCERN Koncernen Ursprungligt Kapital 2017 Kapital 2016 kapital Kimito Värme Ab (beviljad 2003, 2.500.000 ) 2 500 000 704 200,00 829 200,00 (beviljad 2011, 4.300.000 ) 2 800 000 1 890 000,00 2 100 000,00 1 300 000 1 137 500,00 1 202 500,00 Fab Kimitobacken (beviljad 2004, 1.800.000 ) 1 800 000 1 072 759,44 1 134 851,11 (beviljad 2006, 900.000 ) 900 000 654 275,55 683 515,31 (Malminselkä, beviljad 2014) 900 000 766 350,00 819 810,00 (beviljad 2015, 280.000 ) 280 000 235 137,87 253 701,51 Fab Kimito Landsbygdsrådet (beviljad 2004, 3.000.000 ) 3 000 000 530 308,41 616 515,31 Dragsfjärds Industri Ab 484 997 324 965,00 344 969,00 (beviljad 2017, 160.000 ) 160 000,00 Dalsbostäder Oy Ab 1 940 510 327 615,74 363 355,70 Totalt borgensansvar per 31.12.2017 7 803 112,01 8 348 417,94 203
20 SÄRREDOVISADE BOKSLUT 20.1 Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden Budgetutfall Elimineringar Sammanlagt Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen Vattenaffärsverket Resultaträkningen i exkl. VA-verket kommunens bokslut (extern/intern) (extern/intern) Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster, externa 1 621 061,60 1 641 218,55 3 262 280,15 Försäljningsinkomster, interna 3 470 119,44 176 636,45-3 470 119,44 1) -176 636,45 1) 0,00 Avgiftsintäkter 2 748 747,88 2 748 747,88 Avgiftsintäkter, interna 2 105,50-2 105,50 0,00 Understöd och bidrag 574 171,79 574 171,79 Övriga verksamhetsintäkter 1 914 797,74 5 636,80 1 920 434,54 Övriga verksamhetsintäkter, interna 3 248 979,33 426 030,00-3 248 979,33 2) -426 030,00 2) 0,00 Verksamhetsinkomster 13 579 983,28 2 249 521,80-6 721 204,27-602 666,45 8 505 634,36 Tillverkning för eget bruk 5 352,64 5 352,64 Verksamhetskostnader Personalkostnader -23 338 393,14-313 134,63-23 651 527,77 Köp av tjänster, externa -19 122 439,62-222 832,65-19 345 272,27 Köp av tjänster, interna -3 565 701,64-429 210,00 3 565 701,64 1) 429 210,00 1) 0,00 Material, förnödenheter och varor -3 067 116,30-395 356,98-3 462 473,28 Material, förn. o varor, interna -52 207,25-3 453,90 52 207,25 1) 3 453,90 1) 0,00 Understöd -1 584 269,33-1 584 269,33 Övriga verksamhetskostnader, exte -591 073,82-21 939,71-613 013,53 Övriga verksamhetskostnader, inter -3 248 979,33 3 248 979,33 2) 0,00 Verksamhetskostnader -54 570 180,43-1 385 927,87 6 866 888,22 432 663,90-48 656 556,18 Verksamhetsbidrag -40 984 844,51 863 593,93 145 683,95-170 002,55-40 145 569,18 Skatteinkomster 23 381 570,41 23 381 570,41 Statsandelar 22 148 442,00 22 148 442,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 186,60 186,60 Ränteintäkter, interna 4) 0,00 Övriga finansiella intäkter, externa 25 527,92 6 391,13 31 919,05 Övriga finansiella intäkter, interna 3) 0,00 Räntekostnader, interna 4) 0,00 Räntekostnader, externa -143 732,24-51 696,60-195 428,84 Övriga finansiella kostnader -6 279,66-73,27-6 352,93 Ersättning för grundkapital 3) 0,00 Finansiella intäkter och kostnade -124 297,38-45 378,74 0,00 0,00-169 676,12 Årsbidrag 4 420 870,52 818 215,19 145 683,95-170 002,55 5 214 767,11 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -2 579 351,62-899 874,63-3 479 226,25 Avskrivningar och nedskrivninga -2 579 351,62-899 874,63-3 479 226,25 Räkenskapsperiodens resultat 1 841 518,90-81 659,44 145 683,95-170 002,55 1 735 540,86 Ökning (-) eller minskning (+) av avsk 121 380,67 35 854,92 157 235,59 Räkenskapsperiodens överskott ( 1 962 899,57-45 804,52 145 683,95-170 002,55 1 892 776,45 Elimineras: 1) Interna försäljningar och köp 2) Övrig intern försäljning och interna hyror 3) Ersättning för grundkapital 4) Räntekostnader interna lån Differensen mellan kommunens interna överskott (145 683,95 euro) och elimineringarna i Vattenaffärsverkets resultaträkning (170 002,55 Euro) bero på interna anslutningsavgifter som finns i kommunens interna balansräkning, sammanlagt 24.318,60 euro. 204
20.2 Vattenaffärsverkets inverkan på finansiering av verksamheten Budgetutfall Elimineringar Sammanlagt Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen Vattenaffärsverket Finansieringsanalys i (extern/intern) (extern/intern) kommunens bokslut Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 4 420 870,52 818 215,19 145 683,95 1) -170 002,55 1) 4) 5 214 767,11 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel -1 194 004,78-1 194 004,78 Kassaflödet i verksamheten 3 226 865,74 818 215,19 145 683,95-170 002,55 4 020 762,33 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -6 751 922,07-40 685,97 24 318,60 4) -6 768 289,44 Finansieringsandelar för investeringar 261 212,31 261 212,31 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 1 564 748,10 1 564 748,10 Kassaflödet för investeringarnas del -4 925 961,66-40 685,97 24 318,60-4 942 329,03 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -1 699 095,92 777 529,22 170 002,55-170 002,55-921 566,70 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåning till affärsverket 2) 0,00 Förändringar i lånestocken 0,00 Ökning av långfristiga lån av kommunen 2) 0,00 Ökning av långfristiga lån 3 000 000,00 1 000 000,00 4 000 000,00 Minskning av långfristiga lån av kommunen 311 653,93-311 653,93-311 653,93 3) 311 653,93 3) 0,00 Minskning av långfristiga lån -1 451 977,60-729 462,48-2 181 440,08 Förändring av kortfristiga lån 2 000 000,00-859 000,00 1 141 000,00 Förändringar i eget kapital 0,00 Övriga förändringar i likviditeten 305 068,51 122 587,19 427 655,70 0,00 Finansieringens kassaflöde 4 164 744,84-777 529,22-311 653,93 311 653,93 3 387 215,62 Förändring av likvida medel 2 465 648,92 0,00-141 651,38 141 651,38 2 465 648,92 Elimineras: 1) Intern försäljning samt köp 2) Interna lån 3) Amortering interna lån 4) Intern anslutningavgift 205
20.3 Kimitoöns vattenaffärsverk Årsberättelse 2017 Kimitoöns Vatten Kemiönsaaren Vesi 206
Kimitoöns vattenaffärsverk Årsberättelse 2017 Ansvarsperson: verkställande direktör INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VERKSAMHETSIDÉ 2. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3. ORGANISATION OCH PERSONAL 4. UPPSKATTNING AV SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLING 5. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING 6. UTGIFTER 7. VATTENANSKAFFNING 8. RENING AV AVLOPPSVATTEN 9. VATTEN- OCH AVLOPPSVATTENNÄT 10. KIMITOÖNS VATTENS BUDGETANALYS ENLIGT KONCERN ANVISNINGAR 10.1 Investeringar 2017 10.2 Förverkligandet av driftsbudget 10.3 Förverkligandet av finansieringsanalys 11. RESULTATRÄKNING 2017 12. BALANSRÄKNING 31.12.2017 13. FINANSIERINGSANALYS 31.12.2017 14. SAMMANFATTNING, ANALYS OCH MÄTETAL 15. NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK 15.1. Noter angående upprättandet av bokslutet 15.2 Noter till resultaträkningen 15.3 Noter till balansräkningen 15.4 Noter angående säkerheter, ansvarsförbindelser och övriga arrangemang utanför balansräkningen 16. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH INVESTERINGSRAM 17. BOKSLUTETS GODKÄNNANDE OCH UNDERTECKNANDE 207
1. VERKSAMHETSIDÉ Kimitoöns Vattens uppgift är att sköta vattentjänsterna inom sitt verksamhetsområde och betjäna sina kunder. Detta innebär leverans av dricksvatten åt konsumenterna, samt att leda avloppsvattnet som fastigheterna producerar till reningsverken för att renas. Välfungerande vattentjänster upprätthåller kundernas verksamhetsförutsättningar, invånarnas hälsa och livskvalitet. Kimitoöns Vattens verksamhet bör vara ekonomiskt självbärande och därför uppbärs bl.a. följande avgifter av konsumenterna; vattenavgift, avloppsvattenavgift, grundavgifter, anslutningsavgifter samt mottagningsavgift för slam. Såväl drifts- som kapitalkostnader bör täckas med inkomsterna. 2. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT Vattenförsörjningstjänsterna är en väsentlig del av samhällets basservice. Tillgången till rent dricksvatten och effektiv avledning och rening av avloppsvatten är en grundförutsättning för människors hälsa och välfärd. Kimitoöns Vatten har idag 1751 kunder (antalet har korrigerats att motsvara faktureringen 31.12.2016). Av vilka 198 är fritidsfastigheter. Det nionde verksamhetsåret har igen varit händelserikt. Under året har flera vattenläckor åtgärdats i vattennätet och i avloppsnätet, vattenanslutningar har gjorts, reparation och sanering av nätverket har gjorts. Överlag har vattenförsörjningen fungerat bra. Andelen ofakturerat vatten sjönk till 24 procent. Rörläckage fanns flera, men den mest problematiska fanns i Kärra. Läckaget var väldigt svårt att upptäcka. Spolning av rören efter läckage förbrukar stora mängder vatten. Regnen förorsakar utmaningar för Tyskaholmens avloppsvattenreningsverk, som var tvungen att ta emot stora mängder inläckagevatten. Hösten var väldigt regnig och andelen ofakturerat avloppsvatten steg år 2017 ungefär 51 procent. Detta ytvatten höjer kostnaderna i reningsverken, samtidigt som det är mera arbetsdrygt att uppnå det optimalt reningsresultat när stora mängder dikesvatten renas. Under årets lopp har det arbetats med att få dikesvatten bort från avloppsnätet. Totalt renoverades 13 avloppsbrunnar och 2 oanvända avloppsbrunnar togs ur bruk. Arbetet fortsätter, men arbetet är långvarigt, inga resultat nås väldigt fort. Dejoureringsringen som möjliggör en 24/7-beredskap gällande driften har fungerat bra. Alla har tagit sitt ansvar, och de personer som deltagit i dejoureringsringen förtjänar alla ett stort tack för sin insats. Under året har investeringar förverkligats för 40.686 euro. Bokslutet för 2017 visar ett underskott på 45.805 euro. Ekonomianvändningen har hållits stram, utan att glömma förpliktelserna, som vi har mot våra kunder och myndigheterna. Räntorna har varit på en låg nivå. Experterna spår, att räntenivån hålls låg de närmaste åren, men börjar sakta stiga från nuvarande nivå. Kimitoöns Vattens ekonomiska verksamhet styrs de närmaste åren av lånens mycket stora mängd. Investeringarna måste i fortsättningen hållas på en låg nivå en längre tid. Kimitoöns Vattens ekonomiska huvudmål är att minska lånebördan. År 2017 minskade lånebördan med cirka 900.116 euro. Till slut vill jag tacka hela Kimitoöns Vattens personal för deras yrkesskickliga insats. Jag vill också tacka direktionen för deras arbete. Kimitoön den 15 mars 2018 Raimo Parikka verkställande direktör Kimitoöns Vatten 208
3. ORGANISATION OCH PERSONAL Kimitoöns Vatten har en vattenverksskötare och en avloppsreningsverksskötare. Två servicemän ansvarar för linjebyggnad och allmänt underhåll. Till arbetsstyrkan hör en arbetsledare (33 %). Vid administrationen arbetar verkställande direktör (50 %), en fakturerare och en byråsekreterare (35 %). Personalen har under året deltagit i olika utbildningstillfällen och kurser. År 2017 bestod Kimitoöns Vattens direktion av följande fem personer: Malin Lindholm, Greger Lindholm, Brita Drugge, Veijo Lücke och ordförande Daniel Wilson. Vid byte av fullmäktigeperiod byttes direktionen enligt följande: Helena Fabritius, Lea Räisänen, Kristian Ek, Greger Lindholm och ordförande Roger Hakalax. 4. UPPSKATTNING AV SANNOLIK KOMMANDE UTVECKLING Vattentjänstverks ekonomi är ytterst kapitalkrävande verksamhet. Men överlag är driftsinkomsterna och - kostnaderna relativt förutsägbara vilket underlättar uppskattningen av framtiden. Kimitoöns Vattens verksamhet har de senaste åren utvecklats såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt i rätt riktning. Följande saker påverkar verksamheten ekonomiskt i framtiden: - Ekonomihushållningen hålls stram, utan att glömma dom skyldigheter vi har mot våra kunder och myndigheter - Icke anslutna fastigheter på verksamhetsområde bör anslutas. Efter det kommer anslutarnas mängd att minska och anslutningsavgifterna utgöra en mindre del av inkomsterna. - Investeringsnivån måste hållas på en låg nivå. - Avskrivningarna är stora (ökade kännbart år 2016) - Räntorna har sjunkit en längre tid, men enligt prognoserna kommer de att stiga igen. - Staten kommer att höja momsen. - Taxan höjdes från början av 2016, och taxan behöver möjligtvis granskas inom en snar framtid. - Tyskaholmens avloppsreningsverks utsläppsplats redogörelse skall vara klar 31.12.2019. Måste utsläppsplatsen flyttas, kan kostnaderna för utsläppsplatsen förflyttning bli väldigt höga. 5. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING Under året såldes ungefär 182.687 m 3 vatten och 207.315 m 3 avloppsvatten togs emot för behandling. Det sålda vattnet minskade en aning och mottagna avloppsvattnet minskade en aning. Under året såldes 32 vattenanslutningar, 15 avloppsanslutningar, 1 dagvattenanslutningar och 3 sprinkleranslutning. Kimitoöns Vatten har 1.751 kundavtal 31.12.2017. Kundmängden korrigerades 31.12.2016 att motsvara kundmängden i faktureringen. Anslutningsavgifternas andel av omsättningen sjönk med 11 procent (år 2016 var den 12 procent). Arbetet med att ansluta de oanslutna fastigheterna på verksamhetsområdet påbörjades år 2016 och arbetet fortsätter fortfarande. Investeringskostnaderna kostnadsförs på en ca 30 års period i form av avskrivningar. En betydande del av vattentjänstverkets kostnader är fasta. Därför är det viktigt att en stor andel av inkomsterna som grundavgifter och anslutningsavgifter är i fast form. Omsättningen för Kimitoöns Vattens var mindre än budgeterat, totalt 1.817.855 euro. Vattenförbrukningen inom Kimitoöns Vatten minskar p.g.a. att kommunens befolkningsantal minskar och befolkningen blir äldre. Anslutningar av fastigheter på verksamhetsområdet jämnar ändå ut storleken av förändringen. Abloy Oy Björkboda fabrik har också anmärkningsbart minskat vattenförbrukningen då ytbehandlingsprocessen avslutade sin verksamhet 31.12.2016. Dalwire Steel Oy Ab:s verksamhet i Dalsbruk är också avslutad. 209
I nedanstående tabell framgår inkomsternas fördelning år 2017. Nedanstående tabell visar inkomsternas utveckling 2015-2017. 6. UTGIFTER Materialkostnaderna var lägre än budgeterat. Från köpta tjänster har minskats s.k. interna arbetets andel 209.412 euro p.g.a. inre fördelningar. I fortsättningen kommer lönerna att visas i en egen kolumn. Elförbrukningen har ökat med ibruktagningen av transportlinjerna och elkostnaderna var ungefär 213.120 euro. El andelen av materialkostnaderna är över 53 %. En av framtidens stora utmaningar är lånebördan som är betydligt större jämfört med omsättningen. Stigande låneskötselkostnader är den största ekonomiska risken för affärsverket i framtiden. En del av lånen är dock bundna till fast ränta och en betydande andel är interna lån vilket dämpar en möjlig räntestegring. 210
Nedanstående tabell visar kostnadsutvecklingen åren 2015-2017. 7. VATTENANSKAFFNING Både Kårkulla och Nordanå grundvattenverk har fungerat bra. Grundvatten områdena Kårkulla, Nordanå och Skinnarvik har belastats inom ramarna för sina miljötillstånd under året. I tabellen presenteras pumpade vattenmängder per vattenverk, deras drifts- och avskrivningskostnader samt uträknade enhetspris, där utläckagevattnet beaktas och där kostnaderna är fördelade på sålda vatten kubikmeter. Under året har Kårkulla vattenverk använts mindre och Nordanå mera än tidigare år, detta för att skapa ett flöde i den nya vattenlinjen mellan Kimito och Björkboda. *)Kimitoöns Vatten köper vatten av Björkboda vattenandelslag vid behov Räntor och ersättning för grundkapital är inte beaktade i denna kalkyl. 211
8. RENING AV AVLOPPSVATTEN Rening av avloppsvatten Kimitoöns Vattens rening av avloppsvatten sker på Tyskaholmens avloppsreningsverk. Till detta sammandrag är det uppsamlat avloppsmängder och till vattendrag ledda belastningar från alla reningsverk på Kimitoöns Vatten 2010-2017. Belastning på miljön Åren 2010-2015 beskriver en situation, då det på Kimitoöns Vattens avloppsområde fanns tre avloppsreningsverk i bruk: Tyskaholmens avloppsreningsverk i Dalsbruk, Kimito avloppsreningsverk i Kimito kyrkoby och Lammala avloppsreningsverk i Västanfjärd. År 2016 beskriver en situation då behandling av avloppsvattnet i huvudsak är koncentrerat till det sanerade avloppsreningsverket på Tyskaholmen. Det sanerade och förstorade avloppsreningsverket på Tyskaholmen togs i bruk i oktober 2015, då Kimito avloppsreningsverk stängdes och avloppsvattnet leddes till Tyskaholmens avloppsreningsverk för behandling. Lammala avloppsreningsverk var i bruk till 17.3.2016. Andelen behandlat avloppsvatten på Lammala avloppsreningsverk var år 2016 bara ca 1 % av helhets mängden avloppsvatten. År 2017 beskriver en situation då behandling av avloppsvattnet är koncentrerat till avloppsreningsverket på Tyskaholmen. Avloppsvattnets belastnings ändring År 2017 jämfört med medeltalet 2010-2015 Mängden av avloppsvatten år 2017 var ungefär 10 % större jämfört med medeltalet från åren 2010-2015, men det avledda vattnets belastning sjönk med 23-89 % för de olika parametrarna. Belastningen sjönk procentuellt mest för helhetsfosfor, BOD 7ATU, ammoniumkväve och fastsubstans. Också borttagningen av helhetskväve effektiverades och belastningen av helhetskväve var 23 % mindre jämfört med medeltalet 2010-2015. Kimitoöns Vatten mängden avloppsvatten som släpps ut i vattendraget 212
Kimitoöns Vatten - avloppsvattnets BOD 7ATU belastning i vattendraget 213
Kimitoöns Vatten - avloppsvattnets fosforbelastning i vattendraget Kimitoöns Vatten avloppsvattnets kvävebelastning i vattendraget 214
Kimitoöns Vatten avloppsvattnets ammoniumkvävebelastning i vattendraget Kimitoöns Vatten avloppsvattnets suspenderade fasta ämnens belastning i vattendraget 215
Avloppsvattens belastnings ändring till Falköfjärden har utvecklas på följande sätt: År 2017 jämfört med medeltalet 2010-2015 Mängden avloppsvatten som leddes till Falköfjärden, var år 2017 p.g.a. centraliseringen av avloppsvattenbehandlingen, 72 % större jämfört med medeltalet för åren 2010 2015. Belastningen som leddes till Falköfjärden minskade för BOD 7ATU, helhetsfosfor, ammoniumkväve och fastsubstansens del 21 59 %, alltså har reningen av avloppsvatten effektiverats efter saneringen och utvidgningen av reningsverket. Helhetskväve belastningen var 52 % större jämfört med medeltalet för åren 2010 2015, men också för helhetskväve har hanteringen effektiverats, för belastningen har inte ökat i samma relation som det behandlade avloppsvattnet. Avloppsvattnets helhetsbelastning var år 2017 mindre jämfört med situationen åren 2010-2015 oberoende av centraliseringen av avloppsvattenbehandlingen. Saneringen av reningsverket har effektiverat reningsprocessens funktion. Helhets kvävemängden som leds till vattendraget har ökat vid avloppsvattnets utsläppspunkt. Reningsverkets reningsgrad för helhetskväve har ändå blivit bättre jämfört med tidigare, för att kvävemängden som leds till vattendraget har inte ökat lika mycket som behandlade avloppsvattenmängden och kvävemängden som kommer till reningsverket. Björkboda Lås Ab:s processvattenrening Abloy Oy Björkboda fabriks förbehandlade processavloppsvatten leddes till Tyskaholmens reningsverk under året sammanlagt 5 466 m 3, alltså i medeltal 14,9 m 3 /d. Detta var 1,3 % av reningsverkets inflöde för hela året. Kimito Arbetsbeskrivning för rivning av avloppsreningsverket i Kimito, lämnades till NTM-centralen 28.2.2017. Lammala avloppsreningsverk En ansökan har lämnats till NTM-centralen 27.6.2016 för utredning av möjliga orsakade eller kommande skador, som skall åtgärdas eller ersättas. Svar till Sydvästra Finlands Regionförvaltningsverket lämnades 9.3.2017. 9. VATTEN- OCH AVLOPPSVATTENNÄT Kimitoöns Vatten har ett vatten- och avloppsvattennät som är mycket långt i relation till antalet kunder och sålda vattenmängder. Under år 2017 byggdes vattennätet ut med ungefär 262 m och avloppsnätet med ungefär 262 m. Kimitoöns Vatten har även ansvar för 412 st. pumpstationer, varav 81 st. är linje- eller områdespumpstationer. För att underlätta övervakningen av nätets och anläggningarnas funktion har byggandet av ett övervakningssystem fortsatt under året. Automationssystemet ger en större driftsäkerhet då eventuella fel automatiskt ger upphov till alarm som vidare distribueras till övervakningsdatorerna och till dejouren som vidtar åtgärder för att reparera felet. 216
10. KIMITOÖNS VATTENS BUDGETANALYS ENLIGT KONCERN-ANVISNINGARNA BINDANDE MÅL 2017-2019 Mål Inläckagevatten i avloppsnätet Eftersträvad nivå / uppföljning Arbetet har påbörjats 2015 och fortsätter fortfarande. Arbetet är också en del av avloppsnätets och avloppsbrunnarnas sanering. Uppföljning 31.12.2017 Arbetet fortsatte 2017 och 13 avloppsbrunnar reparerades. Reparation av avloppsbrunnar och sanering av rörnätet fortsätter 2018. Ansluta minst 150 fastigheter till nätet (minst 25-50 fastigheter per år). Uppmana fastigheter på befintliga verksamhetsområden att ansluta sig till vattentjänsterna. Alla oanslutna fastigheter på verksamhetsområdet ansluts. Nämnda områdens fastighetsägare får en uppmaning av myndigheterna om anslutning. Uppföljning 31.12.2017 Nya anslutningar / vatten 32 st. och avlopp 15 st. Uppmaningar för anslutningar har börjat skickas. Minskning av lånestocken Lånestocken börjar sjunka enligt år 2017 uppgjord budget och ekonomiplan. Kimitoöns Vatten kan börja minska på lånebördan 2017 tack vare minskning av investeringar. 217
Ackumulerat underskott Uppföljning 31.12.2017 Lånestocken minskade 900.116 euro. Under ekonomiplanperioden uppstår underskott. Underskottet skall täckas inom 4 års tid. Uppföljning 31.12.2017 Underskottet var 45 804,52 euro. Tidigare års underskott är 33.198,03 euro. Det ackumul. underskottet är därmed 79 002,55 euro. 218
10.1 INVESTERINGAR 2017 Fjärrövervakning Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -30 000-30 000-30 000-30 000,00 0,00 Inkomster 0 0 0,00 0,00 Nettoutgift -30 000-30 000 0-30 000 0,00-30 000,00 0,00 Vattennätet Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -50 000-50 000-50 000-10 886,61-39 113,39-10 886,61 Inkomster 0 0 0,00 0,00 Nettoutgift -50 000-50 000 0-50 000-10 886,61-39 113,39-10 886,61 Vattenanslutning till Långön Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -50 000-50 000-50 000-1 958,17-48 041,83-1 958,17 Inkomster 0 0 0,00 0,00 Nettoutgift -50 000-50 000 0-50 000-1 958,17-48 041,83-1 958,17 Vattennät till nya detlplaneområden Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -40 000-40 000-40 000-40 000,00 0,00 Inkomster 0 0 0,00 0,00 Nettoutgift -40 000-40 000 0-40 000 0,00-40 000,00 0,00 Avloppsvattennät Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -50 000-50 000-50 000-13 584,72-36 415,28-13 584,72 Inkomster 0 0 0,00 0,00 Nettoutgift -50 000 0,00-50 000 0-50 000-13 584,72-36 415,28-13 584,72 Avloppsanslutning till Långön Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -100 000-100 000-100 000-1 958,17-98 041,83-1 958,17 Inkomster 0 0 0,00 0,00 Nettoutgift -100 000 0,00-100 000 0-100 000-1 958,17-98 041,83-1 958,17 Avloppsanslutning till nya detaljplaneområden Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -60 000-60 000-60 000-60 000,00 0,00 Inkomster 0 0 0,00 0,00 Nettoutgift -60 000 0,00-60 000 0-60 000 0,00-60 000,00 0,00 Sanering av vatten- och avloppsnätet Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -100 000-100 000-12 298,60-87 701,40-12 298,60 Inkomster 0 0,00 0,00 Nettoutgift 0 0,00-100 000 0-100 000-12 298,60-87 701,40-12 298,60 KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning 31.12.2017 Utgifter -480 000-480 000-40 686,27-439 313,73-40 686,27 Inkomster 0 0 0,00 0,00 Nettoutgift -480 000 0-480 000-40 686,27-439 313,73-40 686,27 ANALYS Under 2017 förverkligades investeringar för endast 40 686 euro. Nya investeringar måste finansieras med lånepengar, vilket inte är möjligt för tillfället. 219
10.2 FÖRVERKLIGANDET AV DRIFTSBUDGET BUDGETENS UTFALL 2017 RESULTATRÄKNING Budget Bokslut Avvikelse % Omsättning 1 983 200 1 817 855,00 165 345,00 91,7 Övriga rörelseintäkter 280 000 431 666,80-151 666,80 154,2 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -422 800-398 810,88-23 989,12 94,3 Köp av tjänster -897 820-652 042,65-245 777,35 72,6 Material och tjänster -1 320 620-1 050 853,53-269 766,47 79,6 Personalkostnader Löner och arvoden -257 585,55 257 585,55-100,0 Lönebikostnader Pensionskostnader -44 132,86 44 132,86-100,0 Övriga lönebikostnader -11 416,22 11 416,22-100,0 Lönebikostnader -55 549 55 549,08-100,0 Personalkostnader -313 134,63 313 134,63-100,0 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -902 700-899 874,63-2 825,37 99,7 Avskrivningar och nedskrivningar -902 700-899 874,63-2 825,37 99,7 Övriga rörelsekostnader -32 200-21 939,71-10 260,29 68,1 Rörelseöverkott (-underskott) 7 680-36 280,70 43 960,70-472,4 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 0,00-100,0 Övriga finansiella intäkter 6 000 6 391,13-391,13 106,5 Till kommunen betalda räntekostnader -6 000 0,00-6 000,00 0,0 Till övriga betalda räntekostnader -80 000-51 696,60-28 303,40 64,6 Ersättning för grundkapital 0,00-100,0 Övriga finansiella kostnader -73,27 73,27-100,0 Finansiella intäkter och kostnader -80 000-45 378,74-34 621,26 56,7 Överskott (underskott) före extraordinära poste -72 320-81 659,44 9 339,44 112,9 Överskott (underskott) före reserver -72 320-81 659,44 9 339,44 112,9 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens 35 830 35 854,92-24,92 100,1 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -36 490-45 804,52 9 314,52 125,5 220
10.3. FÖRVERKLIGANDET AV FINANSIERINGSANALYS BUDGETENS UTFALL 2017 FINANSIERINGSANALYS Budget Budget- Slutlig Bokslut Avvikelse ändring budget Verksamhetens kassaflöde Rörelseöverskott (-underskott) 7 680 7 680-36 280,70 43 960,70 Avskrivningar och nedskrivningar 902 700 902 700 899 874,63 2 825,37 Finansiella intäkter och kostnader -80 000-80 000-45 378,74-34 621,26 Verksamhetens kassaflöde 830 380 830 380 818 215,19 12 164,81 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -480 000-480 000-40 685,97-439 314,03 Finansieringsandelar för investeringar 0 0,00 Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva Investeringarnas kassaflöde -480 000 0-480 000-40 685,97-439 314,03 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 350 380 0 350 380 777 529,22-427 149,22 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från kommunen 0,00 Ökning av långfristiga lån från övriga 700 000 700 000 1 000 000,00-300 000,00 Minskning av långfristiga lån från kommunen -281 140-281 140-311 653,93 30 513,93 Minskning av långfristiga lån från övriga -772 400-772 400-729 462,48-42 937,52 Förändring av kortfristiga lån från övriga 0-859 000,00 859 000,00 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar på övriga 98 331,24-98 331,24 Förändringar av räntefria skulder till övriga 24 255,95-24 255,95 Finansieringens kassaflöde -353 540 0-353 540-777 529,22 423 989,22 Förändring av likvida medel -3 160 0-3 160 0,00-3 160,00 221
11. RESULTATRÄKNING 2017 RESULTATRÄKNING 1.1-31.12.2017 1.1-31.12.2016 Omsättning 1 817 855,00 1 895 241,03 Övriga rörelseintäkter 431 666,80 219 658,92 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden 398 810,88 418 851,95 Köp av tjänster 652 042,65 795 337,72 Material och tjänster 1 050 853,53 1 214 189,67 Personalkostnader Löner och arvoden 257 585,55 Lönebikostnader Pensionskostnader 44 132,86 Övriga lönebikostnader 11 416,22 Lönebikostnader 55 549,08 Personalkostnader 313 134,63 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan 899 874,63 918 234,12 Nedskrivningar 221 629,91 Avskrivningar och nedskrivningar 899 874,63 1 139 864,03 Övria rörelsekostnader 21 939,71 35 884,13 Rörelseöverskott (-underskott) -36 280,70-275 037,88 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter 6 391,13 5 503,75 Till kommunen betalda räntekostnader 1 931,18 Till övriga betalda räntekostnader 51 696,60 62 322,04 Ersättning för grundkapital 4 840,00 Övriga finansiella kostnader 73,27 164,28 Finansiella intäkter och kostnader -45 378,74-63 753,75 Överskott (underskott) före extraordinära poster -81 659,44-338 791,63 Överskott (underskott) före reserver -81 659,44-338 791,63 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens 35 854,92 35 854,92 Ökning (-) eller minskning (+) i reserver Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -45 804,52-302 936,71 AFFÄRSVERKETS NYCKELTAL Avkastning på placerat kapital, % -0,22 % -1,90 % Avkastning på kommunens placerade kapital, % -1,13 % -4,42 % Vinst, % -4,49 % -17,88 % 222
12. BALANSRÄKNING 2017 BALANSRÄKNING 31.12.2017 31.12.2016 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 109 440,28 109 440,28 Byggnader 2 993 862,17 3 145 556,33 Fasta konstuktioner och anordningar 10 710 824,61 11 422 235,45 Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 17 990,71 14 074,37 Materiella tillgångar 13 832 117,77 14 691 306,43 BESTÅENDE AKTIVA 13 832 117,77 14 691 306,43 RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 378 727,77 477 059,01 Lånefordringar Fordringar på kommunen Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar 378 727,77 477 059,01 Fordringar 378 727,77 477 059,01 Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA 378 727,77 477 059,01 AKTIVA 14 210 845,54 15 168 365,44 223
PASSIVA 31.12.2017 31.12.2016 EGET KAPITAL Grundkapital 3 006 081,46 3 006 081,46 Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder -33 198,03 269 738,68 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -45 804,52-302 936,71 EGET KAPITAL 2 927 078,91 2 972 883,43 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 714 355,30 750 210,22 Reserver AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 714 355,30 750 210,22 AVSÄTTNINGAR FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 5 198 355,91 4 795 816,39 Lån från kommunen 3 065 766,33 3 377 420,26 Lån från offentliga samfund 216 660,00 309 562,00 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder 916 358,00 916 358,00 Långfristigt 9 397 140,24 9 399 156,65 Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 597 460,48 1 445 960,48 Lån från kommunen 309 305,77 309 305,77 Lån från offentliga samfund 92 902,00 142 502,00 Leverantörsskulder 94 227,83 92 357,68 Räntefria skulder till kommunen Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder 25 680,77 37 913,22 Resultatregleringar 52 694,24 18 075,99 Kortfristigt 1 172 271,09 2 046 115,14 FRÄMMANDE KAPITAL 10 569 411,33 11 445 271,79 PASSIVA 14 210 845,54 15 168 365,44 NYCKELTAL FÖR AFFÄRSVERKSAMHET Soliditetsgrad, % 25,62 % 24,55 % Relativ skuldsättningsgrad, % 469,85 % 541,17 % Skulder och ansvar i procent av driftsinkomsterna 469,85 % 541,17 % Ackumulerat överskott (underskott), 1.000-79,00-33,20 Lånestock 31.12, 1.000 9 480,45 10 380,57 Lånefordringar 31.12, 1.000 0,00 0,00 224
13. FINANSIERINGSANALYS 2017 FINANSIERINGSANALYS 2017 2016 Verksamhetens kassaflöde Rörelseöverskott (-underskott) -36 280,70-275 037,88 Avskrivningar och nedskrivningar 899 874,63 1 139 864,03 Finansiella intäkter och kostnader -45 378,74-63 753,75 Verksamhetens kassaflöde 818 215,19 801 072,40 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -40 685,97-617 935,94 Finansieringsandelar för investeringar 31 330,02 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Investeringarnas kassaflöde -40 685,97-586 605,92 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 777 529,22 214 466,48 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från kommunen 422 502,74 Ökning av långfristiga lån från övriga 1 000 000,00 Minskning av långfristiga lån från kommunen -311 653,93-281 138,92 Minskning av långfristiga lån från övriga -729 462,48-797 626,78 Förändring i kortfristiga lån från övriga -859 000,00 859 000,00 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i fordringar på övriga 98 331,24-53 270,02 Förändringar i räntefria skulder till kommunen Förändringar i räntefria skulder till övriga 24 255,95-363 933,50 Finansieringens kassaflöde -777 529,22-214 466,48 Förändring i likvida medel 0,00 0,00 Förändring i likvida medel Likvida medel 31.12 0,00 0,00 Likvida medel 1.1 0,00 0,00 NYCKELTAL FÖR AFFÄRSVERKET Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år -2 525 283-3 242 067 Intern finansiering av investeringar, % 2011,05 % 136,56 % Låneskötselbidrag 0,80 0,76 Likviditet, kassadagar 0,00 0,00 Quick ratio 0,32 0,23 Qurrent ratio 0,32 0,23 225
14. SAMMANFATTNING, ANALYS OCH MÄTETAL Analys av extern och intern lånebörda och låneskötselkostnader Kimitoöns Vatten har en stor skuldsättning per kund, men helhetslånebördan har sjunkit under året. Förhållandet mellan skuld och omsättning har gått ner en aning p.g.a. att skulden minskat. Det är viktigt att sträva till att öka kundunderlaget på verksamhetsområdet utan tilläggsupplåning. På detta sätt kan lånebördan per kund effektivast minskas samtidigt som omsättningen ökar. Betalda räntor per kund och räntor totalt har igen sjunkit tack vare gynnsam ränteutveckling. Analys av nätets längd i förhållande till sålda vattenmängder 226
Kimitoöns Vattens försäljning är liten, endast 0,80 m³/m/år. Landets medelförsäljning för vattentjänstverk är ca 9 m³/m rör/år. Det här beror på att vi har en splittrad geografi på Kimitoön där byarna ligger långt från varandra och att vi har byggt ut mycket kommunalteknik på glesbygden. Det här betyder samtidigt att de som bor i centralorterna subventionerade vattentaxorna för dem som bor utanför centrumområdena. De som bor på glesbyggden har fått ansluta sig till ett subventionerat pris. Denna utbyggnad har ökat kostnaderna och nätverkets längd. Det här betyder att nätets längd har fördubblats under 2000-talet trots att antalet kunderna inte ökat i samma takt. Kimitoöns kommun har beaktat denna sak vid uppgörandet av en realistisk utvecklingsplan för vattentjänster vilket styr framtida utbyggnad mera till verksamhetsområdet och grundvattenområden. Från tabellen kan även läsas att kunderna har använt lite mindre vatten år 2017 än år 2016. Avloppsvatten mängden har minskat lite. Kimitoöns Vatten påbörjade 2016 arbetet med att byta vattenmätare till fjärravläsningsbara, för att gamla opålitliga mätare kan ersättas med nya inom de närmaste fem åren. Fjärravläsbara mätare underlättar också avläsningen av mätare och faktureringen. Analys av förhållandet mellan såld och levererad vattenmängd Andelen ofakturerat vatten minskade med 5 procentenheter. Läckan i Kärra var svårt att hitta och orsakade ett stort svinn. I jämförelse med övriga vattentjänstverk kan nämnas att läckageprocenten är ca 20,2 % och mängden ca 1,8 m³/m/år. (referens: Vesihuoltolaitosten tunnuslukujärjestelmä 2011, s. 25 och 27). Andelen ofakturerat avloppsvatten har stigit lite under året. I jämförelse med övriga vattentjänstverk kan nämnas att läckageprocenten är ca 40,0 % i referens vattentjänstverken i Finland (referens Vesihuoltolaitosten tunnuslukujärjestelmä 2011, s. 31). Vår procent är således lite större än medeltalet. Saneringen av avloppsbrunnar fortsatte år 2017, då sanerades totalt 13 avloppsbrunnar. Man kommer att fortsätta med detta arbete och det gamla nätverket börjar saneras nu när stora investeringarna är klara. Analys av förhållandet mellan omsättning och nätets längd samt till antalet kunder Denna jämförelse stärker analysen gällande sålda vattenmängder; Kimitoöns Vatten har liten försäljning i proportion till infrastrukturens omfattning. Anslutningsavgiften för Kimito depåavdelning syns tydligt i omsättningen 2012. Problemet är allmänt för vattentjänstverk som utvidgar sitt nätverk på glesbygden. 227