STUDIEHANDLEDNING BEDÖMA, VÄRDERA OCH MÄTA ELEVERS KUNSKAP OCH LÄRANDE

Masterprogrammet i Pedagogiskt arbete/didaktik med utomhuspedagogisk inriktning/specialpedagogik och fristående kurs STUDIEHANDLEDNING BEDÖMA, VÄRDERA OCH MÄTA ELEVERS KUNSKAP OCH LÄRANDE Programkurs: 942A05 Fristående kurs: 950A06 2017/2018 15 hp Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande

Förord Välkommen till kursen Bedöma, värdera och mäta elevers kunskap och lärande. Kursen ingår i ett magister/masterprogram i Pedagogiskt arbete och kan även läsas som fristående kurs. Syftet med kursen är att öka kunskapen om kunskapsbedömning, en av lärarens centrala uppgifter. Utgångspunkten för kursen är dina egna erfarenheter av uppdraget som lärare. Studiehandledning ska fungera som stöd och vägledning för dina studier. Här ges ett förslag till tidsplan, samt studieanvisningar för kursens olika delmoment. Det inkluderar beskrivning av kursuppgifter, arbetsformer och hur kursen examineras. Det är viktigt att du följer anvisningarna och att du tar kontakt med din lärare i kursen om det är något som är oklart. Studiehandledningen är ett levande dokument. Det innebär att tidsplanen som presenteras är ett förslag och kan komma att justeras om det är så att vi under kursens gång finner det nödvändigt. Lycka till! Elisabeth Eriksson Kursansvarig 2

Innehållsförteckning ALLMÄN KURSINFORMATION... 4 FÖRSLAG TILL TIDSPLAN... 5 CAMPUSTRÄFFAR... 5 ARBETSGÅNG... 5 MOMENT 1: KUNSKAPER OCH ASPEKTER AV LÄRANDE... 6 Arbetsuppgifter... 6 Kursuppgift 1: Analysverktyget... 6 MOMENT 2: GRUNDLÄGGANDE TEORIER OM MÄTNING OCH BEDÖMNING... 7 Arbetsuppgifter:... 7 Kursuppgift 2: Provanalysen... 7 MOMENT 3: FUSK OCH PLAGIAT... 8 Arbetsuppgift... 8 Kursuppgift 3: Reflektion kring fusk och plagiat... 8 MOMENT 4: KUNSKAPSBEDÖMNINGENS UTVECKLING I SAMHÄLLSUTVECKLINGEN... 8 Arbetsuppgift... 8 Kursuppgift 4... 8 MOMENT 5: PROV OCH ANDRA BEDÖMNINGSSTRATEGIER... 9 Arbetsuppgift... 9 Kursuppgift 5:... 9 MOMENT 6: BEDÖMNINGENS FUNKTIONER... 9 Arbetsuppgift:... 9 Kursuppgift 6:... 9 MOMENT 7: VALIDERING AV TIDIGARE LÄRANDE... 10 Arbetsuppgift... 10 Kursuppgift 7:... 10 MOMENT 8: DEN DOLDA OCH DEN SYNLIGA LÄROPLANEN... 10 EXAMINATIONSUPPGIFT... 10 UTVÄRDERING... 10 BEDÖMNINGSGRUNDER... 11 LITTERATURLISTA... 11 Valbar litteratur (titlar läggs till under kursens gång)... 12 3

Allmän kursinformation Kursen Bedöma, värdera och mäta elevers kunskap och lärande är en teorikurs på 15 hp, som syftar till att du ska skaffa dig fördjupade kunskaper om vetenskapliga perspektiv, begrepp och redskap för att undersöka och reflektera över verksamheten i skolan. Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: - kritiskt granska kunskapsbedömningar utifrån teori om kunskap och lärande - jämföra, problematisera och välja mellan olika metoder för kunskapsbedömning utifrån grundläggande teorier om kunskapsbedömning - redogöra för hur fusk och plagiat i examination är relaterat till normer och former för kunskapsbedömning, och reflektera över sitt eget förhållningssätt - problematisera kunskapsbedömning och betyg som fenomen i ett historiskt, samhälleligt och pedagogiskt perspektiv - beskriva olika effekter av kunskapsbedömning, examination och betygsättning, och diskutera hur dessa effekter kan undvikas och eller tillvaratas i en lärandeprocess Innehållet i kursen har delats upp på åtta olika huvudmoment: - Kunskaper och aspekter av lärande - Grundläggande teorier om mätning och bedömning - Fusk och plagiat - Kunskapsbedömningens utveckling i samhällsutvecklingen - Prov och andra bedömningsstrategier - Bedömningens funktioner - Validering av tidigare lärande - Den dolda och den synliga läroplanen. Kursen genomförs i huvudsak genom distansstudier med nätträffar i studiegrupper. Därtill tillkommer några campusförlagda träffar. Kopplat till kursens olika delar finns uppgifter knutna som tillsammans prövar kursens alla mål och utgör examinationsunderlag. Litteraturen, undervisningen, gruppdiskussionerna och uppgifterna är, förutom en hjälp för dig att nå kursmålen, även ett underlag och idéer för eventuellt eget forsknings- eller utvecklingsarbete inom skolan. Under kursen kommer ni vara indelade i nätgrupper för att möjliggöra diskussion och bearbetning av uppgifter i mindre grupper. De olika huvudmomenten studeras individuellt, varefter de diskuteras i nätgrupperna. Gruppdiskussioner förs på Lisam, men ni kommer även få tillgång till mötesrum i Adobe Connect. På kursens Lisamsida har du under kursen kontakt med lärare och medstuderande i nätgruppen. Där finner du även information om kursen, samt åhörarkopior och en del annat kursmaterial. För att lättare kunna åstadkomma en levande och konstruktiv diskussion kring litteratur och uppgifter, finns ett förslag om vissa veckor för diskussionsinlägg omkring de olika momenten (se nedan). Redovisning av uppgifter görs individuellt om inte annat anges. Ju mer aktivt du arbetar inom det nätverk som skapas och tar del av andra kursdeltagares erfarenheter och synpunkter, desto mer utbyte kan du få av kursen. På detta sätt kan alla utvecklas tillsammans och lära av varandra. 4

Förslag till tidsplan Kursen startar med en gemensam träff i Linköping. Vid det tillfället informeras om kursens upplägg, virtuella gruppseminarier med mera. Vid detta tillfälle bildas även nätgrupperna. Denna träff får du inbjudan till från lärarna. Vid första campusträffen planeras kursen och en tidsplan upprättas. Ett förslag är: Ht -17 Vt -18 Kunskaper och aspekter av lärande ca 8 veckor Prov och andra bedömningsstrategier ca 6 veckor Grundläggande teorier om mätning och bedömning ca 8 veckor Bedömningens funktioner ca 6 veckor Fusk och plagiat ca 2 veckor Validering av tidigare lärande ca 2 veckor Kunskapsbedömningens utveckling i samhället ca 4 veckor Den dolda och den synliga läroplanen ca 2 veckor Tid för avslutande examinationsuppgift ca 4 veckor Campusträffar Datum Tid Plats Innehåll 2017-08-31 10 17 I:204 Kursintroduktion, genomgång av kursuppgifter, inledande föreläsning om bedömningshistorik och vissa centrala begrepp. Genomgång av kursuppgift 1 och 2. 2017-11-16 10 17 I:204 Uppföljande seminarium kring kursuppgift 1, föreläsning om saklig och rättvis bedömning, prov och provkonstruktion, seminarium kring kursuppgift 2, genomgång av kursuppgift 3, 4 och 5. 2018-02-08 10 17 Uppföljande seminarium kring kursuppgift 2, föreläsningar om validering och betygsättning, seminarium kring kursuppgift 5. Genomgång av kursuppgift 6 8. 2018-05-03 10 17 Uppföljande seminarium kring kursuppgift 6, seminarium kring den dolda läroplanen och genomgång av avslutande examinationsuppgift. Arbetsgång Kursen är upplagd kring åtta olika moment. I vart och ett av de första sju momenten finns en kursuppgift. Dessa utgör tillsammans med en avslutande reflekterande examinationsuppgift underlaget för bedömning av kursen. Nedan presenteras de olika momenten, med tillhörande arbets- och kursuppgifter. 5

Moment 1: Kunskaper och aspekter av lärande Detta moment syftar till att du ska förvärva kunskaper för att kunna analysera och problematisera olika aspekter av kunskap och lärande. Det ska också bidra med begrepp och teoretiska verktyg för att som lärare kunna planera, analysera och evaluera sitt arbete med att organisera och bedöma elevers lärande. Innehållet behandlar kunskapsbegreppet, olika former av kunskap, lärteorier samt begrepp och taxonomier för planering och analys av såväl undervisning som bedömning. Arbetsuppgifter a) Reflektera kring ditt uppdrag som lärare vad gäller kunskapsbedömning, utifrån din egen verksamhet. Fundera över om och hur ditt uppdrag gällande kunskapsbedömning har förändrats över tid. Gör ett inlägg för nätverksgruppen. b) Läs relevant litteratur och diskutera i nätverksgruppen. c) Diskutera kursuppgift 1 i nätverksgruppen. Kursuppgift 1: Analysverktyget Vad ska eleverna lära sig? Vad är viktiga kunskaper inom ett kunskapsområde? Hur vet jag som lärare vad eleverna lär sig? Detta är exempel på några vanliga frågor lärare ställs inför. För att som lärare kunna förhålla sig till och svara på frågor av det slaget är man betjänt av att ha kunskap om kunskapsbegreppet, och hur man kan beskriva och synliggöra olika former av kunskap. Läroplan och kursplaner ger en viss vägledning, men det är ändå läraren som i skolpraktiken har det slutliga ansvaret för hur frågorna besvaras och omsätts i planering, undervisning och examination. Syftet med kursuppgiften är att du ska tillägna dig funktionella begrepp och tillvägagångssätt för att på ett pedagogiskt medvetet sätt kunna analysera och reflektera över frågor som rör undervisning och bedömning av kunskaper. Konstruera ett eget analysverktyg, vilken kan användas för att analysera prov eller andra bedömningsunderlag inom det/de ämnen du undervisar i. Ta stöd av den information om kunskapsformer och -taxonomier som finns i kurslitteraturen, samt läroplanen och relevanta kursplaner. Sträva efter att utforma ett analysverktyg som är mer specifikt anpassad efter dina önskemål, med avseende på ämnen och skolform, än de generella exempel som redovisas i kurslitteraturen. Kunskapsmodellen kan utformas på olika sätt (t.ex. tabell, lista, taxonomi, kategorier) i enlighet med vad du finner motiverat och lämpligt. Uppgiften utförs enskilt men diskuteras i nätverksgruppen och följs upp vid träffen i Linköping den 16 november. Efter diskussionen på webben sammanfattar du ditt analysverktyg på 2 3 sidor. Ditt bidrag lägger du in i mappen Inlämningar på Lisam under vecka 43. Litteratur: (valda delar) Andersson & Fejes (2010) s. 45 74 Gustavsson (2002) Hirsh (2016) kap. 6 Klapp (2015) kap. 3 Korp (2011) kap. 1 2 och kap. 4 McMillan (2017) kap. 1 2 Nordgren, Odenstad & Samuelsson (2012) kap. 5 Skolverket. Aktuella läroplaner och texter som behandlar kunskapsbedömning 6

Moment 2: Grundläggande teorier om mätning och bedömning Syftet med detta moment är att du ska bli förtrogen med grundläggande teorier och begrepp inom fältet kunskapsbedömning. Mätning kan förstås som en jämförelse mellan något i verkligheten och en symbolisk representation (skala). I detta moment avhandlas följande delar: - skalor och mätning - reliabilitet och validitet vid mätningar - kriterie- respektive normrelaterad bedömning - faktorer som kan störa bedömningsresultatet (bias). I det här avsnittet fokuseras således den process där elevernas prestationer på något sätt ska värderas i förhållande till mål, kriterier eller andra elever och hur de svårigheter det medför kan förstås och förebyggas. Arbetsuppgifter: a) Läs relevant litteratur och diskutera i nätverksgruppen. b) Diskutera kursuppgift 2 i nätverksgruppen. Kursuppgift 2: Provanalysen Prov och andra former av examination influerar i stor utsträckning hur elever inriktar sitt lärande och vad de lär sig i skolan. För en lärare är det därför betydelsefullt att kunna granska och värdera de bedömningsinstrument man utformar och/eller använder i undervisningen. Syftet med den här kursuppgiften är att du ska utveckla din kompetens i att applicera begrepp och teori som ett redskap för att analysera vilka kunskaper olika bedömningsinstrument evaluerar. Samla in några prov, inlämningsuppgifter, projektarbeten, grupparbeten eller liknande som används i undervisningen på din eller någon annans skola. Det kan vara såväl prov/uppgifter konstruerade av lärarna på skolan som från lärarhandledningar eller motsvarande. Välj ut ett prov och en uppgift av något annat slag av det du samlat för närmare analys. Använd det analysverktyg du som konstruerades i kursuppgift 1 för att synliggöra vilka kunskaper som de undersökta bedömningsinstrumenten testar. I samband med analysen av kunskaper ska också frågor avseende reliabilitet och validitet belysas. Uppgiften genomförs individuellt men diskuteras i nätverksgruppen och redovisas såväl muntligt som skriftligt (ca 2 3 sidor exklusive bilagor). Som bilagor de material som analyserats. I uppgiften redogörs för det analysverktyg som har använts, utfall av analysen och en kort kritisk diskussion av verktyget och analysens utfall. Vid träffen i Linköping den 8 februari 2018 redogör du för det insamlade material som har analyserats samt utfallet av själva analysen. Lämna in uppgiften i mappen Inlämningar på Lisam senast vecka 3. Litteratur: (valda delar) Klapp (2015) kap. 5 Korp (2011) kap. 6 och kap. 8 9 Lundahl & Folke-Fichtelius (2010) kap. 5 7 McMillan (2017) kap 3 5 Nordgren, Odenstad & Samuelsson (2012) kap. 6 Rosenthal & Jacobson (1992 [1968]) Webb (1997) 7

Moment 3: Fusk och plagiat Detta moment syftar till att du ska förvärva kunskaper för att kunna analysera och problematisera olika aspekter av fusk och plagiat. Arbetsuppgift a) Läs relevant litteratur och diskutera i nätverksgruppen. b) Diskutera kursuppgift 3 i nätverksgruppen. Kursuppgift 3: Reflektion kring fusk och plagiat Fundera igenom vilka former av fusk och plagiat som kan förekomma inom din verksamhet. Hur kan ni arbeta för att förebygga fusk och plagiat? Uppgiften redovisas skriftligt på en sida som lämnas in på Lisam senast vecka 3. Litteratur: (valda delar) Fonseca (2014) McMillan (2017) kap. 14 Moment 4: Kunskapsbedömningens utveckling i samhällsutvecklingen Momentet syftar till att ge förståelse för pedagogiska, historiska och samhälleliga perspektiv på kunskapsbedömningens utveckling. Det ska också visa på förändringar över tid i kunskapssyn, bedömningspolicy och betygsystem i det svenska utbildningssystemet. Arbetsuppgift a) Läs relevant litteratur och diskutera i nätverksgruppen. Kursuppgift 4 Efter gruppdiskussion på webben sammanfattar du dina reflektioner av litteraturen och nätverksdiskussionerna på 1 2 sidor. Lämna in uppgiften i mappen Inlämningar på Lisam senast vecka 4. Litteratur: (valda delar) Andersson & Fejes (2010) kap. 2 Black & Wiliam (2005) Hirsh (2016) kap. 1 3 Korp (2011) kap. 3 Lundahl & Folke-Fichtelius (2010) kap. 10 Nordgren, Odenstad & Samuelsson (2012) kap. 1 2 8

Moment 5: Prov och andra bedömningsstrategier Syftet med detta moment är att bidra med kunskaper om hur man som lärare kan använda olika strategier och tillvägagångssätt för att mäta, bedöma och betygsätta elevers kunskaper. Vidare behandlas hur olika metoder och instrument som skriftliga prov, autentiska prov och portfolio kan utformas och användas för insamlande av bedömningsunderlag. Arbetsuppgift a) Läs relevant litteratur och diskutera i nätverksgruppen. b) Konstruera två olika bedömningsinstrument (ett konventionellt och ett alternativt), som kan användas för insamlande av bedömningsunderlag inom ditt ämnesområde och diskutera dem i nätverksgruppen. Kursuppgift 5: Efter diskussionen på webben sammanfattar du skriftligt dina reflektioner av litteraturen och redovisar hur du genomfört konstruktionen av bedömningsinstrumenten på 2 3 sidor. Bifoga bedömningsinstrumenten. Lämna in uppgiften i mappen Inlämningar på Lisam under vecka 12. Litteratur: (valda delar) Klapp (2015) kap. 6 Korp (2011) kap. 5 McMillan (2017) kap. 6 10, 13 Nordgren, Odenstad & Samuelsson (2012) kap. 6 Moment 6: Bedömningens funktioner I det sjätte momentet är tanken att du ska fördjupa dig inom något område vad gäller bedömningens funktioner. Exempel på dessa områden är diagnostiserande, formativ bedömning, summativ bedömning, betygsättning och återkoppling av bedömningar. Arbetsuppgift: a) Välj något område inom bedömningens funktioner. b) Läs relevant litteratur inom det valda området och diskutera i nätverksgruppen. Kursuppgift 6: Efter diskussionen på webben sammanfattar du dina reflektioner av litteraturen och nätverksdiskussionerna på 1 2 sidor. Lämna in uppgiften i mappen Inlämningar på Lisam under vecka 17. Litteratur: (valda delar) Green, Johnson, Kim, & Pope (2007) Hattie & Timperley (2007) Hirsh (2016) kap. 4, Klapp (2015) kap. 5, 7, 8, 9 och 10 Korp (2011) kap. 7 och kap. 10 Lundahl & Folke-Fichtelius (2010) kap. 1, 8, 9 McMillan (2017) kap. 12, 15, 16 Nordgren, Odenstad & Samuelsson (2012) kap. 1 4. 7* och 8 (*inledning och delar som passar ämnesinriktning) Stiggins (2002) 9

Moment 7: Validering av tidigare lärande Detta moment syftar till att bearbeta och få förståelse för begreppet validering. Arbetsuppgift a) Läs relevant litteratur och diskutera i nätverksgruppen. Kursuppgift 7: Skriv ner dina reflektioner kring följande frågor (1/2 sida) och lämna in på Lisam under v. 19: - Hur vill du definiera begreppet validering, i sammanhanget validering av kunskap och kompetens? - På vilka sätt ser du att validering kan vara en relevant aspekt av den pedagogiska verksamhet där du är eller kommer att vara verksam? Litteratur: Andersson & Fejes (2010) Moment 8: Den dolda och den synliga läroplanen Detta moment syftar till att få kunskap om examinationens effekter. Examinationens avsiktliga och oavsiktliga påverkan på studier, undervisning och liv. Arbetsuppgift: Momentet behandlas under fjärde campusdagen. Förslag på litteratur att läsa inför seminariet (hittas under valbar litteratur): Broady (2007 [1981]) Jackson (1990 [1968]) Examinationsuppgift Hur har ditt tänkande om din praktik förändrats utifrån kursen? Reflektera över hur din syn på ditt uppdrag och ditt tänkande om kunskapsbedömning har påverkats genom kursen. Ta hjälp av litteraturen i ditt reflekterande och förhåll dig till den. Ca 4 6 sidor. Lämna in uppgiften i mappen Inlämningar på Lisam under vecka 23. Utvärdering Kursen utvärderas utifrån det synsätt som Mikael Alexandersson redovisar i sin artikel Reflekterande utvärdering kunskapssökande på lärarnas villkor (artikel i Forskning om utbildning nr 3, s. 20 31, år 1992), vilket innebär att utvärdering ses som grund för utveckling istället för kontroll. Den viktigaste utvärderingen rör ditt eget lärande och hur du har utvecklats i ditt tänkande under kursens gång. Läs igenom din inledande uppgift 1 a. och reflektera över den utvecklings- och lärandeprocess du erfarit under kursen. Fundera över hur kursens innehåll och uppläggning påverkat processen och fundera mer specifikt över hur litteratur, gruppövningar, uppgifter samt teknik påverkat din utvecklingsprocess. Utvärderingen mejlas till kursansvarig vecka 23 efter inlämning av examinationsuppgift eller senare. 10

Bedömningsgrunder En helhetsbedömning som bygger på en progression där examinationsuppgiften väger tyngst ligger till grund för det slutgiltiga kursbetyget, vilket innebär att kursens olika moment muntliga såväl som skriftliga vägs samman. Godkänd För att studenten skall erhålla betyget godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas. I de fall där det krävs kompletteringar kommer studenten att uppmanas att lämna in dessa. - Den studerande visar förmåga att på relevant sätt använda teorier och centrala begrepp inom området kunskap, lärande samt kunskapsbedömning för att reflektera kring och diskutera skolans praktiker. - Den studerande visar förmåga att med utgångspunkt i skolans praktiker förstå och diskutera teorier om kunskap, lärande och kunskapsbedömning. - Den studerande visar i sin skriftliga produktion förmåga använda vetenskaplig litteratur. Texterna har ett relevant innehåll, en tydlig struktur och en argumentation väl förankrad i litteratur och undervisning. Valt referenssystem tillämpas på ett konsekvent sätt. - Den studerande har genomfört och godkänts på samtliga kursuppgifter samt examinationsuppgiften. Väl Godkänd - Den studerande visar förmåga att sakligt diskutera, problematisera och argumentera i skriftlig framställning samt att använda vetenskaplig litteratur som verktyg i självständiga, utvecklade resonemang. - Den studerande visar förmåga att med ett kritiskt förhållningssätt analysera och jämföra teorier och centrala begrepp inom området kunskap, lärande samt kunskapsbedömning och relatera dessa till skolans praktiker. Underkänd Att inte uppfylla kriterierna för G innebär att man blir underkänd, men här särskiljs några kriterier som direkt och enskilt kan ligga till grund för att den studerande ges betyget Underkänd på kursen. - Den studerande inlämnar skriftligt arbete som, i enlighet med Linköpings universitets och Pedagogiskt arbetes policy, betraktas som fusk/plagiat. - Den studerandes skriftliga produktion kännetecknas av allmänt tyckande och brist på förankring i t.ex. litteratur och undervisning. Litteraturlista Andersson, P. & Fejes, A. (2010). Kunskapers värde: Validering i teori och praktik, (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Black, P. & Wiliam, D. (2005). Lessons from around the world: how policies, politics and cultures constrain and afford assessment practices. The Curriculum Journal, 16(2), 249 261. 11

Fonseca, L. (2014). Det godkända fusket: normförhandlingar i gymnasieskolans bedömningspraktiker. Avhandling. Kalmar: Linnéuniversitetet. Green, S., Johnson, R., Kim, D-H., & Pope, N. (2007). Ethics in classroom assessment practices: Issues and attitudes. Teaching and Teacher Education, 23, 999 1011. Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Skolverket. Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81 112. Hirsh, Å. (2016). Skolans dokumentation ur ett pedagogiskt och juridiskt perspektiv. Stockholm: Liber. Klapp, A. (2015). Bedömning, betyg och lärande. Lund: Studentlitteratur. Korp, H. (2011). Kunskapsbedömning: Vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket. Lundahl, C. & Folke-Fichtelius, M. (Red.) (2016). Bedömning i och av skolan praktik, principer och politik, (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. McMillan, J. H. (2017). Classroom assessment: Principles and Practice for Effective Standards-Based Instruction, (7 th ed.). Pearson Education. ISBN 9780134523309 Nordgren, K., Odenstad, C. & Samuelsson, J. (Red.) (2017). Betyg i teori och praktik: Ämnesdidaktiska perspektiv på bedömning i grundskola och gymnasium, (3:e uppl.). Malmö: Gleerups. Rosenthal, R. & Jacobson, L. (1992 [1968]) Pygmalion in the classroom: teacher expectation and pupil's intellectual development. (Newly expanded ed.) Carmarthen: Crown House. (bara summary, texten läggs upp på Lisam) Skolverket. Aktuella läroplaner och texter om kunskapsbedömning och betygsättning. Stiggins, R.J. (2002). Assessment crisis: The absence of assessment for learning. Phi Delta Kappan, 83, 758 765. Webb, N.M. (1997). Assessing students in small collaborative groups. Theory into Practice, 36, 205 213. Valbar litteratur (titlar läggs till under kursens gång) Anderson, L.W. & Krathwohl, D.R. (Eds.) (2001). A Taxonomy for Learning, Teaching, and Assessing: A Revision of Bloom s Taxonomy of Educational Objectives. New York: Longman. Broady, D. (2007 [1981]). Den dolda läroplanen. KRUT nr 127, 15 100. http://www.krut.a.se/pdf/krut_127.low.pdf Hult, Å. & Hult, H. (2003). Att fuska och plagiera: Ett sätt att leva eller ett sätt att överleva? Linköpings universitet, Centrum för undervisning och lärande, CUL-rapport nr. 6. https://old.liu.se/didacticum/filarkiv-cul/1.94087/culrapportnr62003.pdf Jackson, P. (1990 [1968]). Life in classrooms. New York: Teachers College, Columbia University. (Chapter 1: The daily grind) Jönsson, A. (2017). Lärande bedömning, (4:e uppl.). Malmö: Gleerups. Selghed, B. (2011). Betygen i skolan: Kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis, (2:a uppl.). Stockholm: Liber. 12