Behörighetsgivande högskolepedagogik 2: Områdesspecifik pedagogik, 5 hp. Litteraturlista och schema

Transkript

1 Behörighetsgivande högskolepedagogik 2: Områdesspecifik pedagogik, 5 hp (Kurskod: HPE102) Litteraturlista och schema Vårterminen 2010 Kursansvarig lärare Peter Johansson peter.johansson@globalstudies.gu.se Uppdaterad

2 Litteratur * Biggs, John & Tang, Catherine, 2007: Teaching for Quality Learning at University What the Student Does, Open University Press. (ISBN10: , ISBN13: ) (316 sid) * Hammar Chiriac, E. & Hempel, A. (Eds.) (2008). Handbok för grupparbete att skapa väl fungerande grupparbeten i undervisning, Lund: Studentlitteratur. (ISBN10: , ISBN13: ) (200 sid) * Handledning för kursplanerevidering med anledning av högskolereformen Göteborgs Universitet. r_kursplanerevideri ng_-_reviderad_ pdf (17 sid) * Högskoleförordningen (Bilaga 2 - Examensordningen) * Irons, Alastair, 2008: Enhancing Learning Through Formative Assessment and Feedback, Routledge. (ISBN10: , ISBN13: ) (140 sid) * Kugel, Peter (1993). How Professors Develop as Teachers. Studies in Higher Education. 1993(18):3, s (15 sid) * Schaller, Joseph, 2004: Efter C - en uppföljningsundersökning av studenter som avlagt 60 poäng i huvudämne vid samhällsvetenskapliga fakulteten i Göteborg , Samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. (valda delar) Utöver ovanstående litteratur tillkommer litteratur enligt lärares anvisning samt eget insamlat material. Kursdeltagarna förväntas också att ta ansvar för den egna kunskapsinhämtningen genom att söka egna källor av relevans för de frågor som kursen behandlar. 2

3 Schema HPE102 VT2010 Fre 22 januari (v 3) Kl Sal 419 Kursintroduktion & Vad är lärandemålsstyrd undervisning? Peter Johansson, Sven-Åke Lindgren & Bengt-Ove Boström Introduktion av kursen, kontextualisering av densamma visavis Samfaks Bolognaarbete och HSV:s kommande utvärderingar, samt en diskussion om vad lärandemålsstyrd undervisning innebär i praktiken. Kl Sal 419 Att formulera lärandemål Peter Johansson & Sylva Frisk Denna session inleds med en kortare föreläsning och diskussion om vad man bör tänka på när man formulerar lärandemål. Efter detta följer en gruppövning där kursdeltagarna formulerar lärandemål med hjälp av Blooms taxonomi. Introduktion av Övning 1 där kursdeltagarna själva ska författa de två innehållsorienterade delarna av en kursplan; 4. Innehåll och 5. Mål. Fre 5 februari (v 5) Seminarium kring lärandemål (Redovisning av Övning 1) Kl 9-12 Sal??? Peter Johansson & Sylva Frisk Vid detta tillfälle presenterar kursdeltagarna det arbete man gjort för Övning 1 samt ger och får feedback på de lärandemål man skrivit. Examinationsuppgift 1 introduceras. Denna bygger på att kursdeltagarna inventerar vilka de vanligaste undervisningsformerna är på hemmainstitutionen, samt vilka undervisningsformer som eventuellt kan betraktas som mer specifika för ämnet eller som skiljer sig från traditionella undervisningsformer. Vidare fokuserar den på vilka styrkor och svagheter som lärare och studierektorer på kursdeltagarens egna institutioner identifierar hos de olika undervisningsformer som framkommit av den tidigare inventeringen. I uppgiften ingår också att inventera, diskutera och problematisera vilka olika former av informations- och kommunikationstekniska verktyg som används i undervisning vid den egna institutionen. Fre 26 februari (v 8) Vad bestämmer val av undervisningsform? 9-12 Någon eller några studierektor på Samfak Detta kurstillfälle kommer att diskutera olika faktorer som styr val av undervisningsform på institutioner såsom ämnestraditioner, ämnesbehov, budgetutrymme, lärarens och institutionsledningens pedagogiska intresse och kunskap, studentinflytande, etc. Vidare kommer två av de vanligaste undervisningsformerna vid fakulteten att diskuteras och problematiseras Föreläsningen och Seminariet. 3

4 13 16 Att integrera kunskaps- och färdighetsmål Peter Johansson & Någon från UB (Karin P?) Detta kurstillfälle fokuserar på hur man kan kombinera färdighets- och kunskapsmål i undervisningen. Exempel kan vara Muntliga presentationer (ett sätt att lära av och inför varandra, men också en relevant färdighet att träna i sig), Akademiskt skrivande (att öva grundläggande akademiska färdigheter från dag 1 på universitetet i olika skriftliga inlämningar, t ex referenshantering, källförteckning etc), Metodundervisning (att öva på att använda vetenskapliga metoder i verkligheten, alternativt på ämnesrelevant material, i syfte att både lära sig använda en metod och tillägna sig nya kunskaper inom ämnesområdet), Informationssökning (att kombinera UB:s kurser i infosök med övningar/uppgifter som relaterar till kursens kunskapsinnehåll), etc. Vidare kommer en diskussion föras kring hur flera av ovanstående moment bör baseras på en progressiv tanke som samordnar färdighetsmålen på olika nivåer i ett ämne för att det ska ge ett bra resultat... Fre 12 mars (v 10) Grupparbete som undervisningsform 9 16 Eva Hammar Chiriac Detta kurstillfälle fokuserar på grupparbetet som undervisningsform. Fre 26 mars (v 12) Informations- och kommunikationsteknik i undervisningen 9 16 Patrik Lilja & Mattias von Feilitzen, IT-universitetet IT-universitetet Denna workshop fokuserar på hur man kan använda olika former av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Fokus kommer att ligga på hur man kan se på och använda GUL och andra typer av digitala redskap ur perspektiven kommunikation, samarbete, presentation och examination. Fre 9 april (v 14) Seminarium om undervisningsformer (Redov. av Examinationsuppg. 1) 9 12 Claes Alexandersson & Peter Johansson Detta tillfälle erbjuder möjlighet för kursdeltagarna att i mindre seminariegrupper presentera Examinationsuppgift 1. Seminariet ska fokusera på de styrkor och svagheter som lärare och studierektorer på kursdeltagarens egna institutioner identifierat för de olika undervisningsformer som används på institutionen, samt kursdeltagarnas egna reflektioner kring hemmainstitutionens syn på de undervisningsformer som används utifrån relevanta teorier om lärande. Vidare ska presentationer och diskussioner föras kring vilka informationsoch kommunikationstekniska verktyg som används på de olika institutionerna, varför just dessa används och vad nyttan är med dessa. Efter varje individuell presentation ges utrymme för feedback och diskussion kring den presentation som görs. Efter att alla presentationer genomförts och diskuterats, ska varje grupp sammanfatta de viktigaste punkterna man 4

5 kommit fram till i diskussionen. Dessa punkter återförs sedan från de mindre grupperna till en session i helklass. Kurstillfället avslutas med en introduktion av Examinationsuppgift 2 vilken syftar till att kursdeltagarna inventerar vilka de vanligaste examinationsformerna är på den egna institutionen, samt vilka examinationsformer som eventuellt kan betraktas som mer specifika för ämnet, eller som bryter mot traditionella examinationsformer såsom salstenta, hemtenta etc. Vidare ska de styrkor och svagheter som lärare och studierektorer på kursdeltagarens egna institutioner identifierar hos de olika undervisningsformerna sammanställas och reflekteras kring. Fre 23 april (v 16) Kl Att examinera lärandemål Karin Fogelberg & Peter Johansson Kurstillfället kommer att ta upp relationen mellan formativa och summativa examinationer samt hur dessa kan relateras till lärandemål. Vidare kommer en diskussion att föras kring hur man kan arbeta reflexivt med att säkerställa att man examinerar kursplanens lärandemål. Konkreta fall av lärandemål och examinationer kommer att analyseras och diskuteras. Introduktion av Övning 2 som syftar till att fundera kring lämpliga examinationsformer för den kurs som ingår som en del i hemtentamen. Fre 7 maj (v 18) Seminarium om examinationsformer (Redov. av Examinationsuppg. 1) 9 12 Claes Alexandersson & Peter Johansson Detta tillfälle syftar till att redovisa Examinationsppgift 2. Tillfället baseras på att kursdeltagarna i mindre grupper redogör för de vanligaste examinationsformerna på den egna institutionen, samt vilka examinationsformer som eventuellt kan betraktas som mer specifika för ämnet, eller som bryter mot traditionella examinationsformer såsom salstenta, hemtenta etc. Vidare ska de styrkor och svagheter som lärare och studierektorer på kursdeltagarens egna institutioner identifierar hos de olika undervisningsformerna redovisas och reflekteras kring. Diskussionen sammanfattas och återbördas till i hela gruppen i en uppsummerande diskussion. Fre 21 maj (v 19) Examinationsformer och lärandemål (Redov. av Övning 2) Kl Karin Fogelberg & Peter Johansson Detta tillfälle syftar till att redovisa Övning 2. Tillfället baseras på att kursdeltagarna i mindre grupper redogör för hur man tänker sig att examinera de lärandemål man formulerat i inledningen av kursen och få input på detta från andra kursdeltagare och kursledning. Fre 28 maj (v 21) Slutseminarium & Kursutvärdering (Redov. av Uppgift 3) Kl Claes Alexandersson & Peter Johansson Vid detta tillfälle presenterar kursdeltagarna den slutprodukt som kursen ska resultera i, dvs en till stora delar egenhändigt planerad kurs från kursplan till 5

6 outline av undervisningsformer samt examinationsformer. Slutprodukten ska visa på förmåga att reflektera över alla i kursen ingående steg utifrån relevanta lärteorier och ett studentcentrerat perspektiv på undervisningen. Kl Kursutvärdering Claes Alexandersson & Peter Johansson Muntlig och skriftlig kursutvärdering. Kl. 17 -?? Social samvaro på lämplig lokal Varför inte avsluta hela kursen med ett sk post-seminarium på lämplig lokal för att fira att krusen är slut??? 6