Ämnesövergripande Grundskla åk 7-9 Mdul: Hållbar utveckling Del 3: Sklan ch eleverna mttagare av kunskap ch deltagare i förändring Att intervjua elever m hållbar utveckling Claes Malmberg, Högsklan i Halmstad Den här texten består av fyra delar. Den första delen tar upp praktiska aspekter på intervjun sm metd. Jag har inspirerats av Steinar Kvales bk Den kvalitativa frskningsintervjun (Kvale 1997). Den andra delen behandlar de specifika frågr sm är knutna till uppgiften sm ska utföras i mdulen Hållbar utveckling, del 2, mment C. Den tredje är en hjälp för att analysera intervjun. Den sista delen är en intervjuguide m grupparbete. Praktiska aspekter Syftet med din intervju är att lära känna elevers uppfattningar m lika aspekter på sklans arbete med hållbar utveckling för att få kunskap sm kan vara till nytta i din framtida undervisning eller för arbetslagets planering. Det är väsentligt att elevens egen röst kmmer till tals under intervjun. Det låter enkelt. Men eftersm frågr, i sklans värld, fta används för kunskapskntrll är det lätt att hamna i en situatin sm innebär att eleven ger de svar de trr förväntas av läraren. Därför är det viktigt att rama in intervjun så att det skapas förutsättningar för ett samtal. Eleven bör få en bakgrund till intervjun ch bli rienterad m varför den genmförs. I det här fallet handlar det m att bidra till lärares förståelse m när, hur ch varför sklarbete m hållbar utveckling ska genmföras. De första minuterna är avgörande för att ge den intervjuade en uppfattning m intervjuaren. Vi vill att eleven pratar fritt ch yttrar erfarenheter ch känslr. Du skapar gd kntakt genm att lyssna uppmärksamt ch visar intresse, förståelse ch respekt för det sm eleven yppar. Samtidigt är det viktigt att du sm intervjuare uppträder besvärat. Efter intervjun bör du återknyta till syftet ch berätta vad du ska använda intervjun till. Du bör ckså runda av med en fråga, exempelvis: Jag har inget mer att ta upp. Finns det någt du vill tillägga innan vi avslutar? Är det någt du vill fråga m? Intervjufrågr När du ställer frågr bör du frmulera dig på ett sätt sm får eleven att uttrycka sina egna tankar ch idéer. Frågrna bör vara enkla ch få eleverna att svara. En inledande fråga behöver nästan alltid kmpletteras med följdfrågr. Här följer några typer av frågr, frmulerade med inspiratin från Steinar Kvale, sm kan vara användbara i den intervju sm du ska genmföra: Inledande frågr. De ser lika ut berende på vad du sm intervjuare är intresserad av. Vad du bör ha i tankarna är att vara knkret så att eleven förstår frågrna du ställer. Kan du berätta för mig [när ni senast hade en diskussin m hur vi kan lösa miljöprblem sm t ex klimatförändringen? https://larprtalen.sklverket.se 1 (6)
Hur kan vi påverka hur framtiden kmmer att bli?, Vem bestämmer hur framtiden ska se ut? Varifrån kmmer framtidshpp? Varifrån kmmer framtidsht? Kmmer du ihåg en gång när? Den här typen av frågr kan ge öppna ch rika beskrivningar där den intervjuade återger upplevelser. Det är dimensiner du kan återkmma till. Uppföljande frågr. Kan du säga mer m det?, Kan du ge fler exempel?, Vad tänkte du då?, Du nämner [att man inte kan lita på plitiker], vad betyder det för dig? Här söker intervjuaren efter svar sm fördjupar det sm den intervjuade sagt. Tlkande frågr. Det händer att man inte förstår vad den intervjuade menar. Då är det bra att ställa frågr såsm Du menar alltså att? Strukturerande frågr. Intervjuaren är ansvarig för intervjuns förlpp ch bör därför tydliggöra när ett ämne anses uttömt ch det är dags att byta till nästa aspekt. Jag skulle vilja ta upp ett annat ämne. Andra saker att tänka på är att använda pauser ch tystnad. Det lckar fta fram yttranden. Sm intervjuare är man fta rädd för tystnad vilket kan leda till att man pratar för mycket ch lyssnar för lite. Inspelning eller anteckning Det bästa är m du spelar in en intervju ch i efterhand skriver ner det sm sägs. Det är enkelt att spela in m utrustningen fungerar sm den ska men det tar väldigt lång tid att skriva ner transkribera - det sm sagts. Det finns metder för att effektivisera den prcessen. Bland annat kan du srtera brt det sm du inte tycker är intressant ch endast använda det du anser vara viktigt för din undersökning. För studien är det ng mer realistiskt, tidsmässigt, att du försöker minnas vad sm sagts ch göra anteckningar direkt efter intervjun. Du kan även skriva krta stlpar under intervjun eller låta en kllega föra anteckningar. Att låta en kllega anteckna innebär att du kan fkusera på att lyssna ch fråga. Det skapar bättre kntakt med den du intervjuar. Intervjuguide för hållbar utveckling I en intervjuguide anges de ämnen sm är föremål för undersökningen ch i vilken rdning de tas upp. Här nedan följer de ämnen sm är föremål för din undersökning. Till varje ämne finns ett antal frågr. Dessa är exempel ch kan utvecklas ch ändras av dig. De ska vara ett stöd för att genmföra intervjun. Under intervjun kmmer eleven säkert in på andra spår. Då är det bra att vara dynamisk ch följa dem. Intervjuguiden hjälper dig att kmma tillbaka till de lika ämnena. Ämnesövergripande ch kmplext Kan du berätta hur du ser på att arbeta med jrdens framtid/hållbar utveckling/miljöfrågr i sklan? Kmmer du ihåg någn gång när du arbetat med hållbar utveckling? https://larprtalen.sklverket.se 2 (6)
Aspekter att kmplettera frågan med: Hur ser du på att det innehåller så många ämnen? Vilken srts kunskaper behövs för att man ska bli bra på hållbar utveckling? Vilka sklämnen sysslar med sådana kunskaper? (fler frågr) Värderingar ch intresseknflikter Vad tycker du m att det finns så många lika åsikter i frågr m hållbar utveckling? Aspekter att kmplettera frågan med: Är det viktigt att få rätt fakta m hur saker ligger till? Vad tycker du m att det finns mtsägelsefulla idéer m hur man bör göra? Tillför det någt att höra andra elevers åsikter? fler frågr? Arbetsfrmer Hur tycker du läraren ska lägga upp arbetet när klassen arbetar med hållbar utveckling? Aspekter att kmplettera frågan med: Föredrar du helklass, grupparbete eller individuellt arbete? Är någt sätt mer tilltalande än någt annan? Ska eleverna få bestämma innehåll? fler frågr? Samarbete med samhället Hur kan sklan göra för att samarbeta med människr utanför sklan när ni arbetar med hållbar utveckling? Aspekter att kmplettera frågan med: Hur ser du på att man bjuder in företrädare från rganisatiner eller partier, exempelvis Greenpeace eller Mderaterna? Vad tycker du m att göra undersökningar på stan, exempelvis klla vilka miljömärkta varr sm finns i affärer? https://larprtalen.sklverket.se 3 (6)
fler frågr? Påverkan ch påverkas Är det viktigt att du får säga vad du står för när det gäller hållbar utveckling? Hur ser du på din egen möjlighet ch förmåga att bidra till att arbeta för HU? Hur ser du på dina kamraters förmåga/möjligheter? Är det viktigt att vi tänker lika eller bra att vi tänker lika m hur vi ska nå hållbar utveckling? Vilka förändringar skulle du vilja se för att sklan ch sklans lika verksamheter ska bli mer hållbara? Aspekter att kmplettera frågan med: Hur ser du på att man bjuder in företrädare från rganisatiner eller partier, exempelvis Greenpeace eller Mderaterna? Vad tycker du m att göra undersökningar på stan, exempelvis klla vilka miljömärkta varr sm finns i affärer? Har du någt exempel på att du har ändrat någt i din livsstil ch dina vanr efter att du lärt dig någt m hållbar utveckling i sklan? Hur tänker du m det? Vilka är det viktigt att lyssna på ch tala med när man ska arbeta för hållbar utveckling? Hur kan ni i sklan göra för att lära vad dessa andra har att säga/bidra med? fler frågr? Analys av intervjun Syftet med vår intervju är att kunna beskriva ch tlka de aspekter sm förekmmer i elevers livsvärld i relatin till hållbar utveckling i sklan. Man kan säga att den första delen av analysen sker i mötet med eleven ch när man lyssnar på elevens berättelse. Man tlkar det sm sägs under intervjun ch bär det med sig till tillfället då man ska sammanfatta ch strukturera det sm sagts. Jag kmmer här ta upp hur du kan kategrisera en intervju. I stället för att använda intervjuguidens fem aspekter ska vi tematisera intervjuerna med nya kategrier. Det finns några teman sm fta förs fram sm viktiga i frskning ch undervisning m hållbar utveckling. De bygger på begreppet handlingskmpetens sm finns beskrivet i fördjupningstexten Intresseknflikter ch handlingskmpetens. https://larprtalen.sklverket.se 4 (6)
Kgnitiv dimensin. Det handlar m hur kunskap m hållbar utveckling förs fram. Hur vill eleven att fakta ska presenteras? Vilken kunskap för eleven fram (naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig) fram sm viktig? Scial dimensin. Det handlar m betydelsen av det gemensamma. Hur ser eleven på att arbeta tillsammans med andra? Hur ska samhället blandas in? Menar eleven att det är viktigt att man ska påverka andra? Värdebaserad dimensin. Det handlar m värdefrågr. Hur ser eleven på att lika intressegruppers perspektiv förs fram? Hur ser eleven på frågr sm inte har ett självklart rätt svar, sm man behöver ta ställning till? Hur uppfattas kritisk granskning? Persnlighetsdimensin. Det handlar m att ta ansvar, agera, förändra ch få sin röst hörd, det vill säga tilltrn till den egna förmågan ch den egna betydelsen. Hur ser eleven på att den egna åsikten får utrymme ch kan föras fram? Är eleven beredd att förändra sitt beteende? Ser elever snarare lösningar på ett strukturellt plitiskt plan än på ett persnligt ch individuellt? Finns det utrymme för att visa mtstånd mt rådande nrmer? De här kategrierna kan vara en hjälp för att se ett gemensamt mönster. Ett annat sätt är att leta efter mönster i det sm träder fram i intervjuerna. Det är fta mer tidskrävande. Grupparbete en intervjuguide Om du är intresserad kan du gå vidare med frågr sm handlar m grupparbete. Grupparbete är en central fråga i relatin till en undervisning för hållbar utveckling. Den har även en aktualitetsgrad i förhållande till PISA resultaten från 2015. De visar att Sverige ligger över OECD genmsnittet men att det är str skillnad mellan pjkar ch flickrs förmåga att samarbeta. Flickrna klarar det generellt bättre än pjkarna. Uppgiftens i grupparbete Hur ser eleverna på uppgiftens utfrmning? Tycker du m att arbeta med uppgifter sm handlar m att samla in fakta? Hur ser du på uppgifter sm handlar m att ta reda på lika gruppers uppfattningar m exempelvis vindkraft? Aspekter att kmplettera frågan med: Uppgiften kan vara faktabaserad ch lyda: Hur påverkar lika födämnen klimatförändringen? Den kan vara prblemrienterad ch lyda: Hur ska sklan förändra menyerna i matsalen för att minska utsläpp av växthusgaser? Den kan vara perspektivgivande uppgift: Hur ställer sig lika intressegrupper sig till att bygga vindkraftverk i kmmunen? Den kan vara argumenterande ch lyda: Sammanställ argument för en intressegrupp sm är psitiv till kärnkraft. Ta samtidigt reda på vad mtståndarnas argument kan vara. Vilka värden bttnar argumenten i? Vilken karaktär föredrar du? Vilket är skälet till det? (fler frågr) https://larprtalen.sklverket.se 5 (6)
Gruppen. Val av grupp - Hur ser eleverna på gruppsammansättningen? Tycker du sammansättningen av gruppen har betydelse? Aspekter att kmplettera frågan med: Lika eller lika gruppdeltagare? Pjkar ch flickr? Lärare eller elever bestämmer gruppsammansättningen? Vad föredrar du? Vilket är skälet till det? (fler frågr) Fördelning av arbetet - Hur ser eleverna på arbetsdelningen? Hur tycker du man ska dela upp arbetet? Aspekter att kmplettera frågan med: Är det bra m man delar upp arbetet så att var ch en ansvarar för varje del? Är det bra m man jbbar tillsammans med samma frågeställning Vad föredrar du? Vilket är skälet till det? (fler frågr) Redvisning av grupparbete Hur tycker du redvisningen ska gå till? Aspekter att kmplettera frågan med: Redvisningen kan se ut på lika sätt. A) Inlämning av en skriftlig redvisning. B) Muntlig presentatin. C) Debatt. Vad föredrar du? (fler frågr) Har du erfarenhet av en gruppuppgift sm varit givande? Referenser Kvale, S. (1997). Den kvalitativa frskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. https://larprtalen.sklverket.se 6 (6)