Det är lätt att leka!

Relevanta dokument
Småbarn och skärmtid. - En undersökning om konsekvenserna av småbarns användning av skärmtid i hemmet som resulterar i en handbok

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog.

Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

En föräldramanual om läxläsning

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Barn och skärmtid inledning!

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

Föräldrar är viktiga

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

Samt fjärilslarver till våren

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala Lena Mattsson, leg. logoped

SÖMN. Ulrika Lång. Autismforum,

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Kvalitetsredovisning

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan

Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Gymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär

PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen

Njut av tiden tillsammans TV och dator kan vänta!

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Hur hanterar du besvikelser gentemot din familj?

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se

Kvalitetsredovisning

Larsbergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Verksamhetsplan Intraprenad Hybo-Ämbarbo Emiliaskolorna 1-12 år Ringblomman pedagogisk omsorg

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Handledning till Lätta tips barn

Trygg och säker på nätet. Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Trygg och säker på nätet

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Rörelse för kropp och knopp Susanne Wolmesjö 2019

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Opalens måldokument 2010/2011

Äta, växa och må gott!

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete

Hundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR

Sammanställning av 2014 års föräldramöten i skolor och på daghem

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till en av de roligaste världar som finns innebandyns!

Om dag och natt i barnfamiljen

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Bemötande och beteendeanalys

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Frågor för reflektion och diskussion

Föreningsträdet Individen i centrum. Handledning Aktiva 11 år. Idrottsintresse Självkänsla/självförtroende Tankens kraft

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Tallens utvärdering Våren 2013

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Intern ledarutbildning på Ridklubben!

Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14

Digitala medier & förhållningssätt. Camilla Edblad Skolkurator Elevhälsan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kattens Janssons månadsbrev

************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

FRITIDSHEMMET VITTRA BROTORP

Till er som föräldrar

Transkript:

Det är lätt att leka! - En handbok med komplement till småbarns teknikanvändning Av Emilia Byggmästar, Karin Byggmästar & Anna Westerlund

Innehållsförteckning Del 1 Del 2 Bakgrund till vår handbok Sammanfattning av teoridelen Lekens betydelse för barnet Vardagsaktiviteter för barn Utomhusaktiviteter När barnet vägrar Anknytningens betydelse Rutiner och gränssättning Konsekvenser av teknikanvändningen

Bästa föräldrar! Vi hoppas att ni kommer att ha stor nytta av denna handbok som är riktad främst till er med barn i åldern ett till fem. Handboken innehåller fakta och intressant information om barns teknikanvändning idag. Med teknikanvändning menar vi användning av dator, TV, surfplatta och smarttelefon i hemmet. Med denna handbok vill vi erbjuda er föräldrar mera information om vilka konsekvenser barns stora teknikanvändning kan leda till i det långa loppet. Då vi fördjupade oss i teori om barns teknikanvändning hittade vi en undersökning som visade att debutåldern för barns internetanvändning har sjunkit från nio år till tre år under bara några års tid. Denna information visar väldigt bra hur snabbt teknikanvändningen har sjunkit i åldrarna de senaste åren. Genom vår handbok vill vi ge er tips och alternativ på hur ni kan aktivera era barn utöver tekniken.

Del 1: Bakgrund till vår handbok Denna handbok är slutprodukten av vårt lärdomsprov vars tema är småbarn och skärmtid. Till vår hjälp har vi haft gruppdiskussioner med personer som har erfarenheter av barn. Med hjälp av dessa diskussioner har vi fått mera material att använda oss av när vi skrev handboken. Om ni läsare tycker att denna handbok är intressant och vill veta mera om ämnet så kan ni läsa vår teoridel. Vi vill speciellt tacka de som deltagit i våra gruppdiskussioner. Era åsikter har varit viktiga i vårt arbete.

Sammanfattning av teoridelen Syftet är att utreda följderna av barns användning av skärmtid samt vad man kan göra för att minska på denna. Mediernas historia Datorn har utvecklats under hela 1900- talet, men det var först under 1980- talet som den började säljas till den vanliga människan. Under de senaste 10 åren har dator och speciellt internetanvändningen ökat väldigt mycket. Debutåldern för internetanvändning har sjunkit från 9 till 3 år under en väldigt kort tid. Visste ni att internet först uppfanns för militärt bruk?!

Behaviorismen En pedagogisk teori som inriktar sig på betingning och stimulus. De fokuserar starkt på reaktioner och lägger inte energi på att utreda vad som händer inne i människans hjärna när en reaktion sker. Enligt behavioristerna kan kunskap inte förändras. Behavioristerna tycker att människan är passiv och de är kända för sin mekaniska människosyn. Man kan säga att de inte fokuserar på det som händer inne i människans hjärna. Belöning och bestraffning är också en viktig del inom behaviorismen. Ett exempel på detta är att belöna ett gott beteende med en film eller att bestraffa ett oönskat beteende med att inte få använda dator.

Leken Man brukar säga att barnens viktigaste uppgift i livet är att leka. Barnen lär sig nya saker och utvecklas genom leken. Varför är leken så viktig? Fantasin och nyfikenheten utvecklas Den sociala kompetensen byggs upp De motoriska färdigheterna förbättras Barnen får utlopp för sin energi Leken bör inte ersättas med skärmtid!

Anknytning Under barnets första år utvecklas en anknytning mellan barnet och en vuxen. Anknytningen är viktig på grund av tryggheten som byggs upp mellan barnet och den vuxna. Denna trygghet utvecklas endast genom en trygg anknytning. Olika anknytningsmönster Trygg anknytning Otrygg men organiserad anknytning Desorganiserad anknytning Anknytningen kan senare i livet påverka barnets beteenden, relationer, självförtroende och trygghet.

Rutiner & gränser För att vardagen skall fungera bra i en barnfamilj är det viktigt att ha tydliga rutiner. Genom tydliga rutiner förebygger man kaos i vardagen. När man vill införa en ny rutin är det viktigt att planera och förbereda hur detta skall gå till. Man bör förbereda barnen på vad som kommer att hända och vad de förväntas göra. Gränssättning och rutiner går hand i hand eftersom det är nödvändigt att sätta gränser för barnen om man skall få en rutin att fungera. Mutning är vanligt förekommande i småbarnsfamiljer, men kom ihåg att mutning är en kortvarig lösning på problemet.

Konsekvenser Tekniken kan överbelasta barnens hjärnor och det är viktigt att komma ihåg att de ibland behöver en lugn stund utan några intryck från tekniken. Barnen kan ha svårare att somna vid stor teknikkonsumtion. Tekniken kan leda till en större stress hos föräldrarna vilket kan inverka negativt på relationen till barnen. En australiensisk undersökning har visat att sambandet mellan mycket skärmtid och fetma är större än sambandet mellan fetma och utebliven fysisk aktivitet. Barn gör som föräldrarna gör, inte som de säger!

Del 2: Lekens betydelse för barnet Leken är ett av barnens viktigaste grundbehov. Man kan säga att barnen i åldern ett till fem år har som huvuduppgift att leka och att lära sig genom detta. Genom leken utvecklas de motoriska- och de sociala färdigheterna, fantasin och egentligen hela barnets funktionsförmåga. Vi vill få fram att skärmtiden inte får inkräkta på barnens lek eftersom leken är så stor del av barnens liv och utveckling under uppväxten. Visste du att enligt rekommendationer bör inte barn under två år tillbringa tid framför t.ex. dator

Vardagsaktiviteter för barn Vi kommer nu att ge förslag på olika aktiviteter som har framkommit i våra gruppdiskussioner. Aktiviteterna har på ett eller annat sätt varit betydelsefulla i deltagarnas barndom och uppväxt. Dessa aktiviteter kan användas som ett komplement till tekniken.

Barnet kan också vara delaktigt vid vanliga hushållsysslor som att laga mat, baka, diska och handla. Låt barnen vara delaktiga i era vardagssysslor på ett lättsamt och roligt sätt. Det är viktigt att barn får känna sig behövda och uppskattade. Detta bygger samtidigt upp deras självkänsla och självförtroende. T.ex. vid städning kan man ge barnet en egen uppgift som de känner att de klarar av och som de sedan får utföra på egen hand. Ge tre alternativ som barnet får välja mellan Låt barnet jobba självständigt men kom ihåg att finnas nära tillhands vid behov Ge beröm efter avklarad uppgift Om barnet har gjort något fel under sysslans gång t.ex. vält en blomkruka, bli inte arg utan berätta sakligt vad som gick snett och uppmuntra till nästa gång

Utomhusaktiviteter Tycker ni att ert barn tillbringar för mycket tid inomhus? Ta med barnet, gå ut på gården och introducera barnet till nya lekar och aktiviteter. Det kan vara svårt för ett barn att komma på nya lekar om han eller hon inte är vant vid att leka utomhus. Äventyrsbana använd er av saker som finns till förfogande på gården eller i en park, som t.ex. ett hopprep kan bli till en balansgång, en hink kan man hoppa över och trädgårdsmöbler kan användas som en tunnel. Picknick mellanmålet blir roligare och smakar bättre utomhus. Samtidigt kan ni diskutera det som ni ser och hör runtomkring er, t.ex. fågelkvitter och olika blommor. Upptäcksfärd genom årstiderna gå runt ert hem och samla in saker som är typiskt för årstiden, t.ex. färggranna löv under hösten eller vårblommor under våren. Dessa saker kan ni sedan använda till pyssel. Kom ihåg att endast fantasin sätter gränser!

Ifall barnet vägrar vid matsituationen Att ifrågasätta och testa era gränser och tålamod hör till barnets utveckling. Kan det ibland kännas hopplöst och känner ni som föräldrar er uppgivna i vissa situationer ifall barnet vägrar? Vi vill ge er några små tips på hur man kan lösa en knepig situation t.ex. vid matvägran. Våra tips har vi fått från våra egna erfarenheter och från våra gruppdiskussioner. Gör matsituationen till en trivsam stund där alla är delaktiga. Diskutera och prata på barnets nivå så att de också får delta i diskussionerna. Bli inte stressad över småsaker som t.ex. att barnet kladdar med maten. Det hör till barnets naturliga utveckling. Försök få barnet att tänka på annat än att man sitter vid matbordet. Fråga vad som har hänt under dagen, berätta om vad ni skall göra på helgen osv. Om barnet ändå inte vill äta så kan det vara bra att ha en matkompis, t.ex. en docka eller ett djur. Matkompisen behöver också få mat, och om barnet inte äter så får inte matkompisen heller någon mat.

Anknytningens betydelse Anknytning kallas det psykologiska band som utvecklas mellan förälder och barn under de första åren i barnets liv. En trygg anknytning byggs upp genom närhet och beröring, dessutom ger anknytningen trygghet för barnet. Anknytningen kan påverka hur barnets liv utformas senare i det vuxna livet. Tips för en trygg anknytning: Trygg hemmiljö Visa uppskattning & ge beröm Låt barn vara nyfikna och upptäcka sin omgivning Var närvarande vid motgångar & svårigheter Ge tid till barnet! En stor teknikkonsumtion kan påverka anknytningen negativt.

Rutiner och gränssättning Rutiner är viktiga för att vardagen skall fungera smidigt. Rutiner ger trygghet till barnen eftersom de då vet vad som kommer att hända och vad som förväntas av dem. Att införa en ny rutin kan vara krävande men det är värt ansträngningen i slutändan. Hur införs nya rutiner? Det tar två veckor innan en ny rutin har blivit en vana. Förklara för barnet vad som kommer att hända & varför; t.ex. att alltid bada innan läggdags. Ta en rutinövning åt gången, när den rutinen fungerar väl kan ni införa nästa rutinövning.

Gränssättning är nödvändig för barn eftersom de inte själva kan strukturera upp vardagen och sätta gränser. Det är viktigt att ni är konsekventa med era gränser; ge inte tomma hot utan visa att ni menar vad ni säger. Med föräldrakollen kan man lätt begränsa sitt barns datoranvändning. Låt inte barnen ta makten utan visa att det är ni, föräldrar som bestämmer. Motsatsen till att sätta upp gränser för era barn är att curla dem. I föräldrakollen som man lätt kan använda sig av på sin dator kan man bestämma en viss tidpunkt när barn loggas ut från datorn. För att logga in på datorn igen behöver man ett lösenord. Föräldrakollen är ett bra verktyg att ta hjälp av vid gränssättning av teknikanvändning. På hemsidan PC för alla hittar ni exakta instruktioner på hur ni går till väga för att införa föräldrakollen på er dator.

Konsekvenser av teknikanvändningen Det kan vara bra att komma ihåg att barnen får svårare att somna om de har tillbringat tid framför en skärm precis innan läggdags. Detta beror på det blåa ljus som kommer från skärmen som lurar kroppen att tro att det är dag. Undersökningar har visat att mycket skärmtid har ett samband med fetma. Språket kan utvecklas senare än normalt hos de barn som spenderar mycket tid åt olika medieaktiviteter, vilket beror på att de inte får lika mycket social träning som andra barn. Små barn som ser mycket på TV kan få koncentrationssvårigheter i skolan.