STOCKHOLM STAD TRAFIKKONTORET Älvsjövägen - olovlig trafik UPPDRAGSNUMMER 7001563000 STHLM TRAFIKPLANERING SWECO SOCIETY AB BJÖRN JERBIC SIMONE SÖDERSTRÖM repo001.docx 2015-10-05
Sammanfattning Älvsjövägen är en del av länsväg 271 och trafikeras av 25 000 fordon per dygn av vilka 12% är tunga fordon. Vägen omfattas av stadens generella förbud mot trafik med fordonståg som är längre än 12 meter och har även ett tidsbegränsat förbud mot fordon med en totalvikt som överstiger 3,5 ton. Trots detta trafikeras Älvsjövägen av trafik som överskrider vikt- och längdbegränsningarna vilket ger upphov till vibrationer i bostäder längs vägen. Mätningar visar att största delen av den olovliga trafiken sker mellan kl.04-06. Det finns flera potentiella målpunkter inom området vars verksamheter är beroende av lastbilstransporter såsom kontorsfastigheten Älvsjö 360, byggarbetsplatser i området, restauranger och Kämpetorpskolan. Däremot anses inte målpunkterna vara beroende av lastbillstranporter nattetid. Det tyder på att Älvsjövägen används som genomfartsväg. För att utreda hur problemen med den olovliga trafiken kan minskas har möjliga åtgärder kartlagts. Ett WIM-system som automatiskt väger och mäter trafiken bedöms ha stor potential att minska problemen med den olovliga trafiken. Därför rekommenderas att förutsättningarna för att installera ett system studeras vidare. I andra hand rekommenderas förtydligad förbudsskyltning och vägvisning för tung trafik. repo001.docx 2015-10-05 Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 340 44 SE 100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) 8 695 60 00 Fax +46 (0) 8 695 60 10 www.sweco.se Sweco Society AB Org.nr 556949-1698 Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen Simone Söderström Telefon direkt +46 (0)8 705 06 45 Mobil +46 (0)730 78 84 04 simone.soderstrom@sweco.se
Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Mätningar 1 2 Nulägesbeskrivning 2 2.1 Busstrafik 2 2.2 Målpunkter 3 2.3 Ruttval och vägvisning 4 2.4 Förbudsmärken 5 3 Omvärldsanalys 6 3.1 Weigh-In-Motion 6 3.2 ATK automatisk trafiksäkerhetskontroll 7 4 Åtgärdsförslag 8 4.1 Rekommenderade åtgärder 8 4.2 Fortsatt utredning 11 4.3 Avfärdade åtgärder 11 repo001.docx 2015-10-05 JB p:\7102\7001563_älvsjövägen_-_olovlig_trafik\000\07_arbetsmaterial\rapport - olovlig trafik älvsjövägen 160609.docx
1 Inledning 1.1 Bakgrund Älvsjövägen har 25 000 f/d varav 12% är tunga fordon. Ca. 1800 tunga fordon kör olovligt på sträckan då Älvsjövägen idag har förbud mot lb >3,5 ton mellan kl.22-06 och trafik som är längre än 12 meter. Området består till stor del av lermark som transporterar vibrationer vilka upplevs störande av boende. Vibrationsmätningar utfördes av ÅF-Infrastructure AB i en fastighet i juni 2015. Resultatet visade att det nattetid uppmättes 188 händelser med vibrationshastigheter på över 0,4 mm/s (måttlig störning) och en händelse med vibrationshastigheten över 1,0 mm/s (sannolik störning). Trots förbudet används vägen av olovliga fordon nattetid och Stockholms stad efterfrågar förslag på åtgärder för att minska den olovliga trafiken. 1.2 Mätningar I rapporten för vibrationsmätningarna redovisas att riktvärden bör tillämpas mer strikt nattetid. Som figuren nedan visar förekommer olovliga fordonsflöden tätare från 04 och mer i riktningen AB (N till S). Oavsett riktning är det morgontimmarna som utgör största delen av det olovliga flödet. 70 60 50 Olovliga fordonsflöden Antal 40 30 20 AB Klt5 BA Klt5 10 0 22:00 23:00 00:00 01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 06:00 Tid Figur 1. Flöden olovlig trafik under förbudstiden. 1(11)
2 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivningen omfattar en beskrivning av den aktuella vägsträckan och det intilliggande vägnätet. Den innehåller en analys av tänkbara målpunkter och ruttval för den olovliga trafiken på Älvsjövägen. Befintliga förbudsmärken på det intilliggande vägnätet har inventerats i syfte att kontrollera huruvida de är korrekt utformade och är placerade på ett sådant sätt att förare av olovliga fordon på väg mot Älvsjövägen kan se dem och välja en annan väg. Inventeringen utfördes den 19 april 2016 med komplettering 4 maj 2016. Älvsjövägens bärighet är BK2 och rådande hastighetsbegränsning är 50 km/h. Centrumbebyggelse ÅVC Hantverkare Älvsjö 360 Kabelverket Figur 2. Målpunkter längs Älvsjövägen. 2.1 Busstrafik Sträckan trafikeras av två busslinjer: 173 Skärholmen-Skarpnäck och 161 Bagarmossen- Gröndal. Buss 173 trafikerar sträckan 4 gånger per timme under dagen och 6 gånger i timmen under rusningstid. Buss 161 trafikerar sträckan mer sällan, 3 gånger per timme under dagen och 4 gånger i timmen under rusningstid. Båda busslinjerna har avgångar under förbudstiden, se tabellen nedan. Mätningar visar att 30% av de tunga fordonen var bussar. 2(11)
I Gubbängen ligger en bussdepå som kan vara en potentiell målpunkt vilket skulle kunna resultera i att genomfartstrafik med buss som ej är i linjetrafik kan förkomma. 2.2 Målpunkter 161 Bagarmossen Tabell 1. Tidtabell Kämpetorpskolan. Hpl Kämpetorpskolan 161 Gröndal 173 Skarpnäck 173 Skärholmen 05:02 05:58 05:56 05:32 05:35 22:25* 22:16* 05:47 05:50 22:55* 22:46* 22:17* 22:02* 23:22* 23:16* 22:47* 22:32* 23:52* 23:47* 23:17* 23:02* 00:22* 00:17 23:47* 23:32* 00:47 00:17* 00:47* * Även lördag, söndag och helgdag. Längs Älvsjövägen finns ett antal målpunkter för dagliga transporter med tung trafik. Vid korsningen Älvsjövägen/Juvelerarvägen finns en mindre centrumbebyggelse med besöksparkeringar. Där ligger två restauranger, en mäklarbyrå, samt ett begränsat utbud av detaljhandel. I anslutning till busshållplatsen ligger Kämpetorpsskolan. Strax efter skolans fotbollsplan finns en infart till en återvinningscentral för hantverkare. Denna återvinningscentral tillhör däremot inte Stockholms vatten och vid kontakt med Stockholm vatten hänvisas det istället till återvinningscentralen i Östberga. Kännedom om denna återvinningscentral finns alltså inte hos Stockholm vatten. Älvsjö 360 är en 22 000 m 2 stor kontorsfastighet med godsmottagning och flertalet hyresgäster såsom Anticimex. Norr om Älvsjövägen ligger stadsutvecklingsområdet Kabelverket och flera byggarbeten pågår i närområdet. Infart till detta område borde rimligen kunna ske via cirkulationen och Götalandsvägen. Sammantaget är viss tung trafik nödvändig för driften av verksamheterna längs Älvsjövägen. Busstrafiken undantaget bedöms det dock inte finnas något behov av leveranser nattetid. 3(11)
2.3 Ruttval och vägvisning Förare med målpunkter bortom Älvsjövägen ska lätt kunna identifiera och välja en alternativ väg istället för att bryta mot något av förbuden som gäller på Älvsjövägen. Därför har tänkbara rutter och platser för vägval studerats. Med det som grund har placering av vägmärken och vägvisning analyserats för att identifiera möjliga förbättringar. Östergående trafik Vid avfart 153 visas väg 271 mot Älvsjö vilket leder till den aktuella sträckan på Älvsjövägen. Förare på väg mot Älvsjö, Hagsätra, Högdalen och Farsta kan välja att köra den här vägen. Förbudsmärkena är placerade intill vägvisning mot Älvsjö, Västberga och Solberga. I detta läge ska fordon som omfattas av förbudet och vill åka mot Älvsjö svänga vänster för att åka mot Västberga och Solberga (se figur 3 nedan). 4(11) Figur 3. Vägvisning via Älvsjövägen. För trafik som kommer söderifrån på E4 och har målpunkt i sydöstra Stockholm kan väg 259 Botkyrkaleden vara ett alternativ. Vägen är dock kuperad och är inte utformad för tung och lång trafik. Förare väljer därför hellre att köra via Västberga till Åbyvägen och Huddingevägen eller att gena via Älvsjövägen.
Enligt Stockholms stads karta 1 för vart tung trafik får trafikera får Älvsjövägen inte alls trafikeras av tung trafik. I kartan finns flertalet platser angivna som Gator med vibrationsproblem pga. dåliga markförhållanden, Älvsjövägen finns dock inte med. Kartan är uppdaterad 2016. Västergående trafik För förare som istället kommer från Magelungsvägen och vill ansluta till E4 och E20 vägvisas via Älvsjövägen eller mot Älvsjömässan. Den enda vägvisning som riktar sig till tung trafik (i detta fall lastbilstrafik) finns på Huddingevägen och visar mot Västberga via Åbyvägen. Vid inventeringstillfället var vägvisningen mot Västberga via Västberga allé från Huddingevägen överstruken på grund av ombyggnationer. Det betyder att trafiken leds till E4 och E20 via Åbyvägen och Älvsjövägen mot Västertorp. Tung trafik ska dock fortfarande välja Åbyvägen. 2.4 Förbudsmärken Figur 4. Förbudsmärken för väg 271. Förbudsmärkena är placerade i ett sådant läge att det finns möjlighet att ansluta till E4N mot Västberga och Solberga. Det första förbudsmärket, C18, är ett generellt förbud och innebär att det gäller en begränsad fordonslängd. Samlingen märken, C7 i kombination med T5 och T6, är ett tidsbegränsat förbud för trafik med tung lastbil med en vikt på mer än 3,5 ton. Dessa märken innebär således att tung lastbil får trafikera väg 271 mellan 06:01-21:59. Fordonslängden får däremot aldrig överstiga 12 m. 1 Stockholms stad, 2016. Färdvägar & information 2016. Tung Trafik inom Stockholms stad. 5(11)
3 Omvärldsanalys En översiktlig undersökning av teknisk utrustning som skulle kunna användas för att säkerställa bättre regelefterlevnad på den aktuella sträckan t ex genom att detektera och i förlängningen bötfälla olovlig trafik har genomförts. Tänkbara effekter och kostnader för de identifierade lösningarna redovisas tillsammans med en redogörelse av hur ansvarsoch administrationsförhållandena ser ut. 3.1 Weigh-In-Motion WIM, Weigh-In-Motion, är ett samlingsnamn för tekniska lösningar som används för att identifiera tunga fordon. Systemet består av detektorer i körbanan som registrerar längd, vikt, axelavstånd med mera hos passerande fordon. Systemen kan ge väghållaren bättre information om vilka fordon som nyttjar infrastrukturen och förbättra trafiksäkerheten och minska vägslitaget. Figur 5. Skärmdump från WIM-system. 6(11)
Erfarenheter Väghållaren ansvarar för att etablera WIM-system och i dagsläget har endast Trafikverket installerat anläggningar i Sverige. Den första anläggningen i Sverige och är installerat på E4/E20 vid Hallunda och registrerar all norrgående trafik. Antalet fordon med övervikt minskade med 64% efter installationen och att polisen övervakade och bötfällde förare vid ett antal tillfällen. Kraftiga viktöverträdelser har helt försvunnit. Det finns även en på Nynäsvägen vid den s.k. älgviken. Denna är dock för ny för att statistiskt kunna visa på påverkan men trafikpolisen tycker att det spontant känns som om den har gjort stor påverkan på de fordon från Nynäshamn som passerar upp mot Stockholm 2. Möjligheter att bötfälla Endast Polisen kan bötfälla och således drivs ATK av Rikspolisstyrelsen (i samarbete med Trafikverket). Även om WIM-system inte används för att automatiskt bötfälla förare kan systemet användas för att identifiera tungt lastade fordon. Jerry Steen, Trafikverket, Göteborg: Varje fordon med överlast fotograferas. Bilden blir ett bevis men också ett sätt att på ett säkert sätt välja ut rätt bil. Polisen måste vara på plats, i en ledningsbuss längre bort. Det fungerar inte som med fartkamerorna: att det kommer en bötesavi i brevlådan. 3 För att kunna bötfälla automatiskt ställs höga krav på WIM-anläggningen. Vågen måste vara krönt för bötfällning och det finns lågfartsanläggningar som funkar upp till runt 30 km/h och har en felmarginal på någon procent men på Älvsjövägen är ju hastigheterna högre och då kan ett WIM-system främst ge polisen ett utsållningsverktyg. Systemet kopplas med fördel till en VMS (variabel meddelandeskylt) som tänds upp för att varna bilister att dom är överviktiga/för långa när inte Polisen är på plats. Liknande system har använts för bötfällning utomlands (bl. a i Lettland) men då har tre vågar efter varandra installerats vilket är kostsamt. 3.2 ATK automatisk trafiksäkerhetskontroll Fartkameror används för att registrera hastighetsöverträdelser. Polisen ansvarar för att utreda de hastighetsöverträdelser som kamerorna registrerar och Trafikverket ansvarar för etablering och drift av kamerorna. Finns idag endast på ett begränsat antal platser i länet och då på det statliga vägnätet med undantag för fyra kameror på Drottningholmsvägen där de ställts ut i samarbete med Stockholms stad. 2 Intervju med Alexander Hellberg, ITS-gruppen Sweco. 3 http://www.akeritransport.se/snart-vagar-inga-kora-med-overlast/ 7(11)
Systemet använder radar för att registrera fordon som håller högre hastighet än gällande hastighetsbegränsning men kan inte användas för att registrera vikt eller längd på fordon och är därmed inte ett alternativ på Älvsjövägen. 4 Åtgärdsförslag I detta kapitel presenteras tre typer av åtgärder: - Rekommenderade åtgärder - Åtgärder som kan studeras vidare - Avfärdade åtgärder 4.1 Rekommenderade åtgärder Utred förutsättningarna för att installera WIM-system Ett WIM-system bedöms ha stor potential att minska problemen med den olovliga trafiken. Därför rekommenderas att förutsättningarna för att installera ett system studeras vidare. Kostnaderna för att installera en WIM-anläggning i motorvägsmiljö ligger uppskattningsvis runt 2 miljoner kronor. På Älvsjövägen borde kostnaderna sannolikt kunna bli lägre då vägen är enfältig samtidigt som hastigheterna och trafikmängderna är lägre. Åtgärden bör genomföras i samråd med polisen då de ansvarar för att följa upp regelefterlevnaden och bötfälla överträdelser. En poliskontrollplats behöver finnas i närheten av anläggningen (finns ev. en på Magelungsvägen?). Förtydliga förbudsskyltning Förare som leds mot Älvsjövägen ska tas om hand och ledas rätt. Därför föreslås vägvisning särskilt riktat mot lastbilstrafik. Västberga allé är avstängd sedan 2015-12-14 och är den enda plats där lastbilstrafik har en särskild vägvisning. Vilka förändringar i fordonsflöden detta medfört är okänt då mätningarna är från maj 2014. Befintlig förbudskyltning är inte tillräcklig eftersom det förekommer olovlig trafik nattetid och lastbilstrafik bör erbjudas särskild vägvisning som i fallet med Västberga allé. Innan Västberga allé kan tas i bruk igen bör vägvisning för lastbilstrafik finnas mot väg 271 och E4 och E20. Förslag på placering redovisas i figur 4-5. 8(11)
Figur 5. Förslag på vägvisning till lastbilstrafik, utan Västberga allé. Figur 6. Förslag på vägvisning till lastbilstrafik, utan Västberga allé, zoomad i Västberga. Vägvisningen bör placeras på portalben eller på belysningsstolpar beroende på hur långt innan trafiken behöver bli varse om filbyten. Efter korsningen i Västberga kan vägvisningen 9(11)
med fördel placeras på vänstra portalbenen alternativt på vänster belysningsstolpe då chauffören ska hålla till väster vid filbyten. Samma princip gäller borta vid Årsta då chauffören ska hålla höger mot Åbyvägen. När Västberga allé är i bruk blir omvägen inte lika omfattande och vägvisningen mer enkel. Figur 7. Förslag på vägvisning till lastbilstrafik, med Västberga allé. Uppdatera Stockholms stads karta för tung trafik I kartan för tung trafik bör Älvsjövägen finnas med i förteckningen över vägar med vibrationsproblem. Samverkan Informera om frågan i forum där aktörer för tung trafik i länet träffas (utveckla!). Samverka med polisen för att om möjligt samordna övervakning av den olovliga trafiken med hastighetsövervakning och nykterhetskontroller. 10(11)
4.2 Fortsatt utredning Beroende på vad som planeras i området kan dessa åtgärder eventuellt bli aktuella att studera närmare. Sänkt hastighetsgräns En potentiell åtgärd för att minska problemen med vibrationer skulle kunna vara att sänka hastighetsbegränsningen. En sänkning av den tillåtna hastigheten ger normalt en sänkning av medelhastigheten men inte alls så stor som sänkningen av den skyltade hastigheten. En tumregel är att en sänkning av hastighetsgränsen med 10 km/tim ger en verklig hastighetsändring på 2,5 km/tim. Vid låga hastigheter exempelvis från 50 km/tim till 30 km/tim kan man inte räkna med så stora effekter 4. Utvärderingen av tätortsförsöket i samband med framtagande av handboken rätt fart i staden visar på att medelhastigheten sjunker med i snitt 3 km/tim när hastighetsgränsen ändras från 50 till 40 km/tim. För att undvika ytterligare ojämnheter i vägbanan bör avsmalningar ordnas istället för så kallade vägbulor. Avsmalningar kan med fördel göras samtidigt som åtgärder för att minska ojämnheter i vägbanan. Enligt Åtgärdskatalog för en säker tätortsmiljö finns det studier som visar på en minskning i hastighet på ca 3 km/tim per meter smalare väg. Hastigheterna sjunker framförallt när vägbanebredden blir mindre än 6,5 meter. Vibrationerna som utgör en måttlig störning nattetid utgör drygt en femtedel. Ny vägvisning mellan Bredäng och Västertorp Att vägvisa mellan trafikplats Bredäng och Västertorp på E4/E20 är komplicerat då Trafikverket måste besluta om sådana åtgärder. En särskild vägvisning riktad till lastbilstrafik skulle hjälpa föraren fortsätta på E4/E20 mot Västberga och komma på rätt väg i ett tidigare skede. Skulle problemet kvarstå efter att åtgärder vidtagits kan det finnas incitament att kontakta Trafikverket. Om den tillfälliga stängningen av Västberga allé dessutom leder till ökade olovliga flöden kan det finnas anledning att söka hjälp hos Trafikverket för vägvisning längs E4/E20. 4.3 Avfärdade åtgärder Ändra busstrafikering Busstrafiken står för 30% av de tunga fordonen som och kan vara en av orsakerna till att vibrationer uppstår under förbudstiden. Ett möjligt sätt att minska den tunga trafiken skulle vara att dra om busslinjerna men det bedöms inte realistiskt. 4 SKL, Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort 11(11)