20 08 Årsredovisning
Året i korthet SKI/EPSI 2008 FINANSIELL INFORMATION Handelsbankens årsredovisningar, årsöversikter och delårsrapporter kan beställas från Handelsbankens webbplats: www.handelsbanken.se/ir. KALENDER 2009 28 april Delårsrapport januari mars 2009 29 april Årsstämma 21 juli Delårsrapport januari juni 2009 28 oktober Delårsrapport januari september 2009 ÅRSSTÄMMA (BOLAGSSTÄMMA) Plats: Grand Hôtel, Vinterträdgården, ingång Royal, Stallgatan 4, Stockholm. Tid: Onsdagen den 29 april 2009 klockan 10.00. Anmälan om deltagande Aktieägare som önskar delta i stämman ska: förda aktieboken senast torsdagen den 23 april 2009. Styrelsesekretariatet, Handelsbanken, Kungsträdgårdsgatan 2, 106 70 Stockholm, telefon 08-701 19 84, eller via Internet www.handelsbanken.se/bolagsstamma, senast torsdagen den 23 april 2009 klockan 15.00. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste dessutom, för att äga rätt att delta i stämman, begära att tillfälligt underrätta förvaltaren härom i god tid före den 23 april 2009, då sådan införing ska vara verkställd. Utdelning Styrelsen föreslår som avstämningsdag för utdelning tisdagen den Svenska Handelsbanken AB (publ) Organisationsnummer: 502007-7862 Styrelsens säte: Stockholm www.handelsbanken.se This Annual Report is also available in English.
Innehåll Sidan VD-ord 2 5 7 Styrka och stabilitet 8 ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE Handelsbanken i samhället Etik och socialt ansvarstagande FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens utveckling 20 Utveckling per kvartal Aktien och ägarna 22 25 27 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning Koncernen Balansräkning Koncernen ÖVRIGT Revisionsberättelse Bolagsstyrningsrapport* Styrelsen Koncernledning Adresser 1
VD-ORD Förtroende och respekt - förligt redovisade längre fram i denna rapport. Men nyckeltalen Handelsbankens resultat: förtroende och respekt. God bankverksamhet kräver förtroende och respekt. Förtroende hos kunder, långivare och myndigheter. Respekt för risker, i synnerhet kreditoch likviditetsrisker. EFTERFRÅGAN ÖKAR som förtroende är svårare att räkna på och ge ett exakt värde. har och hur detta utvecklas, kan vara att se på i vilken omfattning våra kunder väljer att göra affärer med oss. Vår utlåning växte under 2008 väsentlig del av att vi med totalt 15 procent. Nyutlåning och ställda kreditlöften uppgick under andra halvåret till fick nya kunder i en 118,7 miljarder kronor. Totalt sett, har tillväxten i kreditrela- upplevt tidigare terade produkter i Handelsbanken aldrig tidigare varit så stor som under 2008. Även inlåning ökade under året och vår marknadsandel av den svenska hushållsinlåningen var vid årsskiftet 17,7 procent, en ökning med 1,7 procentenheter. Ökningen kan förklaras med bland annat nya produkter och ökad tillgänglighet men ökningen be- i en omfattning vi sällan upplevt tidigare. en så pass markant ökning av affärsvolymerna är ett uttryck för omvärldens förtroende för Handelsbanken. ÖKAD PRODUKTIVITET OCH TILLGÄNGLIGHET För att möta den ökade efterfrågan från kunderna och samtidigt hålla kostnaderna i schack har arbetet med att öka produktiviteten fortsatt. Det program som påbörjades 2006, för att öka produktiviteten mätt i tid att möta kund, har sedan starten ökat vår tillgängliga tid för kundmöten med 40 procent. Vår bedömning är dock att potentialen för ytterligare produktivitetsförbättringar är stor. brutet försöka förbättra möjligheterna att göra affärer utanför 2
VD-ORD kontorstid, dels via vår Internettjänst men också via vår telefontjänst Handelsbanken Direkt, bemannad dygnet runt av erfarna banktjänstemän under ledning av en kontorschef. Vår tanke med detta är att även när kundens kontor är stängt, ska kunden kompetent hjälp. NÖJDARE KUNDER Om ökade affärsvolymer är ett sätt att mäta omvärldens förtroende för banken, kan nöjd kund vara ett annat. Svenskt Kvalitets- sökning av kundnöjdhet i alla de nordiska länderna. Genom att fråga bankkunder om hur de upplever kvaliteten på service och produkter, hur lojala och nöjda de är med sin bank, får det oberoende undersökningsinstitutet fram ett så kallat nöjd kund- Varje år sedan dess, har Handelsbanken haft de mest nöjda kun- I oroliga tider, då börser och konjunkturer viker, brukar också kundernas förtroende för sin bank minska. Handelsbankens nöjd kund-index däremot, ökade både bland privat- och företagskunder under 2008. EN DECENTRALISERAD UNIVERSALBANK Jag tror att ett sätt att bibehålla och förhoppningsvis också öka kundernas förtroende, är att vara konsekvent i sättet att driva bank. Handelsbanken har alltsedan starten 1871 bedrivits som en universalbank. Vår ambition är att alltid kunna möta våra kund- den eller affärsläge för företagskunden. För att hela tiden snabbt kunna anpassa oss efter olika kunders krav och önskemål har vi valt ett decentraliserat arbetssätt. Vår övertygelse är att de som sitter närmast kunden också känner kunden och dennes förutsätt- bättre kunskap om Ingen i banken har en ningar bäst. Ingen i banken har de lokala marknadsen bättre kunskap om de lokala marknadsförhållandena än våra kontorschefer. Därför tycker vi det är naturligt att också de flesta och viktigaste affärsbesluten tas på våra kontor. Denna höga grad av självständighet ger oss inte bara bättre kvalitet i kreditportföljen utan ökar också kontorets lokala förankring. intressant fenomen i nöjd kund undersökningarna är att påtagligt ofta kan en mindre lokal bank, med begränsat produktutbud, ha de mest nöjda kunderna. Vår ambition är därför att hela tiden bli mer lokala i vårt uppträdande. Detta ska dock kombineras med vår strävan att vara en heltäckande universalbank. Därför kräver vårt decentraliserade arbetssätt också starka centrala enheter. Detta säkerställer ett brett och konkurrenskraftigt utbud av produkter och tjänster. Våra självständiga, lokalt förankrade kontor har hela tiden tillgång till den stora bankens hela kompetens och styrka. CENTRAL KRAFT GER LOKAL STYRKA För att klara av att ta hand om affärer med institutioner och stora företag har vi samlat särskilda, högt specialiserade kompetenser i vår investmentbank och vår kapitalförvaltning. Den bärande tanken är att våra specialister på centrala affärsområden i samverkan med kontoren också förpackar sina avancerade tjänster i lite enklare, mer standardiserade lösningar, som sedan erbjuds bredare kundgrupper där affärspotentialen ofta är stor. Den intjäning som genereras i den institutionella affären är betydelsefull, men det är först investmentbanken och när denna kompetens erbjuds kunderna genom kontoren som ett större aktieägarvärde uppstår. respektive marknader Detta synsätt gäller inte enbart de mer värdepappersorienterade affärsområdena utan också de motparten. För framgång kräver detta att investmentbanken och kapitalförvaltningen är nummer ett på sina respektive marknader. STABILA FINANSER Vårt konsekventa sätt att driva bank bygger förtroenden hos våra kunder och vår omvärld. Detta ställer samtidigt höga krav på uppträda mer konsekvent. Handelsbanken håller därför en likviditetsberedskap, som relativt branschen, får anses vara hög. Under de senaste 18 månaderna har banken varje vecka varit nettoplacerare i den svenska interbankmarknaden. Under fjärde kvartalet valde banken också US-dollar fanns vid utgången av året placerade i utländska centralbanker. Vid årsskiftet hade Handelsbanken kortfristiga likviditetsreserver tillgängliga med full säkerhet inom 48 timmar på 300 miljarder kronor. 3
VD-ORD RESPEKT FÖR RISKER de risker som är förknippade med att driva bank. Förtroende och risker hänger ihop. Om allmänheten anser att riskerna i en bank är för stora så tappar allmänheten förtroende för banken och därmed försvinner successivt förutsättningarna Jag har aldrig hört talas om någon bank som gått omkull därför att de var för försiktiga i sin kreditgivning. Motsatsen däremot måste nog över tiden anses vara ett av de största hoten mot en banks långsiktiga överlevnad. Vår respekt för risker i allmänhet och kreditrisker i synnerhet i kombination med vår lönsamhet har bidragit till att de internationella ratinginstituten under 2008 valt att bekräfta de kreditbetyg man givit Handelsbanken under de senaste åren. Detta har verksamheten, är fortsatt god. Med detta sagt, vill jag påminna om att vi står i början av en siella aktörer på hårda prov, även Handelsbanken. TILLVÄXT I TURBULENS under 2007 tilltog i styrka och omfattning under 2008. Med relativt jämna mellanrum, kanske vart 15:e år, tycks många banker missbedöma risker i en sådan omfattning att man kan tala om en Dessa kriser kan till en del bero på att banksystemen tenderar att försöka växa snabbare än den reala ekonomin. Personligen - ning är istället banksystemet en stödfunktion till den reala ekonomin. Det vill säga sund bankverksamhet innebär att man går mycket goodwill kan ställa orimliga krav på tillväxt i den förvärvade rörelsen. Det är ett av skälen till varför Handelsbanken har valt organisk tillväxt som en grundläggande strategi. TILL SIST Avslutningsvis: under 2008 steg resultatet per aktie i Handelsbankens kvarvarande verksamhet med 1,77 kronor till 19,16 kronor, detta under ett år där förutsättningarna för att driva bank med stark tillväxt i kunder och volymer till stor del präglats av nöjdare kunder och efterfrågan på våra tjänster ökar. Mot bakgrund av detta vill jag tacka alla kollegor i banken, som alla på sitt sätt, under det gångna året arbetat för att vidmakthålla och stärka förtroendet för vår bank. Men förtroende är något mycket skört. Det tar lång tid att bygga upp, men kan raseras på ett ögonblick. Framför oss ligger nu också en lågkonjunktur som ingen ännu riktigt vet omfattningen av. Det enda som alla tycks överens om är att det kommer bli betydligt värre framöver. Så även om mycket gått bra hittills, kommer vi under det kommande året att få arbeta ännu hårdare, ännu mer för att varje dag vinna våra kunders förtroende. Vi kommer heller inte för ett ögonblick tappa respekten för de risker som är förknippade med vår verksamhet. Detta eftersom förtroende och respekt är inte bara nyckelord de är också en absolut förutsättning för goda nyckeltal i Handelsbanken. Stockholm i februari 2009 4
IDÉ, ARBETSSÄTT OCH ORGANISATION Kontoret är banken HANDELSBANKENS IDÉ Handelsbankens idé är att utifrån kundens behov och baserat på en personlig relation, erbjuda privat- och företagskunder ett kom- Handelsbanken strävar inte efter att vara en massmarknadsbank utan gör affärer med de kunder som har ett starkare kassaflöde än den genomsnittlige bankkunden. Handelsbanken är en universalbank, det vill säga erbjuder ett Danmark, Finland, Norge och i Storbritannien. Dessa länder ser banken som hemmamarknader. ARBETSSÄTT Handelsbankens affärsverksamhet är starkt decentraliserad. Det innebär att alla affärsbeslut som rör den enskilde kundens relation tion och arbetssätt utgår från kontorens ansvar för enskilda kunder, inte från centrala avdelningars ansvar för produktområden eller marknadssegment. Koncernens viktigaste styrmedel är en väl förankrad företagskultur samt ett effektivt uppföljningssystem. Det är kontoret som är banken, därför görs inga centrala marknadsplaner eller marknadsföringskampanjer med bakgrund i centrala prioriteringar. Ingen vet bättre än det lokala kontoret vilka insatser som krävs i närområdet. Denna grundidé har Handelsbanken konsekvent och med framgång tillämpat i många år. KREDITPOLITIK Medan affärsbesluten är starkt decentraliserade är bankens kreditpolitik gemensam för hela koncernen och därför centraliserad. I Handelsbanken startar alltid kreditprocessen på kundansvarigt kontor. Vid större krediter tas beslut på regional eller central nivå beroende på kreditens storlek, men samtliga krediter kräver ett tillstyrkande av kontorschefen på kundansvarigt kontor. betalningsförmåga. Svag återbetalningsförmåga kan aldrig accepteras med argumentet att banken erbjudits goda säkerheter eller höga marginaler. Kravet på god kreditkvalitet åsidosätts aldrig för att nå hög kreditvolym. Handelsbanken är en relationsbank och är övertygad om syn är därför att behålla de beviljade krediterna i den egna balansräkningen och inte sälja krediterna vidare. SYNEN PÅ RISK affärer med hög risk även om ersättningen i det korta perspektivet är hög. Under en lång rad av år har detta resulterat i lägre kreditförluster och jämnare resultatutveckling än jämförbara banker. Under de senaste åren har banken aktivt tagit beslut som syftat till att minska risknivån. Försäljningen av SPP under hösten 2007 och försäljningen av delar av likviditetsportföljen i mars 2008 var ett led i detta arbete. Centrala avdelningar och staber Centrala affärsområden och produktägare Regionala huvudkontor Kontor KUND 5
IDÉ, ARBETSSÄTT OCH ORGANISATION ORGANISK TILLVÄXT För att uppnå och bibehålla hög lönsamhet krävs tillväxt. Handelsbanken växer dels genom att hela tiden göra fler och bättre affä- nya orter. Under de senaste åren har banken öppnat 129 nya kontor, varav 116 utanför Sverige. Organisk tillväxt innebär att Handelsbanken hela tiden växer men med låg risk och god kostnadskontroll. Som ett komplement till detta kan Handelsbanken genomföra förvärv av välskötta mindre banker under förutsättning att de enkelt kan integreras PRODUKTER I Handelsbanken står kunden i fokus inte enskilda produkter. Men nöjda kunder kräver att banken har ett brett utbud av produkter och tjänster av hög kvalitet. Sedan ett par år har banken därför förtydligat det ansvar centrala affärsområden och produktägare har för att ta fram konkurrenskraftiga produkter inom just sina områden. Kravställare är de rutinerade banktjänstemän som på kontoren dagligen möter kundens förväntan. De fyra centrala affärsområdena/produktägarna är: Kapitalförvaltning samt Handelsbanken Finans. ORGANISATION Oavsett var en medarbetare verkar i organisationen är syftet detsamma: att uppfylla kundens behov. För kunder med speciella behov kan kontoret delegera affärsansvaret till en regional enhet eller ett centralt affärsområde. Samspelet mellan kontor och centrala affärsområden/avdelningar skapar en dynamik i organisationen som gynnar kunden. 6
MÅL, MEDEL OCH UTFALL Medel för att uppnå målet samtidigt lägre kostnader än konkurrenterna. ÖVERGRIPANDE MÅL Företagsmål avkastning på eget kapital än det vägda genomsnittet för jämförbara banker i Norden och Storbritannien. Måluppfyllelse Handelsbankens räntabilitet efter schablonskatt för total verksam- för ett vägt genomsnitt av övriga stora nordiska banker var 10,6% - Räntabilitet på eget kapital 1973 2008 % 30 25 20 15 10 5 0 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003-5 -10 Handelsbanken Övriga nordiska banker* 2006 2008 MEST NÖJDA KUNDER derna. Kvaliteten och servicen på koncernens tjänster ska därför minst motsvara och helst överträffa kundernas förväntningar. Nöjd kund-index, privatkunder i Sverige Index 70 60 Utfall Handelsbanken hade även under 2008 de mest nöjda kunderna i Sverige både privat- och företagskunder när de fyra största från undersökningar i Danmark, Finland och Norge visade att Handelsbanken även hade de mest nöjda kunderna i Norden. 50 40 30 20 10 0-89 -90-91 -92-93 -94-95 -96-97 98-99 -00-01 -02-03 -04-05 -06-07 -08 Handelsbanken SEB, Nordea och Swedbank MEST KOSTNADSEFFEKTIVA BANKEN Omkostnader Kostnadseffektiviteten ska vara högre än i jäm förbara banker. Utfall Handelsbankens omkostnader i relation till intäkter för kvarvar- Handelsbanken var därmed liksom tidigare år den av de stora börsnoterade nordiska bankerna som hade högst kostnadseffektivitet. Kostnader/Intäkter, exklusive kreditförluster % 70 60 50 40 30 20 10 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Handelsbanken Genomsnitt nordiska banker exkl Handelsbanken TILLVÄXT Antal nyöppnade kontor Riktlinjer Handelsbankens affär tar utgångspunkt i det lokala mötet med kunden. Det ter sig därför naturligt att öppna nya kontor på orter där banken inte tidigare varit verksam. 45 40 35 30 25 Utfall Under 2008 öppnade Handelsbanken totalt 28 nya kontor utanför Sverige. Genom förvärvet av Lokalbanken tillkom ytterligare 14 nya kontor i Danmark. 20 15 10 5 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Sverige Utanför Sverige 7
STYRKA OCH STABILITET Stabila finanser och god likviditet KAPITAL Policy och 11%. Utfall Primärkapitalrelation % 12 10 8 6 4 11% 9% 2 0 2008 LIKVIDITET Året har präglats av den ansträngda likviditetssituationen på de till likviditet och har kontinuerligt varit nettoutlånare på den svenska dagslånemarknaden. Andelen lång upplåning har ökat säkert tillgängliga i likviditetsreserv, vilket täcker upplåningsbehovet över ett år utan ny marknadsupplåning. Nettoutlåningen i den svenska dagslånemarknaden 2008 mdkr 50 40 30 20 10 0 v 1 v 52 KREDITFÖRLUSTER Över en konjunkturcykel utgör kreditförluster en betydande kostnad för en bank. Detta innebär att krediternas kvalitet aldrig får åsidosättas för att nå högre volym eller högre marginal. Utfall - Kreditförluster 1994-2008 % 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 0,00-0,25 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Handelsbanken Övriga nordiska banker* RATING Handelsbankens rating var oförändrad hos de tre ratinginstitut som betygsätter banken. Ratingen var från Moody s Aa1 och stable outlook hos alla tre ratinginstitut. Såväl Standard & Poor s som Moody s bekräftade bankens rating under det fjärde kvartalet. Ingen annan nordisk bank har högre rating än Handelsbanken. Nordiska bankers rating Moody s Standard & Poor s Fitch Finansiell Långfristig styrka* Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig Kortfristig Handelsbanken B AA- AA- SEB B- Aa2 A B AA- AA- Swedbank A Danske Bank B B- AA- 8
MARKNAD Utvecklingen på bankens hemmamarknader som hemmamarknader. Handelsbanken har inte några mål för volym varken i absoluta tal eller i form av marknadsandelar. Ambitionen är att vara den bank som bäst uppfyller kundens behov på varje ort där banken marknader. De största är kreditmarknaden och sparandemarknaden. HEMMAMARKNADER Handelsbankens hemmamarknader utgörs av de marknader där bankens 664 kontor inom regionbanksrörelsen erbjuder universal- - Norge och Storbritannien som hemmamarknader. Utanför hemmamarknaderna driver affärsområdet Handelsbanken International kontorsrörelse i bland annat Tyskland, Polen och Nederländerna. Sammantaget har Handelsbanken verksamhet i 22 länder och är därmed den nordiska bank som har verksamhet i flest länder. MARKNADSUTVECKLING SVERIGE för Handelsbanken. Utlåning Handelsbanken är genom Stadshypotek en av de ledande aktörerna på den svenska bolånemarknaden. Året präglades av fortsatt hög efterfrågan på bostadslån. Stadshypotek ökade sin utlåning till privatmarknaden med 9% eller 36 mdkr. Stadshypoteks andel av privatmarknaden i Sverige var oförändrad och uppgick till drygt 25%. Den totala utlåningen till hushåll i Sverige, det vill säga hypoteks- och bankutlåning, ökade med 12%. Handelsbankens mark- Handelsbanken har sedan ett par år tillbaka haft en mer försiktig ökningstakt. Därför har bankens marknadsandel av utlåningen sjunkit från 30% till 26%. Under det fjärde kvartalet stod Handelsbanken dock för över hälften av bankernas totala utlåning till företag i Sverige. Sparandemarknaden och uppgick per den 30 september 2008 till 4 018 mdkr. Handelsbankens marknadsandel uppgick till 8,1% att jämföra med 8,2% per den 31 december 2007. iella sparande på bankkonton. Att ha pengar på konto i en trygg bank uppfattades som allt mer attraktivt, framför allt under andra i Handelsbanken som ökade hushållsinlåningen i Sverige med 27 mdkr. Därmed ökade Handelsbankens marknadsandel från 16,0% vid årets början till 17,7% per den 31 december 2008. MARKNADSUTVECKLING ÖVRIGA HEMMAMARKNADER Norden. Handelsbankens marknadsandelar på hemmamarknaderna utanför Sverige var störst i Finland, där bankens andel av utlåningen till företag var 14%. För den totala utlåningen var bankens marknadsandel cirka 8%. I Norge var marknadsandelen av utlåningen knappt 5% och andelen av utlåningen till företag var av inlåningen från hushåll i Danmark, Finland och Norge uppgick till 2 3%. HANDELSBANKENS ANDELAR PÅ DEN SVENSKA MARKNADEN Utlåning till icke-finansiella företag i Sverige per 31 dec 2008 Utlåning till hushåll i Sverige per 31 dec 2008 Inlåning från hushåll i Sverige per 31 dec 2008 Den svenska sparandemarknaden per 30 sep 2008 Handelsbanken 26,1% Handelsbanken 23,0% Handelsbanken 17,7% Handelsbanken 8,1% 9
ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE Handelsbanken i samhället HANDELSBANKENS UPPGIFT Handelsbanken driver verksamhet på 461 platser i Sverige. Där- även ett rikstäckande kontorsnät i de övriga nordiska länderna. Handelsbanken vill erbjuda kunderna bättre service och ökad börjat med lördagsöppet för de kunder som behöver besöka ett bud av tjänster från enklare avgiftsfria bastjänster till mer avancerade lösningar. Som bank fyller Handelsbanken en viktig funktion i samhället nande lågkonjunkturen stora delar av samhället. Att vara en bank kunna göra affärer oavsett konjunktur och andra omvärldsfaktorer. Under fjärde kvartalet svarade Handelsbanken för drygt hälften av banksektorns nyutlåning till företag i Sverige. Mer än ett lån från Stadshypotek. Handelsbanken är övertygad om behovet av lokal närvaro. Grundidén med bankens sätt att arbeta är att beslut ska fattas så nära kunden som möjligt, även vid kreditgivning. Konkret innebär det att en kreditförfrågan behandlas och med få undantag beslutas av Handelsbankens kontor på den aktuella orten. Det är på det lokala bankkontoret som kännedomen om kundens förutsättningar är störst. Detta arbetssätt gör att Handelsbanken har en stark koppling till det lokala samhället. Med de resurser förutsättningar att även framöver kunna följa sina kunder, fortsätta arbetet med att skaffa nya kunder och erbjuda tjänster i hela det spektrum som kunderna efterfrågar. Handelsbanken tänker fortsätta ta sitt sitt ansvar på marknader där banken verkar. HANDELSBANKEN OCH SAMHÄLLSFORSKNING Handelsbanken lämnar bidrag till ekonomisk forskning genom två fristående forskningsstiftelser Jan Wallander och Tom Hedelius åren kommit att bli en av de viktigaste anslagsgivarna till ekono- rer. Under 2008 beviljades 146 anslag på tillsammans 137 mnkr. HANDELSBANKEN I DET LOKALA SAMHÄLLET Handelsbanken är en av de största aktörerna på den nordiska med en lokal förankring. Under de senaste åren har flera stora banker minskat antalet kontor. Den höga kostnadseffektiviteten gör att Handelsbanken kan behålla en lokal närvaro och därmed fortsätta fylla en funktion i det lokala samhället, även på orter där andra banker lagt ned sina lokalkontor. 10
ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE Etik och socialt ansvarstagande Handelsbankens etiska riktlinjer fastslår att verksamheten ska präglas av hög etisk standard. Medarbetare ska uppträda så att förtroendet för banken upprätthålls. De etiska riktlinjerna fast- självklar regel är att banken och de anställda ska följa de lagar och föreskrifter som på olika sätt reglerar verksamheten. Allmänna råd och uttalanden från Finansinspektionen och andra myndigheter ska beaktas vid utformning av rutiner och instruktioner. ÅTGÄRDER MOT PENNINGTVÄTT, FINANSIERING AV TERRORISM OCH EKONOMISK BROTTSLIGHET tänkas komma från brottslig verksamhet eller i affärer som med- verka i transaktioner som medhjälp till otillåten skatteplanering. Handelsbanken har interna instruktioner och ger medarbetare inom koncernen kontinuerlig information och utbildning ekonomisk brottslighet. Förhållande till kunderna behov, ekonomiska ställning och riskbenägenhet. Det är viktigt att medarbetaren försäkrar sig om att kunden förstår innebörden av de beslut han eller hon fattar. Handelsbankens råd ska vara det som är bäst för kunden, inte det som på kort sikt är bäst för banken. God affärssed, konsekvent agerande och rättvis behandling av kunder är honnörsord i Handelsbanken. Banken som kund Handelsbanken är köpare av varor och tjänster från svenska och banken uppträder som kund som när banken är leverantör av tjänster och produkter. För att undvika beroendeställning till kunder och leverantörer har banken regler för mottagande och givande av personliga gåvor samt för representation. ANSTÄLLDAS UPPTRÄDANDE Det är viktigt att en medarbetare i banken inte kan misstänkas marknaderna som han eller hon får i sin verksamhet. Alla anställda ska vara väl förtrogna med vad som gäller enligt insiderlagen och iaktta bankens regler beträffande egna och närståendes värdepappers- och valutaaffärer. Anställda ska, såväl privat som i tjänsten, avstå från affärstransaktioner som strider mot bankens regler frågor i vilka han, hon eller anhörig har ett personligt intresse och inte heller frågor för ett företag i vilket den anställde eller en ska också avhålla sig från affärer eller andra åtaganden som allvarligt kan äventyra den egna ekonomin. Anställda ska anmäla uppdrag utom banktjänsten för godkännande. Detta innefattar även bisysslor och uppdrag i föreningslivet. Arvoden från styrelseuppdrag för bankens räkning ska tillfalla banken. Sunt förnuft gäller även i etikfrågor. Om den anställde är osäker om tillämpning av bankens etiska riktlinjer och sammanhängande frågor ska den anställde ta kontakt med närmaste chef för att diskutera vad som är rätt. SOCIALT ANSVARSTAGANDE Handelsbankens framgångar på marknaden är beroende av såväl arbeta bottnar i en grundläggande människosyn som präglas av tilltro och respekt. Alla anställda har ett tydligt ansvar för sitt handlande såväl professionellt som i sociala och etiska frågor. Det är därför viktigt att affärsbeslut i banken kan försvaras även ur ett socialt och etiskt perspektiv. Mänskliga rättigheter Handelsbanken ställer sig bakom de principer som kommer till uttryck i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Detta innebär att banken strävar efter att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom det område som banken kan påverka och att banken försäkrar sig om att den inte är delaktig i brott mot mänskliga rättigheter. 11
ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE Nöjda kunder år efter år HANDELSBANKEN I TOPP VISAR MÄTNINGAR långsiktig lönsamhet är att ha de nöjdaste kunderna. Nöjda kunder stannar kvar och gör fler affärer. De är också de viktigaste ambassadörerna för att nå nya kunder. Mätningar av kundnöjdhet är därför mycket viktiga i Handelsbanken. Varje år genomför kundnöjdhet, som följer en europeisk standard. Sedan mätningarna startade 1989 har Handelsbanken i stort sett legat i topp varje år, både vad gäller privatkunder och företagskunder. Resultatet för 2008 visar att Handelsbanken fortsätter vara den storbank som har mest nöjda kunder i Sverige. Resultatet gäller både privat- och företagskunder. Handelsbanken är också den av storbankerna i Sverige där kundnöjdheten ökat mest och den enda banken som har mer nöjda företagskunder än under 2007. I Finland och Norge rankas Handelsbanken högst av privatoch företagskunder. I Danmark ligger banken i topp vad gäller nöjda privatkunder och på andra plats avseende företagskunder. KUNDEN I CENTRUM Att Handelsbanken har mest nöjda kunder är ett resultat av ett och råd eller vill göra affärer. Här är utökade öppettider på kontor, enkla elektroniska tjänster via Internet och personlig service via telefon viktiga medel. bild över kundens situation och ekonomiska förutsättningar. Mot bakgrund av detta kan rådgivaren och banken ge placeringsförslag som är anpassade till varje kunds behov, placeringshorisont och risknivå. Råd som tar hänsyn till kundens kunskap om och förståelse för den risk som är förknippad med varje instrument. Liksom inom andra områden är det kunden själv som fattar beslutet. inom placerings- och försäkringsområdet för att möta kundernas rade medarbetare ökat till nära 4 700, varav cirka 4 000 arbetar inom den svenska kontorsrörelsen. MER TID FÖR KUNDEN Det program som lanserades år 2006 i den svenska kontorsrörelsen för att ge mer tid åt kundkontakter har hittills ökat den tillgängliga tiden med 40%. Programmets syfte är att förenkla kontorens administrativa arbete. Målet är att fram till år 2010 öka tiden för kundmöten med 50%. Förslagen till förenklingar kommer i första hand från medarbetare på kontoren och gäller inte minst vad som kan kallas vardagsrutiner, det vill säga arbetsuppgifter som återkommer ofta Det handlar till exempel om att se över rutiner, ta bort onödiga arbetsmoment och dokument samt förenkla och förnya instruk- lingspotential kommit in, varav 400 hittills är genomförda och resterande 150 är under bearbetning. All erfarenhet visar att mer tid med kunder ger mer affärer för banken och det stämmer också helt överens med ambitionen att fortsätta vara den bank som har de mest nöjda kunderna, enligt kommer på ett förtroendeskapande sätt. Handelsbanken tar kundklagomål på största allvar och har väl uppbyggda rutiner för detta. Kunder som inte är nöjda vänder sig i första hand till sitt särskild klagomålsansvarig som varje månad följer upp samtliga klagomål som kommit till banken. Kundnöjdhet privatkunder Norden Index 100 Kundnöjdhet företagskunder Norden Index 100 80 80 60 60 40 40 20 20 0 Sverige Danmark Finland Norge 0 Sverige Danmark Finland Norge Handelsbanken Övriga banker Handelsbanken Övriga banker 12
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETENS UTVECKLING Verksamhetens utveckling Det gångna året präglades av ökad efterfrågan på bankens tjänster, särskilt in- och utlåningsprodukter, men också av en ökande Resultatet per aktie för kvarvarande verksamhet ökade med för allt av ökade in- och utlåningsvolymer i kombination med en fördelaktig upplåning. Räntabiliteten för kvarvarande verksamhet efter verklig skatt Nettoresultatet från avvecklad verksamhet uppgick till 187 mnkr INTÄKTER rörelsen utanför Sverige ökade räntenettot med 33% och i den svenska kontorsrörelsen ökade räntenettot med 17%. Medelvolymen utlåning till allmänheten ökade med 15% till håll var fortsatt stark, speciellt i Sverige där den ökade med 20% Provisionsnettot minskade med 950 mnkr till 6 795 mnkr Såväl provisioner från kortverksamheten samt ut- och inlåningsprovisioner ökade med 8% under året. sin exponering mot amerikanska obligationer säkerställda med kreditkortsfordringar, vilket resulterade i en negativ resultatpåverkan på 767 mnkr. Den totala realiserade och orealiserade värdeförändringen i likviditetsportföljen uppgick för helåret till ränte- och valutahandeln. Realisationsvinster av engångskaraktär en skattefri realisationsvinst hänförlig till försäljningen av bank- kursförändringar i utländska enheter påverkade vidare resultatet KOSTNADER Kostnaderna ökade med 7% eller 861 mnkr till 13 229 mnkr enheter av ökningen. med 96 mnkr till 327 mnkr. Totalt ökade kostnaderna i kontorsrörelsen utanför Sverige med 878 mnkr. Kontorsrörelsen utanför Sverige svarade för 7 procentenheter. Under 2008 minskade den positiva korridoreffekten vid beräkning av pensionskostnader enligt IAS 19 med 156 mnkr och upp- Avsättningar för resultatbaserade ersättningar minskade med Övriga administrativa kostnader ökade med 4% till 4 688 mnkr den engångskostnad på 93 mnkr som uppstod i samband med separationen av förvaltarorganisationen efter försäljningen av SPP poster ökade de administrativa kostnaderna med knappt 2%. KREDITFÖRLUSTER svarande FORTSATT GOD LIKVIDITET Den internationella kreditmarknaden präglades under det gångna även under det fjärde kvartalet en god likviditet. Inflödet av inlåning var fortsatt starkt från såväl hushåll som kreditinstitut. medel på över 300 mdkr. Denna likviditet säkerställer bankens affärsverksamhet, även om kreditmarknaden skulle vara helt den svenska dagslånemarknaden. Handelsbanken har löpande kunnat emittera säkerställda obligationer på den svenska marknaden och emissionsvolymerna var som högst under det fjärde kvartalet. Andelen obligations- på den amerikanska interbankmarknaden har vidare skapat en attraktiv upplåning i USD, vilket sänkt kostnaden för bankens att förtidsinlösa ett evigt förlagslån uppgående till 275 mn pund. Marknadsvärdet på bankens likviditetsportfölj uppgick till 13
VERKSAMHETENS UTVECKLING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ORGANISK TILLVÄXT För att uppnå och bibehålla hög lönsamhet krävs tillväxt. Handelsbanken växer dels genom att hela tiden göra fler och bättre affä- nya orter. Under de senaste åren har banken öppnat 129 nya kontor, varav 116 utanför Sverige. Organisk tillväxt innebär att Handelsbanken hela tiden växer men med låg risk och god kostnadskontroll. Som ett komplement till detta kan Handelsbanken genomföra förvärv av välskötta mindre banker under förutsättning att de enkelt kan integreras KAPITALFRÅGOR Kapitalbasen, inklusive periodens vinst, uppgick till 115 505 mnkr. 75 854 mnkr. Av primärkapitalet utgjordes 11 579 mnkr av pri- primärkapitallån om 2 550 mnkr, varav 200 mnkr var av så kallad icke-innovativ typ, vilket bidrog positivt med 0,2 procentenheter. Intjäningen bidrog positivt med 0,4 procentenheter och migration av kreditrisker påverkade primärkapitalrelationen negativt med 0,2 procentenheter under kvartalet. RATING Handelsbankens rating var oförändrad hos de tre ratinginstitut som betygssätter banken. Ratingen var från Moody s Aa1 och stable outlook hos alla tre ratinginstituten. Såväl Standard & Poor s som Moody s bekräftade bankens rating under det fjärde kvartalet. RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER Upplysningar om bankens mål och tillämpade principer för riskstyrning framgår av not K2. RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Inför årsstämman föreslår styrelsen inte några materiella förändringar i gällande riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare. Gällande riktlinjer framgår av not K8 samt av bolagsstyrningsrapporten. 14
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MEDARBETARE Gemensamma värderingar skapar resultat NÄR HANDELSBANKEN REKRYTERAR SÖKER BANKEN PERSONER SOM DELAR BANKENS GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Handelsbanken hade cirka 11 000 medarbetare verksamma i 22 länder den 31 december 2008. Handelsbanken är starkt decentraliserad och bankens idé om hur en framgångsrik verksamhet ska bedrivas bygger i grunden på en tilltro och respekt för den enskilde individen. Det decentraliserade arbetssättet ger medarbetaren stor frihet, skapar delaktighet och möjlighet att påverka. Ungefär 30% av medarbetarna är anställda utanför Sve- ringarna. I takt med bankens fortsatta expansion internationellt ökar behovet av medarbetares kompetens i syfte att främja och stärka bankens företagskultur över nationsgränserna. Att arbeta i Handelsbanken handlar främst om mänskliga relationer. Det är medarbetarna som är banken, inte produkterna. arbetarna. För att behålla medarbetaren krävs det att rätt förut- - UTVECKLING AV MEDARBETARE I Handelsbanken har medarbetaren ansvar för den egna kompetensutvecklingen men även för att dela med sig av sin kompetens inom koncernen. Den viktigaste källan till ökad professionalism som förmågan att lösa de uppgifter medarbetarna möter i arbetet. Samtliga medarbetare ska delta i enhetens verksamhetsplanering för att skapa delaktighet i att nå uppsatta mål. Med utgångspunkt i verksamhetsplanen har medarbetaren och närmaste chef ett planerat och strukturerat planerings- och utvecklingssamtal, så kallat PLUS. I samtalet diskuteras hur medarbetaren bidrar till verksamhetens mål och vilka förutsättningar som behövs för att lösa uppgifterna. Utvecklingssamtalet ska resultera i en individuell handlingsplan som kontinuerligt följs upp. Den ligger sedan till grund för lönesamtalet mellan chef och medarbetare. Individuella lönesamtal är ytterligare ett uttryck för bankens ambition att decentralisera ansvar och befogenheter. JÄMSTÄLLDHET Oavsett bakgrund ser banken sina medarbetare som enskilda individer med egna särdrag, egna styrkor och ett eget sätt att kunden i centrum, gilla stort eget ansvar och vilja ta egna initia- nas lika förutsättningar för kvinnor och män att utvecklas inom koncernen. Målet är att andelen kvinnliga respektive manliga chefer ska motsvara den sammanlagda könsfördelningen i bank- Motsvarande siffra för det totala antalet medarbetare var 54% nor att förena förvärvsarbete med föräldraskap. Handelsbanken subventionerar hem- och familjeservice till medarbetare i Sverige med barn under åtta år. Vid föräldraledighet i Sverige ersätts medarbetaren med 80% av lönen för den del som inte ersätts av Försäkringskassan. Vid föräldraledighet har medarbetaren samma rätt till löneutveckling som övriga anställda. Verksamhetsplanering Lönesamtal Individuell uppföljning Verksamhetsplan KUND Handlingsplan PLUS INTERN ARBETSMARKNAD roller men det är värderingarna som skiljer banken från konkur- - måste vara starka kulturbärare och av den anledningen rekryteras alla chefer i Sverige internt. För hela koncernen, inklusive de marknader där banken är relativt nyetablerad, var motsvarande och medarbetarens utveckling. 15
MEDARBETARE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA Handelsbankens övergripande mål med arbetsmiljöarbetet foku- medarbetarna ska må bra, utvecklas och fungera optimalt. Det är ett långsiktigt mål som innehåller faktorer som balans i livet, tydlig och ärlig kommunikation, ha rätt kompetens för att kunna lösa uppgifter och hantera olika situationer i arbetet, att känna stolthet och tilltro samt respekt. Friskvårdsverksamheten är en viktig del av det hälsofrämjande arbetet och syftet är att aktivera medarbetarna. Stor vikt läggs vid att nå alla medarbetare och att stärka gemenskapen. Förutsättningar för ett lyckat resultat är regelbunden träning med individuellt anpassad träningsdos. Skatteverket. Handelsbanken har sedan 1919 en idrottsförening och som med sina 3 600 medlemmar, är en av de största i sitt slag i Sverige. ÖKAD SÄKERHET Antalet rån mot banker ökade dramatiskt i Sverige under 2008. tillsammans med de andra stora bankerna i Sverige för att öka säkerheten kring kontanthanteringen. ARBETSVILLKOR OCH FACKLIGA RÄTTIGHETER Handelsbankens traditionellt goda fackliga relationer är en del av kulturen i Handelsbanken. Det förs en ständig dialog mellan fackliga företrädare och chefer om förändringar och nyheter som representerar många av de medarbetare som ska ta sig an de nya produkterna eller arbetssätten ger denna dialog en möjlighet till arbetstider med mera. I Handelsbanken ska alla individer med lika kompetens ha samma rätt till anställning, befordran, lön och kompetensutveckling oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund eller sexuell läggning. OKTOGONEN Handelsbanken har som mål att ha högre lönsamhet än jämför- ställda gör en bättre arbetsinsats än vad som är normalt för branschen i övrigt. Det är därför rimligt att de anställda får del av ett merresultat. Sedan 1973 har Handelsbanken, alla år utom två, avsatt en del av bankens resultat till ett resultatandelssystem för de anställda. Medlen förvaltas av Stiftelsen Oktogonen. bankskoncernen uppfyller målet att ha en högre räntabilitet på eget kapital efter schablonskatt än ett vägt snitt av övriga börsnoterade nordiska och brittiska banker. Av merresultatet kan då en tredjedel sättas av till de anställda. Avsättningsbeloppet begränsas till 15% av utdelningen till aktieägarna. Om banken sänker utdelningen till aktieägarna ska ingen avsättning till vinstandelsstiftelsen ske. Varje anställd får lika stor del av det avsatta beloppet och systemet omfattar samtliga medarbetare i Norden och sedan intjäningsåret 2004 även medarbetarna i Storbritannien. Utbetalning kan ske när medarbetaren nått 60 års ålder. Avsättningen avseende resultatåret 2007 fastställdes av styrel- arbetat heltid i Sverige. av medlen placeras i Handelsbanksaktier. Oktogonen är bankens största aktieägare. Styrelsen för stiftelsen Oktogonen utses av den fackliga organisationen Finansförbundet. I bankens styrelse företräds de anställda av två stämmovalda ledamöter som representerar stiftelsen Oktogonen. Medelantal anställda 2004 2008 Ålders- och könsfördelning 2008 12 000 11 000 Kvinnor 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 Sverige Danmark Finland Norge Storbritannien Övriga världen Ålder Män 65-60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 -20 1 200 1 000 800 600 400 200 Antal medarbetare 0 200 400 600 800 1 000 1 200 16
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MILJÖARBETE Miljöarbete en del av ansvaret HANDELSBANKENS MILJÖPOLITIK Handelsbanken ska medverka till en långsiktigt hållbar utveckling, så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt samt fören- - förbättringsarbete ger ofta dubbel effekt inte bara miljövinster utan även kostnadsbesparingar. Handelsbanken har undertecknat och följer frivilliga överenskommelser, till exempel Internationella Handelskammarens LOKALA ÅTGÄRDER SOM MINSKAR MILJÖPÅVERKAN Ansvaret för det praktiska miljöarbetet är decentraliserat i likhet med andra ansvarsområden i Handelsbanken. Varje chef har det primära ansvaret för miljöfrågorna inom sin enhet och vardagen för varje medarbetare ska genomsyras av ett miljötänkande. Inom varje regionbank och dotterbolag samt på det centrala Konkret miljöarbete består ofta i att ta många små steg som vart och ett för sig kan tyckas obetydliga, men som helhet bidrar till en bättre miljö. Här följer några exempel. Dialog förs kontinuerligt med bankens leverantörer för att driva på och utveckla miljöfrågor. För att underlätta kravställandet har en mall för leverantörsavtal tagits fram, med exempel på hur miljökrav kan ställas. skyltar med skyltar med dioder, vilket medför såväl lägre elförbrukning som längre drifttid. vilket minskar både pappersförbrukning och transporter. banken valt att subventionera miljöklassade bilar. Andelen miljöklassade tjänstebilar var 34% år 2008 jämfört med 21% föregående år. nettjänsten, där information kan arkiveras i tio år. Därigenom minskar pappersförbrukningen liksom behovet av transporter. heter följs och styrs kontinuerligt för att kunna minimera fastigheter är miljövänlig el. huvudkontorets fastigheter som komplement till att använda kylmaskiner och fjärrkyla. Frikyla innebär att banken tar ut kyla från Östersjöns vatten via värmeväxlare. behovet av resor. HANDELSBANKENS DIREKTA MILJÖPÅVERKAN Handelsbankens direkta miljöpåverkan utgörs i hög grad av förbrukning av energi, material, utrustning, resor och transporter. Sedan flera år mäter och redovisar banken de koldioxidutsläpp som den egna verksamheten genererar från transporter, el och värme. HANDELSBANKENS INDIREKTA MILJÖPÅVERKAN Miljöfrågor vid kreditgivning Miljöaspekter beaktas vid bedömning av kundernas återbetalningsförmåga i enlighet med Handelsbankens kreditpolicy. För limitkunder görs varje år en genomgång och analys i form av en affärsbedömning, där värdering av eventuella miljörisker är en del. Detta är särskilt viktigt vid bedömning av återbetalningsförmågan hos en kund som driver miljöfarlig verksamhet eller säljer produkter som kan medföra miljö- eller hälsorisker. Kunden ansvarar själv för hur verksamheten bedrivs, men återbetalningsförmågan och därmed bankens kreditrisk påverkas av kundens vilja eller förmåga att hantera dessa risker. Sparprodukter med etisk profil och miljöprofil Handelsbankskoncernen erbjuder möjlighet att spara i etiska och miljöinriktade produkter. Aktiefonderna Handelsbanken Sverige ningutifrån etiska kriterier med avseende på miljö, sociala och mänskliga rättigheter samt affärsetik. Under året emitterade banken vid tre tillfällen aktieindexobligationer med inriktning mot alternativ energi och miljö. Dessa placeringsalternativ var mycket populära. HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER Handelsbanken startade under 2008 handel med utsläppsrätter 2 växa i takt med att kunskap och förståelsen hos bankens kunder kring utsläppshandeln ökar. 17
5-ÅRSÖVERSIKT KONCERNEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5-årsöversikt Koncernen Redovisningsprinciperna beskrivs i not K1. Resultaträkning mnkr 2008 2007 2006 2005 2004 Räntenetto 19 223 15 608 14 727 15 090 14 808 Provisionsnetto 6 795 7 745 7 316 7 055 6 000 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 3 169 3 054 3 448 3 459 2 390 Riskresultat försäkring 215 151 219 194 44 Övriga utdelningsintäkter 225 174 193 158 218 Andelar i intresseföretags resultat 79 103 89 59 104 Övriga intäkter 184 291 355 308 399 Summa intäkter 29 890 27 126 26 347 26 323 23 963 Administrationskostnader Personalkostnader -8 114-7 528-7 184-6 678-6 380 Övriga kostnader -4 688-4 487-3 955-3 747-3 364 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -427-353 -366-513 -501 Summa kostnader -13 229-12 368-11 505-10 938-10 245 Resultat före kreditförluster 16 661 14 758 14 842 15 385 13 718 Kreditförluster, netto -1 605-27 55 261-167 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 270 1 1 4 2 Rörelseresultat 15 326 14 732 14 898 15 650 13 553 Skatter -3 382-3 879-3 970-4 296-3 693 Årets resultat från kvarvarande verksamhet 11 944 10 853 10 928 11 354 9 860 Årets resultat från avvecklad verksamhet, efter skatt 187 573 2 200 - - Realisationsresultat från avyttring av avvecklad verksamhet, efter skatt - 4 082 - Årets resultat 12 131 15 508 13 128 11 354 9 860 Varav tillhör Stamaktieägare 12 131 15 508 13 128 11 354 9 860 Minoritet 0 - - - - Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr* 19,16 17,39 16,99 16,98 14,55 efter utspädning 19,02 17,39 16,99 16,98 14,55 Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr* 0,30 7,45 3,42 - - efter utspädning 0,29 7,45 3,42 - - Resultat per aktie, total verksamhet, kr* 19,46 24,84 20,41 16,98 14,55 efter utspädning 19,31 24,84 20,41 16,98 14,55 * Före utspädning. Balansräkning mnkr 2008 2007 2006 2005 2004 Tillgångar Utlåning till allmänheten 1 481 475 1 292 988 1 100 538 983 681 861 252 Utlåning till kreditinstitut 164 981 185 149 177 175 136 546 109 076 Räntebärande värdepapper 166 278 175 972 266 743 184 710 169 854 Övriga tillgångar 346 050 205 273 245 552 277 970 176 607 Summa tillgångar 2 158 784 1 859 382 1 790 008 1 582 907 1 316 789 Skulder och eget kapital In- och upplåning från allmänheten 543 760 512 841 533 885 407 617 342 243 Skulder till kreditinstitut 319 113 293 458 320 482 289 053 258 995 Emitterade värdepapper 895 709 706 478 595 001 486 344 441 614 Efterställda skulder 61 434 52 909 51 672 46 795 25 182 Övriga skulder 263 805 219 205 222 742 287 340 187 383 Eget kapital 74 963 74 491 66 226 65 758 61 372 Summa skulder och eget kapital 2 158 784 1 859 382 1 790 008 1 582 907 1 316 789 18
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5-ÅRSÖVERSIKT MODERBOLAGET 5-årsöversikt Moderbolaget Redovisningsprinciperna beskrivs i not M1. Resultaträkning mnkr 2008 2007 2006 2005 2004 Räntenetto 13 297 10 236 9 134 8 599 8 469 Erhållna utdelningar 1 557 5 684 3 362 815 716 Provisionsnetto 5 661 6 428 5 831 5 246 4 518 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2 304 1 867 2 220 2 582 2 053 Övriga rörelseintäkter 904 695 812 608 728 Summa rörelseintäkter 23 723 24 910 21 359 17 850 16 484 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader -7 556-7 295-7 186-6 629-6 284 Övriga administrationskostnader -4 480-4 174-3 695-3 192-2 891 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -498-441 -634-310 -307 Summa kostnader före kreditförluster -12 534-11 910-11 515-10 131-9 482 Resultat före kreditförluster 11 189 13 000 9 844 7 719 7 002 Kreditförluster, netto -1 580-64 -200-160 -325 Rörelseresultat 9 609 12 936 9 644 7 559 6 677 Bokslutsdispositioner 2 795 3 976 4 365 4 712 18 077 Resultat före skatt 12 404 16 912 14 009 12 271 24 754 Skatter -3 097-3 265-3 302-3 404-6 746 Årets resultat 9 307 13 647 10 707 8 867 18 008 Utdelning för året 4 364* 8 416 5 074 4 585 4 018 * Enligt styrelsens förslag. Balansräkning mnkr 2008 2007 2006 2005 2004 Tillgångar Utlåning till allmänheten 790 613 711 626 571 960 495 442 408 842 Utlåning till kreditinstitut 381 874 318 859 338 037 312 391 280 285 Räntebärande värdepapper 144 523 156 317 191 419 186 088 155 189 Övriga tillgångar 335 146 172 908 166 776 155 135 162 223 Summa tillgångar 1 652 156 1 359 710 1 268 192 1 149 056 1 006 539 Skulder och eget kapital In- och upplåning från allmänheten 505 903 482 487 412 664 376 947 315 004 Skulder till kreditinstitut 373 996 307 151 353 112 311 876 270 369 Emitterade värdepapper 427 426 294 705 254 484 217 774 198 864 Efterställda skulder 61 306 52 909 51 672 46 795 25 182 Övriga skulder 230 457 164 952 144 068 144 587 147 822 Obeskattade reserver 2 490 1 484 1 183 1 397 1 149 Eget kapital 50 578 56 022 51 009 49 680 48 149 Summa skulder och eget kapital 1 652 156 1 359 710 1 268 192 1 149 056 1 006 539 Poster inom linjen För egna skulder ställda säkerheter 226 726 119 896 121 978 79 319 79 720 Övriga ställda säkerheter 6 943 21 841 5 397 5 986 3 791 Ansvarsförbindelser 180 826 139 431 136 268 126 703 109 182 Övriga åtaganden 365 425 356 797 309 852 271 389 252 595 19
NYCKELTAL PER ÅR FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nyckeltal per år Koncernens nyckeltal 2008 2007 2006 2005 2004 Resultat före kreditförluster, total verksamhet, mnkr 16 921 19 409 17 108 15 385 13 718 Resultat före kreditförluster, kvarvarande verksamhet, mnkr 16 661 14 758 14 842 15 385 13 718 Kreditförluster, netto mnkr -1 605-27 55 261-167 Rörelseresultat, total verksamhet, mnkr 15 586 19 383 17 164 15 650 13 553 Rörelseresultat, kvarvarande verksamhet, mnkr 15 326 14 732 14 898 15 650 13 553 Årets resultat från total verksamhet, mnkr 12 131 15 508 13 128 11 354 9 860 Årets resultat från kvarvarande verksamhet, mnkr 11 944 10 853 10 928 11 354 9 860 Årets resultat från avvecklad verksamhet, mnkr 187 573 2 200 - - Realisationsresultat från avyttring av avvecklad verksamhet, mnkr - 4 082 - - - Balansomslutning, mnkr 2 158 784 1 859 382 1 790 008 1 582 907 1 316 789 Eget kapital, mnkr 74 963 74 491 66 226 65 758 61 372 Räntabilitet total verksamhet, verklig skatt, % 16,2 23,3 20,9 17,9 16,6 Räntabilitet total verksamhet, efter schablonskatt, % 15,0 20,9 19,7 17,8 16,4 Räntabilitet kvarvarande verksamhet, verklig skatt, % 16,0 16,3 17,4 17,9 16,6 Räntabilitet kvarvarande verksamhet, efter schablonskatt, % 14,7 15,9 17,1 17,8 16,4 Avkastning på totalt kapital, % 0,79 0,78 0,86 1,08 1,05 K/I-tal total verksamhet, % 44,1 40,5 42,1 41,6 42,8 K/I-tal total verksamhet, inkl kreditförluster, % 49,4 40,6 41,9 40,6 43,4 K/I-tal kvarvarande verksamhet, % 44,3 45,6 43,7 41,6 42,8 K/I-tal kvarvarande verksamhet, inkl kreditförluster, % 49,6 45,7 43,5 40,6 43,4 Kreditförlustnivå, % 0,11 0,00-0,01-0,03 0,02 Reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 51,1 75,0 69,5 65,9 53,4 Andel osäkra fordringar, % 0,17 0,05 0,07 0,12 0,21 Kapitaltäckningsgrad, % enligt Basel II* 16,0 16,9 9,5 11,6 10,0 Primärkapitalrelation, % enligt Basel II* 10,5 10,6 6,8 7,6 7,6 Medelantal anställda, total verksamhet 10 833 10 768 10 163 9 395 9 150 Antal kontor i Sverige 461 461 457 455 453 Antal kontor i övriga Norden och Storbritannien 203 171 141 128 120 Antal kontor i övriga världen 38 28 17 14 11 Definitioner, se sidan 148. * Till och med år 2006 enligt Basel I. 20
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UTVECKLING PER KVARTAL Utveckling per kvartal Koncernens utveckling per kvartal mnkr 2008:4 2008:3 2008:2 2008:1 2007:4 Ränteintäkter 21 979 22 754 19 496 19 126 18 994 Räntekostnader -16 505-17 898-15 002-14 727-14 984 Räntenetto 5 474 4 856 4 494 4 399 4 010 Provisionsintäkter 2 003 1 959 2 026 2 042 2 293 Provisionskostnader -309-303 -320-303 -337 Provisionsnetto 1 694 1 656 1 706 1 739 1 956 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 2 229 483 634-177 523 Riskresultat försäkring 50 55 71 39 10 Övriga utdelningsintäkter 1 8 216 0 0 Andelar i intresseföretags resultat 5 21 27 26 25 Övriga intäkter 59 45 51 29 92 Summa intäkter 9 512 7 124 7 199 6 055 6 616 Administrationskostnader Personalkostnader -2 170-2 015-1 946-1 983-1 995 Övriga kostnader -1 309-1 011-1 147-1 221-1 279 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -121-107 -102-97 -75 Summa kostnader -3 600-3 133-3 195-3 301-3 349 Resultat före kreditförluster 5 912 3 991 4 004 2 754 3 267 Kreditförluster, netto -696-231 -571-107 -166 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0-2 0 272 0 Rörelseresultat 5 216 3 758 3 433 2 919 3 101 Skatter -705-999 -1 003-675 -859 Periodens resultat från kvarvarande verksamhet 4 511 2 759 2 430 2 244 2 242 Periodens resultat från avvecklad verksamhet, efter skatt 44 51 48 44 72 Realisationsresultat från avyttring av avvecklad verksamhet, efter skatt - - - - 4 082 Periodens resultat 4 555 2 810 2 478 2 288 6 396 Varav tillhör Stamaktieägare 4 555 2 810 2 478 2 288 6 396 Minoritet 0 - - - - Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr* 7,24 4,43 3,90 3,61 3,61 efter utspädning 7,09 4,36 3,89 3,61 3,61 Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr* 0,07 0,08 0,08 0,07 6,68 efter utspädning 0,07 0,08 0,08 0,07 6,68 Resultat per aktie, total verksamhet, kr* 7,31 4,51 3,98 3,68 10,29 efter utspädning 7,16 4,44 3,96 3,68 10,29 * Före utspädning. 21
AKTIEN OCH ÄGARNA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Aktien och ägarna Handelsbanksaktien introducerades vid Stockholm Fondbörs 1873, vilket gör bankens aktie till den äldsta noterade aktien på Stockholmsbörsen. Handelsbanksaktien är noterad på Stockholmsbörsen. Aktiekapitalet uppgick till 2 899 mnkr, fördelat på 623,5 miljoner aktier. Aktien finns i två serier: A-aktien har en röst medan B-aktien har en tiondels röst. 98,1% av aktierna är av serie A. Vid årsstämman får ingen aktieägare rösta för mer än 10% av det totala antalet röster i banken. UTDELNING Handelsbankens policy är att utdelningen ska vara konkurrenskraftig i förhållande till övriga börsnoterade nordiska bankaktier. Styrelsen föreslår att årsstämman 2009 beslutar om en ordinarie utdelning för 2008 med 7,00 kronor (8,50). Det kompletta förslaget till vinstutdelning, framgår av vinstdispositionen på sidan 126. KURSUTVECKLNG Handelsbankens börsvärde uppgick per den 31 december 2008 till 79 mdkr (129). Den svenska aktiemarknaden sjönk under året med 42%, vilket betydde att 2008 blev det värsta börsåret på över 100 år. Stockholmsbörsens bankindex gick ned med 54%. Handelsbanksaktien var den nordiska bankaktie som klarade sig bäst under året och en av de fem bästa i Europa. Bankens A-aktie stängde på 126 kronor, en nedgång med 39%. Totalavkastningen, inklusive erhållen utdelning, uppgick till -36%. Kursutveckling 31 december 1999 31 december 2008 Index 250 200 150 ÅTERKÖP AV AKTIER Vid årsstämman den 23 april 2008 beslutades att dra in de 4,8 miljoner A-aktier banken återköpt sedan bolagsstämman 2007. I samband med detta gjordes en fondemission, vilket ökade aktiekapitalet per aktie från 4,60 kr till 4,65 kr. Samtidigt bemyndigades bankens styrelse att återköpa maximalt 20 miljoner aktier fram till årsstämman 2009. Detta mandat utnyttjades dock inte under året. EMISSION AV KONVERTIBLA FÖRLAGSBEVIS I enlighet med bolagsstämmans beslut emitterade banken under andra kvartalet ett konvertibelt förlagslån på 2,3 mdkr riktat till koncernens anställda på marknadsmässiga villkor. Intresset var mycket stort och konvertibeln blev kraftigt övertecknad. Lånet har hybridstatus och kan omvandlas till aktier i Handelsbanken. Konvertering kan ske från den 1 juni 2011 till konverteringskursen 188,63 kronor, vilket motsvarar 110% av den genomsnittliga aktiekursen under perioden 6 12 maj 2008. Från den 21 maj 2013 finns möjlighet att konvertera till Handelsbanksaktier till konverteringskursen eller den då gällande börskursen om denna skulle vara lägre än konverteringskursen. ÄGARSTRUKTUR Handelsbanken har cirka 100 000 aktieägare. De flesta av dessa, eller 62% av det totala antalet aktieägare, ägde färre än 501 aktier. De knappt 5% av aktieägarna vars innehav översteg 5 000 aktier vardera, ägde tillsammans 90% av aktiekapitalet. Andelen utländska ägare uppgick till 30% (30). Två aktieägare har en ägarandel som överstiger 10%. Stiftelsen Oktogonen bankens vinstandelsstiftelse är bankens största ägare med ett innehav motsvarande 10,8% av rösterna. 100 50 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 SHB A AFGX Bank & Insurance AFGX De största svenska aktieägarna per 31 december 2008 Antal aktier % av röster % av kapital Stiftelsen Oktogonen 66 330 000 10,8 10,6 Aktieutdelning 1999 2008 Industrivärden 65 114 464 10,6 10,4 Alecta 21 358 000 3,5 3,4 Kronor 14 Swedbank Robur fonder 20 924 045 3,4 3,4 AFA Försäkring 13 582 271 2,2 2,2 Lundbergs med flera 13 332 000 2,2 2,2 12 Handelsbankens fonder inkl XACT 12 884 732 2,1 2,1 10 AMF med fonder 11 962 833 1,9 1,9 SEB Investment Management 9 712 302 1,6 1,6 8 Nordea Fonder 8 521 789 1,4 1,4 6 4 Fjärde AP-fonden 7 717 600 1,3 1,2 Andra AP-fonden 7 290 744 1,2 1,2 Livförsäkrings AB Skandia 5 971 194 1,0 1,0 2 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Första AP-fonden 5 057 517 0,8 0,8 Folksam/KPA/Förenade Liv 4 574 233 0,7 0,7 Ordinarie utdelning Extra utdelning 2008 enligt styrelsens förslag. 22
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AKTIEN OCH ÄGARNA Handelsbanksaktien 2008 2007 2006 2005 2004 Resultat per aktie, kr 19,46 24,84 20,41 16,98 14,55 efter utspädning 19,31 24,84 20,41 16,98 14,55 Ordinarie utdelning per aktie, kr 7,00* 8,50 8,00 7,00 6,00 Extra utdelning per aktie, kr -* 5,00 Utdelningstillväxt, ordinarie utdelning, % -18* 6 14 17 14 Börskurs A-aktien, 31 december, kr 126 207 207 197 173 Högsta börskurs under året, kr 210 223 240 199,5 174,5 Lägsta börskurs under året, kr 117 184,5 173 156,5 136,5 Kursutveckling, % -39 0 5 14 18 Totalavkastning, % -36 4 9 18 22 Direktavkastning, % 5,6* 6,5 3,9 3,6 3,5 Justerat eget kapital per aktie, kr 120,64 119,27 104,27 100,23 92,30 Börskurs/eget kapital, % 105 174 199 197 187 Genomsnittlig dagsomsättning på börsen Serie A 3 610 914 3 536 774 3 180 486 2 573 108 2 550 130 Serie B 31 587 27 664 41 024 59 610 154 003 P/E-tal 6,5 8,3 10,1 11,6 11,9 Börsvärde, mdkr 79 129 131 129 116 Antal aktier per 31 december, miljoner 623,5 628,3 649,0 669,6 693,4 varav utestående 623,5 623,4 634,2 656,5 669,6 * Utdelning enligt styrelsens förslag. Aktierna fördelade på aktieslag 31 december 2008 Aktieslag Antal % av kapital % av röster Snittkurser/ belopp återköpt Aktiekapital Serie A 611 719 019 98,12 99,81 2 844 493 438 Serie B 11 750 443 1,88 0,19 54 639 560 623 469 462 100,00 100,00 2 899 132 998 Handelsbanken har inte återköpt några aktier under året. Per den 28 maj 2008 har 4 830 000 aktier av serie A dragits in. Aktiernas kvotvärde ökades samtidigt från 4,60 till 4,65 genom en fondemission. Genomsnittligt antal utestående aktier under 2008 var 623 288 912. De största svenska aktieägarna 31 december 2008 Aktieinnehav Antal aktier Aktieägare Antal Antal i 1 000-tal A-aktier Antal i 1 000-tal B-aktier % av aktiekapitalet % av röster 1 500 aktier 62 105 8 872 2 036 1,7 1,5 501 1 000 aktier 15 476 10 409 1 543 1,9 1,7 1 001 5 000 aktier 17 978 35 828 3 658 6,3 5,9 5 001 20 000 aktier 3 397 28 189 2 192 4,9 4,6 20 001 aktier 1 035 528 421 2 321 85,2 86,3 Av Handelsbanken återköpta aktier - - - - - Totalt 99 991 611 719 11 750 100,0 100,0 23
SEGMENTINFORMATION FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Segmentinformation mnkr Kontorsrörelsen i Sverige Kontorsrörelsen utanför Sverige Capital Markets Övrig verksamhet Totalt 2008 Totalt 2007 Kapitalförvaltning Elimineringar Förändring % Räntenetto 13 412 5 572 584 378-706 -17 19 223 15 608 23 Provisionsnetto 3 275 1 308 1 028 1 087 97 6 795 7 745-12 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 459 295 1 928-116 603 3 169 3 054 4 Riskresultat försäkring 215 215 151 42 Övriga intäkter 163 226 954 176 3 598-4 629 488 568-14 Summa intäkter 17 309 7 401 4 494 1 740 3 592-4 646 29 890 27 126 10 Varav internt -7 838-10 195 10 647-193 12 225-4 646 Administrationskostnader -6 450-4 294-3 087-1 159-2 458 4 646-12 802-12 015 7 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -81-71 -34-15 -226-427 -353 21 Summa kostnader -6 531-4 365-3 121-1 174-2 684 4 646-13 229-12 368 7 Resultat före kreditförluster 10 778 3 036 1 373 566 908 16 661 14 758 13 Kreditförluster, netto -834-771 - - -1 605-27 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0-1 - - 271 270 1 Rörelseresultat 9 944 2 264 1 373 566 1 179 15 326 14 732 4 Räntabilitet, % 19,9 8,3 18,9 8,9 16,0 16,3 Tillgångar 1 078 933 846 191 630 197 70 711 722 138-1 189 386 2 158 784 1 859 382 Skulder 1 044 393 823 437 624 585 66 049 714 743-1 189 386 2 083 821 1 784 891 Övriga upplysningar Investeringar i icke finansiella tillgångar 214 278 31 8 229 760 601 26 Medelantal anställda 4 681 2 785 1 068 550 1 749 10 833 10 209 6 Interna intäkter och kostnader ingår i respektive resultatrad. De interna intäkterna består av räntor, provisioner och ersättningar för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Bland kostnaderna ingår de fördelningar av kostnader som sker internt inom koncernen avseende tjänster från affärsstödjande verksamheter. I segmentet Övrig verksamhet ingår Finansförvaltning samt Centrala huvudkontorets stabsavdelningar. Vidare ingår realisationsresultat, utdelningar samt intäkter och kostnader som inte kan hänföras till något specifikt segment. Räntabiliteten är för segmenten beräknad efter schablonskatt, medan den för hela koncernen är beräknad efter full skatt. 24
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KONTORSRÖRELSEN I SVERIGE Kontorsrörelsen i Sverige Kontorsrörelsen i Sverige består av sex regionbanker, Handelsbanken Finans verksamhet i Sverige och bankens hypoteksbolag Stadshypotek. I Handelsbanken utgår verksamheten från kontoren som har ansvar för bankens samtliga kunder. Regionbankerna drivs med lönsamhetsansvar med målet att leverera universalbankstjänster med bättre service och till lägre kostnader än jämförbara banker. Resultat per kvartal Kontorsrörelsen i Sverige mnkr 2008:4 2008:3 2008:2 2008:1 Totalt 2008 Totalt 2007 Förändring % Räntenetto 3 777 3 377 3 200 3 058 13 412 11 462 17 Provisionsnetto 774 811 847 843 3 275 3 616-9 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 72-96 387 96 459 917-50 Övriga intäkter 49 34 38 42 163 172-5 Summa intäkter 4 672 4 126 4 472 4 039 17 309 16 167 7 Varav internt -2 096-2 028-1 869-1 845-7 838-7 200 9 Administrationskostnader -1 631-1 563-1 638-1 618-6 450-6 132 5 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -21-22 -20-18 -81-94 -14 Summa kostnader -1 652-1 585-1 658-1 636-6 531-6 226 5 Resultat före kreditförluster 3 020 2 541 2 814 2 403 10 778 9 941 8 Kreditförluster, netto -387-70 -375-2 -834-72 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 Rörelseresultat 2 633 2 471 2 439 2 401 9 944 9 869 1 Räntabilitet, % 22,0 20,0 19,3 17,5 19,9 21,8 Medelantal anställda 4 619 4 856 4 623 4 627 4 681 4 649 1 Resultatutveckling Rörelseresultatet ökade med 1% till 9 944 mnkr (9 869), till följd av högre räntenetto. Resultatet före kreditförluster ökade med 8% till 10 778 mnkr (9 941). Intäkterna steg med 7% till 17 309 mnkr (16 167) och förklaras helt av att räntenettot ökade med 17% till 13 412 mnkr (11 462). Provisionsnettot minskade med 9% främst på grund av lägre aktiemarknadsrelaterade intäkter och uppgick till 3 275 mnkr (3 616). Betalningsprovisionerna fortsatte att öka. Nettoresultatet av finansiella poster till verkligt värde minskade till 459 mnkr (917) och består framför allt av ränteskillnadsersättningar och resultatet av valutaväxlingar. Kostnaderna ökade med 5% till 6 531 mnkr (6 226) och K I-talet före kreditförluster förbättrades till 37,7% (38,5). Kreditförlusterna uppgick till -834 mnkr (-72) och förklaras framför allt av förluster i ett engagemang. Affärsutveckling Antalet bankkontor i Sverige var oförändrat 461 under året. Svenskt Kvalitetsindex redovisade i början av oktober hur nöjda kunderna i Sverige är med sina banker. Liksom tidigare år var Handelsbanken den av de stora bankerna som hade mest nöjda kunder, både avseende privat- och företagskunder. Handelsbanken förbättrade sin position i förhållande till de övriga stora bankerna i båda segmenten. Medelvolymen inlåning från hushåll ökade med 20% eller med 24 mdkr till 145 mdkr (121). Vid periodens utgång uppgick inlåningen från hushåll till 164 mdkr. Handelsbankens marknadsandel av hushållsinlåningen i Sverige ökade kraftigt från 16,0% vid årets början till 17,7% per sista december. Utlåningsvolymerna fortsatte att växa. Totalt växte medelvolymen utlåning med 10% till 930 mdkr (842). Medelvolymen företagsutlåning ökade med 10% till 472 mdkr (430) och medelvolymen bolån med 12% till 400 mdkr (358). Marginalen på bolånestocken uppgick under fjärde kvartalet till 0,51% (0,53). 25
KONTORSRÖRELSEN I SVERIGE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Balansräkning Affärsvolymer, Sverige Kontorsrörelsen i Sverige 31 december mnkr 2008 2007 Förändring % Medelvolymer, mdkr 2008 2007 Förändring % Utlåning till kreditinstitut 63 213 33 894 87 Utlåning till allmänheten 982 812 894 765 10 Räntebärande värdepapper 4 - Övriga tillgångar 32 904 23 388 41 Summa tillgångar 1 078 933 952 047 13 Skulder till kreditinstitut 241 579 223 973 8 In- och upplåning från allmänheten 319 772 264 927 21 Emitterade värdepapper 430 404 392 807 10 Övriga skulder 52 638 37 855 39 Eget kapital 34 540 32 485 6 Summa skulder och eget kapital 1 078 933 952 047 13 Inlåning från allmänheten 284 244 16 varav hushåll 145 121 20 företag 139 123 13 Utlåning till allmänheten* 930 842 10 hushåll 458 412 11 varav hypotekslån 400 358 12 företag 472 430 10 varav hypotekslån 146 142 3 * Exklusive utlåning till Riksgäldskontoret. Under våren startade banken en enhet med ett samlat ansvar för kunderbjudandet till skogsägare och lantbrukare. Ett antal nya produkter riktade till dessa kundgrupper lanserades, till exempel en EU-kredit, ett unikt betalkort skräddarsytt för skogsägare och lantbrukare, terminshandel av råvaror och valutasäkring av EU-stöd. Satsningen resulterade i ökade affärsvolymer från denna kundgrupp. Handelsbanken Finans har ett heltäckande sortiment av finansbolagstjänster och arbetar genom bankens kontor och i finansieringssamarbete med återförsäljare och leverantörer. Handelsbanken Finans medelkreditvolymer ökade med 14% till 41 mdkr (36). I syfte att erbjuda bankens privatkunder en förbättrad service och tillgänglighet finns Handelsbanken Direkt. Kunden erbjuds här möjlighet till personlig service. Handelsbanken Direkt är tillgänglig dygnet runt alla dagar på året. Erbjudandet är under ständig utveckling och kommer på sikt omfatta merparten av bankens produkter. Kortverksamheten fortsatte att växa. Såväl antalet kort som köpvolym per kort och antalet korttransaktioner ökade. Totalt ökade köpvolymen för Allkort, Bankkort och Företagskort med 11%. 26
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KONTORSRÖRELSEN UTANFÖR SVERIGE Kontorsrörelsen utanför Sverige Kontorsrörelsen utanför Sverige består av regionbankerna i Danmark, Finland och Norge samt de två regionbankerna i Storbritannien. Dessa betraktas tillsammans med Sverige som bankens hemmamarknader. Principen är universalbankstjänster levererade med bättre service och till lägre kostnader i förhållande till jämförbara banker. I segmentet ingår också Handelsbanken International och Handelsbanken Finans verksamhet utanför Sverige. Resultat per kvartal Kontorsrörelsen utanför Sverige mnkr 2008:4 2008:3 2008:2 2008:1 Totalt 2008 Totalt 2007 Förändring % Räntenetto 1 629 1 480 1 254 1 209 5 572 4 184 33 Provisionsnetto 345 319 322 322 1 308 1 255 4 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 65 25 141 64 295 451-35 Övriga intäkter 51 74 60 41 226 191 18 Summa intäkter 2 090 1 898 1 777 1 636 7 401 6 081 22 Varav internt -2 720-3 017-2 370-2 088-10 195-6 388 60 Administrationskostnader -1 289-1 046-997 -962-4 294-3 443 25 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -26-16 -16-13 -71-44 61 Summa kostnader -1 315-1 062-1 013-975 -4 365-3 487 25 Resultat före kreditförluster 775 836 764 661 3 036 2 594 17 Kreditförluster, netto -309-161 -196-105 -771 45 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0-1 0 - -1 1 Rörelseresultat 466 674 568 556 2 264 2 640-14 Räntabilitet, % 5,9 9,7 8,8 8,6 8,3 13,1 Medelantal anställda 3 029 2 783 2 712 2 620 2 785 2 379 17 Resultatutveckling Rörelseresultatet minskade till 2 264 mnkr (2 640). Före kreditförluster förbättrades resultatet med 17% till 3 036 mnkr (2 594). Intäkterna ökade med 22% till 7 401 mnkr (6 081). Till följd av ökad expansionstakt steg kostnaderna med 25% till 4 365 mnkr (3 487). Driftsunderskottet i de nya kontor inom regionbankerna utanför Sverige, som ännu inte gick med vinst uppgick till 373 mnkr (113). Medeltalet anställda ökade med 17% till 2 785 (2 379). Affärsutveckling Handelsbanken hade 241 bankkontor (199) utanför Sverige. Under året öppnades 28 nya kontor. Genom förvärvet av Lokalbanken tillkom dessutom 14 nya kontor i Danmark. Medelvolymen utlåning i kontorsrörelsen utanför Sverige ökade med 32% till 433 mdkr (329). Företagsutlåningen steg med 38% till 313 mdkr (227) medan utlåningen till hushåll ökade med 17% till 120 mdkr (102). Inlåning från allmänheten ökade med 9% och uppgick till 144 mdkr (132). Balansräkning Kontorsrörelsen utanför Sverige 31 december mnkr 2008 2007 Förändring % Utlåning till kreditinstitut* 258 080 61 206 322 Utlåning till allmänheten 478 705 361 401 32 Räntebärande värdepapper* 9 263 2 128 335 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 1 704 1 514 13 Övriga tillgångar 98 439 22 580 336 Summa tillgångar 846 191 448 829 89 Skulder till kreditinstitut* 435 116 143 678 203 In- och upplåning från allmänheten 157 818 142 930 10 Emitterade värdepapper* 208 892 40 364 418 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 1 720 1 546 11 Övriga skulder 19 891 105 360-81 Eget kapital 22 754 14 951 52 Summa skulder och eget kapital 846 191 448 829 89 * De ökade volymerna förklaras av flytt från Handelsbanken Capital Markets i New York och Singapore. 27
KONTORSRÖRELSEN UTANFÖR SVERIGE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KONTORSRÖRELSEN I STORBRITANNIEN Resultatutveckling Rörelseresultatet minskade till -62 mnkr (154). Resultatnedgången förklaras dels av att den ökade skillnaden mellan marknadsräntan och centralbankens basränta påverkade räntenettot negativt med cirka 180 mnkr, dels av att den fortsatta expansionen ökade kostnaderna med 120 mnkr. Resultatet före kreditförluster uppgick till 52 mnkr (202). Räntenettot minskade med 2% till 586 mnkr (597). Valutakursförändringar påverkade räntenettot negativt och i lokal valuta steg räntenettot med 10%. Tillgången till finansiering var fortsatt god men ökade skillnader mellan marknadsräntan, som styr bankens upplåningskostnad, och centralbankens basränta som i många fall styr kundräntan, påverkade räntenettot negativt. Denna effekt, vilken accentueras av centralbankens räntesänkningar, minskade räntenettot för helåret med cirka 180 mnkr. Banken arbetar aktivt med att minska denna effekt, genom att knyta större del av utlåningen till annan räntebas. Kostnaderna ökade med 21% till 690 mnkr (570) till följd av fortsatt expansion av kontorsnätet. Under samma period ökade personalstyrkan med 22% eller 88 medarbetare till 480 (392). Kreditförlusterna uppgick till -114 mnkr (-48). Affärsutveckling Medelvolymen utlåning steg med 38% till 4 812 mn pund (3 497), där företagsutlåningen ökade med 39% och utlåningen till hushåll med 32%. Utlåningen till hushåll, som ökade med 194 mn pund, kunde nästan helt täckas av ökad inlåning från privatpersoner, vilken steg med 183 mn pund. Under året öppnades 14 nya kontor och därmed hade banken 56 kontor (42) i Storbritannien. KONTORSRÖRELSEN I DANMARK Den 15 september 2008 lade Handelsbanken ett publikt bud på Lokalbanken i Nordsjælland A/S. Under fjärde kvartalet avslutades förvärvet och från den 21 oktober 2008 ingår verksamheten i Handelsbankens danska kontorsrörelse. Banken har 208 medarbetare och 14 kontor i en mycket attraktiv del av Danmark och passar såväl geografiskt som kulturellt mycket bra in i Handelsbanken. Resultatutveckling Rörelseresultatet uppgick till 312 mnkr (641). Resultatet före kreditförluster minskade med 23% och uppgick till 343 mnkr (444). Exklusive Lokalbanken var nedgången 19%. Räntenettot steg med 133 mnkr eller 18%. Exklusive förvärvet och avgiften till den danska statsgarantin var ökningen 109 mnkr eller 15%. Omkostnaderna, exklusive Lokalbanken och statsgarantin, ökade med 14%. Kreditförlusterna uppgick till -31 mnkr, att jämföra med nettoåtervinningar om 197 mnkr föregående år. Affärsutveckling Medelvolymen utlåning ökade med 17% till 34,5 md dkr (29,6). Hushållsinlåningen steg med 10%. Exklusive omklassificering av pensionssparande på konto ökade inlåningen med 17%. Ytterligare ett kontor i Århusområdet öppnades under året. Med de 14 nya kontoren i Nordsjælland hade Handelsbanken därmed 54 kontor i Danmark (39). Vidare lanserades en private bankingtjänst. Enligt Dansk Kundeindex hade Handelsbanken Danmarks mest nöjda privatkunder. Inom företagssegmentet låg Handelsbanken på en andra plats. Kontorsrörelsen i Storbritannien mnkr 2008 2007 Förändring % Kontorsrörelsen i Danmark mnkr 2008 2007 Förändring % Räntenetto 586 597-2 Provisionsnetto 86 103-17 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 21 42-50 Övriga intäkter 49 30 63 Summa intäkter 742 772-4 Summa kostnader -690-570 21 Kreditförluster, netto -114-48 138 Rörelseresultat -62 154 Räntenetto 870 737 18 Provisionsnetto 202 220-8 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 19 82-77 Övriga intäkter 14 10 40 Summa intäkter 1 105 1 049 5 Summa kostnader -762-605 26 Kreditförluster, netto -31 197 Rörelseresultat 312 641-51 Affärsvolymer, Storbritannien Medelvolymer, mn pund 2008 2007 Affärsvolymer, Danmark Medelvolymer, md dkr 2008 2007 Förändring % Förändring % Inlåning från allmänheten 1 352 1 369-1 varav hushåll 364 181 101 företag 988 1 188-17 Utlåning till allmänheten 4 812 3 497 38 varav hushåll 800 606 32 företag 4 012 2 891 39 Inlåning från allmänheten 21,1 21,5-2 varav hushåll 5,5 5,0 10 företag 15,6 16,5-5 Utlåning till allmänheten 34,5 29,6 17 varav hushåll 15,6 13,1 19 företag 18,9 16,5 15 28
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KONTORSRÖRELSEN UTANFÖR SVERIGE KONTORSRÖRELSEN I FINLAND Resultatutveckling Rörelseresultatet minskade med 6% till 499 mnkr (531). Nedgången förklaras helt av högre kreditförluster. Resultatet före kreditförluster steg med 8% till 639 mnkr (593). Intäkterna ökade med 111 mnkr eller 9% till 1 406 mnkr (1 295). Räntenettot växte med 19% till 1 058 mnkr (892), främst till följd av fortsatt volymtillväxt. Kostnaderna ökade med 65 mnkr eller 9% till 767 mnkr (702). Personalkostnaderna ökade med 13% till följd av dels ökat antal anställda, dels avtalsenliga lönejusteringar. Den ökade personalstyrkan ska ses mot bakgrund av att banken under de senaste två åren öppnat nio nya kontor. I början av året produktionssattes ett nytt IT-system, vilket under första kvartalet gav högre ITkostnader än normalt. Affärsutveckling Medelvolymen utlåning till allmänheten ökade med 17% till 9 857 mn euro (8 430), främst till följd av att utlåningen till företag växte med 20% till 6 857 mn euro (5 726). Inlåningen från hushåll ökade med 15% till 1 212 mn euro (1 056). Ett nytt kontor öppnades i Borgå och därmed hade Handelsbanken 45 kontor (44) i Finland. Handelsbankens verksamhet i Baltikum, som tidigare varit en del av den finska regionbanken, överfördes under tredje kvartalet till Handelsbanken International. I början av oktober presenterade EPSI hur nöjda de finska kunderna är med sina banker. Handelsbanken hade de mest nöjda kunderna på såväl privat- som företagsmarknaden och banken ökade avståndet gentemot branschsnittet. KONTORSRÖRELSEN I NORGE Resultatutveckling Rörelseresultatet ökade med 33% till 1 563 mnkr (1 174). Räntenettot ökade med 42%, främst till följd av större affärsvolymer där medelvolymen utlåning ökade med 27%. Mot bakgrund av en förändrad fundingstruktur bör delar av det förbättrade räntenettot ses i kombination med det lägre nettoresultatet av finansiella poster. Provisionsnettot ökade med 22% till 329 mnkr (270), främst till följd av större omsättning av ränte- och valutainstrument. Den pågående satsningen inom placeringsområdet resulterade även i ökade aktiemarknadsrelaterade provisioner. Kostnaderna ökade med 19%. Under 2007 var personalkostnaderna 69 mnkr lägre än normalt till följd av en återföring av pensionskostnader i samband med nya pensionsregler i Norge. Vid utgången av året uppgick personalstyrkan till 577 medarbetare, vilket var en ökning med 10%. Affärsutveckling Medelvolymen utlåning ökade med 27% till 143,8 md nkr (112,8). Inlåningen ökade med 7% till 43,1 md nkr (40,4). Under fjärde kvartalet öppnades två nya kontor: i Bryne och i Mo i Rana. Därmed hade Handelsbanken 48 kontor (46) i Norge. Av de kontor som regionbanken hade vid ingången av fjärde kvartalet är det endast fem som ännu inte redovisar positivt resultat. EPSI:s undersökning i oktober av hur nöjda bankkunderna i Norge är visade att Handelsbanken fortfarande har de mest nöjda bankkunderna, såväl bland privat- som företagskunder. Kontorsrörelsen i Finland mnkr 2008 2007 Förändring % Kontorsrörelsen i Norge mnkr 2008 2007 Förändring % Räntenetto 1 058 892 19 Provisionsnetto 259 290-11 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 61 93-34 Övriga intäkter 28 20 40 Summa intäkter 1 406 1 295 9 Summa kostnader -767-702 9 Kreditförluster, netto -140-62 126 Rörelseresultat 499 531-6 Räntenetto 2 198 1 550 42 Provisionsnetto 329 270 22 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 95 180-47 Övriga intäkter 21 19 11 Summa intäkter 2 643 2 019 31 Summa kostnader -963-811 19 Kreditförluster, netto -117-34 244 Rörelseresultat 1 563 1 174 33 Affärsvolymer, Finland Medelvolymer, mn euro 2008 2007 Affärsvolymer, Norge Medelvolymer, md nkr 2008 2007 Förändring % Förändring % Inlåning från allmänheten 2 297 2 082 10 varav hushåll 1 212 1 056 15 företag 1 085 1 026 6 Utlåning till allmänheten 9 857 8 430 17 varav hushåll 3 000 2 704 11 företag 6 857 5 726 20 Inlåning från allmänheten 43,1 40,4 7 varav hushåll 8,4 8,1 4 företag 34,7 32,3 7 Utlåning till allmänheten 143,8 112,8 27 varav hushåll 46,3 40,3 15 företag 97,5 72,5 34 29
KONTORSRÖRELSEN UTANFÖR SVERIGE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HANDELSBANKEN INTERNATIONAL Handelsbanken International driver kontorsrörelse utanför bankens hemmamarknader, handelsfinansiering samt export- och projektfinansiering. Resultatutveckling Rörelseresultatet minskade till 93 mnkr (253). Resultatet före kreditförluster ökade med 86% till 468 mnkr (251). Reservering för sannolika kreditförluster uppgick till -375 mnkr (2). Intäkterna ökade med 609 mnkr eller 56% till 1 696 mnkr (1 087). Den ökade intjäningen förklaras främst av att räntenettot förbättrades med 482 mnkr. Affärsutveckling Handelsbanken hade 38 bankkontor och fyra representantkontor i 17 länder utanför Norden och Storbritannien. Under året öppnades tio nya kontor. I Tyskland öppnades tre nya kontor: Düsseldorf, Mannheim och Hannover. Därmed hade banken sju kontor i Tyskland. I Nederländerna öppnade banken två nya kontor: Amsterdam Zuid och Breda. Därmed hade banken fyra kontor i Nederländerna. I Polen öppnade banken fyra nya kontor: Krakow, Torun, Lublin samt Bydgoszcz. Därmed hade banken elva kontor i Polen. I Baltikum öppnade banken i maj ett kontor i Lettlands huvudstad Riga. Banken har sedan juni 2006 ett kontor i Estlands huvudstad Tallinn. Utlåningsvolymen uppgick till 181 mn euro i Estland och 3 mn euro i Lettland. Av exponeringen utgjordes 52% av statsrisker. I Litauen har Handelsbanken ingen utlåning. Därutöver har banken tre kontor i Spanien, två i Frankrike, två i Ryssland, samt ett vardera i Luxemburg, New York, Shanghai, Singapore, Hong Kong, Zürich och Wien. Under hösten ökade efterfrågan på Trade Finance produkter. Många kunder, som i sin verksamhet, gör affärer med utlandet sökte bankens hjälp med att säkra sina affärer. Handelsbanken International mnkr 2008 2007 Förändring % Räntenetto 989 507 95 Provisionsnetto 432 372 16 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 99 55 80 Övriga intäkter 176 153 15 Summa intäkter 1 696 1 087 56 Summa kostnader -1 228-836 47 Kreditförluster, netto -375 2 Rörelseresultat 93 253-63 Handelsbanken International Medelvolymer, mdkr 2008 2007 Förändring % Inlåning från allmänheten 28,6 20,3 41 varav hushåll 4,5 4,2 7 företag 24,1 16,1 50 Utlåning till allmänheten 67,6 37,6 80 varav hushåll 3,5 2,7 30 företag 64,1 34,9 84 30
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HANDELSBANKEN CAPITAL MARKETS Handelsbanken Capital Markets Capital Markets är Handelsbankens investmentbank. Verksamheten omfattar aktie-, ränte-, råvaru- och valutahandel, strukturerade produkter, Cash Management, Corporate Finance, Debt Capital Markets samt ekonomisk- och finansiell analys. Antalet medarbetare uppgick till cirka 1 100 i sex länder. Resultat per kvartal Capital Markets mnkr 2008:4 2008:3 2008:2 2008:1 Totalt 2008 Totalt 2007 Förändring % Räntenetto 137 138 148 161 584 472 24 Provisionsnetto 291 227 258 252 1 028 1 587-35 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 1 304 830 137-343 1 928 915 111 Övriga intäkter 226 210 274 244 954 982-3 Summa intäkter 1 958 1 405 817 314 4 494 3 956 14 Varav internt 1 385 3 513 2 994 2 755 10 647 11 048-4 Administrationskostnader -795-717 -738-837 -3 087-3 184-3 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -23-4 -4-3 -34-10 240 Summa kostnader -818-721 -742-840 -3 121-3 194-2 Resultat före kreditförluster 1 140 684 75-526 1 373 762 80 Kreditförluster, netto - - - - - - Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar - - - - - - Rörelseresultat 1 140 684 75-526 1 373 762 80 Räntabilitet, % 58,5 44,5 4,1-18,9 10,0 Medelantal anställda 1 050 1 074 1 083 1 066 1 068 1 004 6 RESULTATUTVECKLING Rörelseresultatet ökade med 80% till 1 373 mnkr (762). Intäkterna steg med 14% till 4 494 mnkr (3 956). Ökningen av resultatet förklaras främst av förbättrad lönsamhet inom ränte- och valutahandeln. Kostnaderna minskade med 2% till 3 121 mnkr (3 194). AFFÄRSUTVECKLING För att förbättra erbjudandet till företagskunder flyttades under året ansvaret för bankens betalningstjänster till Capital Markets. Resultatet för aktieverksamheten ökade betydligt trots att den totala omsättningen på de nordiska aktiemarknaderna minskade under perioden. Resultatmässigt har framför allt Sverige och Norge utvecklats starkt med stigande marknadsandelar. I New York ökade antalet kunder med 20% under året och 37% av courtageintäkterna genererades av affärer med kunder utanför Norden. Banken var fortsatt näst största aktör på Stockholmsbörsen. 31
HANDELSBANKEN CAPITAL MARKETS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Balansräkning Capital Markets 31 december mnkr 2008 2007 Förändring % Utlåning till kreditinstitut 363 166 327 866 11 Utlåning till allmänheten 14 440 31 517-54 Räntebärande värdepapper 39 618 97 679-59 Övriga tillgångar 212 973 223 648-5 Summa tillgångar 630 197 680 710-7 Skulder till kreditinstitut 265 202 304 982-13 In- och upplåning från allmänheten 36 977 65 747-44 Emitterade värdepapper 101 061 151 333-33 Övriga skulder 221 345 153 822 44 Eget kapital 5 612 4 826 16 Summa skulder och eget kapital 630 197 680 710-7 Enligt undersökningsföretaget Prospera rankar nordiska institutioner banken som delad etta avseende aktiehandel mellan nordiska länder. Enligt samma undersökningsföretag rankar nordiska institutioner också banken som näst bäst avseende aktiehandel i Sverige, Danmark och Finland. Tidskriften Global Finance utsåg dessutom Handelsbanken Capital Markets till Nordens bästa investmentbank. Perioden har präglats av en fortsatt försiktighet när det gäller köp och försäljning av företag. Handelsbanken var rådgivare i 22 offentliggjorda M&A transaktioner. Banken deltog i två nyemissioner och var störst i Norden på börsintroduktioner. Intresset för olika finansieringslösningar ökade och Capital Markets genomförde 53 obligationsemissioner till ett värde av 54 mdkr. Banken var också ledarbank för åtta syndikerade lån på totalt 6,4 md euro. Enligt undersökningsföretaget Prospera rankar svenska institutionella investerare Handelsbanken som bästa leverantör på kapitalmarknaden av kreditprodukter, vilket bland annat omfattar företagsobligationer och olika certifikat. Resultatet ökade markant för ränte- och valutahandeln. Kundaktiviteten steg generellt och osäkerheten på de finansiella marknaderna resulterade i ett ökat behov av olika riskhanteringsprodukter. Banken är ledande på att skapa olika publika investeringsbara valutaindex, som bland annat används till valutaobligationer. Satsningen på att erbjuda kontorsrörelsen fler kundanpassade tjänster fortgår. Global Finance utsåg Handelsbanken Capital Markets till Skandinaviens och Sveriges bästa valutabank. Banken är marknadsledande inom strukturerade produkter. Under året återtog banken positionen som största utgivare av kapitalskyddade placeringar i Sverige, med en marknadsandel på över 25% av den börsnoterade nyförsäljningen. Innovationstakten är fortsatt hög och bland annat har placeringar kopplade till valutamarknaden och till Capital Markets egna strategier på valutamarknaden utvecklats väl. För warrant- och certifikatmarknaden ökade omsättningen i Sverige och i övriga Norden under året till den högsta nivån någonsin. Banken behöll sin ledande position och marknadsandelen i Norden uppgick till 41% och i Sverige till 58%. Banken var fortsatt Sveriges ledande råvarumäklare. De stora rörelserna i råvarupriser har medfört att prissäkring blir allt viktigare för många olika företag. 32
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HANDELSBANKEN KAPITALFÖRVALTNING Handelsbanken Kapitalförvaltning I segmentet ingår bankens kapitalförvaltning och Handelsbanken Liv. Kapitalförvaltningen omfattar Fondförvaltning, Diskretionär förvaltning och Nordiska depåtjänster samt stöd till kontorsrörelsen beträffande private banking, kapitalplacering, portföljsystem och stiftelseredovisning. Fokus för Handelsbanken Liv är att via bankens kontorsrörelse tillhandahålla förmögenhetslösningar, privat pensionssparande och avtalspensioner till privatpersoner. Resultat per kvartal Kapitalförvaltning mnkr 2008:4 2008:3 2008:2 2008:1 Totalt 2008 Totalt 2007 Förändring % Räntenetto 84 99 108 87 378 256 48 Provisionsnetto 246 252 292 297 1 087 1 408-23 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 177-130 -116-47 -116 69 Riskresultat försäkringar 50 55 71 39 215 151 42 Övriga intäkter 36 46 50 44 176 345-49 Summa intäkter 593 322 405 420 1 740 2 229-22 Varav internt -17-56 -56-64 -193-462 -58 Administrationskostnader -260-247 -281-371 -1 159-1 192-3 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -4-5 -3-3 -15-8 88 Summa kostnader -264-252 -284-374 -1 174-1 200-2 Resultat före kreditförluster 329 70 121 46 566 1 029-45 Kreditförluster, netto - - - - - - Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar - - - - - - Rörelseresultat 329 70 121 46 566 1 029-45 Räntabilitet, % 20,3 4,8 7,6 2,7 8,9 17,1 Medelantal anställda 546 563 557 534 550 482 14 Resultatutveckling Rörelseresultatet för segmentet Handelsbanken Kapitalförvaltning sjönk med 463 mnkr till 566 mnkr (1 029). Handelsbanken Liv minskade sitt resultat med 44 mnkr till 415 mnkr (459). Totalavkastningen blev -1,22% (+1,18) och därmed erhöll bolaget ingen avkastningsdelning (0). Kapitalförvaltningen, exklusive Handelsbanken Liv, minskade resultatet med 74% eller 439 mnkr till 152 mnkr (591). Affärsutveckling Den av Handelsbanken Kapitalförvaltning förvaltade volymen minskade under året med 29% till 167 mdkr (236). Totalt förvaltat kapital i koncernen uppgick till 207 mdkr (296). Balansräkning Kapitalförvaltning 31 december mnkr 2008 2007 Förändring % Utlåning till kreditinstitut 12 298 5 808 112 Utlåning till allmänheten 573 213 169 Räntebärande värdepapper 21 677 19 646 10 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 26 909 34 905-23 Övriga tillgångar 9 254 15 285-39 Summa tillgångar 70 711 75 857-7 Skulder till kreditinstitut 2 195 1 504 46 In- och upplåning från allmänheten 29 168 29 377-1 Emitterade värdepapper Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 26 995 35 020-23 Försäkringsskulder 865 930-7 Övriga skulder 6 826 4 228 61 Eget kapital 4 662 4 798-3 Summa skulder och eget kapital 70 711 75 857-7 33
HANDELSBANKEN KAPITALFÖRVALTNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KAPITALFÖRVALTNING EXKLUSIVE HANDELSBANKEN LIV Resultatet minskade med 74% till 152 mnkr (591). Intäkterna föll med 22% till 955 mnkr (1 220), främst till följd av att en fallande förvaltningsvolym resulterade i lägre provisionsintäkter. Genomsnittligt förvaltad fondvolym minskade med 23% till 134 mdkr (175). Av resultatförsämringen på 439 mnkr förklaras vidare 93 mnkr av den engångskostnad som uppstod i första kvartalet i samband med separationen av förvaltarorganisationen efter försäljningen av SPP. Exklusive denna ökade kostnaderna med 13% eller 81 mnkr. Personalkostnaderna steg med 19% till 342 mnkr (287) och medelantalet anställda ökade med 7%. Handelsbanken Fonder Bankens fondbolag förvaltade vid utgången av perioden 96 fonder (95) till ett sammanlagt värde av 103 mdkr (169). Av volymminskningen på 66 mdkr svarar nettoutflöden för 25 mdkr. De största utflödena, eller 15 mdkr, skedde ur korta räntefonder där en del av volymen omplacerades till sparkonton. Utflödet ur bankens aktiefonder uppgick till 7 mdkr, varav 6 mdkr avser uttag av en institutionell placerare. Lägre marknadsvärden förklarar 41 mdkr av minskningen. Nettosparandet i Handelsbankens fonder på den svenska marknaden uppgick till -22 mdkr (-2). Under det fjärde kvartalet bröts dock den negativa trenden och under årets sista två månader var nettoflödet positivt om 2 mdkr. Av den samlade fondvolymen var 60% (64) placerat i aktiefonder, 29% (26) i räntefonder, 9% (8) i blandfonder och 2% (2) i hedgefonder. Börshandlade fonder Det förvaltade kapitalet i de börshandlade XACT-fonderna uppgick till 13 mdkr (12). Nettoflödena var positiva och uppgick till 4 mdkr. Under året introducerades två nya fonder på den norska marknaden, XACT Derivat Bull och XACT Derivat Bear, vars målsättning är att ge en avkastning som motsvarar 200% av förändringen i underliggande index. Volymerna och handeln i dessa fonder utvecklades väl. Banken förvaltade totalt elva noterade fonder under varumärket XACT, varav sju handlas på Stockholmsbörsen, tre på Oslobörsen och en på Helsingforsbörsen. Diskretionär förvaltning Den diskretionära förvaltningsvolymen minskade med 16% till 76 mdkr (90), varav 35% (49) var exponerade mot aktiemarknader och resten mot räntemarknader. Av det förvaltade kapitalet var 12 mdkr (23) placerade i Handelsbanken Fonder. För helåret uppgick nettoutflödena till 2 mdkr, medan nettoinflödet under årets två sista månader var positivt och uppgick till 3 mdkr. Totalt i koncernen uppgick det diskretionärt förvaltade kapitalet till 93 mdkr (109). Kapitalförvaltning exkl Handelsbanken Liv mnkr 2008 2007 Förändring % Räntenetto 127 143-11 Provisionsnetto 714 943-24 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde -5 23 Övriga intäkter 119 111 7 Summa intäkter 955 1 220-22 Summa kostnader -803-629 28 Kreditförluster, netto - Rörelseresultat 152 591-74 34
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HANDELSBANKEN KAPITALFÖRVALTNING HANDELSBANKEN LIV Resultatutveckling Resultatet minskade till 415 mnkr (459). Resultatförsämringen förklaras främst av en lägre totalavkastning. Det latenta kapitaltillskottet uppgick till -51 mnkr, vilket är den främsta förklaringen till att det finansiella resultatet minskade med 22 mnkr. Totalavkastningen uppgick till -1,22% (+1,18). Bolaget erhöll därmed ingen avkastningsdelning (0). Administrationsresultatet minskade till 53 mnkr (125). Riskresultatet ökade till 215 mnkr (151). Resultatposten övrigt uppgick till 149 mnkr (163), varav räntekostnader reducerade resultatet med 72 mnkr (57). Kapitalbasen uppgick till 1 985 mnkr. Kapitalbasen ska ställas i relation till erforderlig solvens som uppgick till 1 493 mnkr, vilket innebar en solvenskvot på 1,3 (1,7). AFFÄRSUTVECKLING Förvaltat kapital minskade med 14% jämfört med föregående år och uppgick till knappt 54 mdkr (63), varav fond- och depåförsäkring svarade för 27 mdkr (35). Nyförsäljningen minskade med 4% och nettoflödet ökade med 20% jämfört med föregående år. Framför allt var det produkten Kapitalspar Depå som stod för den stora ökningen i nettoflöde och även i nyförsäljning. Nyförsäljningen av Kapitalspar Depå ökade med 31%. Premieinkomsten uppgick till 8 251 mnkr (8 170). Försäkringsutbetalningarna uppgick till 4 742 mnkr (5 238). Handelsbanken Liv Placeringstillgångar, genomsnittlig exponering i % Helår 2008 Jan jun 2008 Helår 2007 Noterade aktier 10 20 36 Räntebärande 77 69 55 Fastigheter 6 6 5 Alternativa investeringar 1 7 5 4 Summa 100 100 100 1 Onoterade aktier, private equity, infrastruktur- och hedgefonder samt övrigt. Nyckeltal Helår 2008 Jan jun 2008 Helår 2007 Totalavkastning, % -1,22-5,27 1,18 Förvaltat kapital, mdkr, per ultimo 54 59 63 varav fondförsäkring 27 32 35 Solvenskvot, per ultimo 1,3 2,2 1,7 Delresultat mnkr 2008 2007 Administrationsresultat 53 125 Riskresultat 215 151 Finansiellt resultat -2 20 Övrigt 149 163 Rörelseresultat 415 459 35
INNEHÅLL FINANSIELLA RAPPORTER KONCERNEN Innehåll finansiella rapporter Koncernen Sidan Resultaträkning 37 Balansräkning 38 Förändring i eget kapital 39 Kassaflödesanalys 40 Not K1 Redovisningsprinciper 42 Not K2 Risk- och kapitalhantering 50 Not K3 Räntenetto 64 Not K4 Provisionsnetto Not K5 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Not K6 Riskresultat försäkring 65 Not K7 Övriga intäkter Not K8 Personalkostnader Not K9 Övriga kostnader 68 Not K10 Kreditförluster Sidan Not K34 Avsättningar 85 Not K35 Övriga skulder 86 Not K36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not K37 Efterställda skulder Not K38 Specifikation av förändringar i eget kapital Not K39 Segmentinformation 87 Not K40 Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser/ eventualförpliktelser och eventualtillgångar 88 Not K41 Övriga åtaganden 89 Not K42 Tillgångar och skulder i utländsk valuta Not K43 Leasing Not K44 Upplysningar om närstående 90 Not K45 Kapitaltäckning 91 Not K46 Bedömningar och uppskattningar 94 Not K11 Not K12 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Avvecklad verksamhet 70 Not K13 Resultat per aktie 71 Not K14 Rörelseförvärv Not K15 Not K16 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Verklig värdemätning av finansiella tillgångar och skulder 72 74 Not K17 Omklassificerade finansiella tillgångar 75 Not K18 Utlåning till kreditinstitut Not K19 Ut- och inlåning, allmänheten 76 Not K20 Räntebärande värdepapper 77 Not K21 Aktier och andelar 78 Not K22 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken Not K23 Derivatinstrument 79 Not K24 Immateriella tillgångar 81 Not K25 Fastigheter och inventarier 82 Not K26 Övriga tillgångar Not K27 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not K28 Skulder till kreditinstitut 83 Not K29 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken Not K30 Emitterade värdepapper Not K31 Övriga tradingskulder 84 Not K32 Försäkringsskulder Not K33 Skatter 36
RESULTATRÄKNING KONCERNEN Resultaträkning Koncernen Redogörelse för tillämpade redovisnings- och värderinsprinciper återfinns i not K1, Redovisningsprinciper. Koncernen mnkr 2008 2007 Ränteintäkter Not K3 83 355 65 224 Räntekostnader Not K3-64 132-49 616 Räntenetto 19 223 15 608 Provisionsintäkter Not K4 8 030 9 043 Provisionskostnader Not K4-1 235-1 298 Provisionsnetto 6 795 7 745 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Not K5 3 169 3 054 Riskresultat försäkring Not K6 215 151 Övriga utdelningsintäkter 225 174 Andelar i intresseföretags resultat Not K21 79 103 Övriga intäkter Not K7 184 291 Summa intäkter 29 890 27 126 Administrationskostnader Personalkostnader Not K8-8 114-7 528 Övriga kostnader Not K9-4 688-4 487 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Not K24, Not K25-427 -353 Summa kostnader -13 229-12 368 Resultat före kreditförluster 16 661 14 758 Kreditförluster, netto Not K10-1 605-27 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Not K11 270 1 Rörelseresultat 15 326 14 732 Skatter Not K33-3 382-3 879 Årets resultat från kvarvarande verksamhet 11 944 10 853 Årets resultat från avvecklad verksamhet, efter skatt Not K12 187 573 Realisationsresultat från avyttring av avvecklad verksamhet, efter skatt - 4 082 Årets resultat 12 131 15 508 Varav tillhör Stamaktieägare 12 131 15 508 Minoritet 0 - Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr* Not K13 19,16 17,39 efter utspädning Not K13 19,02 17,39 Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr* Not K13 0,30 7,45 efter utspädning Not K13 0,29 7,45 Resultat per aktie, total verksamhet, kr* Not K13 19,46 24,84 efter utspädning Not K13 19,31 24,84 * Före utspädning. 37
BALANSRÄKNING KONCERNEN Balansräkning Koncernen Redogörelse för tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper återfinns i not K1, Redovisningsprinciper. Koncernen mnkr 2008 2007 TILLGÅNGAR Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 66 894 13 590 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Not K20 84 781 33 702 Utlåning till kreditinstitut Not K18 164 981 185 149 Utlåning till allmänheten Not K19 1 481 475 1 292 988 Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring 144 - Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not K20 81 497 142 270 Aktier och andelar Not K21 15 773 46 804 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken Not K22 31 552 43 516 Derivatinstrument Not K23 192 239 57 945 Återförsäkringstillgångar 13 21 Immateriella tillgångar Not K24 7 057 6 283 Fastigheter och inventarier Not K25 3 416 3 373 Aktuella skattefordringar 1 100 173 Uppskjutna skattefordringar Not K33 405 197 Pensionstillgångar, netto Not K8 4 646 4 386 Tillgångar som innehas för försäljning Not K12-10 Övriga tillgångar Not K26 12 937 19 692 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not K27 9 874 9 283 Summa tillgångar Not K15 2 158 784 1 859 382 SKULDER OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut Not K28 319 113 293 458 In- och upplåning från allmänheten Not K19 543 760 512 841 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken Not K29 31 654 43 664 Emitterade värdepapper Not K30 895 709 706 478 Derivatinstrument Not K23 169 640 64 418 Övriga tradingskulder Not K31 17 580 59 504 Försäkringsskulder Not K32 865 930 Aktuella skatteskulder 115 54 Uppskjutna skatteskulder Not K33 7 933 7 103 Avsättningar Not K34 379 378 Övriga skulder Not K35 15 951 23 862 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not K36 19 688 19 292 Efterställda skulder Not K37 61 434 52 909 Summa skulder Not K15 2 083 821 1 784 891 Minoritetsintresse 1 0 Aktiekapital 2 899 2 890 Reserver Not K38-2 346 1 094 Balanserad vinst 62 278 54 999 Årets resultat 12 131 15 508 Summa eget kapital 74 963 74 491 Summa skulder och eget kapital 2 158 784 1 859 382 38
FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL KONCERNEN Förändring i eget kapital Koncernen Koncernen mnkr Aktiekapital Säkringsreserv Verkligt värdereserv Omräkningsreserv Balanserade vinstmedel Minoritet Totalt Ingående eget kapital 2007 2 888 98 1 123-127 62 244 0 66 226 Förändring i instrument för kassaflödessäkring, efter skatt Not K38 41 41 Förändring i instrument tillgängliga för försäljning, efter skatt Not K38-576 -576 Förändring omräkningsdifferens Not K38 535 535 Summa intäkter och kostnader redovisade direkt i eget kapital - 41-576 535 - - 0 Årets resultat 15 508-15 508 Summa förändringar före transaktioner med ägarna - 41-576 535 15 508-15 508 Utdelning -5 022-5 022 Återköp av egna aktier Not K38-2 208-2 208 Innehav av egna aktier i handelslager -13-13 Nedsättning av aktiekapital genom indragning -92 92 - Fondemission 94-94 - Eget kapital 31 december 2007 2 890 139 547 408 70 507 0 74 491 Ingående eget kapital 2008 2 890 139 547 408 70 507 0 74 491 Förändring i instrument för kassaflödessäkring, efter skatt Not K38-391 -391 Förändring i instrument tillgängliga för försäljning, efter skatt Not K38-3 699-3 699 Förändring omräkningsdifferens Not K38 650 0 650 Summa intäkter och kostnader redovisade direkt i eget kapital - -391-3 699 650-0 -3 440 Årets resultat 12 131 0 12 131 Summa förändringar före transaktioner med ägarna - -391-3 699 650 12 131 0 8 691 Utdelning -8 417-8 417 Återköp av egna aktier Not K38 - - Innehav av egna aktier i handelslager 13 13 Optionsdel av konvertibelt förlagslån 184 184 Nedsättning av aktiekapital genom indragning -22 22 - Fondemission 31-31 - Förvärv av minoritetsintressen 1 1 Eget kapital 31 december 2008 2 899-252 -3 152 1 058 74 409 1 74 963 39
KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN Kassaflödesanalys Koncernen Koncernen mnkr 2008 2007 LÖPANDE VERKSAMHET Rörelseresultat, total verksamhet 15 586 19 383 varav inbetalda räntor 82 846 64 714 varav utbetalda räntor -63 652-45 749 varav inbetalda utdelningar 1 425 1 586 Justering för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet Kreditförluster 1916 308 Orealiserade värdeförändringar -2 649 35 Av- och nedskrivningar 427 476 Betalda inkomstskatter -3 296-2 820 Förändring i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Utlåning till kreditinstitut 4 139-14 615 Utlåning till allmänheten -193 672-191 158 Räntebärande värdepapper och aktier 64 643 9 061 Skulder till kreditinstitut 25 333-15 864 In- och upplåning från allmänheten 26 372 71 075 Emitterade värdepapper 189 002 111 478 Derivatinstrument, nettopositioner -28 394-6 717 Korta positioner -41 924 7 676 Fondlikvidfordringar och fondlikvidskulder 13 767-4 032 Övrigt -20 407 10 589 Kassaflöde från löpande verksamhet 50 843-5 125 INVESTERINGSVERKSAMHET Förvärv/avyttring av dotterföretag -1 013 18 222 Förändring aktier 1 085 1 266 Förändring räntebärande värdepapper -1 105 - Förändring materiella anläggningstillgångar 75-119 Förändring immateriella anläggningstillgångar -162-166 Kassaflöde från investeringsverksamhet -1 120 19 203 FINANSIERINGSVERKSAMHET Amortering av förlagslån -1 346-5 417 Emitterade förlagslån 2 556 6 957 Emission av konvertibelt skuldebrev 2 296 - Utbetald utdelning -8 416-5 022 Återköp av egna aktier - -2 208 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -4 910-5 690 Årets kassaflöde 44 813 8 388 Likvida medel vid årets början 13 590 4 800 Kassaflöde från löpande verksamhet 50 843-5 125 Kassaflöde från investeringsverksamhet -1 120 19 203 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -4 910-5 690 Kursdifferens i likvida medel 8491 402 Likvida medel vid årets slut 66 894 13 590 40
KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN Förvärv av dotterföretag mnkr Den 20 oktober 2008 förvärvades aktierna i Lokalbanken i Nordsjaelland A/S. För ytterligare information om förvärvet hänvisas till not K14. Kassaflöde hänförligt till förvärvet redovisas nedan. Likvida medel Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 674 Löpande verksamhet Utlåning till kreditinstitut 562 Utlåning till allmänheten 4 793 Räntebärande värdepapper och aktier 124 Skulder till kreditinstitut -996 In- och upplåning från allmänheten -4 548 Emitterade värdepapper -229 Derivatinstrument, nettopositioner -11 Övrigt -15 Investeringsverksamhet Aktier inom investeringsverksamheten 130 Immateriella anläggningstillgångar 378 Materiella anläggningstillgångar 266 Finansieringsverksamhet Förlagslån -115 Summa förvärvade tillgångar och skulder 1 013 Utbetald köpeskilling -1 013 Ökning av den löpande verksamhetens skulder 1013 Likvida medel i det förvärvade företaget 674 Påverkan på koncernens likvida medel 674 Definition av likvida medel Likvida medel definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker. 41
NOTER KONCERNEN Noter Koncernen K1 Redovisningsprinciper 1. LAG OCH FÖRESKRIFTSENLIGHET Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med de internationella redovisningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU. Därutöver tillämpas de tillägg som följer av lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I koncernredovisningen tillämpas även RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Moderbolagets redovisningsprinciper framgår av not M1. Avgivande och fastställelse av koncernredovisningen Koncernredovisningen godkändes för utfärdande av styrelsen den 9 februari 2009 och blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2009. 2. FÖRÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER MED MERA I oktober 2008 genomförde IASB förändringar i reglerna om klassificering av finansiella instrument i IAS 39, med möjlighet till retroaktiv tillämpning från den 1 juli 2008. De förändrade reglerna är antagna för tillämpning av EU. De nya bestämmelserna tillåter vissa omklassificeringar av finansiella instrument från kategorin innehav för handelsändamål till kategorierna lån och kundfordringar samt innehav till förfall. De nya bestämmelserna har från och med den 1 juli 2008 tillämpats i koncernens finansiella rapporter för räkenskapsåret, se vidare under punkten 7 nedan. Effekten av omklassificeringen framgår av not K17. Tolkningsuttalandena IFRIC 11 IFRS 2 Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna samt IFRIC 14 IAS 19 Begränsningen av förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan är antagna för tillämpning från och med räkenskapsåret. Inget av dessa tolkningsuttalanden har påverkat koncernens finansiella rapporter. I allt övrigt är koncernens redovisningsprinciper desamma som tillämpades i årsredovisningen 2007. Kommande regelverksförändringar Från och med det första kvartalet 2009 kommer IFRS 8 Segmentrapportering att tillämpas i koncernredovisningen. Enligt IFRS 8 ska identifiering och beräkning av rapporterbara segment ske utifrån samma principer som används för intern rapportering till företagsledningen i operativt styrnings- och uppföljningssyfte. Från och med första kvartalet 2009 kommer därför principerna för upprättande av extern segmentinformation i högre grad överensstämma med de principer som tillämpas internt. Det innebär bland annat att resultat per produktområde redovisas som en del av segmentinformationen. Övergången till IFRS 8 innebär inte någon förändring i jämförelse med nuvarande indelning och benämning på rapporterbara segment. Ändrade bestämmelser i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter kommer att tillämpas av koncernen från och med det första kvartalet 2009. Det innebär en förändring i presentationen av de finansiella rapporterna då sådana intäkter och kostnader som i enlighet med nuvarande redovisningsprinciper redovisas direkt i eget kapital (och som inte är ägartransaktioner) kommer att omfattas av en särskild redogörelse över Årets totalresultat. Rapporten över förändringar i eget kapital kommer utöver posten Årets totalresultat endast omfatta transaktioner med ägarna. Ingen av de övriga förändringar i standarder eller nya tolkningsuttalanden som antagits för tillämpning från och med räkenskapsåret 2009 bedöms få någon materiell effekt på koncernens finansiella rapporter. 3. KONCERNREDOVISNING OCH PRESENTATION Dotterföretag I koncernredovisningen har samtliga företag där Handelsbanken direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande (dotterföretag) konsoliderats fullständigt. Normalt anses bestämmande inflytande föreligga om Handelsbanken har mer än 50% av rösterna på årsstämma eller motsvarande. Bestämmande inflytande kan även föreligga i fall när ägarandelen understiger 50%, exempelvis då den ekonomiska innebörden av affärsförbindelserna mellan Handelsbanken och ett företag tyder på att Handelsbanken utövar ett bestämmande inflytande över företaget. Därför konsolideras fonder som Handelsbanken förvaltar i det fall: fonds sammanlagda andelar, eller innehav, överstiger 5% av fondens totalavkastning. Vid konsolidering redovisas koncernens ägda andel av fondens förmögenhet som aktier och andelar. Den del av fondens tillgångsmassa som tillhör övriga andelsägare redovisas i balansräkningen som Tillgångar respektive Skulder där kunden står värdeförändringsrisken. Dotterföretag konsolideras med tillämpning av förvärvsmetoden. Det innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion där koncernen förvärvar företagets identifierbara tillgångar och tar över dess skulder och förpliktelser. Vid rörelseförvärv upprättas en förvärvsbalans där identifierbara tillgångar och skulder värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Anskaffningsvärdet utgörs av det verkliga värdet på samtliga tillgångar, skulder och emitterade eget, kapitalinstrument som lämnats som vederlag för nettotillgångarna i dotterföretaget. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och förvärvsbalansens identifierbara nettotillgångar redovisas som goodwill i koncernens balansräkning. Dotterföretagets finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum bestämmande inflytande upphör. Koncerninterna transaktioner och mellanhavanden elimineras vid upprättandet av koncernens finansiella rapporter. 42
NOTER KONCERNEN Intresseföretag Som intresseföretag redovisas företag där Handelsbanken har ett betydande inflytande. Betydande inflytande föreligger normalt när röstandelen i företaget uppgår till lägst 20% och högst 50%. Intresseföretag redovisas i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden. Det innebär att innehavet inledningsvis tas upp till anskaffningsvärde. Därefter värderas intresseföretaget till ett värde motsvarande koncernens andel av nettotillgångarna. Eventuella utdelningar från intresseföretag minskar det redovisade värdet på innehavet. Resultatandelar i intresseföretag redovisas som Andelar i intresseföretags resultat på egen rad i koncernens resultaträkning. Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet När en försäljning av en anläggningstillgång, en grupp av tillgångar (avyttringsgrupp) eller en verksamhet bedöms vara mycket sannolik görs en omklassificering i koncernens balansräkning till posterna Anläggningstillgångar som innehas för försäljning respektive Avvecklad verksamhet. En sådan omklassificering görs när beslut om försäljning fattats på behörig nivå i företagsledningen och arbetet med försäljningen påbörjats. Efter klassificeringen som tillgång som innehas för försäljning/verksamhet under avveckling värderas tillgången eller avyttringsgruppen med vissa undantag till det lägsta av det redovisade värdet och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Eventuella nedskrivningar och efterföljande omvärderingar redovisas direkt i resultaträkningen. Vinst redovisas inte om den överstiger ackumulerad nedskrivning. Från klassificeringstidpunkten görs inte några avskrivningar på materiella eller immateriella tillgångar som härrör från verksamheten under avveckling. Tillgångar som innehas för försäljning särredovisas i koncernens balansräkning fram till försäljningstidpunkten. Nettoresultat efter skatt som härrör från avvecklad verksamhet, inklusive resultat från avyttringen av verksamheten, redovisas på en separat rad i resultaträkningen skilt från övriga resultatposter. Redovisat nettoresultat från avvecklad verksamhet härrör från försäljningen av SPP i december 2007. 4. SEGMENTRAPPORTERING I segmentrapporteringen presenteras intäkter och kostnader uppdelade på dels rörelsegrenar, dels geografiska områden. En rörelsegren är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som tillhandahåller likartade tjänster och produkter och som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. Rörelsegrenar, oberoende av geografisk placering, utgör den primära indelningsgrunden för segmentinformationen. Rörelsegrenarnas intäkter och kostnader presenteras brutto, innan elimineringar av interna transaktioner mellan segmenten. Från och med räkenskapsåret 2009 kommer koncernens principer för redovisning av segment att ändras. Se punkten 2. 5. TILLGÅNGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA Koncernens rapporteringsvaluta är svenska kronor. Den funktionella valutan för koncernens verksamheter utomlands kan avvika från koncernens rapporteringsvaluta. Som funktionell valuta betraktas den valuta som används i den ekonomiska miljö där verksamheten primärt bedrivs. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan på transaktionsdagen. Monetära poster samt tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde har värderats till den funktionella valutans avistakurs vid balansdagens slut. Omräkningsdifferenser hänförliga från icke-monetära poster som kategoriserats som finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning redovisas direkt i eget kapital. Så redovisas även valutakursdifferenser som avser monetära poster som utgör en del av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet. Övriga valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningen redovisas i resultaträkningen. Omräkning av utländska verksamheter till koncernens rapporteringsvaluta Vid omräkning av utländska etableringars (däribland filialers) balans- och resultaträkningar från funktionell valuta tillämpas dagskursmetoden. Det innebär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs. Eget kapital räknas om till kursen vid investerings- respektive intjänandetidpunkten. Resultaträkningen räknas om efter genomsnittskursen under året. Omräkningsdifferenser redovisas i omräkningsreserven i eget kapital. 6. REDOVISNING AV TILLGÅNGAR OCH SKULDER I BALANSRÄKNINGEN En tillgång definieras som en resurs över vilken kontroll finns till följd av inträffade händelser och som förväntas ge framtida ekonomiska fördelar. Tillgångar redovisas i balansräkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna förknippade med tillgången kommer att tillfalla koncernen och när tillgångens värde eller anskaffningskostnad kan mätas tillförlitligt. Skulder är koncernens befintliga förpliktelser som till följd av inträffade händelser förväntas ge upphov till ett resursutflöde från koncernen. En skuld redovisas i balansräkningen när det är sannolikt att koncernen, för att kunna uppfylla en befintlig förpliktelse, måste lämna ifrån sig en resurs med ett värde som kan mätas tillförlitligt. Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen när koncernen blir part i tillgångens avtalsmässiga villkor. Köp och försäljning av penning- och kapitalmarknadsinstrument på avistamarknaden redovisas på affärsdagen. Motsvarande gäller för derivat. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas normalt på likviddagen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till de kassaflöden som härrör från tillgången upphör eller när samtliga risker och fördelar förknippade med tillgången överförs till någon annan. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen upphör eller annulleras. Vid rörelseförvärv redovisas den förvärvade rörelsen i koncernens räkenskaper från förvärvstidpunkten. Förvärvstidpunkten är den tidpunkt då bestämmande inflytande över den förvärvade enheten inträffar. Förvärvstidpunkten kan skilja sig från den tidpunkt då transaktionen är lagligt fastställd. Principerna för redovisning av tillgångar och skulder i balansräkningen har bland annat särskild betydelse för redovisning av återköpstransaktioner, värdepapperslån och leasing, se respektive separat avsnitt nedan. 7. REDOVISNING OCH VÄRDERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER I värderingssyfte delas alla finansiella tillgångar i enlighet med bestämmelserna i IAS 39 in i följande kategorier: 1. Lån och andra fordringar 2. Tillgångar som innehas till förfall 3. Tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen som värderade till verkligt värde via resultaträkningen 4. Tillgångar som är tillgängliga för försäljning 43
NOTER KONCERNEN K1 Forts Finansiella skulder delas in i värderingskategorierna: 1. Skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen som värderade till verkligt värde via resultaträkningen 2. Övriga finansiella skulder Klassificeringen i balansräkningen är oberoende av värderingskategori. Olika värderingsprinciper kan således tillämpas för tillgångar och skulder som redovisas på samma rad i balansräkningen. En uppdelning av de klasser av finansiella tillgångar och skulder som redovisas i balansräkningen med avseende på värderingskategori görs i not K16. Vid första redovisningstillfället redovisas alla finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde. För tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen förs transaktionskostnader direkt till resultaträkningen vid anskaffningstillfället. För övriga finansiella instrument räknas transaktionskostnader in i det verkliga värdet. Lån och andra fordringar Tillgångar i kategorin Lån och andra fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga det diskonterade nuvärdet av alla framtida betalningar hänförliga till instrumentet där diskonteringsräntan utgörs av tillgångens effektivränta vid anskaffningstillfället. Lån och fordringar prövas för nedskrivning när det finns en indikation på nedskrivningsbehov, se vidare punkt 8. Nedskrivningar redovisas över resultaträkningen. Lån och fordringar redovisas därmed till sitt nettobelopp, efter avdrag för sannolika och konstaterade kreditförluster. Ränteskillnadsersättning avseende lånefordringar som återbetalas i förtid redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. Tillgångar som innehas till förfall I kategorin tillgångar som innehas till förfall redovisas räntebärande tillgångar som koncernen har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Tillgångar som kategoriserats som tillgångar innehavda till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar som innehas till förfall prövas för nedskrivning när det finns en indikation på nedskrivningsbehov, se vidare punkt 8. Tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål Tillgångar och skulder som innehas för handel redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Räntor, utdelningar och andra värdeförändringar hänförliga till dessa instrument redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. Derivat som inte är säkringsinstrument kategoriseras alltid som innehav för handel. Finansiella tillgångar och skulder som vid första redovisningstillfället kategoriserats som värderade till verkligt värde via resultaträkningen Valmöjligheten att kategorisera finansiella instrument som värderade till verkligt värde via resultaträkningen har tillämpats för finansiella tillgångar och skulder som inte innehas för handel men för vilka den interna förvaltningen och utvärderingen baseras på verkliga värden (till exempel tillgångar och skulder inom ramen för koncernens försäkringsverksamhet). Denna värderingsprincip har även tillämpats för att undvika inkonsekvens vid värderingen av tillgångar och skulder som utgör motpositioner till varandra och förvaltas på portföljbasis. Valmöjligheten att redovisa tillgångar och skulder till verkligt värde över resultaträkningen har tillämpats för finansiella instrument som redovisas i balansräkningen under Belåningsbara statsskuldförbindelser, Utlåning till allmänheten, Obligationer och andra räntebärande värdepapper, Akter och andelar, Skulder till kreditinstitut och Tillgångar/ Skulder där kunden står värdeförändringsrisken. Förändringar i verkligt värde på finansiella instrument som värderas till verkligt värde redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. Ränta hänförlig till utlåning som vid första redovisningstillfället kategoriserats som värderad till verkligt värde över resultaträkningen redovisas i räntenettot. Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Som finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning redovisas räntebärande tillgångar som inte innehas för handel, och för vilka det finns en aktiv marknad. Aktier och andelar som inte innehas för handel redovisas också som tillgängliga för försäljning. Finansiella tillgångar som kategoriserats som tillgängliga för försäljning värderas till verkligt värde i balansräkningen. Marknadsvärdesförändringar på tillgångarna redovisas direkt i eget kapital och förs mot resultatet först när tillgången realiserats eller när nedskrivning sker. Räntor hänförliga till denna kategori tillgångar redovisas i resultaträkningen. Detta gäller även valutakurseffekter hänförliga till monetära tillgångar som är tillgängliga för försäljning. Nedskrivningsprövning av finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning sker när det finns en indikation på nedskrivningsbehov, se vidare om nedskrivningar av finansiella tillgångar under punkt 8. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Utdelningar på aktier som kategoriserats som tillgängliga för försäljning redovisas löpande i resultaträkningen som Övriga utdelningsintäkter. Omklassificering av finansiella instrument Förändrade marknadsvillkor för delar av koncernens verksamhet har framkallat ett behov av att anpassa ändamålet med vissa innehav till de nya förutsättningarna. Till följd härav omklassificerades delar av koncernens värdepappersportfölj från den 1 juli 2008. Omklassificeringen innebar att finansiella instrument flyttades från kategorin innehav för handel till kategorierna tillgängligt för försäljning respektive lånefordringar. Dessutom flyttades finansiella instrument som tidigare redovisades som tillgängliga för försäljning till kategorierna lånefordringar respektive innehav till förfall. Vid omklassificeringstidpunkten värderades och redovisades tillgångarna till verkligt värde. För tillgångar som omklassificerades till kategorierna lånefordringar respektive innehav till förfall utgjorde därmed det verkliga värdet utgångspunkten för den efterföljande beräkningen av upplupet anskaffningsvärde. Ackumulerade vinster och förluster på omklassificerade tillgångar som tidigare redovisats direkt i eget kapital periodiseras i räntenettot över tillgångarnas återstående löptid. Omklassificeringen har gjorts i syfte att åstadkomma en redovisning som bättre återspeglar koncernens syfte med innehaven. Omklassificering av finansiella instrument sker endast under exceptionella omständigheter. Se även not K17. Beräkning av verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad likställs verkligt värde med det aktuella marknadspriset. Som aktiv betraktas en sådan marknad där noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en reglerad marknad, handelsplattform, tillförlitlig nyhetstjänst eller motsvarande. Det aktuella marknadspriset motsvaras i regel av aktuell köpkurs för finansiella tillgångar respektive aktuell säljkurs för finansiella skulder. För innehav som består av riskpositioner som i hög grad balanserar varandra likställs det aktuella marknadspriset med balansdagens mittkurs. 44
NOTER KONCERNEN För finansiella instrument som saknar en aktiv marknad bestäms verkligt värde med hjälp av allmänt accepterade värderingstekniker. Teknikerna bygger i regel på jämförelser med nyligen genomförda transaktioner i samma eller motsvarande instrument, i den mån information om sådana transaktioner finns tillgänglig. Alternativt tillämpas värderingstekniker som i allt väsentligt bygger på variabler från observerbara marknader. I mer sällsynta fall används mer avancerade värderingsmodeller som delvis bygger på egna antaganden. Se även not K15 och not K16. I den mån transaktionspriset för finansiella instrument som innehas för handel skiljer sig från det verkliga värdet beräknat med tilllämpning av värderingstekniker som bygger på observerbara marknadsdata, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen i Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. Återköpstransaktioner Med återköpstransaktioner, eller repotransaktioner, avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris. Värdepapper som säljs i en repotransaktion kvarstår i balansräkningen under transaktionens löptid. Det sålda värdepappret redovisas därutöver utanför balansräkningen som ställd säkerhet. Erhållen likvid redovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och upplåning från allmänheten. Värdepapper som köps i en repotransaktion redovisas på motsvarande sätt, det vill säga värdepappret tas inte upp i balansräkningen under transaktionens löptid. Den erlagda likviden redovisas som Utlåning till kreditinstitut alternativt Utlåning till allmänheten. Värdepapperslån Värdepapper som lånats ut kvarstår i balansräkningen och redovisas därtill utanför balansräkningen som Ställd säkerhet. Inlånade värdepapper tas inte upp i balansräkningen, såvida de inte säljs, då ett värde motsvarande det avyttrade värdepapprets verkliga värde tas upp som skuld. Nettoredovisning av finansiella instrument Fordringar och skulder mot samma motpart som är kvittningsbara nettoredovisas i balansräkningen. Fordringar och skulder är kvittningsbara om det föreligger en legal rätt till kvittning och det finns en avsikt att reglera förpliktelsen netto eller samtidigt. Finansiella garantier och lånelöften Finansiella garantier är sådana förbindelser som kräver att utställaren gör angivna betalningar för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt villkoren i ett skuldinstrument, exempelvis en kreditgaranti. Det verkliga värdet på en utställd garanti motsvaras vid utfärdandet av den mottagna premien. Vid första redovisningstillfället redovisas den mottagna premien för garantin som förutbetald intäkt i balansräkningen. Därefter värderas garantin till det högsta av den periodiserade premien, och det belopp som representerar den förväntade kostnaden för att reglera den förpliktelse som garantin ger upphov till. Därutöver redovisas det totala garanterade beloppet hänförligt till utställda garantier som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Premier för köpta finansiella garantier redovisas som minskad ränteintäkt i räntenettot i den mån räntan på de skuldinstrument garantierna avser redovisas där. Övriga premier för köpta garantier redovisas i provisionsnettot. Lånelöften redovisas som ett åtagande utanför balansräkningen fram till den dag lånet betalas ut. Mottagna avgifter för lånelöften periodiseras över åtagandets löptid. För utlåning med framtida räntebindning betraktas den förtida räntebindningen som ett åtagande utanför balansräkningen fram till likviddagen. Sammansatta finansiella instrument Tydligt separerbara finansiella komponenter av tillgångar och skulder (exempelvis derivat) särredovisas i normalfallet. Så sker exempelvis i fråga om emitterade så kallade strukturerade produkter där derivatet lyfts ur värdkontraktet och redovisas till verkligt värde över resultaträkningen. Särredovisning sker inte i fråga om sammansatta finansiella instrument som innehas för handelsändamål samt sammansatta finansiella instrument där de ekonomiska egenskaperna och riskerna i instrumentets olika komponenter är likartade. Värdet av konverteringsrätten i emitterade konvertibla skuldebrev särredovisas som fritt eget kapital. Resterande del redovisas som efterställd skuld. 8. KREDITFÖRLUSTER OCH NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR Lån och fordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Individuell bedömning av nedskrivningsbehov avseende lånefordringar och andra fordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde genomförs löpande av samtliga kund- och kreditansvariga enheter i koncernen. Nedskrivningsprövning görs i den mån det finns objektiva belägg för att en fordrans återvinningsvärde understiger dess bokförda värde. Sådana objektiva belägg kan exempelvis, beroende på omständigheterna, vara försenad eller utebliven betalning, konkurs, ändrad kreditrating eller nedgång i säkerheternas marknadsvärde. Vid nedskrivningsprövning beräknas fordrans återvinningsvärde genom en diskontering av estimerade framtida kassaflöden hänförliga från fordran och eventuella säkerheter med fordrans effektivränta. Är säkerheten en marknadsnoterad tillgång, görs värderingen av säkerheten med utgångspunkt i det noterade värdet, i annat fall görs värderingen med utgångspunkt i avkastningsvärdet eller på annat sätt uppskattat marknadsvärde. Säkerheter i form av fastighetsinteckningar, värderas på samma sätt som övertagna fastigheter. Nedskrivning görs om det beräknade återvinningsvärdet understiger bokfört värde och redovisas som Kreditförlust i resultaträkningen. Redovisad kreditförlust reducerar fordrans bokförda värde i balansräkningen. Utöver denna bedömning av individuella lånefordringar görs en gruppvis bedömning av dels individuellt värderade lånefordringar, dels homogena grupper av fordringar med likartad riskprofil, i syfte att identifiera nedskrivningsbehov som ännu inte kan fördelas på enskilda krediter. Om behov föreligger görs en gruppvis nedskrivningsprövning för fordringsgruppen. Nedskrivningar som redovisats för en grupp fordringar förs över till nedskrivningar avseende enskilda fordringar så snart det finns tillgänglig information om värdeminskning på individuell nivå. Periodens kreditförluster utgörs av konstaterade och sannolika förluster för beviljade krediter med avdrag för återvinningar. Konstaterade kreditförluster kan avse hela eller delar av fordringar och redovisas då det inte finns någon realistisk möjlighet till återvinning. Så är exempelvis fallet när konkursförvaltare lämnat uppskattning av utdelning i konkurs, när ett ackordsförslag antagits eller en fordran eftergivits på annat sätt. Belopp som efterges i samband med en omstrukturering av en fordran eller grupp av fordringar klassificeras alltid som konstaterad kreditförlust. I de fall kunden följer betalplanen för en kredit som sedan tidigare har klassificerats som konstaterad kreditförlust, sker en omprövning av förlustens storlek. Information om sannolika och konstaterade kreditförluster lämnas i not K10. 45
NOTER KONCERNEN K1 Forts Återvinningar består av dels återförda belopp på tidigare års konstaterade kreditförluster, dels återförda tidigare gjorda nedskrivningar för sannolika kreditförluster. En beräkning av återvinningsvärdet avseende sannolika kreditförluster genom diskontering av framtida kassaflöden innebär att återvinningsvärdet ökar när tidpunkten för betalning från kunden närmar sig. Därvid uppkommen skillnad i bokfört värde bokförs som en ränteintäkt. Värdering av egendom för skyddande av fordran Vid övertagande av egendom för skyddande av fordran värderas tillgången till verkligt värde. Därefter redovisas och värderas Övertagen egendom på motsvarande sätt som andra tillgångar av samma slag. Nedskrivning av finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning Nedskrivning av Finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning görs när det finns objektiva belägg för att en eller flera förlusthändelser inträffat som har en inverkan på de förväntade framtida kassaflödena för tillgången. Vad avser räntebärande finansiella tillgångar utgör exempel på förlusthändelser som kan indikera ett nedskrivningsbehov en sannolik framtida konkurs, bevis för betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller bevis för bestående förändringar i marknaden för tillgången. För egetkapitalinstrument utgör en bestående och betydande nedgång i dess verkliga värde en indikation på nedskrivningsbehov. Vid nedskrivning förs en andel av den ackumulerade förlust som tidigare redovisats direkt mot eget kapital (motsvarande skillnaden mellan förvärvskostnaden för instrumentet och aktuellt verkligt värde efter avdrag på eventuell tidigare nedskrivning) till resultaträkningen. Tidigare gjorda nedskrivningar på skuldinstrument som kategoriserats som finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning återförs via resultaträkningen om tillgångens verkliga värde ökat efter nedskrivning och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter nedskrivningstillfället. Tidigare nedskrivningar på egetkapitalinstrument som kategoriserats som finansiella instrument tillgängliga för försäljning återförs inte. 9. SÄKRINGSREDOVISNING Koncernen tillämpar olika metoder för säkringsredovisning beroende på syftet med säkringen. Vid säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring används derivat som säkringsinstrument, i huvudsak ränteswappar. Vid säkringar av valutarisker kopplade till nettoinvesteringar i utländska enheter används finansiella skulder i den utländska enhetens funktionella valuta som säkringsinstrument. Säkringar av verkligt värde tillämpas i syfte att skydda koncernen mot icke önskvärda exponeringar för förändringar i marknadspriser på redovisade tillgångar eller skulder. Vid säkring av verkligt värde värderas såväl säkringsinstrumentet som den säkrade risken till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas direkt i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. Säkring av verkligt värde tillämpas sedan tidigare för enskilda tillgångar och skulder. Från och med fjärde kvartalet 2008 görs även portföljsäkringar till verkligt värde avseende vissa utlåningsportföljer. Vid verkligt värde säkringar för portföljer av finansiella instrument marknadsvärderas den del av portföljen vars värde är exponerat för den säkrade risken. Det värde som är hänförligt till den säkrade delen av portföljen redovisas på en enskild rad i balansräkningen i anslutning till utlåning till allmänheten. Kassaflödessäkring tillämpas för att eliminera icke önskvärda exponeringar för variationer i kassaflöden hänförliga till förändringar i rörlig ränta på ut- och upplåning. Som säkringsinstrument för säkring av sådana ränterisker används ränteswappar. Vid kassaflödessäkringar värderas säkringsinstrumentet till verkligt värde. I den mån värdeförändringarna på swappen är effektiva, det vill säga motsvaras av kassaflöden hänförliga till den säkrade posten, redovisas de direkt i eget kapital. Ineffektiva delar av vinster och förluster på swappen redovisas i resultaträkningen. Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda koncernen mot valutakursdifferenser till följd av verksamhet i utlandet. Lån i utländsk valuta som tagits upp för att säkra nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas i koncernen till kursen på balansdagen. Den effektiva delen av valutakursdifferenser på sådana lån redovisas i omräkningsreserven i eget kapital. Ineffektiva delar av säkringen redovisas i resultaträkningen. Mer information om säkringsredovisning lämnas i not K23. 10. LEASING Koncernens leasingavtal är antingen finansiella eller operationella. Finansiella leasingavtal är sådana avtal där de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av den leasade tillgången i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal betraktas som operationella leasingavtal. Merparten av de avtal där koncernen är leasegivare är finansiella leasingavtal. Sådana leasingavtal redovisas som utlåning vilket innebär att erhållna leasingavgifter redovisas som ränteintäkter och amorteringar. Hyresintäkter och kostnader som härrör från operationella leasingavtal redovisas som övriga intäkter/ kostnader. 11. FÖRSÄKRINGSVERKSAMHET Koncernens försäkringsverksamhet bedrivs i dotterbolaget Handelsbanken Liv. Verksamhetens produkter består främst av legala livförsäkringar i form av traditionell livförsäkring och fondförsäkring samt riskförsäkringar i form av sjukförsäkring och premiebefrielse. Klassificering och uppdelning av försäkringskontrakt I koncernredovisningen klassas sådana avtal som innehåller betydande försäkringsrisk som försäkring. Försäkringsrisken bedöms vara betydande om den försäkrade händelsen, i något scenario som har kommersiell innebörd för koncernen, innebär en förpliktelse att betala en ersättning som är betydande i jämförelse med den ersättning som skulle betalas ut om den försäkrade händelsen inte inträffat. Vid klassificeringen av avtal används 5% som gränsvärde för vad som utgör betydande försäkringsrisk. Avtal som inte överför betydande försäkringsrisk klassificeras som investeringsavtal. I regel innebär detta att försäkringar med återbetalningsskydd klassas som investeringsavtal och övriga avtal klassas som försäkringskontrakt. Samtliga försäkringsprodukter är konstruerade så att det går att särskilja vad som utgör försäkring och vad som består av sparande. Den finansiella komponenten i dessa produkter särredovisas från försäkringskomponenten. Redovisning av försäkringskomponenter i försäkringskontrakt Mottagen premie som avser kontrakt som i sin helhet klassats som försäkring redovisas som premiereserv i balansräkningen. Premier avseende försäkringskomponenter i kontrakt som delvis klassats som sparande regleras ur försäkringstagarens kapital i takt med att försäkringsrisk uppstår. Premieintäkter och utbetalda försäkringsersättningar avseende försäkringsavtal redovisas 46
NOTER KONCERNEN i resultaträkningen i nettoposten Riskresultat försäkring. Under denna post redovisas även årets förändring av koncernens försäkringsskulder. Balansposten Försäkringsskulder innehåller skulder som härrör från kontrakt som i sin helhet klassificerats som försäkring samt skulder som härrör från försäkringskomponenten i de kontrakt som har delats upp i en finansiell komponent och en försäkringskomponent. I posten ingår skulder för vid räkenskapsårets utgång inträffade men oreglerade skador, inklusive de beräknade framtida driftskostnaderna för att reglera dessa skador. Denna del av försäkringsskulderna består även av en reservering för inträffade men ännu ej inrapporterade skador. I posten ingår också en premiereserv, det vill säga en skuld för förskottsinbetalda premier. För beräkning av försäkringsskulder används antaganden och bedömningar om bland annat ränta, livslängd, hälsa och avgifter. Livslängdsantagandena varierar med hänsyn till när försäkringen tecknats och beaktar den förväntade framtida ökningen av livslängden. Även avgiftsantaganden beror på när försäkringen tecknats. Det innebär i huvudsak en avgift som är proportionell mot premien och en avgift som är proportionell mot livförsäkringsavsättningen. Tillämpade antaganden om de försäkrades framtida hälsa är baserade på internt genererad erfarenhet och varierar beroende på produkt. Koncernens försäkringsskulder genomgår regelbundet och minst årligen en prövning som beaktar nulägesbedömningar av alla uppskattade framtida kassaflöden hänförliga till ingångna försäkringsavtal. I den mån de redovisade försäkringsskulderna inte bedöms vara tillräckliga görs en ytterligare avsättning. Förändringen redovisas i resultaträkningen. Redovisning av investeringsavtal samt finansiella komponenter i försäkringskontrakt Inbetalningar och utbetalningar avseende kunders sparkapital som härrör från investeringsavtal samt finansiella komponenter i försäkringskontrakt redovisas som insättningar respektive uttag direkt i balansräkningen. Den från försäkringskontraktet separerade finansiella komponenten i traditionella legala livförsäkringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde i balansräkningen som In- och upplåning från allmänheten. Dessa skulder har en årlig avkastningsdelning som innebär att försäkringsgivaren tilldelas en avtalad del av totalavkastningen på de tillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning, om denna avkastning under kalenderåret överstiger den garanterade räntan. Beräkningen görs ackumulerat för varje enskilt försäkringskontrakt. Det innebär att den villkorade återbäringen minskar i de fall avkastningen ett enskilt år understiger garantiräntan och vice versa. Den del av avkastningen som enligt modellen för avkastningsdelning tillfaller koncernen redovisas som provisionsintäkt. I det fall avkastningen understiger den per kontrakt garanterade avkastningen redovisas mellanskillnaden i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. Tillgångar och skulder som härrör från fondförsäkringsavtal redovisas till verkligt värde i balansräkningen som tillgångar och skulder där kunden står värdeförändringsrisken. Premieavgifter samt administrativa avgifter avseende investeringsavtal samt finansiella komponenter i försäkringskontrakt periodiseras och redovisas i resultaträkningen i posten Provisionsintäkter. Anskaffningskostnader redovisas direkt i resultaträkningen. Återförsäkring Återförsäkrares andel av koncernens försäkringsskulder redovisas som Återförsäkringstillgångar i balansräkningen. 12. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Redovisning i balansräkningen En immateriell tillgång är en identifierbar, icke-monetär tillgång utan fysisk form. Immateriella tillgångar tas endast upp i balansräkningen om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelar som härrör från tillgången kommer att tillfalla koncernen och det går att beräkna anskaffningsvärdet på ett tillförlitligt sätt. Det innebär att internt upparbetade värden i form av goodwill, varumärken, utgivningsrätter, kundregister och liknande inte redovisas som tillgångar i balansräkningen. Investeringar i egenutvecklad programvara tas till resultatet löpande i de fall utgifterna avser underhåll av befintlig affärsverksamhet eller befintlig programvara som aktiverats. Vid egen utveckling av ny programvara, eller vid utveckling av ny affärsverksamhet för befintlig programvara, aktiveras nedlagda utgifter från den tidpunkt det är sannolikt att ekonomiska fördelar kommer att uppstå som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Utgifter som härrör från lånekostnader aktiveras från den tidpunkt beslut har fattats om aktivering av utgifter för utveckling av immateriell tillgång. Vid ett rörelseförvärv hänförs förvärvspriset till värdet av förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i den förvärvade rörelsen. Bland dessa tillgångar kan även ingå sådana immateriella tillgångar som inte skulle ha tagits upp i balansräkningen om de förvärvats separat eller upparbetats internt. Den del av förvärvspriset som vid ett rörelseförvärv inte kan hänföras till identifierbara tillgångar och skulder redovisas som goodwill. Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod Immateriella tillgångar för vilka det går att fastställa en bedömd nyttjandeperiod är föremål för avskrivning. Avskrivningen sker linjärt över nyttjandeperioden. Normalt överstiger inte nyttjandeperioden fem år. Förvärvade varumärken och kundkontrakt bedöms dock ha en mycket lång nyttjandeperiod varför avskrivningstiden på dessa kan vara betydligt längre. Avskrivningstiden prövas individuellt, dels vid nyanskaffning, dels fortlöpande vid indikation på att nyttjandeperioden kan ha ändrats. Nedskrivningar avseende immateriella tillgångar redovisas i de fall återvinningsvärdet understiger redovisat värde. Återvinningsvärdet beräknas som det högsta av tillgångens nyttjande- eller verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Prövning av nedskrivningsbehovet sker när det finns indikation på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivningar redovisas direkt i resultaträkningen. En nedskrivning reverseras om det finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En återföring görs aldrig i högre utsträckning än att tillgångens redovisade värde efter återföring motsvarar det värde som skulle ha redovisats (med avdrag för avskrivningar) om inte någon nedskrivning hade gjorts. 47
NOTER KONCERNEN K1 Forts Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod För goodwill och vissa immateriella tillgångar betraktas ekonomisk livslängd och nyttjandeperiod inte som bestämbar vilket innebär att någon successiv avskrivning inte görs. Sådana tillgångar prövas istället årligen för nedskrivning i samband med bokslutet. En prövning av nedskrivningsbehovet görs även när det finns indikation på att tillgången kan ha minskat i värde. Med hänsyn till att det inte är möjligt att särskilja de kassaflöden som hänförs från goodwill från kassaflöden som hänförs från andra tillgångar, sker nedskrivningsprövning av goodwill på nivån kassagenererande enhet. En kassagenererande enhet är den minsta grupp tillgångar som ger upphov till inbetalningar som är oberoende av inbetalningar från andra tillgångar eller tillgångsgrupper. Väsentliga bedömningar och antaganden vid nedskrivningsprövning av goodwill framgår av not K24. Tidigare gjorda nedskrivningar av goodwill återförs inte. 13. FASTIGHETER OCH INVENTARIER Koncernens materiella anläggningstillgångar består av fastigheter och inventarier. Med undantag av sådana fastigheter som utgör placeringstillgångar i försäkringsrörelsen värderas dessa tillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. De planenliga avskrivningarna sker utifrån tillgångarnas bedömda nyttjandeperioder. Normalt tillämpas en linjär avskrivningsplan. De bedömda nyttjandeperioderna prövas årligen. De materiella tillgångar som består av delkomponenter med olika bedömda nyttjandeperioder, indelas i olika kategorier med separata avskrivningsplaner. Sådan så kallad komponentavskrivning är normalt endast aktuellt avseende fastigheter. Som delkomponenter betraktas då sådana delar av fastigheten som har ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till det sammanlagda anskaffningsvärdet. Resterande delar av fastigheten skrivs av som helhet över den förväntade nyttjandeperioden. Persondatorer skrivs i regel av på tre år och investeringar i bankvalv och liknande lokalinvesteringar på tio år. Övriga inventarier skrivs normalt av på fem år. Nedskrivningsprövning av materiella anläggningstillgångar sker när det finns indikation på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivning görs i det fall återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart i resultaträkningen. En nedskrivning reverseras om det finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs aldrig i högre utsträckning än att tillgångens redovisade värde efter återföring motsvarar det värde som skulle ha redovisats om inte någon nedskrivning hade gjorts (med avdrag för avskrivningar). Fastigheter i försäkringsrörelsen Fastigheter som utgör placeringstillgångar i försäkringsrörelsen redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Denna värderingsmetod tillämpas i försäkringsrörelsen med hänsyn till att värdeförändringarna på fastigheterna är direkt kopplade till storleken på de finansiella åtagandena i försäkringskontrakten. 14. AVSÄTTNINGAR Posten Avsättningar består av resultatförda förväntade negativa utflöden av resurser från koncernen som är ovissa vad gäller förfallotidpunkt eller belopp. Avsättningar redovisas när koncernen till följd av en inträffad händelse har en legal eller informell förpliktelse som det är sannolikt att det kommer att krävas ett utflöde av resurser för att reglera. För att redovisning ska kunna ske måste det vara möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning av beloppet. Avsättningen värderas till det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av vad som krävs för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Vid värderingen tas hänsyn till den förväntade framtida tidpunkten för reglering. I samband med avyttringen av SPP 2007 gjordes en avsättning för sådana omstruktureringsutgifter som är direkt betingade av avyttringen. Vid bokslutet kvarstår delar av denna avsättning. Reserven förväntas avvecklas i sin helhet under 2009. 15. EGET KAPITAL En närmare redogörelse för de olika komponenterna inom eget kapital görs i not K38. Minoritetsintresse Minoritetsintresse utgörs av den andel av koncernens nettotillgångar som inte direkt eller indirekt ägs av moderföretaget. Minoritetsintresse redovisas som en separat andel av eget kapital. Redovisning av egna aktier Återköpta egna aktier redovisas inte som tillgång utan kvittas mot posten Balanserad vinst i eget kapital. 16. INTÄKTER Intäkter redovisas i resultaträkningen när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att erhållas och dessa fördelar kan beräknas på tillförlitligt sätt. 17. RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i räntenettot i resultaträkningen, med undantag från ränteflöden som härrör från finansiella instrument som innehas för handelsändamål. I räntenettot redovisas även räntor hänförliga till derivatinstrument som säkrar poster vars ränteflöden redovisas i räntenettot. För att få ett räntenetto rensat från ränteflöden som härrör från finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och samtidigt åstadkomma en samlad bild av handelslageraktiviteten, redovisas samtliga ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel i resultatposten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. 18. PROVISIONSINTÄKTER OCH PROVISIONSKOSTNADER Intäkter och kostnader för olika typer av tjänster redovisas i resultaträkningen som Provisionsintäkter respektive Provisionskostnader. Det innebär bland annat att courtage och olika former av förvaltningsavgifter redovisas som provisioner. Andra typer av intäkter som redovisas som provisioner är betalningsprovisioner och kortavgifter, premier avseende utställda finansiella garantier liksom provisioner i försäkringsverksamheten. Även positiv avkastningsdelning i försäkringsrörelsen redovisas som provision. Ränteliknande garantiprovisioner samt avgifter som utgör integrerade delar av finansiella instrument och därför räknas in i effektivräntan redovisas inte som provisioner. Courtage och andra avgifter som erhålles i samband med utförandet av en specifik handling periodiseras inte utan redovisas i sin helhet direkt i resultaträkningen. Övriga avgifter som tjänas in i takt med utförandet av en tjänst periodiseras över intjänandeperioden. 48
NOTER KONCERNEN 19. NETTORESULTAT AV FINANSIELLA POSTER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde samlar upp all den resultatpåverkan som uppstått vid en värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde över resultaträkningen, samt vid realisation av finansiella tillgångar och skulder. Mera specifikt redovisas här: och skulder. och skulder som vid första redovisningstillfället klassificerats som Tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, exklusive den del av värdeförändringen som redovisas som ränta. och skulder som har klassificerats som innehav för handel. handel, med undantag för sådana räntor som härrör från derivat som säkrar poster vars ränteflöde redovisas i räntenettot. cerats som innehav för handel. skulder som är föremål för säkringsredovisning i en säkring av verkligt värde, exklusive den del av värdeförändringen som redovisas som ränta. inte utgör ränteflöden, på de derivatkontrakt som säkrar andra finansiella tillgångar och skulder. som säkringsinstrument i kassaflödessäkringar. som säkrar nettoinvesteringar i utländska verksamheter. säga de förluster som uppstår när avkastningen på finansiella tillgångar i försäkringsrörelsen understiger den garanterade skulduppräkningen. 20. UTDELNINGAR Utdelningar på aktier som kategoriserats som tillgängliga för försäljning redovisas i resultaträkningen som Övriga utdelningsintäkter. Utdelningar på aktier som kategoriserats som finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål redovisas i resultaträkningen som Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. Utdelningar på aktier i intresseföretag ingår inte i posten utdelningar i resultaträkningen. Redovisning av andelar i intresseföretags resultat framgår av punkten 3. 21. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Personalkostnader Som Personalkostnader redovisas löner, pensionskostnader och andra former av direkta personalkostnader inklusive sociala kostnader, särskild löneskatt på pensionskostnader och andra former av lönebikostnader. Eventuella ersättningar i samband med avslutad anställning periodiseras över återstående tjänstgöringstid. Redovisning av pensioner Ersättningar till anställda efter anställningens upphörande utgörs av dels avgiftsbestämda, dels förmånsbestämda planer. Som avgiftsbestämda planer redovisas sådana planer för ersättningar enligt vilka koncernen betalar fastställda avgifter till en utomstående juridisk enhet och därefter saknar rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten saknar tillgångar för att fullgöra sitt åtagande gentemot den anställde. Erlagda premier för avgiftsbestämda planer redovisas löpande i resultaträkningen som personalkostnad. Övriga planer för ersättning efter avslutad anställning redovisas som förmånsbestämda planer. Vid förmånsbaserad pensionslösning utgår en pension baserad på lön och anställningstid vilket innebär att arbetsgivaren bär alla väsentliga risker för fullgörandet av pensionsutfästelsen. För majoriteten av de förmånsbaserade pensionsplanerna har koncernen avskiljt förvaltningstillgångar i pensionsstiftelser och pensionskassa. Som nettotillgång i balansräkningen redovisas den del av nettot av beräknade pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångarnas verkliga värde som kan tillgodoräknas koncernen i form av en minskning av framtida avgifter eller kontant återbetalning. Beloppet prövas årligen. Skillnaden mellan faktisk och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar samt skillnader i faktisk och beräknad pensionsskuld till följd av förändrade antaganden eller mot tidigare gjorda antaganden avvikande utfall benämns aktuariella vinster och förluster. Endast den del av oredovisade ackumulerade aktuariella vinster och förluster som överstiger det högre av 10% av nuvärdet av pensionsskulden och 10% av förvaltningstillgångarnas verkliga värde mätt vid rapportperiodens ingång förs till resultatet. Belopp som ligger utanför denna korridor förs till resultatet linjärt under genomsnittlig återstående tjänstgöringstid. För koncernen innebär detta en periodisering av aktuariella vinster och förluster över 20 år. Den redovisade pensionskostnaden avseende förmånsbestämda planer utgörs av nettot av följande poster: + Intjänad pensionsrätt under året, det vill säga årets andel av den beräknade slutliga totala pensionsutbetalningen. Beräkningen av intjänad pensionsrätt utgår från en beräknad slutlön och är föremål för aktuariella antaganden. + Årets räntekostnad på grund av att nuvärdet av pensionsskulden har ökat under året då tiden till utbetalning minskat. För beräkning av årets räntekostnad används aktuell statsobligationsränta för en löptid motsvarande återstående tid till utbetalning av pensionsskulden. Från och med den tidpunkt åtagandet börjar betalas ut används real statsobligationsränta. Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar. Den förväntade avkastningen bygger på en bedömning av den genomsnittliga avkastningen på den tillgångsmassa som hålls avskild för säkerställande av förmånsbaserade pensionsutfästelser. Tidshorisonten för bedömningen är relaterad till förpliktelsens hela löptid. Förväntad avkastning är reducerad med skatter och administrativa kostnader för förvaltning av tillgångarna. +/ Eventuell resultatförd del av aktuariella vinster och förluster. Beräkningen av kostnader och åtaganden med anledning av koncernens förmånsbestämda planer är förenad med ett flertal bedömningar och antaganden som kan ha en betydande inverkan på redovisade belopp. En utförligare beskrivning av dessa antaganden och bedömningar lämnas i not K8 och not K46. 22. SKATTER Periodens skattekostnad utgörs av aktuell skatt samt uppskjuten skatt. Som aktuell skatt redovisas skatter som hänför sig till periodens skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt är skatt som hänför sig till temporära skillnader mellan en tillgångs eller skulds redovisade värde och dess skattepliktiga värde. Uppskjutna skatter värderas till den skattesats som bedöms vara tillämplig då posten realiseras. Effekter av förändrade skattesatser redovisas över resultaträkningen. 49
NOTER KONCERNEN K2 Risk- och kapitalhantering Handelsbankens förmåga att hantera risker och bedriva en effektiv kapitalhantering är avgörande för bankens lönsamhet. Bankens traditionellt låga risktolerans har visat sig över tiden och även ett år som detta i låga kreditförluster och en jämn resultatutveckling. Kreditförluster i procent av utlåning % 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 0,00-0,25 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Handelsbanken Övriga nordiska banker* * För perioden fram till och med 2000 ingår endast svenska banker. Bankens strikta förhållningssätt till risk innebär att banken medvetet undviker att delta i affärer med hög risk även om ersättningen för ögonblicket är hög. Den låga risktoleransen upprätthålls genom en stark riskkultur som är uthållig över tiden och som gäller på alla områden i koncernen. Kreditgivningen har en stark lokal förankring, där den nära kundrelationen verkar för låga kreditrisker. Marknadsrisker i bankens affärsverksamhet tas i allt väsentligt som ett led i att lösa kunders placerings- och riskhanteringsbehov. Likviditetssituationen i banken planeras så att affärsverksamheten inte begränsas när störningar inträffar på de finansiella marknaderna. Det strikta förhållningssättet till risk innebär också att banken kan vara en stabil och uthållig affärspartner till kunderna. Bankens syn på kundrelationerna visar sig också i att banken behåller krediterna i egen bok istället för att värdepapperisera och sälja dem vidare. Det bidrar både till god riskhantering och att en hög servicenivå bibehålls även när verksamheten utsätts för påfrestningar. Samma principer för bankens inställning till risk gäller i alla länder där banken har verksamhet och är vägledande i den fortsatta utlandsexpansionen. Under året har ett flertal aktiviteter genomförts för att ytterligare minska risknivån. Placeringsinriktningen på bankens likviditetsportfölj har förändrats till att främst bestå av statspapper, säkerställda obligationer och obligationer utgivna av banker med hög kreditvärdighet (AA-rating). I likviditetsportföljen återfinns också innehav i strukturerade kreditprodukter till ett värde av 12,5 mdkr (32,7). I övrigt är bankens exponeringar mot strukturerade kreditprodukter mycket begränsade, den totala exponeringen är lägre än 1 mdkr. Vidare har exponeringar mot andra banker med ifrågasatt kreditvärdighet aktivt dragits ner under året och interbankaffärer i allmänhet säkerställs i väsentligt högre utsträckning än tidigare. Året har präglats av den ansträngda likviditetssituationen på de finansiella marknaderna som drabbat banker överlag. Handelsbanken har haft god tillgång på likviditet och har kontinuerligt varit nettoutlånare på den svenska dagslånemarknaden. Finansieringen, såväl kort- som långfristig, har huvudsakligen skett på sedvanligt sätt och till priser som varit lägre än konkurrenternas. I slutet av året och i början av 2009 emitterade banken dessutom primärkapitallån. Problemtyngda finansiella institut har under året successivt dragit ned på sin kreditgivning på grund av ansträngda kapitalsituationer och bristande likviditet. Det har bidragit till ökat fokus på banksektorns kapacitet att möta företagens efterfrågan på krediter. Även i detta avseende har bankens situation varit tillfredsställande och kreditgivningen till kunderna har kunnat fortskrida. De emitterade primärkapitallånen stärker ytterligare bankens kapacitet att möta den stora efterfrågan på krediter. Handelsbanken är en universalbank och har därmed ett komplett utbud av olika bankprodukter. Därigenom uppkommer en rad olika risker som identifieras, mäts och hanteras på ett systematiskt sätt inom koncernens alla delar. Risker i Handelsbanken Kreditrisk Marknadsrisk Likviditetsrisk Operativ risk Försäkringsrisk Fastighetsrisk Affärsrisk Beskrivning Kreditrisk är risken att banken ska drabbas av ekonomisk förlust som följd av att bankens motparter inte kan fullfölja sina kontraktsenliga förpliktelser. Marknadsriskerna härrör från förändringar i priser och volatiliteter på de finansiella marknaderna. Marknadsriskerna delas in i ränterisker, aktiekursrisker, valutakursrisker och råvaruprisrisker. Likviditetsrisk är risken för att banken inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller, utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller förluster. Operativ risk är risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Definitionen inkluderar legal risk. Risken i en försäkrings utfall, som beror på den försäkrades livslängd eller hälsa. Risken i prisförändringar på bankens fastighetsinnehav. Risken för oväntade resultatförändringar som inte är hänförliga till de ovan beskrivna riskslagen. Bankens helhetssyn på sin risk- och kapitalhantering kan beskrivas i termer av fyra nivåer av riskkontroll och riskhantering: 1. Affärsverksamheten Banken präglas av en tydlig ansvarsfördelning där varje affärsenhet bär det fulla ansvaret för sina affärer och att riskerna hanteras. Den som bäst känner kunden och marknadsförutsättningarna har bäst möjlighet att bedöma risken och kan också på ett tidigt stadium agera om problem uppkommer. Varje kontor och varje resultatansvarig enhet bär ansvaret för att ta hand om eventuella uppkomna problem. En följd av detta är att det finns starka incitament till hög riskmedvetenhet och till försiktighet i affärsverksamheten. 2. Verksamhetsnära kontroll av riskerna Ansvarstagandet hos den som tar affärsbeslut kompletteras med en lokal kontroll av riskerna inom de olika affärsområdena och i regionbankerna. Det säkerställer att risktagandet inte blir för stort i den enskilda affären eller i den lokala verksamheten. Den verksamhetsnära riskkontrollen gör riskbedömningar, kontrollerar bland annat limiter och att de enskilda affärerna dokumenteras och utförs på ett sätt som inte medför okända risker. 3. Central kontroll av riskerna Den Centrala Kreditavdelningen förbereder beslut som fattas av styrelsen eller dess kreditkommitté. Centrala Kreditavdelningen säkerställer också att kreditbedömningarna sker på ett enhetligt sätt och att kreditgivningen sker i enlighet med den kreditpolicy styrelsen har beslutat om. Vidare ansvarar den Centrala Kreditavdelningen för identifiering av risker i alla större individuella engagemang och agerar stödjande och rådgivande till den övriga kreditorganisationen. 50
NOTER KONCERNEN Fyra nivåer av riskhantering Fyra nivåer av riskhantering Affärsverksamhet Verksamhetsnära riskkontroll Central riskkontroll Kapitalplanering Intern extern revision Den Centrala Riskkontrollen har till uppgift att identifiera, mäta, analysera och rapportera koncernens alla väsentliga risker. Den Centrala Riskkontrollen övervakar också att riskerna och riskhanteringen lever upp till bankens låga risktolerans. Vidare ansvarar Centrala Riskkontrollen för att det finns en väl avvägd lokal riskkontroll i affärsområdena och dotterbolagen, att risker mäts på ett ändamålsenligt och enhetligt sätt och att bankens ledning löpande får rapporter och analyser om den aktuella risksituationen. 4. Kapitalplanering Om banken trots arbetet i de tre beskrivna nivåerna skulle råka ut för allvarliga förluster, håller banken ett kapital som ska säkerställa bankens fortlevnad även efter extrema händelser. Det är kapitalsituationen bedömd enligt det legala kapitalkravet, beräkningen av ekonomiskt kapital och stresstester som utgör grunden i kapitalplaneringen. Genom stresstester identifieras vilka åtgärder som behöver förberedas eller genomföras för att kapitaliseringen vid varje tidpunkt ska vara tillfredsställande. Utöver den formella riskorganisationen har den Centrala Finansavdelningen ansvar för att koncernen vid varje tidpunkt har en tillfredsställande likviditet och håller beredskap för att snabbt kunna stärka likviditeten vid behov. Likviditetssituationen rapporteras dagligen till CFO och regelbundet till bankens VD och styrelse. Utöver denna riskhantering granskar såväl interna som externa revisorer verksamheten. Att banken sedan länge har en väl fungerande riskhantering visar sig bland annat i att banken under lång tid haft lägre kreditförluster än konkurrenterna. Det kan huvudsakligen tillskrivas riskarbetet i affärsverksamheten och den verksamhetsnära riskkontrollen. Den ökade riskkänsligheten i beräkningen av kapitalkravet som följer av Basel II-regelverket ställer större krav på koncernens riskhantering och kapitalplanering. Dessa funktioner har under de senaste åren därför fått en förstärkt roll i koncernen. Banken har blivit godkänd för grundmetod i systemet med intern riskklassificering vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisk och förbereder nu arbetet med att bli godkänd för avancerad metod. KREDITRISK Kreditrisk definieras som risken att banken ska drabbas av ekonomisk förlust som följd av att bankens motparter inte kan fullfölja sina kontraktsenliga förpliktelser. I bankens decentraliserade organisation bär kundansvarigt kontor det fulla kreditansvaret. Kontoren är ansvariga för kreditbeslut, men kreditlimiter beslutas på olika nivåer beroende på krediternas storlek. Banken är inte en massmarknadsbank utan är selektiv i kundurvalet och kredittagarna ska vara av hög kvalitet. Kvalitetskravet åsidosätts aldrig till förmån för högre kreditvolymer eller för att erhålla högre avkastning. Av den samlade Beslutandenivåer för krediter Andel av antal limiter Styrelsen Styrelsens kreditkommitté Andel av limitbelopp 8% 77% Andel av antal limiter Andel av limitbelopp Centrala Kreditavdelningen * 35% Regionbanker Kreditkommitté Kreditkommitté Kreditutskott 19% 57% Kontor Kreditkommitté utländska filialkontor Regionbanker Handelsbanken International Handelsbanken Finans Stadshypotek 4% * Flertalet av de krediter som lämnas av Stadshypotek beviljas på kontorsnivå i regionbanksrörelsen. 51
NOTER KONCERNEN K2 Forts limitvolymen för kreditexponeringar var 97% till kunder med en bedömd återbetalningsförmåga som var normal eller bättre än normal, det vill säga hade en riskklassificering mellan ett och fem i bankens tiogradiga skala för riskklassificering. Banken eftersträvar att vara en relationsbank och kontoren håller löpande kontakt med kunden vilket ger en djup förståelse för varje enskild kund och en kontinuerligt uppdaterad bild av privatkunden eller företaget. Denna kontakt gör också att kontoret snabbt kan identifiera och agera vid eventuella problem. Det medför att banken i många fall kan agera snabbare, innan problemen har blivit stora, än som hade varit möjligt vid en mer centraliserad hantering av problemkrediter. Kontoret har också det fulla ekonomiska ansvaret för kreditgivningen. Kontoret hanterar således de problem som uppstår när en kund brister i betalningsförmåga och bär eventuella kreditförluster. Vid behov får kontoret stöd från det regionala huvudkontoret och från centrala avdelningar. Bankens arbetssätt leder till att alla som gör affärer förknippade med kreditrisk tillägnar sig ett väl etablerat synsätt för sådana risker. Detta synsätt utgör en viktig del av bankens kultur. RISKKLASSIFICERING Genom Handelsbankens interna riskklassificeringssystem mäts kreditrisken i all verksamhet på ett tillförlitligt och konsekvent sätt. Riskklassificeringen bygger på bankens interna rating, som grundar sig på kontorets bedömning av varje motparts återbetalningsförmåga. Ratingen bestäms av risken för finansiella påfrestningar och motståndskraften vid sådana påfrestningar. Metodiken och klassificeringen bygger på den ratingmodell som tillämpats av banken under ett stort antal år. Den interna ratingen är den viktigaste beståndsdelen i bankens modell för att beräkna kapitaltäckning enligt Basel II-regelverket (IRK-modellen). Ratingen är dynamisk, det vill säga den omprövas om det finns tecken på att motpartens återbetalningsförmåga har ändrats. I huvudsak görs klassificeringen av den som är ansvarig för att bevilja en kredit. Centrala Riskkontrollen genomför årligen en mera omfattande utvärdering av systemet och resultatet av utvärderingen rapporteras till styrelsen. Utvärderingen innefattar en årlig validering av de riskmått och modeller som tillämpas för riskklassificering. Dessutom sker en löpande kontroll för att säkerställa att risken mäts på ett tillförlitligt och konsekvent sätt. Internrevisionen granskar löpande riskklassificeringssystemet och dess användning. Hur banken beräknar, riskklassificerar och kvantifierar risker och validerar de modeller som används för beräkningarna har också varit en viktig del av den prövning som Finansinspektionen gjort i samband med godkännandet av bankens tillämpning av internratingmetoden. KVANTIFIERING AV KREDITRISKER För att kvantifiera bankens kreditrisker beräknas sannolikheten för att kunder ska fallera (probability of default, PD), hur stor exponering banken har om fallissemang inträffar (exposure at default, EAD) och hur stor andel av exponeringen som banken förlorar vid fallissemang (loss given default, LGD). Banken beräknar PD för små och medelstora företag samt för privatpersoner utifrån sin egen förlusthistorik. För stora företag och banker (institutexponeringar) beräknas PD med hjälp av såväl intern som extern data. För privatpersoner och små företag beräknas även EAD och LGD utifrån förlusthistoriken. PD-värdet uttrycks som ett procenttal, där ett PD-värde på 0,5% statistiskt betyder att en kredittagare av 200 väntas fallera inom ett år. En fallerad kredit betyder inte nödvändigtvis att banken drabbas av förluster eftersom det i de flesta fall finns säkerhet för exponeringen. Dessutom betyder ett fallissemang inte att det är uteslutet att motparten vid något tillfälle kommer att betala. För företagsexponeringar (stora och medelstora företag) översätts den interna ratingen direkt till en riskklass på en skala mellan 1 och 10. För privatpersoner och små företag används den interna ratingen i kombination med andra faktorer som till exempel betalningsskötsel för att placera varje exponering i en riskklass. Med riskklassificeringen som underlag får alla exponeringar ett PD-värde. För varje exponering ges också ett EAD- respektive ett LGD-värde som grundar sig på faktorer som typ av kredit och vilka säkerheter som finns för exponeringen. Riskmåtten används för prissättning av risk i den enskilda affären och vid beräkning av ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC) och kapitalkrav. Nya krediter som bedöms ha högre risk än normalt avslås oavsett pris och oavsett vilka säkerheter som erbjuds. Den använda metoden medför att bankens historiska och låga förluster får en direkt inverkan på riskberäkningar och kapitalkrav, vilket bidrar till det för banken positiva utfallet av de nya kapitaltäckningsreglerna. För företagsexponeringar och institutexponeringar återges i diagrammet överst på nästa sida hur exponeringen fördelar sig mellan obligationer och andra räntebärande värdepapper respektive lån och övriga exponeringar. Diagrammen visar hur exponeringarna, exklusive fallerade krediter, fördelar sig mellan olika PD-intervall inom respektive motpartskategori. För de exponeringar som återfinns i ett visst intervall visas hur exponeringarna fördelar sig mellan lån, räntebärande värdepapper och övriga typer av exponeringar. Övriga exponeringar är till exempel derivat, garantier och kreditlöften. De PD-värden som används är de som tillämpas för den legala kapitaltäckningsberäkningen. Detta innebär att det finns betydande marginaler i form av konjunkturoch säkerhetsjusteringar i PD-värdena, vilket gör att de förlustnivåer som PD-värdena implicerar blir överskattade. Konjunkturjusteringarna grundar sig på bankens interna historik för åren 1985 till 2007. 52
NOTER KONCERNEN Andel av exponering per exponeringstyp, företag, exklusive fallerade krediter Andel av exponering, % 25 20 15 10 5 0 Andel av exponering, % 50 40 30 20 10 0 <0,05% 0,05 0,30% 0,30 0,60% 0,60 1,00% >1,00% PD Lån <0,05% 0,05 0,30% 0,30 0,60% 0,60 1,00% >1,00% PD Lån Räntebärande värdepapper Räntebärande värdepapper Övriga produkter Andel av exponering per exponeringstyp, institut, exklusive fallerade krediter Övriga produkter SÄKERHETER När banken bedömer kreditrisken hos en viss kund bedöms i första hand kredittagarens återbetalningsförmåga. Enligt bankens kreditpolitik kan en svag återbetalningsförmåga aldrig kompenseras med att banken erbjuds goda säkerheter. Säkerheter kan dock reducera bankens förlust väsentligt om kredittagaren inte kan fullfölja sina förpliktelser gentemot banken. Krediter ska därför normalt vara betryggande säkerställda. Så är till exempel fallet med bostadsfinansiering till privatpersoner och krediter till fastighetsbolag. Det gäller även värdepapperskrediter, fakturabelåning, leasingavtal och många andra typer av finansieringar. Kredit utan säkerhet beviljas främst vid mindre krediter till privatpersoner och vid krediter till större företag med mycket god återbetalningsförmåga. I det senare fallet upprättas särskilda lånevillkor som ger banken rätt till omförhandling eller uppsägning om kredittagarens återbetalningsförmåga skulle försämras eller om villkoren på annat sätt bryts. Eftersom det som regel blir aktuellt att ta säkerheter i anspråk först sedan kredittagaren drabbats av allvarliga betalningssvårigheter inriktas värderingen av säkerheter på det värde de förväntas ha vid en obeståndssituation. För vissa tillgångar kan värdet påverkas avsevärt vid en obeståndssituation och vid en framtvingad försäljning. En stor del av utlåningen till kreditinstitut är så kallade omvända repor. En omvänd repa är en återköpstransaktion som innebär att banken repar in (köper) räntebärande värdepapper eller aktier med överenskommelsen att värdepappret ska säljas tillbaka till ett visst pris vid en viss tidpunkt. Omvända repor betraktas av banken som säkerställd utlåning. Under speciella omständigheter kan banken köpa kreditderivat eller finansiella garantier som kreditriskskydd för lånefordringar, men detta förekommer inte inom bankens reguljära kreditgivning. KREDITRISKKONCENTRATIONER Handelsbankens kontor är starkt fokuserade på att etablera långsiktiga relationer med bra kunder som har hög kreditvärdighet. Om ett kontor identifierar en bra kund ska kontoret kunna göra affär med kunden oavsett om banken som helhet har en stor exponering mot den bransch som kunden representerar. Banken har därmed i sin kreditgivning inte något inbyggt hinder mot att få relativt stora exponeringar i enskilda sektorer. Banken följer och beräknar dock koncentrationsrisker mot olika typer av branscher, geografiska områden eller enskilda större exponeringar. Koncentrationsrisker fångas upp i bankens beräkning av ekonomiskt kapital för kreditrisker och i de stresstester som görs i den samlade kapitalbedömningen. På så sätt säkerställs att banken är väl kapitaliserad med hänsyn till koncentrationsrisker. Om koncentrationsriskerna skulle bedömas vara för stora har banken både möjlighet och förmåga att reducera riskerna genom olika riskreducerande åtgärder. Kreditriskexponering mnkr 2008 2007 Utlåning till allmänheten 1 1 481 475 1 292 988 varav omvända repor 4 781 31 158 Utlåning till kreditinstitut 164 981 185 149 varav omvända repor 48 870 119 451 Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 125 534 135 081 Kreditlöften 246 281 221 784 Certifikatsprogram 25 469 23 461 Övriga åtaganden 249 71 Garantiförbindelser, krediter 26 907 21 431 Garantiförbindelser, övriga 51 656 42 149 Dokumentkrediter 56 647 51 604 Derivat 2 192 239 57 945 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 84 781 33 702 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 81 497 142 270 Summa 2 537 716 2 207 635 1 Av detta belopp består 6 688 mnkr (4 210) av utlåning som vid första redovisningstillfället kategoriserats som värderad till verkligt värde via resultaträkningen. 2 Avser summa positiva marknadsvärden. Om rättsligt hållbara nettningsavtal beaktas uppgår exponeringen till 56 122 mnkr (17 339). 53
NOTER KONCERNEN K2 Forts Geografisk fördelning Utlåning Åtaganden utanför balansräkningen mnkr Allmänheten Kreditinstitut Derivat Placeringar Garantier Övrigt Totalt Sverige 1 028 803 98 018 181 275 135 977 40 084 293 711 1 777 868 Norge 154 327 169 1 453-7 771 16 991 180 711 Finland 92 651 951 1 401 8 718 11 758 25 005 140 484 Danmark 58 121 3 782 538 183 4 890 9 419 76 933 Storbritannien 59 277 1 594 950 7 745 1 645 13 948 85 159 Tyskland 19 309 501 28-7 643 7 999 35 480 Polen 3 006 2 505 45-956 888 7 400 Holland 7 488 20 - - 118 573 8 199 Övriga världen 58 493 57 441 6 549 13 655 3 698 85 646 225 482 Summa 1 481 475 164 981 192 239 166 278 78 563 454 180 2 537 716 Utlåning till allmänheten, sektor- och branschfördelad 2008 2007 mnkr Utlåning före beaktande av reserveringar Reserveringar för sannolika kreditförluster Utlåning efter beaktande av reserveringar Utlåning efter beaktande av reserveringar Privatpersoner 574 972-431 574 541 517 525 varav hypotekslån 433 898-17 433 881 362 857 varav övriga lån säkerställda i bostad 76 968-29 76 939 91 135 varav övriga lån privatpersoner 64 106-385 63 721 63 533 Bostadsrättsföreningar 92 171-20 92 151 91 239 Fastighetsförvaltning 343 119-285 342 834 304 065 Tillverkningsindustri 69 866-401 69 465 55 457 Handel 40 372-199 40 173 36 077 Hotell- och restaurangverksamhet 5 632-10 5 622 4 448 Shipping, person- och godstransport till sjöss 13 385-13 385 Övrig transport och kommunikation 23 323-39 23 284 17 965 Byggnadsverksamhet 13 592-46 13 546 10 942 Elektricitet, gas och vatten 21 439 0 21 439 13 310 Jordbruk, jakt och skogsbruk 6 447-15 6 432 4 858 Övrig serviceverksamhet 16 701-15 16 686 12 252 Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m 123 005-332 122 673 83 790 Stat och kommun 16 638-16 638 10 948 Övrig företagsutlåning 123 554-466 123 088 130 405 Summa utlåning till allmänheten, före beaktande av gruppvis reservering 1 484 216-2 259 1 481 957 1 293 281 Gruppvis reservering -482-293 Summa utlåning till allmänheten 1 481 475 1 292 988 Under 2008 gjordes en ny indelning av näringsgrenstillhörighet. Det har påverkat sektor- och branschfördelningen. Specifikation till Utlåning till allmänheten Fastighetsförvaltning 2008 2007 mnkr Utlåning före beaktande av reserveringar Reserveringar för sannolika kreditförluster Utlåning efter beaktande av reserveringar Utlåning efter beaktande av reserveringar Utlåning i Sverige Statligt ägda fastighetsbolag 8 451-8 451 4 570 Kommunalt ägda fastighetsbolag 18 596-18 596 20 505 Bostadsfastighetsbolag 57 024-42 56 982 51 725 Övrig fastighetsförvaltning 125 157-89 125 068 116 303 Total utlåning i Sverige 209 228-131 209 097 193 103 Utlåning utanför Sverige Danmark 5 647-12 5 635 3 604 Finland 22 248-1 22 247 18 643 Norge 60 397-45 60 352 53 644 Storbritannien 34 428-96 34 332 28 159 Övriga länder 11 171-11 171 6 912 Total utlåning utanför Sverige 133 891-154 133 737 110 962 Total utlåning Fastighetsförvaltning 343 119-285 342 834 304 065 54
NOTER KONCERNEN Utlåning till allmänheten, säkerhet mnkr 2008 2007 Bostadsfastigheter 1 740 023 682 357 Jordbruksfastigheter 17 082 15 328 Övriga fastigheter 127 193 106 056 Stat, kommun och landsting 99 206 64 605 Företagshypotek 22 702 18 464 Borgen 28 126 22 903 Blanco 294 229 221 075 Övriga säkerheter 152 914 162 200 Utlåning till allmänheten 1 481 475 1 292 988 1 Inklusive bostadsrätter. Handelsbanken har, utöver bolån, en betydande utlåning till fastighetssektorn (343 mdkr). Med fastighetssektorn avses här alla företag som kreditbedöms som fastighetsbolag. Det är vanligt förekommande att koncerner verksamma i andra branscher har dotterbolag som förvaltar de fastigheter som koncernen bedriver sin verksamhet i, och även sådana fastighetsbolag anses här tillhöra fastighetssektorn. Den underliggande kreditrisken i sådana fall är således inte enbart fastighetsrelaterad. En övervägande del av fastighetsutlåningen sker till statliga fastighetsbolag, kommunala bostadsbolag, bostadsrättsföreningar och annan bostadsrelaterad verksamhet där låntagarna genomgående har mycket hög kreditvärdighet. Inom kategorin icke bostadsrelaterad fastighetsverksamhet har kunderna ett gott driftsnetto och ett starkt kassaflöde. En stor del av utlåningen till fastighetssektorn är således till bolag med mycket låg sannolikhet för fallissemang. Bankens exponering mot fastighetssektorn finns specificerade i tabellerna till vänster. Utlåningen till fastighetssektorn är väldiversifierad såväl i Sverige som i utlandet. Antalet motparter med en exponering överstigande 1 mdkr är exempelvis en i Storbritannien och två i Norge. Vidare är fastighetsutlåningen av god kreditkvalitet. Andelen exponeringar som har en sämre rating än bankens normala risk (riskklass 5) är mycket låg, exempelvis uppgår denna andel i den brittiska verksamheten till mindre än 2%. MOTPARTSRISK Motpartsrisker uppkommer när banken har ingått derivatkontrakt, till exempel terminer, swappar eller optioner, med en motpart. Motpartsrisken är att betrakta som en kreditrisk, där exponeringens storlek styrs av marknadsvärdet på kontraktet. Om det finns ett positivt värde på kontraktet betyder ett fallissemang hos motparten en förlust för banken, på motsvarande sätt som för en kredit. Storleken på motpartsexponeringarna begränsas genom kreditlimitering i den ordinarie kreditprocessen. Exponeringarnas storlek kan variera kraftigt med anledning av prisförändringar på den underliggande tillgången. För att beakta risken för att exponeringen kan öka görs vid kreditlimiteringen tillägg till värdet på den aktuella exponeringen. Tilläggen beräknas med schabloner som beror av typen av kontrakt och kontraktets löptid. Exponeringarna beräknas och följs upp dagligen. Motpartsrisken i derivat reduceras genom avtal om nettning, det vill säga kvittning av positiva och negativa värden i alla derivattransaktioner med en och samma motpart. Banken har som policy att teckna nettningsavtal med alla motparter. Nettningsavtalen kompletteras med avtal om att ställa säkerheter för nettoexponeringen, vilket ytterligare reducerar kreditrisken. Den finansiella turbulensen under 2008 medförde att säkerhetstagande blev väsentligt mycket vanligare. I huvudsak används kontanter som säkerhet för dessa transaktioner men även statspapper förekommer. Till följd av den höga andelen kontanter är koncentrationsriskerna i säkerhetsmassan begränsade. Handelsbankens motpartsrisker i derivatavtal, inklusive schablontillägg för potentiell framtida exponering, uppgick vid årsskiftet till 93 909 mnkr varav 58 874 mnkr avsåg andra banker och kreditinstitut. BETALNINGSRISK Betalningsrisker uppkommer vid transaktioner där banken fullgjort sina åtaganden i form av en valutaväxling, betalning eller en leverans av värdepapper och samtidigt inte kan kontrollera att motparten fullgjort sina åtaganden mot banken. Riskbeloppet är lika med beloppet för betalningstransaktionen. Betalningsriskerna ingår inte i respektive kunds kreditlimit. De omfattas istället av en separat limit. I normalfallet beviljas limiten för betalningsrisken samtidigt som kreditlimiten. I banken limiteras värdeförändringsrisk vid avistaaffärer som betalningsrisk medan värdeförändringsrisker i derivattransaktioner limiteras som kreditrisk. Handelsbanken är medlem i CLS (Continuous Linked Settlement), som är en global organisation vars syfte är att genomföra säkra valutaväxlingsaffärer. Genom medlemskapet kan banken genomföra valutaaffärer utan betalningsrisk för de valutor och med de motparter som är medlemmar av organisationen. Av antalet valutaväxlingar i interbankhandeln gick cirka 83% genom CLS. 55
NOTER KONCERNEN K2 Forts MARKNADSRISK Marknadsriskerna härrör från pris- och volatilitetsförändringar på de finansiella marknaderna. Marknadsriskerna delas in i ränterisker, aktiekursrisker, valutakursrisker och råvaruprisrisker. Affärsverksamhetens marknadsrisker uppstår huvudsakligen i Handelsbanken Capital Markets, på Centrala Finansavdelningen, i försäkringsrörelsen och i Stadshypotek. Marknadsrisker uppstår även inom regionbanksrörelsen men då i en begränsad omfattning. Marknadsriskerna i försäkringsrörelsen behandlas i ett särskilt avsnitt. De upplysningar om marknadsrisker som lämnas i detta avsnitt är således exklusive riskerna i Handelsbanken Liv. Banken har låg tolerans för förluster relaterade till marknadsrisker i affärsverksamheten. Risktagandet är därför begränsat och positioner tas i allt väsentligt endast som ett led i kundrelaterade affärer. Risktagandet kontrolleras genom att styrelsen fastställer mätmetoder och limiter för marknadsriskerna. Limiterna fördelas i koncernen av VD och CFO. Marknadsriskerna och utnyttjandet av limiterna rapporteras löpande till CFO, VD och styrelsen. Handelsbanken Capital Markets tar marknadsrisker genom att vara marknadsgarant (market maker) i ränteprodukter, valutor, aktieinstrument och råvaror. Marknadsriskerna uppstår också i andra kundrelaterade affärer, eller genom egna positioner på de finansiella marknaderna som i huvudsak är en följd av kundaffärer. Marknadsriskerna inom Centrala Finansavdelningen består främst av ränterisker och uppkommer i samband med upplåning för att finansiera bankens utlåningsverksamhet i bland annat Stadshypotek och regionbanksrörelsen. Vidare förvaltas en likviditetsportfölj med statsobligationer och obligationer med god kreditrating. Dessa värdepapper är belåningsbara i Riksbanken och andra centralbanker. Portföljen säkerställer både koncernens betalningar i den dagliga clearingverksamheten och är en del av bankens likviditetsreserv som med kort varsel kan användas i samband med likviditetsstörningar i marknaden. RISKMÄTNING Marknadsrisken mäts på flera sätt inom koncernen. I hög grad används olika matriser som visar effekten av fördefinierade förändringar i priser och volatiliteter. Exempel på sådana är effekten av ett parallellskift i avkastningskurvan för räntor och effekten av givna förändringar i priser och volatiliteter på aktier. Dessutom används Value at Risk (VaR). VaR uttrycker i kronor de förluster som kan uppstå i riskpositioner på grund av rörelser i underliggande marknader över en specificerad innehavsperiod vid en given konfidensnivå. VaR-metoden medför att olika riskslag som aktiekursrisk, ränterisk, valutakursrisk och råvaruprisrisk kan behandlas på ett enhetligt sätt och att de kan jämföras och aggregeras till en total marknadsrisk. RISKEN I HANDELSBANKEN CAPITAL MARKETS MÄTT SOM VaR För tradingportföljen i Handelsbanken Capital Markets beräknas VaR för de enskilda riskslagen och på portföljnivå med 99 procent konfidensnivå och innehavsperiod på en dag. Beräkningarna bygger på historisk simulering och mäter effekten på den aktuella portföljen, omvärderad med det senaste årets dagliga förändringar i räntor och priser. Den använda modellen implicerar att var hundrade handelsdag förväntas en förlust som överstiger VaR att inträffa. Eftersom VaR bygger på modellantaganden är det viktigt att fortlöpande verifiera modellens effektivitet. Av den anledningen utvärderas VaR regelbundet med så kallad backtestning. I sådana tester kontrolleras antalet dagar då den verkliga förlusten översteg VaR. Backtestningen utförs både på verkligt resultat och på hypotetiskt resultat. Det sistnämnda mäter utfallet om portföljen hade varit oförändrad under innehavsperioden. VaR för tradingportföljen i Handelsbanken Capital Markets var i genomsnitt 41 mnkr under året. VaR fluktuerade mellan som högst 86 och som lägst 18 mnkr. Beslutandenivåer och uppföljning av marknadsrisk Styrelsen beslutar om limiter per riskslag VD fördelar limiter på affärsområden CFO har löpande ansvar Central riskkontroll Lokal riskkontroll Capital Markets Handelsbanken Liv Finansavdelningen Övriga Riskkommitté Likviditetskommitté Värderingskommitté 56
NOTER KONCERNEN VaR för tradingportföljen Handelsbanken Capital Markets Total Aktier Räntor Valuta mnkr 2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 Genomsnitt 41 39 12 21 38 32 11 6 Maximum 86 72 40 49 85 56 25 14 Minimum 18 18 3 1 16 13 3 2 Årsskiftet 18 47 10 29 17 31 18 12 Vid två tillfällen under 2008 var det hypotetiska resultatet sämre än VaR. Det är i linje med de två till tre tillfällen som en VaRmodell med 99% konfidensnivå implicerar. VaR-modellen fångar inte in risker vid extrema marknadsrörelser. Beräkningarna kompletteras därför med regelbundna stresstester av tradingportföljerna. Portföljerna testas mot scenarier som grundar sig på händelser på de finansiella marknaderna under perioden 1994 2008. Vid behov testas även portföljerna mot hypotetiska extrema händelser. Testerna under år 2008 visar att portföljerna som mest kunde förlora 149 mnkr med de givna positionerna och de historiska marknadshändelserna. Vid en jämförelse med VaR för de aktuella dagarna för de hypotetiskt värsta utfallen i stresstestet framgår att utfallet i stresstesterna varit upp till fyra gånger så stora som verkligt VaR. Value at Risk och hypotetiskt resultat 2008 tradingportföljen, Handelsbanken Capital Markets Mnkr 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80-100 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Hypotetiskt resultat Value at Risk Värsta utfall i stresstest av tradingportföljen, Handelsbanken Capital Markets mnkr Värsta utfall scenario-test Genomsnitt 100 Maximum 149 Minimum 56 Årsskifte 70 RÄNTERISK Ränterisken uppstår främst inom Handelsbanken Capital Markets, Centrala Finansavdelningen och i utlåningsverksamheten. I den senare uppstår ränterisken som ett resultat av att utlåningen delvis löper med längre räntebindningstid än finansieringen. Denna risk elimineras till stor del genom att banken ingår avtal om ränteswappar. Generellt gäller att ränterisken i allt väsentligt tas i marknader som kännetecknas av god likviditet. Ränterisken mäts på olika sätt inom banken. I Handelsbanken Capital Markets tradingportföljer mäts risken som nämnts med VaR och flera andra riskmått som kompletteras med olika stresscenarier. För övriga enheter, och för den aggregerade ränterisken i koncernen, mäts ränterisken som effekten på verkligt värde vid ett kraftigt momentant parallellskift av samtliga räntor. Per den 31 december 2008 uppgick bankens ränterisk vid ett parallellskift uppåt av avkastningskurvan med en procentenhet till -709 mnkr (-861). Den icke-linjära ränterisken, exempelvis en del av risken i ränteoptioner, mäts och limiteras med fördefinierade stresscenarier som uttrycks i matriser. Det innebär att risken mäts som förändringar i underliggande marknadsräntor och volatiliteter. Den specifika ränterisken mäts och limiteras med känsligheten för förändringar i kreditspreadar. Den mäts med olika ratingklasser som grund och beräknas som marknadsvärdeförändring för sämsta utfall vid +/- en baspunkts parallellförändring av kreditspreadarna, skillnaden mellan det aktuella innehavets ränta och räntan på en motsvarande statsobligation, mot varje enskild motpart. Total specifik ränterisk uppgick vid årsskiftet till cirka 13 mnkr. Ytterligare ett mått på känsligheten för förändringar i marknadsräntan är räntenettorisken. I banken mäts den som effekten på räntenettot för nästkommande år vid en omedelbar parallell förskjutning av avkastningskurvan för samtliga valutor med en procentenhet. I bankverksamheten uppgick räntenettorisken per den 31 december 2008 till 1 023 mnkr (1 205). Räntenettorisken beräknas genom att anta att alla räntebärande tillgångar, skulder och derivatinstrument som förfaller eller räntejusteras under den kommande tolvmånadersperioden, förnyas i ett ränteläge där räntan är en procentenhet högre. 57
NOTER KONCERNEN K2 Forts Räntebindningstider för koncernens tillgångar och skulder mnkr 3 mån 3 6 mån 6 12 mån 1 5 år 5 år Totalt Tillgångar Utlåning 1 083 213 73 027 47 116 232 218 46 637 1 482 211 Banker och andra finansinstitut 213 409 4 505 1 343 301 219 219 777 Obligationer m m 85 840 11 426 1 189 46 812 18 763 164 030 Summa tillgångar 1 382 462 88 958 49 648 279 331 65 619 1 866 018 Skulder Inlåning 492 098 12 287 10 263 5 763 20 061 540 472 Banker och andra finansinstitut 263 128 41 829 785 2 819 569 309 130 Emitterade värdepapper 511 963 32 014 74 727 307 724 31 081 957 509 Övriga skulder 91 524 1 016 6 841 3 782 12 254 Summa skulder 1 267 280 86 654 86 791 323 147 55 493 1 819 365 Poster utanför balansräkningen 76 339-81 157 27 116 54 162-22 212 54 248 Skillnad mellan tillgångar och skulder inkl poster utanför balansräkningen 191 521-78 853-10 027 10 346-12 086 100 901 Tabellen visar räntebindningstiden för koncernens ränterelaterade tillgångar och skulder per 2008-12-31, rapporterade per affärsdag. Icke räntebärande tillgångar och skulder har exkluderats. AKTIEKURSRISK Bankens aktiekursrisk uppstår framför allt i bankens egna aktieinnehav och i Handelsbanken Capital Markets. Handelsbanken Capital Markets är market maker för strukturerade produkter vilket ger upphov till aktiekursrisk, såväl linjär som icke-linjär. I samband med dessa affärer, genererade av bankens kunder, uppkommer en viss egen positionstagning. Den är liten i omfattning och är begränsad av de limiter som bankens styrelse har beslutat. Banken limiterar och mäter aktiekursrisken i Handelsbanken Capital Markets med matriser. Fördelen med metoden är att den fångar upp aktiekursrisken inklusive den icke-linjära risken på ett ändamålsenligt sätt. VaR och andra riskmått och stresscenarier används som ett komplement i mätningen av aktiekursrisken. Tabellen nedan visar risken i bankens aktiepositioner per den 31 december 2008, vid hypotetiska förändringar i underliggande priser och volatiliteter. Aktiekursrisk 31 december 2008 Förändring i volatilitet mnkr -25% 0% 25% Förändring i aktiepris 2008 2007 2008 2007 2008 2007 10% 309 664 307 592 304 528-10% -277-538 -284-577 -289-613 VALUTAKURSRISK Bankens valutakursexponering uppstår främst till följd av kunddriven intradaghandel på de internationella valutamarknaderna. Handeln bedrivs inom Handelsbanken Capital Markets. För valutakursrisken har styrelsen fastställt VaR-limiter. En viss valutaexponering uppstår även i den vanliga bankrörelsen som ett led i hantering av kundflöden. För dessa har styrelsen valt att allokera mindre positionslimiter. Valutakursrisken var -36 mnkr (-12), mätt som en påverkan av bankens resultat vid en förändring av valutakurserna med -5%. RÅVARUPRISRISK Exponering i råvarurelaterade instrument uppkommer till följd av kunddriven handel på de internationella råvarumarknaderna. Råvaruprisrisken utgör endast en liten del av bankens totala marknadsrisk. Handeln med råvaror bedrivs uteslutande inom Handelsbanken Capital Markets. Råvarurisk mäts som absolutsumman av risken för alla råvaror där banken har exponering. Detta innebär att risken blir lika stor om priset på råvaran stiger eller sjunker. Råvaruprisrisken var vid årsskiftet -16 mnkr (-30), mätt som den maximala förlusten vid prisförändringar på 20% i underliggande råvaror och volatilitetsförändringar på 35%. 58
NOTER KONCERNEN Handelsbankens nettoutlåning i SEK på den svenska dagslånemarknaden, genomsnitt per vecka Mnkr 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0-10 000-20 000 1 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 53 vecka Kreditförsäkringspremier på nordiska banker CDS 5Yr Senior Financials 10 jan 18 feb 11 mar 11 april 12 maj 10 jun 11 aug 03 sep 14 okt 03 nov 05 dec Handelsbanken 33 62 55 45 40 38 55 55 80 72 100 SEB 33 73 110 70 60 60 80 100 125 110 170 Nordea 34 68 65 60 40 40 55 57 80 85 110 Swedbank 70 95 135 105 60 60 105 115 145 140 180 Dnb NOR 46 65 65 55 35 43 62 60 120 95 110 Danske bank 34 67 65 55 40 43 60 65 110 120 140 Källa: Goldman Sachs LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisk är risken för att banken inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller, utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller förluster. Den globala finansiella oron avspeglade sig under 2008 i högre räntor för lån mellan banker och ett ytterst begränsat utbud av finansiering på längre löptider. Handelsbanken har klarat sig väl under turbulensen. Banken har exempelvis kontinuerligt under året emitterat säkerställda obligationer. Samtidigt har banken bidragit med likviditet till de andra svenska bankerna genom att kontinuerligt vara en nettoutlånare på den svenska dagslånemarknaden. Bankens traditionellt låga risktolerans och förmåga att finansiera sig under turbulensen visar sig i en förhållandevis låg kreditförsäkringspremie, så kallad CDS-premie. Premien speglar normalt kreditrisken i ett företags underliggande tillgångar och används av investerare som en försäkring mot kreditrisken i företaget. Banken har en stor mängd in- och utgående kassaflöden varje dag. Gapet mellan in- och utgående kassaflöden begränsas med limiter. I syfte att parera skillnaderna mellan förväntade in- och utgående kassaflöden planerar banken sin likviditet bland annat genom att låna upp medel på de finansiella marknaderna. Likviditetsplaneringen bygger på en analys av kassaflöden för olika löptider oavsett valuta och en analys av kassaflödena i respektive valuta som banken har väsentliga åtaganden i. Generellt gäller att exponeringen tillåts vara större i valutor med hög likviditet än i valutor där likviditeten är låg. Gapanalysen kompletteras också med scenariotester där effekten på likviditeten stressas och analyseras under antaganden om till exempel kraftigt reducerade inlåningsvolymer, ett ökat utnyttjande av kreditlöften och att det inte går att finansiera sig på de finansiella marknaderna. Diagrammet nedan till vänster visar ett stresstest av kassaflöden under vissa antaganden. Till exempel antas att banken inte kan finansiera sig på de finansiella marknaderna samtidigt som 10% av inlåningen från allmänheten försvinner. Vidare antas att banken fortsätter att bedriva sin kärnverksamhet, det vill säga Stresstest av likviditeten i SEK inklusive likviditetsskapande åtgärder Kortfristig finansiering per marknad 2008 Mnkr 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 USA 30% (25) Asien 2% (3) 150 000 Sverige 33% (32) Europa 35% (40) 100 000 50 000 0-50 000-100 000 Dec-08 Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 Maj-09 Jun-09 Jul-09 Aug-09 Sep-09 Okt-09 Nov-09 Dec-09 Jan-10 Avser genomsnittlig marknadsfördelning under 2008 för emitterade värdepapper med en återstående löptid under ett år samt finansiering från kreditinstitut. 59
NOTER KONCERNEN K2 Forts 2008 Förfalloanalys för kontrakterade betalningsåtaganden med avseende på återstående löptid enligt avtal/kontrakt mnkr Upp till 3 månader 3 12 månader 1 5 år Över 5 år Summa Avistainlåning från allmänheten 381 562 - - - 381 562 Övrig upplåning från allmänhet och kreditinstitut 380 240 59 288 10 630 31 153 481 311 Emitterade värdepapper och förlagslån 355 605 177 439 390 445 37 457 960 946 Korta positioner 84 1 540 7 004 7 560 16 188 Ej utnyttjade lånelöften outnyttjad del av räkningskrediter 397 533 - - - 397 533 Summa 1 515 024 238 267 408 079 76 170 2 237 540 Derivat mnkr Upp till 3 månader 3 12 månader 1 5 år Över 5 år Summa Summa derivat inflöde 2 231 2 502 1 062 55 5 850 Summa derivat utflöde 2 132 2 499 1 039 57 5 727 Summa 99 3 23-2 123 2007 Förfalloanalys för kontrakterade betalningsåtaganden med avseende på återstående löptid enligt avtal/kontrakt mnkr Upp till 3 månader 3 12 månader 1 5 år Över 5 år Summa Avistainlåning från allmänheten 365 771 - - - 365 771 Övrig upplåning från allmänhet och kreditinstitut 374 650 25 777 13 207 26 894 440 528 Emitterade värdepapper och förlagslån 188 342 179 139 337 313 56 604 761 398 Korta positioner 2 175 4 146 34 019 13 354 53 694 Ej utnyttjade lånelöften outnyttjad del av räkningskrediter 356 865 - - - 356 865 Summa 1 287 803 209 062 384 539 96 852 1 978 256 Derivat mnkr Upp till 3 månader 3 12 månader 1 5 år Över 5 år Summa Summa derivat inflöde 2 471 1 792 743 63 5 069 Summa derivat utflöde 2 602 1 780 750 60 5 192 Summa -131 12-7 3-123 att den tidsbundna in- och utlåningen till hushåll och företag förlängs vid förfall. Samtidigt beaktas att Centrala Finansavdelningens likviditetsportfölj med full säkerhet kan ge ett omedelbart tillskott av likviditet genom belåning i centralbanker och att banken även i övrigt har betydande reserver som snabbt kan tas i anspråk. Banken har beredskap för att kunna bibehålla ett likviditetsöverskott i mer än tolv månader även utan någon ny upplåning på marknaderna. Trots att det varit långvariga störningar på de finansiella marknaderna har bankens betydande likviditetsreserv ökat under året. Reserven täcker behovet under lång tid även under betydligt mer extrema förhållanden än de som har varit. Likviditetsreserven består dels av tillgodohavande i centralbanker, dels av tillgångar som är omedelbart belåningsbara i centralbanker och som därmed med mycket kort varsel med säkerhet kan omvandlas till likviditet. Vid årets slut uppgick likviditetsreserven till drygt 300 miljarder kronor. Denna reserv täcker bankens likviditetsbehov i drygt ett år även om kreditmarknaden skulle vara helt stängd. Likviditeten planeras således för att banken ska kunna klara sig under ett helt år utan att låna upp nya pengar på de finansiella marknaderna. Banken eftersträvar för detta ändamål en väl diversifierad finansiering med avseende på valuta, marknad och produkt. Den kortfristiga upplåningen säkerställs genom certifikatprogram i Sverige, USA och Europa. Dessa program kompletteras med upplåning på den internationella interbankmarknaden. Den långfristiga upplåningen sker i huvudsak med emissioner av säkerställda obligationer i svenska kronor och utnyttjande av andra upplåningsprogram i banken. Den totala programvolymen uppgår till 1 230 miljarder där 800 miljarder är outnyttjat. I den mån koncentrationen i upplåningsportföljen eller förfallostrukturen kan antas medföra för hög risk säkerställer Centrala Finansavdelningen att koncentrationen reduceras eller att balansräkningens förfallostruktur ändras. Förfallostrukturen på de långsiktiga skulderna förlängdes exempelvis innan krisen på de finansiella marknaderna bröt ut. Banken har också trots turbulensen på de finansiella marknaderna kontinuerligt emitterat värdepapper, företrädelsevis certifikat, obligationer och säkerställda obligationer. Obligationer och säkerställda obligationer har emitterats till ett belopp motsvarande cirka 190 miljarder kronor. I slutet av året och i början av 2009 emitterades också primärkapitallån. I tabellen ovan redovisas all avistainlåning som förfallande skuld inom en månad. Historiskt sett har denna inlåning varit mycket stabil över tiden och banken förväntar sig att en övervägande del av avistainlåningen finns tillgänglig under en betydligt längre period. Tabellen visar kreditlöften och outnyttjade räkningskrediter på den löptid de har enligt avtal. Totalt utestående belopp för dessa åtaganden representerar inte nödvändigtvis framtida finansieringsbehov. 60
NOTER KONCERNEN OPERATIV RISK Operativ risk är risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Definitionen inkluderar legal risk. Operativ risk förekommer i all verksamhet inom Handelsbanken och ansvaret för löpande identifiering, styrning och kontroll av risken är en tydlig och integrerad del av chefsansvaret på alla nivåer. Bankens decentraliserade arbetssätt främjar en kostnadsmedvetenhet som medför vaksamhet mot potentiella förlustrisker i dagliga rutiner och händelser. Utöver ansvaret för operativa risker hos respektive chef finns särskilt ansvariga för informationssäkerhet och fysisk säkerhet med rapporteringsskyldighet direkt till verkställande direktören. Centrala Riskkontrollen har det övergripande ansvaret för de metoder som används för att identifiera och kvantifiera operativa risker samt för att övervaka och rapportera dessa till ledningen och styrelsen. Som ett stöd för identifiering, hantering och bedömning av operativa risker har banken ett rapporteringssystem för operativa incidenter och förluster. Rapporterna granskas och ett stort arbete läggs ned på att händelsen inte ska upprepas. Utöver den löpande kontrollen av operativa risker utför alla huvudavdelningar, regionbanker och dotterbolag årligen en självutvärdering av operativa risker. Genomgången syftar till att identifiera operativa risker och att kvantifiera de förluster som kan uppstå. Efter genomgången föreslås åtgärder som ska vidtas för att reducera riskerna. En övergripande genomgång av koncernens operativa risker görs två gånger per år av cheferna för regionbanker, huvudavdelningar och dotterbolag. Utfallet av denna genomgång rapporteras till styrelsen. Nya, och större förändringar av, produkter, tjänster och ITsystem genomgår en riskanalys som omfattar operativ risk. För att hantera allvarliga störningar finns kris- och kontinuitetsplaner på plats i alla delar av koncernen. RISKER I FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Risken i försäkringsrörelsen består främst av marknadsrisker och försäkringsrisker. Handelsbanken Liv har främst marknadsrisker och försäkringsrisker. Marknadsriskerna uppstår i förvaltningen av tillgångarna och att värderingen av bolagets åtaganden är känslig för ränteförändringar. De huvudsakliga marknadsriskerna i tillgångsförvaltningen är ränte- och aktiekursrisker. Försäkringsrisken är osäkerheten i en försäkrings utfall som beror på den försäkrades liv eller hälsa. Styrelsen i Handelsbanken Liv fastställer placeringsriktlinjer som anger ramarna för tillgångsförvaltningen och styr exponeringen i de olika tillåtna tillgångsslagen. Marknadsriskerna i Handelsbanken Liv följs dagligen upp genom att riskexponeringen stäms av i förhållande till ett av styrelsen i Handelsbanken angivet belopp. Vid sidan av detta följs också bolagets solvenssituation upp. Försäkringsrörelsen rapporterar sina marknads- och försäkringsrisker till försäkringsbolagets VD, Handelsbankens Centrala Riskkontroll och till bankens CFO och VD. Likviditetsrisken i försäkringsrörelsen är risken för att bolaget inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller, eller att bolaget inte kan sälja värdepapper till acceptabla priser. Denna risk är begränsad genom att huvuddelen av placeringstillgångarna placeras i marknadsnoterade värdepapper med god likviditet. I Handelsbanken Liv beräknas VaR med 99,0% konfidensnivå och en månads innehavsperiod. Vid årsskiftet uppgick VaR till 543 (150) mnkr. Försäkringsriskerna inom Handelsbanken Liv uppkommer på grund av osäkerhet i antagandena om: En försäkring kan innehålla kombinationer av dessa fyra faktorer. Den ökade livslängden i Sverige får konsekvenser för försäkringsbolagets framtida åtaganden för pensionsförsäkringar. Om den verkliga dödligheten visar sig vara 10% lägre än de antaganden som Handelsbanken Liv använder vilken motsvarar 1,0 1,5 års förlängd livslängd, innebär det att nuvärdet av de framtida förlusterna uppgår till cirka 200 mnkr. För den stora delen av Handelsbanken Livs riskprodukter som försäkrar ekonomisk kompensation vid dödsfall är prissättningen ettårig och kan förändras ensidigt av bolaget från år till år. Ett felaktigt dödlighetsantagande kan därför korrigeras med relativt snabb verkan. När det gäller sjukförsäkringarna kan förändringarna vara större mellan åren vilket kan bidra till variation i riskresultatet. Även dessa premier kan dock i allmänhet justeras årligen vilket gör att bolaget kan kompensera sig för förändringarna. En betydande del av Handelsbanken Livs försäkringar är tecknade av mindre företag och privatpersoner. Någon riskkoncentration när det gäller försäkringsrisker, utöver att riskerna har sin tyngdpunkt i Sverige, finns inte. För ytterligare information om försäkringsrisker se årsredovisning för Handelsbanken Liv. 61
NOTER KONCERNEN K2 Forts HELTÄCKANDE RISKHANTERING GENOM MODELLEN FÖR EKONOMISKT KAPITAL Handelsbankens modell för beräkning av ekonomiskt kapital fångar i ett mått koncernens samlade risker och motsvarar det kapital som med en mycket hög sannolikhet ska täcka oväntade förluster eller värdeminskningar. Den Centrala Riskkontrollen har ansvaret för att bedriva en heltäckande bevakning av koncernens olika risker. Ett viktigt instrument i den bevakningen är bankens modell för ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC). Koncernperspektivet innebär att det ekonomiska kapitalet innefattar risker i försäkringsrörelsen och risker i bankens pensionsåtaganden. Beräkningen av ekonomiskt kapital görs med ett års tidshorisont och en konfidensnivå som speglar en acceptabel risknivå och önskad rating. Styrelsen har beslutat att beräkningen av ekonomiskt kapital ska göras på 99,97% konfidensnivå. EC utgör skillnaden mellan utfallet under ett genomsnittligt år med positivt resultat och god värdeutveckling av bankens tillgångar och den extrema chocken vid 99,97% konfidensnivå. I sammanräkningen av det ekonomiska kapitalet beaktas diversifieringseffekter mellan de olika riskslagen. Kapitalbehovet för samtliga risker är således lägre än summan av kapitalbehoven för varje individuell risk för sig, eftersom riskerna delvis är oberoende av varandra. Det kapital och andra finansiella resurser som utgör en buffert som kan absorbera negativa utfall benämns tillgängliga finansiella resurser (Available Financial Resources, AFR). AFR är Handelsbankens eget kapital och en uppskattning av andra tillgängliga finansiella värden i och utanför balansräkningen med ett års tidshorisont. Koncernen arbetar med ett aktieägarperspektiv på risk- och kapitalsituationen. Modellen för ekonomiskt kapital som är en del i detta ska säkerställa att koncernen vid varje tidpunkt har tillräckligt med kapital i förhållande till koncernens samtliga risker. En samlad bild ger förutsättningar för att optimera riskoch kapitalsituationen utifrån aktieägarens perspektiv. Utfallet från beräkningarna spelar en allt viktigare roll i den interna styrningen av banken och när nya affärer eller strukturförändringar övervägs. Kreditrisken är beräknad med hjälp av en simulering av utfall avseende fallissemang för koncernens samtliga motparter och exponeringar. Marknadsriskerna består förutom av tradingrisker, ränterisk i bankverksamheten, marknadsrisker i försäkringsrörelsen av risken för värdeförluster i egna aktieinnehav. De icke finansiella riskerna består av operativ risk, affärsrisk, fastighetsrisk och försäkringsrisk. Affärsrisken är relaterad till oväntade resultatförändringar som kan uppstå om till exempel efterfrågan eller konkurrensen förändras på ett oväntat sätt, med minskade volymer och pressade marginaler som följd. Fastighetsrisken fångar risken att de fastigheter som banken äger faller i värde. Risken i pensionsåtagandena består i huvudsak av risken för att de värden som finns inom ramen för tryggandet av bankens pensionsåtaganden ska minska. Huvuddelen av pensionsåtagandena finns i Sverige och tryggas där i en pensionsstiftelse och i en tjänstepensionskassa. EC uppgick vid årsskiftet till 60 (55) mdkr, där kreditriskerna står för den största förändringen under året. Den högre kreditrisken beror på en ökad kreditvolym och effekter av den pågående lågkonjunkturen. Kvoten mellan AFR och EC var vid årsskiftet 177% (215) vilket visar att banken är väl kapitaliserad i förhållande till sina totala risker. Sammanställning av AFR och EC inklusive diversifiering, 31/12 2008 mdkr 120 100 80 60 40 20 0 AFR EC Kreditrisk Marknadsrisk Icke-finansiella risker Risk i pensionsåtaganden Den ovan redovisade risk- och kapitalsituationen är en ögonblicksbild, även om det i riskberäkningarna ingår säkerhetsmarginaler för variationer i konjunkturen. För en slutlig bedömning av koncernens kapitalbehov måste också hänsyn tas till den stress- och scenarioanalys som genomförs inom ramen för bankens kapitalplanering. 62
NOTER KONCERNEN KAPITALPLANERING Handelsbankens kapitalplanering syftar till att säkerställa att koncernen vid varje tidpunkt har tillgängliga finansiella resurser och att kapitalet har rätt sammansättning. Kapitalbehovet är en funktion av koncernens förväntade utveckling, rörelseregelverket, Handelsbankens modell för ekonomiskt kapital och av stresstester. Målen för bankens kapital fastsälls löpande av styrelsen utifrån stresstester av primärkapitalet och EC. Primärkapitalrelationen i Basel II, som är det relevanta måttet för styrningen av banken, har av styrelsen fastställs till mellan 9 och 11%. Som en del av den proaktiva kapitalplaneringen finns en beredskaps- och handlingsplan med konkreta åtgärder som kan vidtas om banken behöver förbättra sin kapitalposition. Syftet med beredskaps- och handlingsplaneringen är att säkerställa att det finns ett varningssystem som upptäcker potentiella hot i ett tidigt skede och att koncernen är förberedd att skyndsamt kunna genomföra åtgärder om så måste ske. Årligen upprättas en långsiktig kapitalplan som syftar till att ge en övergripande bild av koncernens nuvarande kapitalsituation, en prognos över den förväntade kapitalutvecklingen och utfallet i olika scenarier. Dessa scenarier är utformade så att de väsentligt avviker från den förväntade utvecklingen och harmonierar således med koncernens låga risktolerans. Kapitalplanen innehåller också förslag på hur kapitalsituationen ska kunna behållas på en tillfredställande nivå i ett starkt negativt omvärldsscenario; både utifrån ett reglerings- och aktieägarperspektiv. Kapitalplaneringen är uppdelad i ett kort- och ett medel- till långsiktigt prognosarbete. Resultatet av den kortsiktiga analysen utgör grunden för de eventuella kapitaloperationer som genomförs och resultatet rapporteras löpande till CFO och vid behov till VD. Analysen utgår från ett försiktigt grundscenario med beslutspunkter i närtid om hur den befintliga intjäningsförmågan klarar av att bära olika volymförändringar, och vilka effekter som uppkommer av potentiella kapitaloperationer. MEDELLÅNGT TILL LÅNGSIKTIGT PROGNOSARBETE Den del av kapitalplaneringen som utgörs av medellånga till långsiktiga prognoser syftar till att säkerställa dels att de lagstadgade kapitalkraven uppfylls, dels att koncernens AFR vid varje tidpunkt med marginal täcker alla risker beräknade enligt modellen för ekonomiskt kapital. Syftet är att prognostisera den förväntade utvecklingen och bedöma huruvida bankens motståndskraft är tillfredställande i olika scenarier. Planeringsperioden är minst fem år och beaktar utvecklingen av hela koncernen. Även i detta prognosarbete utförs kontinuerligt scenario- och stresstester. Basen för kapitalprognosen är ett grundscenario som ges av den förväntade utvecklingen under de kommande fem åren beträffande resultat, volymtillväxt, finansiella antaganden som exempelvis kreditförluster samt utveckling på aktie-, fastighets- och räntemarknaden. Grundscenariot ställs sedan mot utfallen i ett antal konjunktur- och krisscenarion. Stresscenarierna har fastställts efter analys av de historiska sambanden mellan olika makroekonomiska variablers påverkan på de finansiella marknaderna och har valts utifrån de scenarion som kan förväntas påverka Handelsbanken mest negativt. KORTSIKTIGT PROGNOSARBETE Den del av kapitalplaneringen som utgörs av kortsiktiga prognoser på upp till ett års sikt är främst inriktad på att bedöma rådande resultatutveckling och utveckling av kapitalkravet. Prognosarbetet är nödvändigt för att löpande kunna anpassa kapitalbasens storlek och sammansättning. Kapitalplaneringen görs genom en löpande analys av volym-, risk- och resultatutvecklingen och genom bevakning av händelser som kan påverka kapitalbehovet och kapitalmängden. Det kortsiktiga prognosarbetet omfattar alla delkomponenter som utgör koncernens kapitalbas. I detta arbete ingår också att i ett kortsiktigt perspektiv utföra olika känslighetsanalyser av den förväntade utvecklingen av kapitalkravet och kapitalbasen för att vid behov vara beredd att påverka kapitalbasens storlek och sammansättning genom till exempel marknadsoperationer. 63
NOTER KONCERNEN K3 Räntenetto 2008 2007 Ränteintäkter Kreditinstitut och centralbanker 6 978 9 851 Allmänheten 75 272 56 636 Belåningsbara stadsskuldförbindelser 3 948 2 301 Räntebärande värdepapper 7 024 9 195 Säkringsredovisade derivat 1 297 167 Övriga ränteintäkter 1 186 1 049 Summa ränteintäkter 95 705 79 199 Varav ränteintäkter redovisade i nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 12 350 13 975 Ränteintäkter enligt resultaträkning 83 355 65 224 Räntekostnader Kreditinstitut och centralbanker -11 253-15 172 Allmänheten -16 809-14 158 Emitterade värdepapper -32 374-27 879 Säkringsredovisade derivat -3 258-239 Efterställda skulder -2 677-2 748 Övriga räntekostnader -8 557-5 228 Summa räntekostnader, inkl tradingrelaterade -74 928-65 424 Varav räntekostnader redovisade i nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde -10 796-15 808 Räntekostnader enligt resultaträkning -64 132-49 616 Räntenetto 19 223 15 608 Inkluderar ränteintäkter på osäkra fordringar 113 mnkr (53). Totala ränteintäkter på tillgångar bokförda till upplupet anskaffningsvärde samt tillgångar som är tillgängliga för försäljning var 77 029 mnkr (61 770). Totala räntekostnader på skulder bokförda till upplupet anskaffningsvärde var 46 214 mnkr (37 655). K4 Provisionsnetto 2008 2007 Courtage 1 676 2 151 Fonder och depå 1 559 2 040 Rådgivning 192 432 Försäkringar 520 531 Betalningar 2 257 2 153 Ut- och inlåning 894 831 Garantier 430 394 Övrigt 502 511 Summa provisionsintäkter 8 030 9 043 Courtage, fonder och depå -258-288 Betalningar -907-914 Övrigt -70-96 Summa provisionskostnader -1 235-1 298 Provisionsnetto 6 795 7 745 K5 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 2008 2007 Tillgängligt för försäljning, realiserat 171 709 varav aktier 701 707 varav räntebärande värdepapper -530 2 Säkringsredovisning Säkring av verkligt värde -519-38 varav säkringsinstrument 6 295-624 varav säkrad post -6 814 586 Ineffektivitet på kassaflödessäkringar -10 1 Ineffektivitet på säkringar av nettoinvesteringar -1-1 Instrument klassificerade att värderas till verkligt värde Lån och fordringar 236-24 varav förändring på grund av förändrad interbankränta 246-22 Räntebärande värdepapper 756-59 Finansiella skulder 158 - varav förändring på grund av förändrad interbankränta 158 - Lån och fordringar till upplupet anskaffningsvärde 41 30 Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde 84 159 Vinst/förlust på dekomponerade försäkringskontrakt -51 - Trading, inkl tradingrelaterade räntor 2 304 2 277 Summa 3 169 3 054 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde visar orealiserade och realiserade värdeförändringar avseende poster som helt eller delvis är beroende av marknadsvärdeförändringar. I nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde ingår en post om -102 mnkr (-147) som utgörs av orealiserade värdeförändringar på finansiella instrument som värderas med hjälp av avancerade modeller som delvis baseras på egna antaganden. Dessa positioner motsvaras i allt väsentligt av motsatta positioner i noterade finansiella instrument och instrument som värderas med tekniker som bygger på officiella marknadspriser. Tillgängligt för försäljning Som Tillgängligt för försäljning redovisas realiserat resultat avseende sådana finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. Ränta avseende dessa tillgångar redovisas i räntenettot. Säkringsredovisning På raden Säkring av verkligt värde redovisas nettoresultatet av orealiserade och realiserade marknadsvärdeförändringar på finansiella tillgångar och skulder som ingår i säkringspaket. Ränteintäkter och räntekostnader avseende dessa instrument redovisas i räntenettot. Resultateffekten på den ineffektiva del av derivatkontrakt som används för säkring av kassaflöden redovisas på raden Ineffektivitet på kassaflödessäkringar. Resultateffekten på ineffektiva delar av säkringar av nettoinvesteringar i utländska enheter redovisas på raden Ineffektivitet på säkringar av nettoinvesteringar. Ytterligare information om säkringsredovisning framgår av not K23, Derivatinstrument. Instrument klassificerade att värderas till verkligt värde Under Instrument klassificerade att värderas till verkligt värde redovisas orealiserade och realiserade värdeförändringar på sådana instrument som vid första redovisningstillfället klassificerats att värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Ränteintäkter avseende dessa instrument redovisas i räntenettot. Så länge det saknas objektiva belägg för att kreditrisken har förändrats utgör i regel den ursprungliga marginalen för kreditrisk en god indikator för estimering av kreditriskpremien under instrumentets löptid. Objektiva belägg för att en förändring i kreditrisk har skett är exempelvis försenad eller utebliven betalning, konkurs eller förändrad kreditrating. 64
NOTER KONCERNEN Lån, fordringar och finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde Lån och fordringar till upplupet anskaffningsvärde består av realisationsresultat som uppstår vid förtidsinlöst utlåning. Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde innehåller realisationsresultat som genereras vid återköp av egna emitterade värdepapper. Sjukfrånvaro i Sverige 2008 dgr 10 9 8 7 6 5 Trading Posten innehåller orealiserade och realiserade marknadsvärdeförändringar samt räntor avseende finansiella tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål. 4 3 2 1 0 29 30 49 50 ålder K6 Riskresultat försäkring 2008 2007 Korttidssjuka män Korttidssjuka kvinnor Långtidssjuka män Långtidssjuka kvinnor Sjukfrånvaron i den svenska verksamheten uppgick till 3,3% (3,6). För män var den 1,9% (2,0) och för kvinnor 4,4% (4,9). Sjukfrånvaron i form av långtidssjukskrivningar sjönk till 1,6% (1,9). Premieinkomst 792 785 Utbetalda försäkringsersättningar -470-478 Förändring avsättningar oreglerade skador -29-53 Övrigt -78-103 Summa 215 151 K7 Övriga intäkter 2008 2007 Driftsöverskott övertagna fastigheter 0 1 Hyresintäkter 27 37 Andra rörelseintäkter 157 253 Summa 184 291 K8 Personalkostnader 2008 2007 Löner och arvoden -6 053-5 566 Sociala avgifter -1 511-1 422 Pensionskostnader * -140 116 Avsättning till vinstandelsstiftelse -7-122 Andra personalkostnader -403-534 Summa -8 114-7 528 Löner och andra ersättningar 2008 2007 Styrelse, VD och vvd Sverige -91-74 Norge -7-7 Finland -7-5 Danmark -6-4 Storbritannien -7-5 Luxemburg -2-2 Ryssland - -2 Shanghai -2 - Summa -122-99 Övriga Sverige -3 669-3 631 Norge -617-469 Finland -382-338 Danmark -453-361 Storbritannien -412-349 Luxemburg -87-74 Tyskland -45-35 USA -119-109 Singapore -21-25 Hongkong -14-11 Polen -45-25 Ryssland -28-21 Övriga länder -39-19 Summa -5 931-5 467 Totalt -6 053-5 566 * Uppgift om förmånsbaserade pensioner visas i tabellen Pensionstillgångar, netto. Medelantal anställda 2008 2007 Män Kvinnor 2008 2007 Könsfördelning, % Män Kvinnor Män Kvinnor Totala antalet medarbetare 46 54 46 54 Chefer 63 37 63 37 VD och vvd 86 14 93 7 Styrelsen 67 33 69 31 Styrelsen, inkl dotterbolag 79 21 81 19 Sverige 7 715 7 543 3 472 4 243 Norge 755 692 371 384 Finland 647 632 244 403 Danmark 615 522 274 341 Storbritannien 516 380 364 152 Luxemburg 100 91 61 39 Tyskland 60 46 35 25 USA 87 86 54 33 Singapore 40 40 13 27 Hongkong 32 28 22 10 Polen 100 57 42 58 Ryssland 58 46 22 36 Övriga länder 108 46 56 52 Summa 10 833 10 209 5 030 5 803 65
NOTER KONCERNEN K8 Forts PRINCIPER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Ersättningsnivå för ledande befattningshavare revideras årligen enligt nedan beskrivna beslutsprocess. En huvudprincip i denna process är att ersättning endast ges i form av fast lön samt sedvanliga löneförmåner. Rörliga ersättningsformer som bonus eller tantiem förekommer ej. BESLUTSPROCESS AVSEENDE ERSÄTTNINGAR TILL DEN HÖGSTA LEDNINGEN Bankens styrelse har utsett ett särskilt ersättningsutskott bestående av tre styrelseledamöter, varav en utses till ordförande. Ersättningsutskottet sammanträder på kallelse av dess ordförande, och har haft till uppgift att: 1) bereda förslag till principerna och fastställa ramarna för vice verkställande direktörernas löner, förmåner och pensioner 2) bereda förslag avseende lön, förmåner och pensionsvillkor för verkställande direktören och chefen för revisionsavdelningen för beslut i styrelsen 3) årligen rapportera utfallet av sitt arbete till styrelsen. LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR Verkställande direktörens villkor och ersättningar Normalt består ersättning till verkställande direktörer i börsbolag av fyra delar: en fast lönedel, en rörlig lönedel, en pensionsavsättning och en del bestående av sedvanliga löneförmåner, såsom tjänstebil och liknande. I Handelsbanken förekommer inga rörliga lönedelar, som bonus, till verkställande direktören eller andra ledande befattningshavare. Bankens verkställande direktör, Pär Boman, har under 2008 erhållit en fast lön om 7,4 mnkr (6,7), en pensionsavsättning om 3,5 mnkr (3,5) samt övriga löneförmåner om 0,4 mnkr (0,4). Totalt har ersättningen således uppgått till 11,3 mnkr (10,6 mnkr). Någon förändring av dessa nivåer har inte gjorts för 2009. Pär Boman har 58 års pensionsålder, under förutsättning att han kvarstår som VD fram till dess. Under dessa elva år tjänas pensionen, via avsättningarna, successivt in till att bli 65% av lönen omedelbart före pensionstidpunkten. Vid 2008 års utgång uppgår intjänad pension till 23% av 2008 års lön. Efter pension görs inga ytterligare avsättningar. Avgår VD tidigare upphör avsättningarna och intjänad pension läggs i så kallat fribrev. Externa arvoden, från exempelvis styrelseuppdrag i andra bolag, ska inbetalas till banken. Under 2008 har inga externa arvoden uppburits. Övriga ledande befattningshavares villkor Det finns inga avtal i banken om avgångsvederlag. Bankens tidigare styrelseordförande och VD Lars O Grönstedt har 60 års pensionsålder. Ålderspensionen utgör i åldersintervallet 60 64 år 75% av den fastställda pensionsmedförande lönen (för 2008 = 8 300 000 kronor) och från 65 år 65%. Lars O Grönstedts pensionsförmåner intjänas i sin helhet i bankens pensionsstiftelse (se nedan). Bankens vice verkställande direktörer har lägst 60 års pensionsålder. Ålderspensionen utgör i åldersintervallet 60 64 år 65% av lönen omedelbart före pensionstidpunkten. Från och med 65 års ålder utgår ålderspensionen med 10% av årslönen upp till 7,5 prisbasbelopp. Härutöver tillkommer pension enligt allmän försäkring. På lönedel överstigande 7,5 prisbasbelopp utgår ålderspension med 65%. Pensionen för styrelsens förre ordförande, verkställande direktören och vice verkställande direktörer intjänas successivt under åren fram till pensionsåldern, och är fullt intjänad när fastställd pensionsålder uppnås. Banken belastas årligen för kostnaden i samma takt som intjäning sker. Intjänade utfästelser är oantastbara och tryggas i bankens pensionsstiftelse alternativt försäkras i bankens pensionskassa. Vid avgång före fastställd pensionsålder utfärdas fribrev på intjänad pension. Övriga ledande befattningshavares ersättningar Under 2008 avgick Lars O Grönstedt som ordförande i bankens styrelse och lämnade samtidigt sina uppdrag i bankens pensionsstiftelse, pensionskassa och personalstiftelse. Lön under uppsägningstiden som löper till och med april 2010 utgår med 8,3 mnkr per år, och utbetalas av bankens pensionsstiftelse. Under 2008 har till Lars O Grönstedt utgått ersättning och övriga förmåner från banken med 0,5 mnkr (1,5), varav övriga förmåner utgör 0 mnkr (0). Ersättning från banken avser styrelsearvode. Ersättning och förmåner inklusive lön under uppsägningstiden har utgått från bankens pensionsstiftelse med 8,3 mnkr (7,1), varav övriga förmåner utgör 0,4 mnkr (0,4). Total ersättning från banken och pensionsstiftelsen uppgick således till 8,8 mnkr (8,6), varav övriga förmåner 0,4 mnkr (0,4). Därutöver har från pensionsstiftelsen utbetalats 15,2 mnkr till en särskild pensionsavsättning för Lars O Grönstedts räkning. Styrelseledamöter som inte är anställda i banken har erhållit arvode enligt årsstämmans beslut. Arvodena framgår på sidan 138 139. Styrelseledamöter som är anställda i banken erhåller ersättning och pensionsförmåner med anledning av sin anställning. Inga ytterligare ersättningar eller pensionsförmåner utgår på grund av styrelseuppdraget. Till vice verkställande direktören Olle Lindstrand har ersättning och övriga förmåner utgått med 2,6 mnkr (2,3), varav övriga förmåner utgör 0,1 mnkr (0,1). Några externa arvoden har inte uppburits. Rörliga ersättningar utgår ej. Till övriga vice verkställande direktörer, 23 st (17), har ersättningar och övriga förmåner utgått med 70,7 mnkr (55,2), varav övriga förmåner utgör 4,6 mnkr (3,5). Externa arvoden levereras in till banken. Rörliga ersättningar utgår ej. Verkställande direktören och andra ledande befattningshavare har, i likhet med alla andra medarbetare i banken, erhållit avsättning med en andel i Handelsbankens resultatandelssystem Oktogonen. En svensk andel motsvarade 5 819 SEK (13 725). Pensionsförpliktelser Intjänad pensionsrätt under året har ökat pensionsförpliktelserna för verkställande direktören med 3,5 mnkr (3,5) och för vice verkställande direktören Olle Lindstrand med 0,8 mnkr (0,7). Intjänad pensionsrätt under året har ökat pensionsförpliktelserna för övriga vice verkställande direktörer, 23 st (17), med 22,5 mnkr (19,9). Intjänad pensionsrätt under året avseende förmånsbaserade samt premier avseende premiebaserade pensionslösningar för nuvarande och tidigare styrelse, verkställande direktörer samt vice verkställande direktörer uppgår i koncernen till 40,4 mnkr (37,9) och i moderbolaget till 33,8 mnkr (31,5). Pensionsförpliktelserna för samma krets uppgår till 1 784 mnkr (1 687) i koncernen och 1 576 mnkr (1 492) i moderbolaget. Antal personer som omfattas av dessa förpliktelser är 75 (71), varav 32 (32) är pensionärer. Förpliktelserna är täckta av bankens pensionsstiftelse. Samtliga ovan lämnade uppgifter om pensionsförpliktelser och intjänad pensionsrätt under året är beräknade enligt IAS 19. 66
NOTER KONCERNEN Lån till ledande befattningshavare Lån till styrelse, verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i banken eller koncernföretag uppgår i banken eller andra koncernföretag till 168,2 mnkr (133,4) och i moderbolaget till 112 mnkr (23). Pensionstillgångar, netto Följande avsättningar för pensionsförpliktelser har gjorts i balansräkningen 2008 2007 Pensionsförpliktelser 15 529 14 728 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 13 332 22 059 Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar 2 197-7 331 Balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder - - Balanserade aktuariella vinster (+)/förluster (-) -6 843 2 945 Balanserade intäkter enligt övergångsregler - - Avsatt för pensioner -4 646-4 386 Av avsatt till pensioner utgör -4 646 mnkr (-4 386) pensionstillgångar och 0 mnkr (0) pensionsskuld. Pensionskostnader Pensioner intjänade under året -437-504 Ränta på pensionsavsättning -574-543 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 1 104 1 054 Inlösen pensionsskuld 6 125 Avskrivning på balanserade intäkter - - Avskrivning på balanserade aktuariella vinster (-)/förluster (+) 48 204 Pensionskostnader, förmånsbaserade planer 147 336 Kostnader för förtida avtalspensioner -18-5 Pensionskostnader, fonderade planer 129 331 Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer -204-201 Löne- och avkastningsskatt, övriga pensionskostnader -65-14 Totala pensionskostnader -140 116 Den aktuariella beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande viktigare antaganden Diskonteringsränta, % 3,9 3,9 Förväntad löneökning, % 3,8 3,9 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, % 7,0 7,0 Pensionsuppräkning, % 2,1 2,1 Inkomstbasbelopp, % 2,8 2,8 Personalomsättning, % 2,8 2,8 Förväntad återstående tjänstgöringstid, år 20,0 20,0 Pensionsförpliktelser, förvaltningstillgångar och avsättningar för pensionsåtaganden samt aktuariella nettovinster/-förluster för de förmånsbaserade pensionsplanerna har utvecklats på följande sätt. Utbetalda medel till arbetsgivaren avser utbetalda medel för pensionskostnader som arbetsgivaren har haft. Pensionsförpliktelser Ingående balans 14 728 13 669 Förmåner intjänade under året 437 504 Räntekostnader 574 543 Betalda förmåner -594-590 Kostnader för förtida avtalspensioner - - Inlösen av pensionsförpliktelser -6-125 Balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder -3 2 Aktuariella vinster (-)/förluster (+) 577 719 Kursdifferenser -184 6 Utgående balans 15 529 14 728 Förvaltningstillgångar Ingående balans 22 059 23 842 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 1 104 1 054 Tillskjutna medel från arbetsgivaren 364 259 Utbetalda medel till arbetsgivaren -578-393 Utbetalda medel direkt till anställd -289-314 Aktuariella vinster (+)/förluster (-) -9 209-2 383 Kursdifferenser -119-6 Utgående balans 13 332 22 059 Avkastning på förvaltningstillgångar 2008 2007 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 1 104 1 054 Aktuariella vinster (+)/förluster (-) -9 209-2 383 Verklig avkastning -8 105-1 329 Avsättning för pensionsförpliktelser Ingående balans -4 386-3 914 Pensionskostnader, förmånsbaserade planer -147-336 Betalda förmåner 273 117 Tillskjutna medel från arbetsgivaren -364-259 Kostnader för förtida avtalspensioner - - Inlöst pensionsskuld - - Kursdifferenser -22 6 Utgående balans -4 646-4 386 Aktuariella nettovinster/-förluster Ingående balans, aktuariella vinster (+)/förluster (-) 2 945 6 259 Aktuariella vinster (-)/ förluster (+) att redovisa -48-204 Aktuariella vinster (-)/förluster (+), inlöst pensionsskuld 0 0 Aktuariella vinster (+)/förluster (-), pensionsförpliktelser -577-719 Aktuariella vinster (+)/förluster (-), förvaltningstillgångar -9 209-2 383 Kursdifferenser 46-8 Utgående balans, aktuariella vinster (+)/förluster (-) -6 843 2 945 Förvaltningstillgångarna består huvudsakligen av aktier och räntebärande värdepapper med följande marknadsvärden på balansdagen: Aktier och andelar 9 907 19 323 Räntebärande värdepapper m m 3 425 2 736 Summa 13 332 22 059 I förvaltningstillgångarna ingår aktier i Svenska Handelsbanken AB (publ) med ett marknadsvärde om 402 mnkr (994) på balansdagen 2008-12-31. Pensionsplanerna är i Sverige, Norge, Storbritannien och Tyskland förmånsbaserade, vilket innebär att pension utgår med viss procent av slutlönen. Det finns inga planer för sjukvård efter avslutad anställning. Historik 2008 2007 2006 2005 Pensionsförpliktelser 15 529 14 728 13 669 13 709 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 13 332 22 059 23 842 20 147 Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar 2 197-7 331-10 173-6 438 Periodens aktuariella vinster (+)/förluster (-), pensionsförpliktelser -577-719 431-1 286 varav erfarenhetsbaserade 22-693 462-1 089 varav förändrade aktuariella antaganden -599-26 -31-197 Periodens aktuariella vinster (+)/förluster (-), förvaltningstillgångar -9 209-2 383 3 126 3 142 varav erfarenhetsbaserade -9 193-2 383 3 126 3 142 varav förändrade aktuariella antaganden -16 0 0 0 Framtida kassaflöden Utfall 2008 Prognos 2009 Förväntade pensionsutbetalningar -594-596 I Sverige utgår ålderspension från och med 65 års ålder enligt pensionsavtal mellan BAO och Finansförbundet respektive BAO och SACO-förbunden med 10% av årslönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp. På lönedel i inkomstbasbeloppsintervall 7,5 20 utgår ålderspension med 65% och i inkomstbasbeloppsintervall 20 30 med 32,5% av årslönen. På lönedel överstigande 30 inkomstbasbelopp utgår ingen ålderspension. 67
NOTER KONCERNEN K9 Övriga kostnader 2008 2007 Fastigheter och lokaler -1 028-998 Externa datakostnader -1 309-1 386 Kommunikation -414-417 Resor och marknadsföring -394-430 Köpta tjänster -771-758 Materialanskaffning -235-245 Andra omkostnader -537-253 Summa -4 688-4 487 2008 2007 C. GRUPPVIS VÄRDERADE HOMOGENA GRUPPER AV LÅNEFORDRINGAR MED BEGRÄNSAT VÄRDE OCH LIKARTAD KREDITRISK Årets bortskrivning avseende konstaterade -63-48 kreditförluster Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster 21 17 Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster -27-9 Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar -69-40 Varav kostnader avseende operationell leasing Minimileaseavgift -687-784 Variabel avgift -82-56 Summa -769-840 Operationell leasing är främst hänförlig till för verksamheten normala avtal avseende kontorslokaler och kontorsutrustning. Hyreskostnader avseende lokaler har normalt en variabel avgift knuten till inflation och fastighetsskatt. Inget av de större leasingavtalen löper med variabel avgift. Kostnaden för det enskilt största leasingavtalet uppgick under 2008 till cirka 128 mnkr (126). Årets nettokostnad för kreditförluster (A+B+C) -1 510 16 Övriga avsättningar Avsättning för garantiåtaganden -95 - Avsättningar för infriade garantier - -43 Kreditförluster, netto -1 605-27 Såväl konstaterade som sannolika kreditförluster reducerar motsvarande fordringsbelopp på balansräkningens tillgångssida. Reserven för sannolika kreditförluster har ökat med 80 mnkr i koncernen i form av valutaomräkningsdifferens. Revision Konsultation Revisionskostnader 2008 2007 2008 2007 Av årsstämman valda revisorer KPMG AB -14-11 -1-1 Ernst & Young AB -2-1 -1-1 Internrevision -90-77 K10 Kreditförluster 2008 2007 A. SPECIFIK RESERVERING FÖR INDIVIDUELLT VÄRDERADE LÅNEFORDRINGAR Årets bortskrivning avseende konstaterade kreditförluster -963-364 Återförda under tidigare räkenskapsår genomförda reserveringar för sannolika kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 495 294 Årets reservering avseende sannolika kreditförluster -1 262-606 Återfört på tidigare års konstaterade kreditförluster 289 264 Återförda ej längre erforderliga reserveringar för sannolika kreditförluster 189 422 Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar -1 252 10 B. GRUPPVIS RESERVERING FÖR INDIVIDUELLT VÄRDERADE LÅNEFORDRINGAR Avsättning/upplösning av gruppvis reservering -189 46 2008 2007 Nedskrivningar Fordringar på kreditinstitut -43 0 Fordringar på allmänheten -1 966-733 Summa nedskrivningar -2 009-733 Återföringar Fordringar på kreditinstitut - 0 Fordringar på allmänheten 189 468 Summa återföringar 189 468 Osäkra fordringar m m (Definitioner, se sidan 148) 2008 2007 Osäkra lånefordringar 5 367 2 494 Specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar -2 102-1 457 Reserveringar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk -161-120 Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade lånefordringar -482-293 Osäkra fordringar, netto 2 622 624 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 51,1 75,0 Andel osäkra fordringar, % 0,17 0,05 Reserveringsgrad exkl gruppvisa reserveringar, % 42,2 63,2 Oreglerade men ej osäkra fordringar, mnkr 1 709 790 Bokfört värde på under året omstrukturerade lånefordringar, före omstrukturering, mnkr 36 38 Bokfört värde på under året omstrukturerade lånefordringar, efter omstrukturering, mnkr 38 33 Osäkra fordringar som under året omklassificerats till normallån, mnkr 127 123 Lånefordringar klassificeras som osäkra om kontrakterade kassaflöden sannolikt inte kommer att fullföljas. Varje fordran som ger upphov till specifik reservering ingår i osäkra lånefordringar med sitt fulla belopp även om delar täcks av säkerheter. Det innebär att reserveringsgraden ej beaktar erhållna säkerheter. För övriga definitioner se sidan 148. 68
NOTER KONCERNEN Osäkra och/eller oreglerade krediter, sektor- och branschfördelade 2008 mnkr Osäkra fordringar Brutto Reserver Netto* Varav oreglerade Oreglerade fordringar som inte är osäkra Privatpersoner 875-431 444 422 939 Bostadsrättsföreningar 38-20 18 12 68 Fastighetsfövaltning 1 190-285 905 423 390 Tillverkningsindustri 557-401 156 151 50 Handel 359-199 160 143 92 Hotell- och restaurangverksamhet 17-10 7 8 15 Övrig transport och kommunikation 57-39 18 17 5 Byggnadsverksamhet 118-46 72 70 54 Elektricitet, gas och vatten 4 0 4 4 26 Jordbruk, jakt och skogsbruk 37-15 22 16 - Övrig serviceverksamhet 31-15 16 15 13 Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m 1 359-332 1 027 27 14 Övrig företagsutlåning 725-470 255 257 43 Summa 5 367-2 263 3 104 1 565 1 709 Osäkra och/eller oreglerade krediter, sektor- och branschfördelade 2007 mnkr Osäkra fordringar Brutto Reserver Netto* Varav oreglerade Oreglerade fordringar som inte är osäkra Privatpersoner 724-409 315 292 482 Bostadsrättsföreningar 32-19 13 3 9 Fastighetsfövaltning 535-219 316 157 138 Tillverkningsindustri 490-381 109 68 55 Handel 292-223 69 47 62 Hotell- och restaurangverksamhet 22-19 3 3 1 Övrig transport och kommunikation 30-22 8 4 5 Byggnadsverksamhet 92-48 44 43 7 Elektricitet, gas och vatten 2-1 1 1 0 Jordbruk, jakt och skogsbruk 15-7 8 4 0 Övrig serviceverksamhet 8-6 2 2 0 Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m 71-71 0 - - Övrig företagsutlåning 181-152 29 34 31 Summa 2 494-1 577 917 658 790 Osäkra och/eller oreglerade krediter, geografiskt fördelade 2008 mnkr Osäkra fordringar Brutto Reserver Netto* Varav oreglerade Oreglerade fordringar som inte är osäkra Sverige 2 192-1 253 939 793 910 Norge 594-136 458 457 432 Finland 279-173 106 84 244 Danmark 365-183 182 150 36 Storbritannien 604-188 416 78 87 Övriga Europa 3 0 3 3 0 Nordamerika 1 330-330 1 000 0 0 Asien 0 0 0 0 0 Summa 5 367-2 263 3 104 1 565 1 709 Osäkra och/eller oreglerade krediter, geografiskt fördelade 2007 mnkr Osäkra fordringar Brutto Reserver Netto* Varav oreglerade Oreglerade fordringar som inte är osäkra Sverige 1 806-1 088 718 542 444 Norge 180-94 86 86 214 Finland 105-46 59 10 114 Danmark 282-233 49 15 13 Storbritannien 114-110 4 4 5 Övriga Europa 7-6 1 1 0 Nordamerika 0 0 0 0 0 Asien 0 0 0 0 0 Summa 2 494-1 577 917 658 790 * Bokfört värde efter beaktande av specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar och reserveringar för gruppvis värderade lånefordringar, men exklusive gruppvisa reserveringar för lånefordringar som värderas individuellt. 69
NOTER KONCERNEN K10 Forts Åldersanalys förfallna fordringar som inte är osäkra 2008 Utlåning till allmänheten Utlåning till kreditinstitut mnkr Hushåll Företag Övrigt Summa Förfallna 5 30 dagar 1 3 630 2 765 1 6 397 Förfallna 31 60 dagar - 581 617 0 1 198 Förfallna 61 90 dagar - 278 280 0 558 Förfallna 91 360 dagar - 480 289-769 Förfallna mer än 360 dagar - 181 201-382 Summa 1 5 150 4 152 1 9 304 Åldersanalys förfallna fordringar som inte är osäkra 2007 Utlåning till allmänheten Utlåning till kreditinstitut mnkr Hushåll Företag Övrigt Summa Förfallna 5 30 dagar 2 4 141 1 246 3 5 392 Förfallna 31 60 dagar 571 343 1 915 Förfallna 61 90 dagar 135 61 1 197 Förfallna 91 360 dagar 348 92 440 Förfallna mer än 360 dagar 96 57 153 Summa 2 5 291 1 799 5 7 097 K11 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 2008 2007 Inventarier -3 1 Fastigheter 273 - Summa 270 1 Här redovisas skillnaden mellan försäljningspris och kvarvarande värde på materiella och immateriella tillgångar. K12 Avvecklad verksamhet Avtalet om försäljning av SPP och vidhängande verksamhet slutfördes i allt väsentligt i december 2007. Den avvecklade verksamheten har från och med september 2007 redovisats separat från koncernens övriga verksamhet, i enlighet med IFRS 5. I enlighet med försäljningsavtalet ska viss verksamhet hänförlig från den avyttrade rörelsen kvarstå i Handelsbankskoncernen en period efter försäljningen. Nettoresultatet av denna verksamhet redovisas på särskild rad i koncernens resultaträkning. Resultatet består främst av nettot från den kapitalförvaltningsersättning Handelsbanken AB erhåller från SPP Livförsäkring AB samt nettot av den fondförvaltningsersättning Handelsbanken Fonder AB erhåller för de fonder som marknadsförs under namnet SPP. Den avvecklade verksamheten tillhörde det tidigare segmentet Pension & Försäkring som numera har upphört. Koncernens kvarvarande försäkringsverksamhet ingår i segmentet Kapitalförvaltning. Nedan följer en sammanställning av den avvecklade verksamhetens resultat- och balansräkningar. Resultaträkning mnkr 2008 2007 Räntenetto - 350 Provisionsnetto 300 1 165 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde - -219 Riskresultat försäkringar - 211 Övriga intäkter 85 132 Summa intäkter 385 1 639 Personalkostnader -46-531 Övriga administrativa kostnader -79-539 Summa kostnader -125-1 070 Rörelseresultat 260 569 Skatter -73 4 Löpande resultat från avvecklad verksamhet 187 573 Reavinst vid avyttring - 4 082 Nettoresultat från avvecklad verksamhet 187 4 655 Avyttringen av SPP Fonder AB slutfördes den 3 januari 2008. Balansräkning mnkr 2008 2007 Utlåning till kreditinstitut - 2 Övriga tillgångar - 10 Summa tillgångar 1-12 Övriga skulder - 0 Eget kapital - 12 Summa skulder och eget kapital 2-12 1 Varav interna fordringar på kvarvarande verksamhet. - 2 2 Varav interna skulder till kvarvarande verksamhet. - - Kassaflödesanalys mnkr 2008 2007 Kassaflöde från löpande verksamhet - 3 779 Kassaflöde från investeringsverksamhet - -411 Kassaflöde från finansieringsverksamhet - -3 368 Årets kassaflöde från avvecklad verksamhet - - 70
NOTER KONCERNEN K13 Resultat per aktie 2008 2007 Årets resultat från kvarvarande verksamhet, mnkr 11 944 10 853 varav räntekostnad på konvertibla skuldebrev efter skatt -64 - Årets resultat från avvecklad verksamhet, mnkr 187 4 655 varav räntekostnad på konvertibla skuldebrev efter skatt - - Årets resultat från total verksamhet, mnkr 12 131 15 508 varav räntekostnad på konvertibla skuldebrev efter skatt -64 - Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 623,3 624,2 Genomsnittlig utspädningseffekt antal aktier, miljoner 8,2 - Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning, miljoner 631,5 624,2 Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr * 19,16 17,39 efter utspädning 19,02 17,39 Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr * 0,30 7,45 efter utspädning 0,29 7,45 Resultat per aktie, total verksamhet, kr * 19,46 24,84 efter utspädning 19,31 24,84 * Före utspädning. Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till stamaktieägarna, med det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier under perioden. I nämnaren har exkluderats bankens innehav av återköpta egna aktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att i täljaren återlägga under perioden erlagda räntekostnader för konvertibla skuldebrev, samt att justera nämnaren med genomsnittligt antal tillkommande aktier vid antagen konvertering. K14 Rörelseförvärv Den 20 oktober 2008 förvärvades aktierna i Lokalbanken i Nordsjælland A/S. Lokalbanken har sedan 1917 bedrivit traditionell bankverksamhet på norra Själland. Vid förvärvet bestod rörelsen av 14 bankkontor samt ett huvudkontor beläget i Hilleröd. Köpeskillingen om 998 mnkr erlades kontant. Övriga kostnader direkt hänförliga till förvärvet består av advokatarvoden, externa informationskostnader samt andra administrativa kostnader. Av tabellen nedan framgår hur förvärvspris och övriga förvärvskostnader fördelade sig över förvärvade tillgångar och skulder i Lokalbanken vid förvärvet. Tabellens nedre del visar redovisade och verkliga värden på Lokalbankens tillgångar och skulder. Den goodwill som uppstod vid förvärvet består främst av synergieffekter med Handelsbankens etablerade verksamhet i Danmark, personalrelaterade resurser, varumärken samt värdet av geografisk närvaro i det område där Lokalbanken bedriver verksamhet. Utöver goodwill identifierades vid förvärvet en kundrelaterad immateriell tillgång vars värde går att mäta tillförlitligt och som därför redovisas separat från goodwill. Redovisningen av förvärvet var vid räkenskapsårets slut ännu inte slutgiltigt fastställd, vilket kan komma att påverka redovisade värden. mnkr Förvärvspris 998 Kostnader direkt hänförliga till förvärvet 15 Summa anskaffningsvärde 1 013 Verkligt värde redovisade nettotillgångar 675 Identifierbara immateriella tillgångar kundbas 160 uppskjuten skatt -40 Förvärvade nettotillgångar totalt 795 Förvärvad goodwill 218 Verkligt värde vid förvärvet Redovisat värde i Lokalbanken innan förvärvet Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 20 20 Utlåning till kreditinstitut 562 562 Utlåning till allmänheten 4 793 4 977 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 45 45 Aktier och andelar 189 189 Derivatinstrument 3 3 Immateriella tillgångar - - Fastigheter och inventarier 266 266 Övriga tillgångar 810 781 Summa tillgångar 6 688 6 843 Skulder till kreditinstitut 996 996 In- och upplåning från allmänheten 4 548 4 548 Emitterade värdepapper 229 229 Derivatinstrument 14 14 Övriga skulder 226 239 Summa skulder 6 013 6 026 Summa nettotillgångar 675 817 Lokalbanken har bidragit med -9 mnkr på årets resultat och 44 mnkr på årets intäkter. Om Lokalbanken ingått i koncernräkenskaperna från ingången av 2008 hade Lokalbanken bidragit med -66 mnkr på årets resultat och 309 mnkr på koncernens intäkter. 71
NOTER KONCERNEN K15 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder 2008 Tillgångar Värderat till verkligt värde i RR uppdelat på Trading Övrigt* Derivat identifierat som säkringsinstrument Investeringar som hålles till förfall Finansiella Lån och tillgångar kundfordringar tillgängliga för försäljning Övriga finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 66 894 66 894 66 894 Belåningsbara statsskuldförbindelser 7 992 76 404 385 84 781 84 781 Utlåning till kreditinstitut 164 981 164 981 165 539 Utlåning till allmänheten 6 688 1 474 787 1 481 475 1 493 483 Värdeförändring på ränteförsäkrad post i portföljsäkring 144 144 144 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 30 525 25 598 1 435 23 939 81 497 81 497 Aktier och andelar 8 253 4 485 3 035** 15 773 15 773 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 31 552 31 552 31 552 Derivatinstrument 184 987 7 252 192 239 192 239 Övriga tillgångar 8 12 929 12 937 12 937 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 244 1 133 12 8 475 10 9 874 9 874 Summa finansiella tillgångar 232 009 145 860 7 252 1 447 1 728 210 27 369 2 142 147 2 154 713 Icke finansiella tillgångar 16 637 Summa tillgångar 2 158 784 Skulder Skulder till kreditinstitut 41 385 277 728 319 113 320 848 In- och upplåning från allmänheten 543 760 543 760 544 131 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 31 654 31 654 31 654 Emitterade värdepapper 3 162 892 547 895 709 907 549 Derivatinstrument 166 660 2 980 169 640 169 640 Övriga tradingskulder 17 580 17 580 17 580 Övriga skulder 15 951 15 951 15 951 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 326 290 19 072 19 688 19 688 Efterställda skulder 61 434 61 434 64 819 Summa finansiella skulder 187 728 73 329 2 980 1 810 492 2 074 529 2 091 860 Icke finansiella skulder 9 292 Summa skulder 2 083 821 * Klassificerats att värderas till verkligt värde. **Inklusive andelar i intresseföretag, 84 mnkr. BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE PÅ FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER För finansiella tillgångar och skulder har uppgifter om verkligt värde tagits fram på följande sätt. För de finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i balansräkningen görs en uppdelning av det redovisade värdet med avseende på tillämpad värderingsmetodik i not K16. Tillgångar och skulder för vilka redovisat värde är en godtagbar approximering av verkligt värde För betalningsmedel, fordringar och skulder med rörlig ränta samt kortfristiga fordringar och skulder har det verkliga värdet likställts med redovisat värde. Fordringar och skulder med slutförfallodag alternativt tidpunkt för nästkommande ränteomsättning som infaller inom 30 dagar har definierats som kortfristiga. Utlåning Uppgifter om verkligt värde på utlåning till fast ränta har tagits fram med hjälp av aktuell marknadsränta för motsvarande löptid med justering för kredit- och likviditetsrisk. Den kredit- och likviditetsriskpremie som marknadsräntan justerats med har antagits vara lika med den genomsnittliga marginalen för nyutlåning vid mättidpunkten. Belåningsbara statsskuldförbindelser och andra räntebärande värdepapper Värdepapper utgivna av stater samt svenska bostadsobligationer värderas med hjälp av aktuella marknadspriser. Företagsobligationer värderas med värderingstekniker som baseras på marknadsräntor för motsvarande löptid med justering för kreditoch likviditetsrisk. Värderingen genomgår regelbundet kontroller för att fastställa att värderingen avspeglar gällande marknadspris. Kontrollerna utförs främst genom avstämning mot nyligen genomförda transaktioner i samma eller likvärdiga instrument. För begränsade innehav tillämpas en värderingsteknik som delvis bygger på egna antaganden. Aktier och andelar Den övervägande delen av koncernens innehav utgörs av aktier noterade på en aktiv marknad som värderas till marknadspris. Onoterade aktier värderas till verkligt värde med hjälp av värder- 72
NOTER KONCERNEN 2007 Tillgångar Värderat till verkligt värde i RR uppdelat på Trading Övrigt* Derivat identifierat som säkringsinstrument Investeringar som hålles till förfall Finansiella Lån och tillgångar kundf ordringar tillgängliga för försäljning Övriga finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 13 590 13 590 13 590 Belåningsbara statsskuldförbindelser 26 936 6 676 90 33 702 33 702 Utlåning till kreditinstitut 301 184 848 185 149 184 918 Utlåning till allmänheten 4 4 210 1 288 774 1 292 988 1 289 301 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 84 051 14 311 43 908 142 270 142 270 Aktier och andelar 40 990 5 814** 46 804 46 804 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 43 516 43 516 43 516 Derivatinstrument 55 909 2 036 57 945 57 945 Övriga tillgångar 19 692 19 692 19 692 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 617 381 8 077 208 9 283 9 283 Summa finansiella tillgångar 208 808 69 094 2 036 1 514 981 50 020 1 844 939 1 841 021 Icke finansiella tillgångar 14 443 Summa tillgångar 1 859 382 Skulder Skulder till kreditinstitut 10 233 283 225 293 458 293 546 In- och upplåning från allmänheten 26 925 485 916 512 841 513 107 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 43 664 43 664 43 664 Emitterade värdepapper 102 279 604 199 706 478 702 467 Derivatinstrument 60 641 3 777 64 418 64 418 Övriga tradingskulder 59 504 59 504 59 504 Övriga skulder 23 862 23 862 23 862 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 168 19 124 19 292 19 292 Efterställda skulder 52 909 52 909 53 170 Summa finansiella skulder 259 750 43 664 3 777 1 469 235 1 776 426 1 773 030 Icke finansiella skulder 8 465 Summa skulder 1 784 891 * Klassificerats att värderas till verkligt värde. ** Inklusive andelar i intresseföretag, 448 mnkr. ingsmodeller. Val av modell styrs av vad som bedöms lämpligt för enskild aktie. För onoterade aktier för vilka bolagsavtalet reglerar det pris till vilket aktierna kan avyttras, värderas innehaven till det i förväg bestämda avyttringspriset. Exempelvis finns fall där bolagsstämman beslutar till vilket värde transferering ska ske. Vid värdering av investeringar i riskkapital tillämpas de värderingsprinciper som antagits av European Venture Capital & Private Equity Association (EVCA). Upplåning och emitterade värdepapper Emitterade värdepapper noterade på en aktiv marknad har värderats till marknadspris. Onoterade emitterade värdepapper och övrig upplåning har värderats till koncernens aktuella upplåningsränta. Derivat Derivat som handlas på en aktiv marknad värderas till marknadspris. Övriga derivat värderas med hjälp av allmänt accepterade värderingstekniker som i huvudsak baseras på data som hämtas från marknaden. För vissa kontrakt tillämpas avancerade värderingsmodeller som kräver indata i form av antaganden om exempelvis förväntad korrelation. Samtliga värderingstekniker som tillämpas är vedertagna på marknaden och tar hänsyn till alla parametrar som marknaden skulle ta i beaktande i prissättningen. Teknikerna ses över regelbundet i syfte att säkerställa tillförlitligheten. Tillämpade antaganden följs upp mot verkliga utfall för att på sätt identifiera eventuella behov av anpassningar av värderingar och prognosverktyg. Tillgångar och skulder för vilka kunden står värdeförändringsrisken Posterna motsvarar till övervägande del tillgångar och skulder hänförliga från fondförsäkringskontrakt. En mindre del utgör övriga fondandelsägares innehav i sådana fonder som konsolideras i koncernredovisningen. Fondandelar värderas till aktuellt marknadsvärde. 73
NOTER KONCERNEN K16 Verklig värdemätning av finansiella tillgångar och skulder 2008 Noterat marknadspris Värdering baserad på observerbar marknadsdata Värdering delvis baserad på ickeobserverbar marknadsdata Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser 84 781 84 781 Utlåning till kreditinstitut 1 539 1 539 Utlåning till allmänheten 101 236 101 236 Värdeförändring på ränteförsäkrad post i portföljsäkring 144 144 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 55 513 24 501 48 80 062 Aktier och andelar 10 094 4 182 1 413 15 689 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 31 552 31 552 Derivatinstrument 13 197 178 599 443 192 239 Summa finansiella tillgångar till verkligt värde 195 137 310 201 1 904 507 242 Skulder Skulder till kreditinstitut 227 41 158 41 385 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 29 934 1 720 31 654 Emitterade värdepapper 130 389 25 798 156 187 Derivatinstrument 12 518 157 109 13 169 640 Övriga tradingskulder 17 399 181 17 580 Efterställda skulder 30 932 30 932 Summa finansiella skulder till verkligt värde 190 467 256 898 13 447 378 I tabellen görs en uppdelning av de finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i balansräkningen, med avseende på följande tre värderingsmetodiker: Noterat marknadspris Värdering till noterat pris på en aktiv marknad. Som aktiv betraktas en marknad där priser finns lättillgängliga med tillfredsställande regelbundenhet. Värdering baserad på observerbar marknadsdata Värdering med hjälp av annan extern marknadsinformation, exempelvis noterade räntor, eller priser för närbesläktade instru- ment. På grund av minskad likviditet på de finansiella marknaderna under året har fler instrument än tidigare värderats med hjälp av en sådan metodik. Värdering delvis baserad på icke-observerbar marknadsdata Värdering där någon väsentlig input i modellen bygger på uppskattningar eller antaganden som inte direkt går att hämta från marknaden, exempelvis antaganden om korrelation eller framtida kassaflöden. 74
NOTER KONCERNEN K17 Omklassificerade finansiella tillgångar Avvecklingen av koncernens tradingverksamhet i New York samt ändrade marknadsvillkor för delar av verksamheten har framkallat ett behov av att anpassa ändamålet med vissa innehav av finansiella tillgångar till de nya förutsättningarna. Som följd härav omklassificerades från den 1 juli 2008 delar av koncernens likviditetsportfölj från kategorin innehav för handel till kategorierna tillgängligt för försäljning respektive lånefordringar. Dessutom omklassificerades vissa innehav som tidigare redovisats som tillgängligt för försäljning till kategorierna lånefordringar respektive innehav till förfall. Den nya klassificeringen återspeglar bättre koncernens syfte med innehaven. Vid omklassificeringstidpunkten överfördes det verkliga värdet av tillgångarna till den nya kategorin. Ackumulerade vinster och förluster som redovisats i eget kapital avseende tillgångar som omklassificerats från kategorin tillgängligt för försäljning, periodiseras i räntenettot från och med omklassificeringstidpunkten över tillgångarnas återstående löptid. Vinster och förluster som redovisats i resultaträkningen innan omklassificeringen har inte reverserats. Av nedanstående tabell framgår hur omklassificeringen påverkat redovisade belopp. Innehav klassificerade som lån Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Investeringar som hålles till förfall mnkr Omklassificerat från innehav för handel (trading) Omklassificerat från tillgängligt för försäljning Omklassificerat från innehav för handel (trading) Omklassificerat från tillgängligt för försäljning Redovisat värde vid omklassificeringen per 2008-07-01 3 041 19 722 2 578 209 Förändring i redovisat värde sedan omklassificeringen 32 3 437 371 32 Redovisat värde 3 073 23 159 2 949 241 Verkligt värde 2 953 21 535 2 949 231 Redovisad värdeförändring i resultaträkningen under 2008-23 291-64 - Varav efter omklassificeringen - 291 - - Redovisad värdeförändring direkt i eget kapital under 2008-42 -334 0 Varav efter omklassificeringen - - -334 - Vinst eller förlust i verkligt värde som skulle ha redovisats -117-1 227-334 -9 om omklassificeringen ej hade skett Varav direkt i eget kapital - -1 227 - -9 Redovisad värdeförändring under 2007-30 40-65 - Varav direkt i eget kapital - 40 - - Effektivränta 2,33% 5,02% 2,36% 5,42% Redovisade värdeförändringar i resultaträkningen respektive eget kapital utgörs av redovisade förändringar i verkligt värde. Angiven effektivränta har beräknats som ett vägt genomsnitt av effektivräntan vid omklassificeringstidpunkten för de tillgångar som omklassificerats in och ut ur respektive kategori. Vid omklassificeringstidpunken uppskattades kreditvärdigheten för de innehav som klassificerats om vara god. Samtliga avtalade kassaflöden bedömdes kunna återvinnas. K18 Utlåning till kreditinstitut 2008 2007 Utlåning i svenska kronor Banker 54 286 53 372 Övriga kreditinstitut 16 687 20 034 Summa 70 973 73 406 Utlåning i utländsk valuta Banker 41 273 39 544 Övriga kreditinstitut 52 739 72 201 Summa 94 012 111 745 Sannolika kreditförluster -4-2 Totalt 164 981 185 149 Varav omvända repor 48 870 119 451 Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa 2008 62 831 72 172 11 131 12 857 5 990 164 981 2007 76 988 95 121 4 967 5 376 2 697 185 149 Medelvolymer 2008 2007 Utlåning till kreditinstitut i svenska kronor 75 167 76 430 Utlåning till kreditinstitut i svenska kronor, försäkringsrörelsen - 2 440 Utlåning till kreditinstitut i utländsk valuta 131 834 151 633 Utlåning till kreditinstitut i utländsk valuta, försäkringsrörelsen - 329 Summa 207 001 230 832 Varav omvända repor 36 244 47 062 Varav omvända repor, försäkringsrörelsen - 2 229 75
NOTER KONCERNEN K19 Ut- och inlåning, allmänheten 2008 2007 Utlåning i svenska kronor Hushåll 474 781 437 063 Företag inkl Riksgälden 456 277 443 850 Summa 931 058 880 913 Utlåning i utländsk valuta Hushåll 133 396 111 920 Företag inkl Riksgälden 419 762 302 023 Summa 553 158 413 943 Sannolika kreditförluster -2 741-1 868 Summa utlåning till allmänheten 1 481 475 1 292 988 Varav omvända repor 4 781 31 158 Varav efterställda 1 600 1 723 Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa 2008 63 345 424 216 193 746 490 179 309 989 1 481 475 2007 78 015 331 317 187 534 392 511 303 611 1 292 988 Medelvolymer utlåning till allmänheten 2008 2007 Utlåning till allmänheten i svenska kronor 901 987 831 166 Utlåning till allmänheten i utländsk valuta 478 707 365 626 Summa 1 380 694 1 196 792 Varav omvända repor 13 174 23 904 In- och upplåning från allmänheten 2008 2007 In- och upplåning från allmänheten 543 760 512 841 Inlåning från allmänheten 2008 2007 Inlåning i svenska kronor Hushåll 140 146 128 482 Företag inkl Riksgälden 132 008 121 183 Summa 272 154 249 665 Inlåning i utländsk valuta Hushåll 36 020 27 603 Företag inkl Riksgälden 109 940 123 004 Summa 145 960 150 607 Summa inlåning från allmänheten 418 114 400 272 Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa 2008 381 561 27 444 2 988 748 5 373 418 114 2007 365 771 27 919 3 721 863 1 998 400 272 76
NOTER KONCERNEN Medelvolymer inlåning från allmänheten 2008 2007 Inlåning från allmänheten i svenska kronor 245 616 224 392 Inlåning från allmänheten i utländsk valuta 144 656 144 343 Summa 390 272 368 735 Upplåning från allmänheten 2008 2007 Svenska kronor 88 407 70 712 Utländsk valuta 37 239 41 857 Summa upplåning från allmänheten 125 646 112 569 Varav repor 6 066 10 879 Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa 2008 5 556 69 554 24 454 6 266 19 816 125 646 2007 5 384 72 335 8 691 6 029 20 130 112 569 Medelvolymer upplåning från allmänheten 2008 2007 Upplåning från allmänheten i svenska kronor 54 514 43 415 Upplåning från allmänheten i svenska kronor, försäkringsrörelsen - 110 329 Upplåning från allmänheten i utländsk valuta 45 075 43 333 Summa upplåning från allmänheten 99 589 197 077 Varav repor 6 223 11 738 K20 Räntebärande värdepapper 2008 2007 Nominellt värde Verkligt värde Nominellt värde Verkligt värde Stat 81 921 84 781 32 172 33 679 Kreditinstitut 31 180 31 288 28 825 29 310 Bostadsinstitut 31 140 31 974 48 870 48 418 Övrigt 20 010 18 193 65 169 64 565 Summa 164 251 166 236 175 036 175 972 Justering till bokfört värde för investeringar som hålles till förfall 42 Summa bokfört värde 166 278 175 972 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 81 497 142 270 Belåningsbara statsskuldförbindelser 79 896 84 781 32 213 33 702 Summa räntebärande värdepapper 79 896 166 278 32 213 175 972 Varav onoterade värdepapper 1 556 6 345 Varav efterställda 59 103 Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa 2008 11 611 56 355 18 283 62 343 17 686 166 278 2007 315 14 006 22 055 108 569 31 027 175 972 Medelvolymer 2008 2007 Räntebärande värdepapper 103 752 168 150 Räntebärande värdepapper, försäkringsrörelsen 21 388 20 452 Summa 125 140 188 602 77
NOTER KONCERNEN K21 Aktier och andelar 2008 2007 Innehav för handel Noterade 9 552 40 129 Icke noterade 3 185 861 Summa 12 737 40 990 Innehav klassificerade som Tillgängliga för försäljning Noterade 2 290 4 892 Icke noterade 662 474 Summa 2 952 5 366 Innehav i intresseföretag Icke noterade 84 448 Summa aktier och andelar 15 773 46 804 Andelar i intresseföretag Redovisat värde vid årets början 448 545 Andel av årets resultat 79 103 Skatt -24-30 Aktieägartillskott - 5 Utdelning 0-43 Avyttringar -417-144 Omräkningsdifferens -2 12 Redovisat värde vid årets slut* 84 448 * Varav goodwill - 125 Intresseföretag Organisationsnummer Säte Antal aktier Ägarandel % Redovisat värde 2008 2007 Bankomatcentralen AB 556197-2265 Stockholm 1 100 21,9 0 0 BGC Holding AB 556607-0933 Stockholm 25 382 25,4 49 39 BDB Bankernas Depå AB 556695-3567 Stockholm 13 000 20,0 4 2 Finansiell ID-teknik BID AB 556630-4928 Stockholm 12 735 28,3 6 3 Privatgirot AB 556302-4552 Stockholm 290 29,0 6 5 Upplysningscentralen UC AB 556137-5113 Stockholm 2 429 24,3 19 18 NCSD Holding AB 556709-1763 Stockholm - - - 381 Summa 84 448 Finansiell information om intresseföretag, avser 100% av respektive bolag 2008 2007 Tillgångar Skulder Intäkter Resultat Tillgångar Skulder Intäkter Resultat Bankomatcentralen AB 0 0 0 0 0 0 0 0 BGC Holding AB 312 119 737 40 263 87 751 76 BDB Bankernas Depå AB 2 451 2 429 152 8 1 107 1 093 24-10 Finansiell ID-teknik BID AB 31 11 78 9 22 12 52-10 Privatgirot AB 50 30 119 1 59 40 83 0 Upplysningscentralen UC AB 201 190 320 0 210 203 315 10 NCSD Holding AB - - - - 1 614 582 839 217 K22 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 2008 2007 Fondförsäkringstillgångar 26 908 34 904 Övriga fondtillgångar 1 704 1 514 Ej ägd andel av konsoliderade fonder 2 940 7 098 Summa 31 552 43 516 78
NOTER KONCERNEN K23 Derivatinstrument Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden 2008 2007 2008 2007 2008 2007 Derivat för trading Ränterelaterade kontrakt Optioner 202 502 313 606 4 210 706 2 664 622 FRA/terminer 6 684 809 5 277 111 13 031 3 809 13 745 3 886 Swappar 4 297 600 3 182 705 82 759 21 943 84 975 23 782 Övriga instrument 78 038 40 257 220 11 328 2 Valutarelaterade kontrakt Optioner 265 039 140 089 4 557 657 5 228 564 Terminer 1 198 149 467 946 54 578 5 156 45 988 6 279 Swappar 357 821 1 110 324 19 552 11 993 9 382 11 886 Övriga instrument 15 8 0 1 0 - Aktierelaterade kontrakt Optioner 100 192 140 138 3 105 9 853 2 312 11 035 Terminer 7 970 5 953 426 104 249 52 Swappar 28 567 14 094 390 25 150 739 Övriga instrument 3 670 309-2 58 46 13 Övriga derivatkontrakt 47 948 29 298 2 161 1 593 1 593 1 781 Summa 13 272 320 10 721 838 184 987 55 909 166 660 60 641 Derivat för marknadsvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Optioner 4 435-13 - - - Swappar 202 244 183 539 6 638 1 664 2 794 3 680 Valutarelaterade kontrakt Swappar 9 129 805 8-39 38 Övriga derivatkontrakt - 181 - - - 0 Summa 215 808 184 525 6 659 1 664 2 833 3 718 Derivat för kassaflödessäkringar Ränterelaterade kontrakt FRA/terminer - 2 160-0 - - Swappar 31 904 27 576 593 371 147 59 Valutarelaterade kontrakt Terminer - 67-1 - - Summa 31 904 29 803 593 372 147 59 Totalt 13 520 032 10 936 166 192 239 57 945 169 640 64 418 Varav clearat 3 259 173 3 391 678 4 177 4 245 4 790 3 947 Valutafördelning av marknadsvärden SEK -36 363-68 252 70 618 29 509 USD 103 973-45 232-78 468-185 583 EUR 198 716 173 024 154 291 138 707 Övriga -74 087-1 595 23 199 81 785 79
NOTER KONCERNEN K23 Forts SÄKRINGSREDOVISNING Säkring av verkligt värde Handelsbanken använder säkring av verkligt värde för att undvika oönskade resultateffekter på grund av förändringar i verkligt värde på utlåning och upplåning i fast ränta och för att minska valutaexponering till följd av upplåning i utländsk valuta. Som säkringsinstrument används främst ränteswappar och valutaterminer. Från och med fjärde kvartalet 2008 görs säkringar till verkligt värde avseende ränterisken i portföljer av finansiella tillgångar. Sådana portföljsäkringar görs av ränterisken i utlåning med tre månaders ursprunglig räntebindning. Som säkringsinstrument i dessa portföljsäkringar används ränteswappar. Portföljsäkring till verkligt värde tillämpas även för avtalade räntetak i portföljer av utlåning till rörlig ränta (3-månaders bindningstid). Som säkringsinstrument i dessa säkringar används ränteoptioner (cappar). Vid verkligt värdesäkringar för portföljer av tillgångar marknadsvärderas den del av portföljen vars värde är exponerat för den säkrade risken. Vid utgången av året var 62 mdkr avseende utlåning till allmänheten med tre månaders ursprunglig räntebindning samt räntetak för utlåning motsvarande cirka 5 mdkr föremål för portföljsäkring till verkligt värde. Det värde som är hänförligt till den säkrade delen av portföljen redovisas på en enskild rad i balansräkningen i anslutning till utlåning till allmänheten. Vid utgången av räkenskapsåret uppgick denna post till 144 mnkr. Verkliga värden på derivat som används som säkringsinstrument i säkringar av verkligt värde var 7 mdkr (2) i positiva värden och 3 mdkr (4) i negativa värden. Det nominella beloppet för dessa derivat uppgick till 216 mdkr (185). Årets förändring i verkligt värde på derivat som används som säkringar av verkligt värde var 6 295 mnkr (-624). De säkrade posternas förändring av verkligt värde med avseende på säkrad risk uppgick till -6 814 mnkr (586). Koncernens säkringar av verkligt värde har därmed påverkat årets resultat med -519 mnkr (-38). Värdeförändringar på såväl säkringsinstrument som säkrade poster har redovisats i resultaträkningen i Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. Kassaflödessäkringar Handelsbanken använder sig av kassaflödessäkringar avseende den osäkerhet i framtida kassaflöden som uppstår när utlåning och upplåning sker till rörlig ränta. Dessa rörliga räntor har en räntebindningstid på mellan 1 6 månader. Löptidshorisonten är dock betydligt längre, upp till 15 år. För att säkra de framtida räntebetalningarna för en önskad löptid används ränteswappar. För framtida kassaflöden som ska reinvesteras eller refinansieras används ränteswappar med framtida valutadag för att garantera en känd reinvesterings- eller refinansieringsränta. Med hänsyn till att de framtida kassaflödena är kontrakterade bedöms sannolikheten för att de ska inträffa vara mycket hög. Verkliga värden på derivat som används för kassaflödessäkringar var 593 mnkr (372) i positiva värden och 147 mnkr (59) i negativa värden. Det nominella beloppet för dessa derivat uppgick till 32 mdkr (30). Förändringar i verkligt värde på swappar som används för kassaflödessäkring beror på förändringar i ränteskillnader mellan fast och rörlig ränta samt på kvarvarande löptider. I den mån säkringarna är effektiva förs värdeförändringarna på derivatkontrakten till säkringsreserven i eget kapital. Är säkringen effektiv är summan av de värdeförändringar som redovisats i säkringsreserven noll vid swappens förfallotidpunkt. Under året har -381 mnkr (40) hänförligt från värdeförändringar på säkringsinstrumentet redovisats i eget kapital. Vid årets slut uppgick den ackumulerade säkringsreserven, efter skatt, till -252 mnkr (139). 80
NOTER KONCERNEN K24 Immateriella tillgångar Goodwill Varumärken och andra rättigheter Kundkontrakt Internt utvecklad programvara Totalt 2008 Totalt 2007 Anskaffningsvärde vid ingången av året 8 409 3 4 294 8 710 16 435 Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 218-160 172 550 166 Anskaffningsvärde på avyttrade immateriella tillgångar - - - - - -8 070 Valutaeffekt 309-16 10 335 179 Anskaffningsvärde vid utgången av året 8 936 3 180 476 9 595 8 710 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -2 377 - -1-49 -2 427-3 911 Årets avskrivningar avvecklad verksamhet - - - - -123 Ackumulerade avskrivningar på avyttrade immateriella tillgångar - - - - - 1 653 Årets avskrivningar kvarvarande verksamhet - -2-36 -38-13 Årets nedskrivningar -12 - - -12-24 - Valutaeffekt -48-0 -1-49 -33 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året -2 437 - -3-98 -2 538-2 427 Utgående restvärde 6 499 3 177 378 7 057 6 283 Uppgift om goodwill avseende intresseföretag återfinns i not K21, Aktier och andelar. Avskrivningar görs linjärt utifrån bedömd nyttjandeperiod. För närvarande innebär det att följande avskrivningssatser i huvudsak tillämpas: Goodwill Varumärken Kundkontrakt Internt utvecklad programvara Skrivs ej av 20 år 20 år 5 år Nedskrivningsprövning av goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod Nedskrivningsprövning av goodwill sker vid årsbokslut och vid indikation på nedskrivningsbehov. Prövningen görs genom ett test av tillgångens återvinningsvärde. Så länge återvinningsvärdet överstiger redovisat värde på goodwill är nedskrivning ej befogad. Utöver koncerngoodwill har nyttjandeperioden inte betraktats som bestämbar för vissa förvärvade varumärken och rättigheter där koncernens ensamrätt till tillgången inte är tidsbegränsad. Dessa tillgångar prövas för nedskrivning på motsvarande sätt som goodwill. Vid nedskrivningsprövningen har respektive tillgångsslag fördelats på följande kassagenererande enheter: Goodwill Immateriella tillgångar med obestämbar livslängd mnkr 2008 2007 2008 2007 Kontorsrörelsen 6 421 5 942 - - Capital Markets - 12 - - Kapitalförvaltning 10 10 3 3 Försäkringsrörelsen 68 68 - - Summa 6 499 6 032 3 3 Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet för respektive kassagenererande enhet. Beräkningen av nyttjandevärde görs genom diskontering av skattade framtida kassaflöden och slutvärden för enheten. Avgörande för valet av prognosperiod är typen av och löptiden för avtal samt verksamhetens karaktär. För bankverksamhet har en kassaflödesperiod på 20 år använts och för försäkringsverksamhet har en kassaflödesperiod på 40 år använts. Detaljerade prognoser på förväntade kassaflöden görs för de första fem åren. Som grund för prognoserna används historisk utveckling samt kännedom om framtida händelser som kan förväntas påverka utvecklingen. För kontorsrörelsen har den förväntade tillväxttakten i kassaflöden bedömts med hänsyn till marknadsläget i respektive geografiskt område. För att säkerställa tillförlitligheten i tillämpad prognosmetodik och applicerade prognosvärden görs alltid en jämförelse mellan tidigare prognoser och utfall enskilda år. Jämförelsen ligger till grund för anpassningar av modeller och antaganden framåt i tiden. För perioder som ligger längre bort i tiden än fem år, bygger prognosen på ett antagande om långsiktig tillväxttakt. Normalt antas inte kassaflödena öka i en högre takt än vad som är motiverat med hänsyn till historisk BNP-utveckling. Årets text bygger på en långsiktig tillväxttakt på 2% vilket motsvarar Riksbankens långsiktiga inflationsmål. Som diskonteringsränta har koncernens vägda genomsnittliga kapitalkostnad använts, det vill säga ett vägt genomsnitt av avkastningskravet på eget kapital och kostnaden för lånat kapital före skatt. En prövning av diskonteringsräntan sker dock alltid från fall till fall. Använd diskonteringsränta vid bokslutet uppgick till 3,8% (5,5) före skatt. Årets prövning av redovisade goodwillvärden resulterade i en nedskrivning av goodwill på 12 mnkr (-). För övriga goodwillposter bedömdes avståndet mellan återvinningsvärde och bokfört värde vara betryggande. Det innebär att inga rimliga förändringar i centrala antaganden bedöms leda till något nedskrivningsbehov. 81
NOTER KONCERNEN K25 Fastigheter och inventarier Övriga rörelsefastigheter och inventarier Rörelsefastigheter till verkligt värde Förvaltningsfastigheter 1 4 års avskrivning 5 9 års avskrivning 10 19 års avskrivning 20+ års avskrivning Mark och andra tillgångar utan avskrivning 2008 2007 Ingående anskaffningsvärde 1 300-719 912 123 1 405 643 5 102 5 277 Nyanskaffning under året - - 158 229 24 - - 411 377 Förändringar genom rörelseförvärv under året - - 34 4 0 195 65 298 Förändringar som en följd av omvärderingar under året -115 - - - - - - -115 - Aktiverade ny- och ombyggnadskostnader under året - - - - - 17-17 58 Anskaffningsvärde på under året sålda fastigheter och inventarier - - -92-95 -23-103 -172-485 -622 Omklassificering av fastighet från försäkringsrörelsen till bankverksamheten - - - - - - - - 0 Valutaeffekt - - -15 13 8 22 7 35 12 Summa anskaffningsvärde 1 185-804 1 063 132 1 536 543 5 263 5 102 Ackumulerade avskrivningar vid årets ingång - - -515-590 -62-601 -1 768-1 771 Ackumulerade avskrivningar genom rörelseförvärv under året - - -31-2 0 - -33 Ackumulerade avskrivningar på sålda fastigheter och inventarier - - 91 88 21 53 253 348 Nedskrivningar under året redovisade i resultaträkningen - - - - - -1-1 -2 Avskrivningar under året - - -163-145 -12-43 -363-336 Valutaeffekt - - 19-10 -2 0 7-7 Summa ackumulerade avskrivningar - - -599-659 -55-592 -1 905-1 768 Bokfört värde på återtagna leasingobjekt 25 25 9 Bokfört värde på annan återtagen egendom - - - - - - - Bokfört värde på fastigheter övertagna för skyddande av fordran 33 33 30 Summa övertagna panter 33 - - - - 25 58 39 Planenligt restvärde 1 185 33 205 404 77 944 568 3 416 3 373 Taxeringsvärde för svenska fastigheter 541 2 140 2 681 3 180 Restvärdet på inventarier som nyttjas med stöd av finansiella leasingkontrakt uppgick på balansdagen till 20 mnkr (32mnkr) Samtliga rörelsefastigheter till verkligt värde ingår i försäkringsrörelsen. Dessa fastigheter har värderats per balansdagen med hjälp av diskonterade kassaflöden. Värderingen är utförd av en extern fackman. Redovisat värde på fastigheterna skulle varit 1 069 mnkr om de inte hade tagits upp till verkligt värde. Övertagen egendom för skyddande av fordran avyttras så snart marknadsförutsättningar föreligger. K26 Övriga tillgångar 2008 2007 Fondlikvidfordringar 7 009 15 247 Övrigt 5 928 4 445 Summa 12 937 19 692 K27 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2008 2007 Upplupna ränteintäkter 8 692 8 186 Övriga upplupna intäkter 1 026 1 010 Förutbetalda kostnader 156 87 Summa 9 874 9 283 Varav efterställda - 1 82
NOTER KONCERNEN K28 Skulder till kreditinstitut 2008 2007 Skulder i svenska kronor Banker 101 987 43 697 Övriga kreditinstitut 30 366 18 878 Summa 132 353 62 575 Skulder i utländsk valuta Banker 173 982 212 630 Övriga kreditinstitut 12 778 18 253 Summa 186 760 230 883 Totalt 319 113 293 458 Varav repor 7 965 20 235 Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa 2008 65 919 211 768 31 846 3 616 5 964 319 113 2007 81 113 187 899 13 364 6 315 4 767 293 458 Medelvolymer 2008 2007 Skulder till kreditinstitut i svenska kronor 88 234 74 507 Skulder till kreditinstitut i utländsk valuta 261 596 314 051 Summa 349 830 388 558 Varav repor 26 586 36 955 K29 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 2008 2007 Fondförsäkringsskulder 26 994 35 020 Övriga fondskulder 1 720 1 546 Ej ägd andel av konsoliderade fonder 2 940 7 098 Summa 31 654 43 664 K30 Emitterade värdepapper 2008 2007 Nominellt belopp Bokfört värde Bokfört värde Certifikat Certifikat i svenska kronor 29 296 31 133 32 539 Varav till upplupet anskaffningsvärde 29 241 29 025 30 206 för trading 55 2 108 2 333 Certifikat i utländsk valuta 332 081 331 384 197 133 Varav till upplupet anskaffningsvärde 332 020 331 301 195 931 för marknadsvärdesäkringar - - 1 036 för trading 61 83 166 Summa 361 377 362 517 229 672 Obligationslån Obligationslån i svenska kronor 351 455 361 345 344 758 Varav till upplupet anskaffningsvärde 258 941 262 915 258 882 för marknadsvärdesäkringar 92 514 98 430 85 876 Obligationslån i utländsk valuta 172 427 171 847 132 048 Varav till upplupet anskaffningsvärde 110 970 108 775 67 417 för marknadsvärdesäkringar 61 457 63 072 64 631 Summa 523 882 533 192 476 806 Totalt 885 259 895 709 706 478 83
NOTER KONCERNEN K30 Forts Återstående löptider redovisat värde Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år > 5 år Summa 2008 3 599 348 738 177 439 342 611 23 322 895 709 2007 1 644 162 858 179 139 317 248 45 589 706 478 Medelvolym emitterade värdepapper 2008 2007 Svenska kronor 379 712 342 888 Utländsk valuta 411 271 313 355 Omsättning egna emitterade värdepapper mdkr 2008 2007 Emitterade 1 318 1 293 Återköpta 206 276 Återbetalda 1 044 931 K31 Övriga tradingskulder 2008 2007 Korta positioner värderade till verkligt värde Aktier 1 393 5 810 Räntebärande värdepapper 16 187 53 694 Varav Övriga emittenter 14 399 50 906 Egna emitterade 1 788 2 788 Summa 17 580 59 504 Återstående löptider korta positioner räntebärande värdepapper Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år > 5 år Summa 2008-84 1 540 7 004 7 559 16 187 2007 0 2 175 4 146 34 019 13 354 53 694 Medelvolym övriga tradingskulder 2008 2007 Svenska kronor 35 393 49 520 Utländsk valuta 3 125 2 360 K32 Försäkringsskulder 2008 2007 Skuld för sjukräntor 388 403 Skuld för andra oreglerade skador 465 472 Skuld förinbetalda premier 12 55 Summa 865 930 K33 Skatter 2008 2007 Uppskjutna skattefordringar Utlåning till allmänheten 62 33 Derivatinstrument 208 15 Fastigheter och inventarier 28 44 Omstruktureringsreserv - 65 Övrigt 107 40 Summa 405 197 84
NOTER KONCERNEN 2008 2007 Uppskjutna skatteskulder Utlåning till allmänheten * 6 103 5 386 Aktier och andelar - 272 Derivatinstrument 118 - Immateriella tillgångar 55 4 Fastigheter och inventarier 96 153 Pensionstillgångar 1 242 1 235 Periodiseringsfond 273 - Övrigt 46 53 Summa 7 933 7 103 Netto uppskjutna skatteskulder 7 528 6 906 * Varav leasing 6 086 mnkr (5 368). Årets förändring av uppskjutna skatter Ingående balans Redovisat över resultaträkningen Förvärv Lokalbanken Redovisat direkt mot eget kapital Utgående balans Utlåning till allmänheten 5 353 740-57 5 6 041 Aktier och andelar 272 4-4 -272 - Derivatinstrument -15 - - -75-90 Immateriella tillgångar 4 7 40 4 55 Fastigheter och inventarier 109-43 1 1 68 Omstruktureringsreserv -65 65 - - - Pensionstillgångar 1 235 4-3 1 242 Periodiseringsfond - 273 - - 273 Övrigt 13 10-12 -72-61 Summa 6 906 1 060-32 -406 7 528 Redovisade skattekostnader i resultaträkningen 2008 2007 Aktuell skatt Årets skattekostnad -2 368-3 032 Justering av skatt hänförlig till tidigare år 45 122 Uppskjuten skatt Förändringar i temporära skillnader -1 059-969 Summa -3 382-3 879 Nominell skattesats i Sverige, % 28,0 28,0 Avvikelser Annan skattesats i försäkringsrörelse -0,4-0,2 Ändrad svensk skattesats -3,1 Ej skattepliga intäkter/ ej avdragsgilla kostnader -2,1-1,3 Skatt avseende tidigare år och övrigt -0,3-0,2 Effektiv skattesats, % 22,1 26,3 Från och med 2009 är den svenska bolagsskattesatsen ändrad från 28% till 26,3%. Uppskjutna skatter i balansräkningen är omräknade till den nya skattesatsen. K34 Avsättningar Omstruktureringsreserv Avsättning för garantiåtagande Övriga avsättningar Summa Avsättningar vid årets ingång 310 53 15 378 Avsatt under året - 111 18 129 Ianspråktaget -128-0 -128 Återfört - - - - Avsättningar vid årets utgång 182 164 33 379 Avsättningen till omstruktureringsreserv gjordes i samband med försäljningen av SPP 2007. Kvarvarande reserv avser främst omställningskostnader. Merparten av resterande reserv förväntas regleras under 2009. Under året gjordes en avsättning för garantiåtaganden. Årets och föregående års garantiåtaganden förväntas regleras under 2009. 85
NOTER KONCERNEN K35 Övriga skulder 2008 2007 Fondlikvidskulder 6 371 11 901 Övrigt 9 580 11 961 Summa 15 951 23 862 K36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2008 2007 Upplupna räntekostnader 17 237 16 722 Övriga upplupna kostnader 2 281 2 451 Förutbetalda intäkter 170 119 Summa 19 688 19 292 K37 Efterställda skulder 2008 2007 Förlagslån i svenska kronor 4 678 349 Förlagslån i utländsk valuta 56 756 52 560 Summa 61 434 52 909 Medelvolymer Förlagslån i svenska kronor 1 255 349 Förlagslån i utländsk valuta 52 045 53 717 Specifikation, förlagslån Ursprungligt nominellt belopp av respektive valuta Ränte - sats % Utestående belopp Utgivn/konv/slutbet år Valuta I SVENSKA KRONOR Övriga svenska 6 4 678 Summa 4 678 K38 Specifikation av förändringar i eget kapital SÄKRINGSRESERV I säkringsreserven redovisas orealiserade nettoförändringar på derivatinstrument som används för kassaflödessäkringar. Förändring av säkringsreserv 2008 2007 Säkringsreserv vid årets ingång 139 98 Orealiserade värdeförändringar under året -381 40 Redovisat i resultaträkningen till följd av ineffektivitet -10 1 Säkringsreserv vid årets utgång -252 139 VERKLIGT VÄRDERESERV I reserven för verkligt värde redovisas orealiserade värdeförändringar på finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. Specifikation av instrument tillgängliga för försäljning (belopp efter skatt) 2008 2007 Verkligt värdereserv vid årets ingång 547 1 123 Avyttrat under året 14-204 Orealiserad marknadsvärdeförändring under året för kvarvarande samt nya innehav -3 713-372 Verkligt värdereserv vid årets utgång -3 152 547 OMRÄKNINGSRESERV Omräkningsreserven innehåller effekter av ändrade valutakurser till följd av omräkning av utländska verksamheters finansiella rapporter till koncernens rapporteringsvaluta. Förändring av omräkningsreserv 2008 2007 Omräkningsreserv vid årets ingång 408-127 Förändring av omräkningsdifferens i filialer 407 437 Förändring av omräkningsdifferens i dotterföretag 429 134 Förändring av omräkningsdifferens i intresseföretag -2 12 Förändring av omräkningsdifferens på finansiering av nettotillgångar i dotterföretag -184-48 Omräkningsreserv vid årets utgång 1 058 408 I UTLÄNDSK VALUTA 2005/2017 1 EUR 700 rörlig 7 642 2005/evigt 2 GBP 500 5,000 5 786 2006/2016 3 EUR 600 4,000 6 733 2006/2016 4 USD 800 rörlig 6 152 2007/evigt 5 EUR 600 rörlig 6 539 Övriga utländska 6 23 904 Summa 56 756 Totalt 61 434 1 Tidsbundet förlagslån med 3 månaders rörlig kupong knuten till Euribor. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m oktober 2012. Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. 2 Evigt förlagslån till fast ränta. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m november 2010. Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. I samband med rätten att förtidsinlösa blir räntan rörlig, knuten till Libor. 3 Tidsbundet förlagslån till fast ränta. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m april 2011. Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. I samband med rätten att förtidsinlösa blir räntan rörlig, knuten till Libor. 4 Tidsbundet förlagslån med 3 månaders rörlig kupong knuten till Libor. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m mars 2011. Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. 5 Evigt förlagslån med med 3 månaders rörlig kupong knuten till Euribor. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m mars 2012. Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. 6 Övriga, här ej specificerade förlagslån, är emitterade i form av tidsbundna eller eviga förlagslån. BALANSERADE VINSTMEDEL I balanserade vinstmedel ingår koncernens intjänade vinstmedel inklusive årets resultat. I posten ingår tidigare avsättningar till reservfond. Anskaffningsvärdet av koncernens innehav av egna aktier reducerar posten balanserade vinstmedel i eget kapital. Återköpta egna aktier 2008 2007 Återköpta egna aktier vid årets ingång -1 000-2 830 Årets återköp - -2 208 Årets indragna aktier 1 000 4 038 Återköpta egna aktier vid årets utgång - -1 000 Ytterligare information om återköpta aktier återfinns i avsnittet Aktien och ägarna. Omvärderingar i försäkringsrörelsen direkt mot eget kapital 2008 2007 Värdeförändringar på fastigheter som bokförs direkt mot eget kapital -115 - Försäkringsskulder som bokförs direkt mot eget kapital 115 - Summa - - 86
NOTER KONCERNEN K39 Segmentinformation Segmentinformation 2008 mnkr Kontorsrörelsen i Sverige Kontorsrörelsen utanför Sverige Capital Markets Kapitalförvaltning Övrigt Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet Räntenetto 13 412 5 572 584 378-723 19 223 Provisionsnetto 3 275 1 308 1 028 1 087 97 6 795 300 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 459 295 1 928-116 603 3 169 Riskresultat försäkring 215 215 Övriga intäkter 163 226 954 176-1 031 488 85 Summa intäkter 17 309 7 401 4 494 1 740-1 054 29 890 385 Varav internt -7 838-10 195 10 647-193 7 579 0 Administrationskostnader -6 450-4 294-3 087-1 159 2 188-12 802-125 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar* -81-71 -34-15 -226-427 Summa kostnader -6 531-4 365-3 121-1 174 1 962-13 229-125 Resultat före kreditförluster 10 778 3 036 1 373 566 908 16 661 260 Kreditförluster, netto -834-771 - - - -1 605 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar - -1 - - 271 270 Rörelseresultat 9 944 2 264 1 373 566 1 179 15 326 260 Räntabilitet, % 19,9 8,3 18,9 8,9 16,0 Tillgångar 1 078 933 846 191 630 197 70 711-467 248 2 158 784 Skulder 1 044 393 823 437 624 585 66 049-474 643 2 083 821 Övriga upplysningar Investeringar i icke finansiella tillgångar 214 278 31 8 229 760 Medelantal anställda 4 681 2 785 1 068 550 1 749 10 833 Segmentinformation 2007 mnkr Kontorsrörelsen i Sverige Kontorsrörelsen utanför Sverige Capital Markets Kapitalförvaltning Övrigt Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet Räntenetto 11 462 4 184 472 256-766 15 608 350 Provisionsnetto 3 616 1 255 1 587 1 408-121 7 745 1 165 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde 917 451 915 69 702 3 054-219 Riskresultat försäkring 151 151 211 Övriga intäkter 172 191 982 345-1 122 568 132 Summa intäkter 16 167 6 081 3 956 2 229-1 307 27 126 1 639 Varav internt -7 200-6 388 11 048-462 7 840 4 838 Administrationskostnader -6 132-3 443-3 184-1 192 1 936-12 015-947 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar* -94-44 -10-8 -197-353 -123 Summa kostnader -6 226-3 487-3 194-1 200 1 739-12 368-1 070 Resultat före kreditförluster 9 941 2 594 762 1 029 432 14 758 569 Kreditförluster, netto -72 45 - - -27 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0 1 - - 1 Rörelseresultat 9 869 2 640 762 1 029 432 14 732 569 Räntabilitet, % 21,8 13,1 10,0 17,1 16,3 Tillgångar 952 047 448 829 680 710 75 857-298 061 1 859 382 12 Skulder 919 561 433 878 675 884 71 059-315 491 1 784 891 0 Övriga upplysningar Investeringar i icke finansiella tillgångar 132 108 27 11 323 601 Medelantal anställda 4 649 2 379 1 004 482 1 695 10 209 559 * Nedskrivningar har gjorts i segmenten Capital Markets -12 mnkr (-) och Kontorsrörelsen utanför Sverige -1 mnkr (-2). 87
NOTER KONCERNEN K39 Forts Interna intäkter och kostnader ingår i respektive resultatrad. De interna intäkterna består av räntor, provisioner och ersättningar för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Bland kostnaderna ingår de fördelningar av kostnader som sker internt inom koncernen avseende tjänster från affärsstödjande verksamheter. I segmentet Övrig verksamhet ingår Finansförvaltning samt Centrala huvudkontorets stabsavdelningar. Vidare ingår realisationsresultat, utdelningar samt intäkter och kostnader som inte kan hänföras till något specifikt segment. Räntabiliteten är för segmenten beräknad efter schablonskatt, medan den för hela koncernen är beräknad efter full skatt. Geografisk segmentinformation Sverige Övriga Norden Övriga världen Elimineringar Koncernen mnkr 2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 Intäkter 23 221 19 738 5 727 4 998 1 741 2 545-799 -155 29 890 27 126 Tillgångar 1 733 403 1 480 111 360 662 305 487 699 307 386 162-634 588-312 378 2 158 784 1 859 382 Övriga upplysningar Investeringar i icke-finansiella tillgångar 567 464 128 97 65 40 760 601 K40 Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser/ eventualförpliktelser och eventualtillgångar För egna skulder ställda säkerheter mnkr 2008 2007 Statspapper och obligationer 179 182 49 734 Utlåning till allmänheten 388 006 382 863 Repor 14 403 32 857 Aktier - 1 004 Kontanta medel 22 887 25 774 Värdepapperslån 10 637 12 306 Summa 615 115 504 538 Ställda säkerheter i form av statspapper och obligationer består i huvudsak av säkerheter som erfordras till följd av transaktioner med centralbanker. Säkerhetsmassan i form av utlåning till allmänheten består av krediter som lämnats mot pant i småhus, fritidshus och flerbostadshus samt i bostadsrätter med belåningsgrad inom 75% av marknadsvärdet och fyllnadssäkerhet i form av likvida medel på spärrat konto. Ett separat register förs över tillgångsmassan och de säkerställda obligationerna samt derivat hänförliga till dessa. I händelse av bolagets obestånd har innehavarna av Stadshypoteks säkerställda obligationer förmånsrätt enligt förmånsrättslagen i de tillgångar som är registrerade som säkerhetsmassa. Om tillgångarna i säkerhetsmassan vid tiden för ett konkursbeslut uppfyller de villkor som uppställts i lagen ska de istället hållas fortsatt åtskilda från konkursboets övriga tillgångar och skulder. Innehavarna av obligationerna ska i sådant fall erhålla fortsatt kontraktsenliga betalningar enligt obligationsvillkoren fram till förfall. Övriga ställda säkerheter Som en del av ingångna omvända återköpsavtal och värdepapperslån har koncernen accepterat säkerheter som kan säljas eller pantsättas vidare till tredje part. Det verkliga värdet av sådana accepterade säkerheter uppgick till 45 275 mnkr (115 172) vid räkenskapsårets slut, varav säkerheter till ett värde av 1 174 mnkr (6 897) var sålda eller pantsatta till tredje part. Ansvarsförbindelser mnkr 2008 2007 Garantiförbindelser, krediter 26 907 21 431 Garantiförbindelser, övriga 51 656 42 149 Oåterkalleliga remburser 51 431 51 118 Egna accepter 800 177 Övrigt 4 510 436 Summa 135 304 115 311 De sammanlagda ansvarsförbindelserna och eventualförpliktelserna uppgår till 135 304 mnkr (115 311). I detta belopp ingår 91 mnkr (124) avseende ett antal tvistemål som koncernen driver i allmänna domstolar. Det enskilt största beloppet uppgår till 43 mnkr (43). Vår bedömning är att tvistemålen i allt väsentligt kommer att utfalla till vår fördel. Inget av tvistebeloppen och inte heller någon eventuell försäkringsersättning har resultatförts. Uppgifterna för ansvarsförbindelser redovisas med nominella belopp och bedömt väntevärde inkluderas i summan Övrigt för de civila rättstvister som koncernen driver. EVENTUALTILLGÅNGAR Koncernen driver för närvarande en skattetvist. Det sammanlagda kravet uppgår till cirka 20 mnkr, exklusive ränta, vilket vid ett positivt utfall skulle ge koncernen en motsvarande intäkt. mnkr 2008 2007 Kontanta medel 158 2 394 Statspapper och obligationer 3 962 2 879 För försäkringstagare registerförda tillgångar 57 619 65 331 Värdepapperslån 3 185 16 791 Summa 64 924 87 395 Tabellen avser säkerheter som ställts för förpliktelser som ej redovisas i balansräkningen. 88
NOTER KONCERNEN K41 Övriga åtaganden mnkr 2008 2007 Certifikatsprogram 25 469 23 461 Övriga åtaganden 249 71 Summa åtaganden om framtida betalningar 25 718 23 532 Kreditlöften 246 281 221 784 Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 125 534 135 081 Summa andra åtaganden 371 815 356 865 Totalt 397 533 380 397 Avtalade, ej uppsägbara, framtida operationella leasingavgifter fördelade på de år de förfaller till betalning 2008 2007 2009 752 553 2010 503 330 2011 400 250 2012 282 165 2013 200 136 2014 126 100 2015 97 73 2016 84 63 2017 68 54 2018 52 42 2019 43 42 2020 och senare 67 37 Summa 2 674 1 845 Operationell leasing är främst hänförlig till för verksamheten normala avtal avseende kontorslokaler och kontorsutrustning. K42 Tillgångar och skulder i utländsk valuta mnkr USD EUR DKK NOK GBP JPY HKD SGD Övriga valutor Tillgångar Utlåning till kreditinstitut 69 826 12 569 4 923 749 1 142 830 174 63 3 337 Utlåning till allmänheten 61 568 204 938 54 455 151 918 54 000 3 545 2 804 571 16 974 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 13 052 23 741 305 738 170 0 224 35 416 Skulder Skulder till kreditinstitut 74 366 72 380 2 728 9 770 11 042 271 8 577 8 4 010 In- och upplåning från allmänheten 29 531 63 574 27 549 39 378 16 430 285 372 518 4 432 Emitterade värdepapper 269 671 193 897 596 2 271 28 734 1 539 517 53 4 725 Efterställda skulder 6 152 31 819 147 0 17 226 1 282 0 0 0 Övriga tillgångar och skulder inkl positioner i derivat 234 977 120 891-29 039-101 415 18 369-947 6 260-107 -7 488 Nettoposition i valuta -297 469-376 571 249 51-4 -17 72 K43 Leasing Uppgift om bruttoinvestering och nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter mnkr 2008 2007 Bruttoinvestering 58 024 43 034 Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter per balansdagen 51 399 38 262 Fördelning av bruttoinvestering och minimileaseavgifter på förfallotidpunkter mnkr Inom 1 år Mellan 1 och 5 år Senare än 5 år Summa Fördelning av bruttoinvestering 6 638 16 590 34 796 58 024 Fördelning av nuvärdesberäknade minimileaseavgifter 6 609 15 847 28 943 51 399 Ej intjänade finansiella intäkter mnkr 2008 2007 Ej intjänade finansiella intäkter 6 625 4 772 I samtliga finansiella leasingavtal är koncernen leasegivare. Samtliga leasingavtal har garanterade restvärden. Bokförd reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter uppgår till 15,5 mnkr (4,2). Den variabla delen av leasingavgifter som ingår i årets resultat uppgår till 386 mnkr (310). Ökningen beror på det högre ränteläget under räkenskapsåret. Vid utgången av året fanns i koncernen fem leasingengage mang som vart och ett enskilt hade ett redovisat värde överstigande 1 mdkr. Totalt redovisat värde på dessa engagemang var 19,4 mdkr vilket motsvarar 1,3% av koncernens totala kreditvolym per den 31 december 2008. Det redovisade värdet på det enskilt största engagemanget var 10,4 mdkr (9,4). Genomsnittlig återstående löptid för detta engagemang var 11,2 år. Engagemangen riktar sig mot branscherna transport och energi. 89
NOTER KONCERNEN K44 Upplysningar om närstående mnkr Ingående balans Ökning/Minskning Utgående balans Utlåning Intresseföretag 136 174 310 Övriga - - - Summa 136 174 310 Övriga tillgångar Intresseföretag - - - Övriga 559 15 574 Summa 559 15 574 Summa tillgångar Intresseföretag 136 174 310 Övriga 559 15 574 Summa 695 189 884 In- och upplåning Intresseföretag 257-182 75 Övriga 179 162 341 Summa 436-20 416 Efterställda skulder Intresseföretag - - - Övriga - 659 659 Summa - 659 659 Andra finansiella skulder Intresseföretag - - - Övriga 102-54 48 Summa 102-54 48 Övriga skulder Intresseföretag - - - Övriga - 2 2 Summa - 2 2 Summa skulder Intresseföretag 257-182 75 Övriga 281 769 1 050 Summa 538 587 1 125 mnkr 2008 2007 Ränteintäkter Intresseföretag 3 1 Övriga - - Summa 3 1 Räntekostnader Intresseföretag -8 0 Övriga -21-19 Summa -29-19 Provisionsintäkter Intresseföretag 0 0 Övriga 4 5 Summa 4 5 Provisionskostnader Intresseföretag -5-3 Övriga - - Summa -5-3 Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde Intresseföretag - - Övriga - -92 Summa - -92 Övriga intäkter Intresseföretag - - Övriga 9 2 Summa 9 2 Övriga kostnader Intresseföretag -1 - Övriga -53-46 Summa -54-46 Summa Intresseföretag -11-2 Övriga -61-150 Summa -72-152 Specifikation över intresseföretagen samt information om aktieägartillskott till intresseföretag finns i not K21. Intresseföretagens verksamhet består i att utföra olika typer av tjänster i anknytning till de finansiella marknaderna. Under året har normala affärstransaktioner skett mellan koncernföretagen. Svenska Handelsbanken pensionsstiftelse, Svenska Handelsbankens Personalstiftelse och Pensionskassan, SHB försäkringsförening har investerat i ett av Handelsbanken emitterat förlagslån till ett värde av 650 mnkr. För övrigt har inga transaktioner av väsentlig betydelse med närstående bolag ägt rum. Som närstående bolag räknas Svenska Handelsbanken Pensionsstiftelse, Svenska Handelsbankens Personalstiftelse och Pensionskassan, SHB försäkringsförening. Samtliga ingår i gruppen Övriga i uppställningen ovan. Företagen anlitar Handelsbanken AB för sedvanliga bank- och redovisningstjänster. 90
NOTER KONCERNEN Närstående - transaktioner med VD, vvd och styrelse mnkr 2008 2007 Utlåning 146 127 Ränteintäkt 5 4 2008 2007 Inlåning 21 15 Räntekostnad 1 0 Information om ledande befattningshavares villkor och ersättningar lämnas i not K8, Personalkostnader. För närstående som är anställda i banken (ej för styrelseledamöter) gäller motsvarande villkor för krediter som för övriga anställda. Det innebär att räntan för krediter upp till 1,5 mnkr är två procentenheter lägre än motsvarande ränta för externa kunder. Denna förmån är skattepliktig för den anställde och underlag för arbetsgivareavgifter för banken. Ränta på krediter utöver 1,5 mnkr fastställs enligt marknadsmässiga villkor. Alla krediter beviljas efter sedvanlig kreditprövning. Krediter till anhörig till närstående beviljas på marknadsmässiga villkor, och ingår inte i ovanstående uppställning. Om krediter till anhörig undantagsvis beviljas med subventionerad ränta enligt ovan redovisas denna som skattepliktig förmån för den anställde. K45 Kapitaltäckning KAPITALPOLICY Banken har som mål att upprätthålla en betryggande kapitalnivå som svarar mot de risker som koncernens verksamhet innebär och som överstiger de minimikrav som lagen föreskriver. En god kapitalnivå behövs för att kunna hantera situationer med finansiell påfrestning, men även andra händelser såsom förvärv och kraftig volymtillväxt. KAPITALKRAV ENLIGT LAG Enligt de nya kapitaltäckningsregler, Basel II, som infördes i Sverige den 1 februari 2007 genom lagen (2006:1371) om Ka pitaltäckning och stora exponeringar ska banken upprätthålla en kapitalbas som minst motsvarar summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Utöver att hålla kapital enligt minimikravet ska banken göra en intern kapitalutvärdering. Handelsbankens kapitalpolicy senast fastställd under 2008 anger riktlinjerna för den interna kapitalutvärderingen. Banken omfattas även av ett kapitalkrav på nivån finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, se vidare kapitaltäckning för det finansiella konglomeratet nedan. Banken har under 2008 uppfyllt den lagstadgade miniminivån för kapitalbasen. Detaljerad information om bankens kapitalbas och kapitalkrav finns i dokumentet Handelsbankens risk- och kapitalhantering information enligt Pelare 3. BESKRIVNING AV KAPITALBASEN FÖR DEN FINANSIELLA FÖRETAGSGRUPPEN Kapitalbasen består av primärt kapital respektive supplementärt kapital. Det primära kapitalet består av eget kapital samt utgivna primärkapitallån i de bolag som ingår i den finansiella företagsgrupp där Handelsbanken AB är moderinstitut. Det supplementära kapitalet består huvudsakligen av eviga och tidsbundna förlagslån. Från kapitalbasen görs därefter vissa avdrag. Avdragen görs dels från det primära, dels från det supplementära kapitalet samt från kapitalbasen som helhet. I den finansiella företagsgruppen konsolideras koncernens dotterbolag fullständigt, medan intressebolagen konsolideras antingen fullständigt eller enligt kapitalandelsmetoden. De företag som inte ingår i den finansiella företagsgruppen och som därför inte omfattas av kapitaltäckningskrav på samma sätt som övriga koncernföretag framgår av tabellen. För bankens riskhantering är det viktigt att såväl koncernen som den finansiella företagsgruppen riskmässigt kan ses som en enhet. För att risker ska kunna hanteras effektivt i koncernen kan kapital behöva omfördelas mellan de olika företagen i koncernen. Banken har generellt sett möjlighet att omfördela kapital mellan koncernens bolag, inom ramen för de begränsningar som följer av lagstiftning, till exempel kapitaltäckningskrav och bolagsrättsliga begränsningar. Företag utanför finansiella företagsgruppen Organisationsnummer Säte Handelsbanken Liv Försäkrings AB (koncernen) 516401-8284 Stockholm Handelsbanken Försäkring AB 516401-8326 Stockholm Svenska Re S.A. RCS Lux B-32053 Luxemburg Handelsbanken Skadeförsäkrings AB 516401-6767 Stockholm Handelsbanken Renting AB 556043-2766 Stockholm PRIMÄRKAPITAL Primärkapital utgörs till största delen av eget kapital i den finansiella företagsgruppen. I och med att koncernens försäkringsbolag inte ingår i den finansiella företagsgruppen ingår inte upparbetade vinstmedel i dessa bolag i primärkapitalet. Vissa typer av eviga förlagslån får efter tillstånd från Finansinspektionen räknas med i primärkapitalet (så kallade primärkapitallån). Primärkapitaltillskott får uppgå till högst 30% av det sammanlagda primärkapitalet, netto efter reduktionsposter. För sådana primärkapitaltillskott som innehåller en ökning av räntepåslaget (så kallad step-up) gäller att dessa får ingå med högst 15% av det sammanlagda primärkapitalet, netto efter reduktionsposter. Handelsbankens totala primärkapitaltillskott uppgår till 15% och andelen som innehåller en ökning av räntepåslaget utgör 15%. De poster som ska exkluderas från det primära kapitalet är främst goodwill och andra immateriella tillgångar samt orealiserade vinster på aktier som klassificerats som tillgängliga för försäljning. Även uppskjutna skattefordringar samt uppskrivningar av fastigheter reducerar primärkapitalet. Neutralitetsjusteringar görs för räntebärande instrument klassificerade som tillgängliga för försäljning samt påverkan som kassaflödessäkringar har haft på eget kapital. SUPPLEMENTÄRKAPITAL I det supplementära kapitalet ingår förlagslån, avdrag som gjorts avseende uppskrivningar av fastigheter samt orealiserade vinster på aktier som klassificerats som tillgängliga för försäljning. Det supplementära kapitalet får brutto inte överstiga det primära kapitalet. En ytterligare begränsning är att de tidsbundna förlagslånen maximalt får inräknas i kapitalbasen till 50% av totalt primärt kapital. Innehaven av olika former av efterställda skulder 91
NOTER KONCERNEN K45 Forts ryms inom begränsningsreglerna. För en närmare beskrivning av villkoren för utestående förlagslån hänvisas till not K37, Efterställda skulder. AVDRAG FRÅN PRIMÄR- OCH SUPPLEMENTÄRKAPITAL Institut som har tillstånd att använda interna riskklassificeringsmodeller (IRK-institut) ska göra ett avdrag för skillnaden mellan förväntad kreditförlust enligt IRK-modellen och redovisade reserveringar för sannolika kreditförluster i det fall de förväntade kreditförlusterna överstiger gjorda reserveringar. Avdrag ska också göras för kapitaltillskott i vissa finansiella företag om det föreligger intressebolagsförhållande, om kapitalandelen överstiger 10% eller om de sammanlagda tillskotten överstiger 10% av företagets kapital. Dessa avdrag ska göras med hälften från det primära och hälften från det supplementära kapitalet. AVDRAG FRÅN TOTAL KAPITALBAS Från den totala kapitalbasen ska avdrag göras för nettovärdet av redovisade övervärden i pensionstillgångar. Avdraget får emellertid minskas med ett belopp som motsvarar bankens rätt till ersättning för pensionskostnader från Handelsbankens Pensionsstiftelse. Den totala kapitalbasen ska även reduceras med tillskott till försäkringsbolag som lämnats innan 20 juni 2006. Från 2013 ska dessa tillskott dras av med hälften från det primära och hälften från det supplementära kapitalet. Kapitalbas mnkr 2008 2007 PRIMÄRT KAPITAL Eget kapital 1 70 488 66 284 Primärkapitaltillskott 11 579 6 831 Minoritetsintressen 1 0 Avgående poster Goodwill och andra immateriella tillgångar -6 990-6 215 Uppskrivningsfond -137-145 Uppskjuten skattefordran -405-197 Särskilt avdrag för IRK-institut -903-264 Kapitaltillskott i försäkringsbolag -233-8 Positioner i värdepapperisering -140 Justeringar enligt stabilitetsfilter Kassaflödessäkringar 252-139 Orealiserat ackumulerat resultat, aktier - -1 054 Orealiserat ackumulerat resultat, ränteinstrument 2 342 507 Summa primärt kapital 75 854 65 600 SUPPLEMENTÄRT KAPITAL Eviga förlagslån 22 916 23 171 Tidsbundna förlagslån 25 912 23 084 Tillkommande poster Orealiserat ackumulerat resultat, aktier - 1 054 Uppskrivningsfond 137 145 Avgående poster Särskilt avdrag för IRK-institut -903-264 Kapitaltillskott i försäkringsbolag -233-8 Positioner i värdepapperisering -140 Summa supplementärt kapital 47 689 47 182 Summa primärt och supplementärt kapital 123 543 112 782 KAPITALKRAV Kreditrisker För riskklassificering och beräkning av kreditrisk tillämpas en metod för intern riskklassificering (IRK). Det finns två olika IRK-metoder, en grundmetod och en avancerad metod. I grundmetoden beräknar banken med en egen metod sannolikheten för att kunden ska fallera inom ett år (PD), medan övriga parametrar är givna av Finansinspektionen. I den avancerade metoden använder banken egna metoder för att räkna förlust givet fallissemang (LGD) och exponering vid fallissemang (EAD). Efter godkännande från Finansinspektionen har Handelsbanken per årsskiftet 2008/2009 tillämpat avancerad IRK-metod för hushållsexponeringar (hushåll och små företag) i Sverige, Norge och Finland, samt i dotterbolagen Handelsbanken Finans AB och Rahoitus Oy. IRK:s grundmetod har tillämpats för företagsexponeringar i hela regionbanksrörelsen, samt för institutsexponeringar. Därutöver har IRK-metoden använts för vissa större företagsexponeringar i Handelsbankens utländska filialer som inte tillhör regionbanksrörelsen. IRK-metoden omfattade vid årsskiftet 2008/2009 ungefär 91% av de totala riskvägda tillgångarna beräknade enligt Basel I. För resterande kreditriskexponeringar mättes kapitalkravet under 2008 enligt Basel II-regelverkets schablonregler. Handelsbanken har beslutat att införa avancerad IRK-metod för företags- och institutsexponeringar, och arbetar för att kunna använda den metoden från och med 2010. Operativa risker Handelsbanken använder schablonmetoden, enligt vilken kapitalkravet beräknas med utgångspunkt i bankens intäkter inom olika affärsområden. Marknadsrisker Marknadsrisker beräknas i enlighet med Finansinspektionens standardiserade föreskrifter. För ytterligare information se not K2, Risk- och kapitalhantering. Kapitalkrav mnkr 2008 2007 Kreditrisk enligt schablonmetoden 7 884 20 980 Kreditrisk enligt IRK-metoden 44 864 23 973 Ränterisk 1 690 2 395 Aktiekursrisk 20 81 Valutarisk - - Råvarurisk 12 26 Avvecklingsrisk - 14 Operativ risk 3 292 1 933 Summa kapitalkrav enligt Basel II 57 762 49 402 Justering enligt övergångsregler 29 332 31 335 Summa kapitalkrav enligt Basel II, övergångsregler 87 094 80 737 Riskvägd volym enligt Basel I 1 234 713 1 069 290 Kapitalkrav enligt Basel I (8% av riskvägd volym) 98 777 85 543 Lägsta tillåtna kapitalkrav enligt övergångsregler 87 094 80 737 Avgående poster från total kapitalbas Kapitaltillskott i försäkringsbolag -6 317-6 317 Övervärde pensionstillgångar -1 721-1 961 Total kapitalbas för kapitaltäckningsändamål 115 505 104 504 1 Det primära kapitalet har påverkats av styrelsens förslag till boksluts- och vinstdispositioner. 92
NOTER KONCERNEN Kapitaltäckningsanalys, % 2008 2007 Kapitalkrav i Basel II jämfört med Basel I 58 58 Kapitalkrav i Basel II jämfört med övergångsregler 66 61 Kapitaltäckningsgrad enligt Basel II 16,0 16,9 Kapitaltäckningsgrad enligt Basel I 9,5 9,8 Kapitaltäckningsgrad enligt övergångsregler 10,6 10,4 Primärkapitalrelation enligt Basel II 10,5 10,6 Primärkapitalrelation enligt Basel I 6,2 6,2 Primärkapitalrelation enligt övergångsregler 7,0 6,5 Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav Basel II 200 212 Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav Basel I 119 122 Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav enligt övergångsregler 133 129 Sifferuppgifter som redovisas i detta avsnitt avser minimikapitalkraven enligt Pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna, Basel II. När det i tabellerna står enligt Basel II är utgångspunkten hur minimikapitalkraven ser ut 2010, det vill säga efter det att övergångsreglerna upphört att gälla. Banken har tecknat en garanti, en så kallad Basel II-brygga, för att påskynda övergången till Basel II. Detta ökade primärkapitalrelationen med 0,1 procentenheter. Detta är en garanti som minskar kapitalkravet enligt Basel I-reglerna, men inte enligt Basel II. Handelsbankens kapitalkrav enligt Basel II hade om övergångsreglerna inte funnits varit 43% lägre än kapitalkravet enligt Basel I, exklusive den ianspråkstagna Basel II-bryggan. Kreditrisker IRK mnkr Exponering efter kreditriskskydd (EAD) Genomsnittlig riskvikt i % Kapitalkrav 2008 2007 2008 2007 2008 2007 Företag 961 710 616 973 49,1 41,0 37 797 20 368 varav IRK-portfölj godkänd 2007 677 862 616 973 48,9 41,0 26 510 20 368 varav ny IRK-portfölj godkänd Q1 2008 77 609 40,7 2 524 varav ny IRK-portfölj godkänd Q4 2008 202 030 54,2 8 762 varav repor 4 209 0,3 1 Hushåll 565 725 419 509 8,8 7,0 3 980 2 207 varav IRK-portfölj godkänd 2007 456 760 419 509 7,1 7,0 2 579 2 207 varav ny IRK-portfölj godkänd 2008 108 965 16,1 1 401 Små företag 32 677 25 117 43,8 40,0 1 145 804 varav IRK-portfölj godkänd 2007 23 892 25 117 42,2 40,0 806 804 varav ny IRK-portfölj godkänd 2008 8 785 48,2 339 Institut 147 002 11,6 1 364 varav ny IRK-portfölj godkänd Q1 2008 34 578 19,5 540 varav ny IRK-portfölj godkänd Q4 2008 65 900 15,5 818 varav repor 46 524 0,2 6 Övrigt 15 649 7 421 46,2 100,0 578 594 Total IRK 1 722 763 1 069 020 32,6 28,0 44 864 23 973 Banken inför IRK-metoden stegvis för sina kreditexponeringar. För 2007 var kreditexponeringar för svenska och norska företag samt för svenska hushåll och små företag godkända för beräkning av kapitalkrav enligt IRK-metoden. Första kvartalet 2008 tillkom finska företag, norska och finska hushåll och småföretag, exponeringar mot institut samt exponeringar i koncernen Handelsbanken Finans. Fjärde kvartalet 2008 tillkom företagsexponeringar i de brittiska och danska regionbankerna samt större företagsexponeringar och institutexponeringar i Handelsbankens utländska filialer som inte tillhör regionbanksrörelsen. För att jämförelser av exponering och kapitalkrav ska kunna göras över tiden särredovisas exponeringar som godkändes 2007 respektive vid två tillfällen 2008. Repor särredovisas eftersom dessa ger upphov till mycket låga kapitalkrav samtidigt som volymen repor varierar betydligt över tiden. Det låga kapitalkravet beror på att exponeringen i repor redovisas brutto och att exponeringen är säkerställd. Den genomsnittliga riskvikten är högre för företagsexponeringar vid utgången av 2008 jämfört med 2007. Det beror till mer än hälften på modellförändringar som gjorts för att kunna vidga användningen av IRK-metoden till samtliga utländska filialer och till knappt hälften på migrationer i kreditportföljen. Den genomsnittliga riskvikten i norska och finska hushållsexponeringar är avsevärt högre än för svenska hushållsexponeringar. Det beror huvudsakligen på att dessa portföljer påförs större säkerhetsmarginaler än motsvarande svenska portföljer, beroende på att antalet exponeringar som utgör underlag för modellberäkningarna är mindre än i Sverige. Den totala genomsnittliga riskvikten för godkända IRK-exponeringar ökade från 28,0% 2007 till 32,6%. Ökningen beror i huvudsak på den ökande genomsnittliga riskvikten för företagsexponeringar. Kapitalkrav schablonmetoden mnkr EAD Kapitalkrav Stater och centralbanker 129 319 41 Kommuner 52 209 0 Institut 47 640 830 Företag 50 713 4 057 Hushåll 26 167 1 570 Säkerhet i fastighet 20 957 647 Oreglerade poster 420 50 Övriga poster 12 731 689 Överskott 340 156 7 884 KAPITALTÄCKNING FÖR DET FINANSIELLA KONGLOMERATET Institut och försäkringsbolag som ingår i ett finansiellt konglomerat ska ha en kapitalbas som är tillräckligt stor för att uppfylla konglomeratets kapitalkrav. Kapitalbasen för det finansiella konglomeratet har beräknats med hjälp av en kombination av sammanläggnings- och avräkningsmetoden och konsolideringsmetoden. Det innebär att kapitalbasen för den finansiella företagsgruppen har lagts samman med kapitalbasen för Handelsbanken Liv AB försäkringsgrupp. För att beräkna kravet för konglomeratet har på motsvarande sätt kapitalkravet för den finansiella företagsgruppen adderats med solvenskravet för försäkringsgruppen. Kapitaltäckning finansiella konglomeratet mnkr 2008 2007 Kapitalbas efter avdrag och justeringar 117 490 107 415 Kapitalkrav 88 587 82 475 Överskott 28 903 24 940 93
NOTER KONCERNEN K46 Bedömningar och uppskattningar Vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper görs ett antal bedömningar som har väsentlig inverkan på de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna. Vidare görs i vissa fall uppskattningar och antaganden som även de påverkar redovisade belopp. Nedan följer en redogörelse över de områden där de mest väsentliga bedömningarna och uppskattningarna har gjorts vid upprättandet av de finansiella rapporterna. VÄRDERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER TILL VERKLIGT VÄRDE För vissa finansiella instrument för vilka marknadspriser inte finns att tillgå tillämpas avancerade värderingsmodeller som delvis bygger på antaganden och uppskattningar som inte direkt går att hämta från marknaden, exempelvis antaganden om korrelation. Sådana värderingsmodeller är alltid väl etablerade på marknaden. Modellerna kvalitetsgranskas regelbundet inom ramen för den oberoende interna riskkontrollorganisationen, i syfte att säkerställa tillförlitligheten i värderingarna. En uppdelning av finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde med avseende på tillämpad värderingsteknik görs i not K16. KONSOLIDERING AV FÖRETAG FÖR SÄRSKILT ÄNDAMÅL Beslut om huruvida företag i vilket moderbolaget direkt eller indirekt äger mindre än 50% ska konsolideras i koncernredovisningen bygger på en bedömning av bland annat hur stor andel av risker och förmåner härrörande från företaget som tillfaller koncernen. En sådan bedömning har gjorts avseende de fonder som förvaltas av koncernen, se vidare i koncernens redovisningsprinciper i not K1. KREDITFÖRLUSTER Värdet på koncernens lånefordringar prövas löpande och individuellt för varje fordran. Vid behov skrivs fordran ned till bedömt återvinningsvärde. För att kunna uppskatta återvinningsvärdet görs ett antal bedömningar och antaganden om bland annat motpartens finansiella återbetalningsförmåga och realisationsvärdet på eventuella säkerheter. Det slutliga utfallet kan komma att avvika från ursprungliga reserveringar för kreditförluster. De bedömningar och antaganden som används är föremål för regelbunden kontroll inom ramen för den interna kreditorganisationen. Se vidare not K2 för en mer utförlig beskrivning av intern riskkontroll och bankens hantering av kreditrisk. REDOVISNING AV PENSIONER Beräkningen av koncernens kostnader och förpliktelser för pensioner bygger på ett flertal aktuariella, demografiska och finansiella antaganden som har betydande inverkan på redovisade belopp. En förteckning över de mest väsentliga antaganden som använts vid beräkningen av årets avsättning finns i not K8. Årets beräkning bygger på det så kallade DUS06, som är på marknaden vedertagna antaganden om livslängd som är baserade på statistik framtagen av Försäkringsförbundet. DUS06 har inte tidigare tillämpats av koncernen. Antagandena om framtida löneökningar och inflation bygger på den förväntade långsiktiga utvecklingen. Antagandet om förväntad avkastning avseende de förvaltningstillgångar som är avskiljda i bankens pensionskassa och pensionsstiftelse är framtaget genom en analys av långsiktig förväntad avkastning för de olika tillgångsslagen över den motsvarande förpliktelsens hela löptid. Antagandet bygger dels på en historisk analys av riskpremien på den svenska aktiemarknaden, dels på prognoser av framtida inflation och riskfri ränta. Antagandet är fastställt efter avdrag för administrationskostnader och särskild löneskatt. Beräkningen av förvaltningstillgångarnas förväntade avkastning för perioden utgår från tillgångarnas redovisade värde, vilket motsvarar tillgångarnas verkliga värde vid den tidpunkt nuvarande redovisningsprincip först tillämpades, med uppräkning för ackumulerad redovisad förväntad avkastning från tidigare år, periodisering av ackumulerade aktuariella vinster/ förluster samt justeringar för in- och utbetalningar till planen. Pensionsförpliktelserna diskonteras med en ränta motsvarande räntan för statsobligationer med en löptid som motsvarar återstående tid till utbetalning. Från och med den tidpunkt åtagandet börjar betalas ut diskonteras återstående delar av förpliktelsen med real statsobligationsränta. NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV GOODWILL Goodwill prövas årligen för nedskrivning i enlighet med de principer som framgår av not K24. Vid prövningen görs ett antal bedömningar om marknadsläge, kostnadsutveckling, framtida tillväxttakt och diskonteringsränta. 94
INNEHÅLL FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET Innehåll finansiella rapporter Moderbolaget Sidan Resultaträkning 96 Balansräkning 97 Förändring i eget kapital 98 Kassaflödesanalys 99 Not M1 Redovisningsprinciper 100 Not M2 Risk- och kapitalhantering 102 Not M3 Räntenetto 104 Not M4 Erhållna utdelningar Not M5 Provisionsnetto Not M6 Nettoresultat av finansiella transaktioner Not M7 Övriga rörelseintäkter Not M8 Personalkostnader 105 Not M9 Övriga administrationskostnader Not M10 Kreditförluster 106 Not M11 Bokslutsdispositioner 108 Not M12 Klassificering av finansiella 109 tillgångar och skulder Sidan Not M25 In- och upplåning från allmänheten 118 Not M26 Emitterade värdepapper 119 Not M27 Övriga tradingskulder Not M28 Skatter 120 Not M29 Avsättningar Not M30 Övriga skulder Not M31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not M32 Efterställda skulder 121 Not M33 Obeskattade reserver Not M34 Specifikation av förändringar i eget kapital Not M35 För egna skulder ställda säkerheter Not M36 Övriga ställda säkerheter 122 Not M37 Ansvarsförbindelser/eventualförpliktelser och eventualtillgångar Not M38 Pensionsförpliktelser Not M39 Övriga åtaganden Not M40 Upplysningar om närstående 123 Not M41 Kapitaltäckning 125 Not M13 Verklig värdemätning av finansiella tillgångar och skulder Not M14 Omklassificerade finansiella tillgångar 111 Not M15 Utlåning till kreditinstitut 112 Not M16 Utlåning till allmänheten Not M17 Räntebärande värdepapper 113 Not M18 Aktier och andelar Not M19 Derivatinstrument 115 Not M20 Immateriella tillgångar 116 Not M21 Fastigheter och inventarier Not M22 Övriga tillgångar 117 Not M23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not M24 Skulder till kreditinstitut 95
RESULTATRÄKNING MODERBOLAGET Resultaträkning Moderbolaget Redogörelse för tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper återfinns i not K1, Koncernen och not M1. mnkr 2008 2007 Ränteintäkter Not M3 58 921 46 092 Räntekostnader Not M3-45 624-35 856 Räntenetto 13 297 10 236 Erhållna utdelningar Not M4 1 557 5 684 Provisionsintäkter Not M5 6 963 7 768 Provisionskostnader Not M5-1 302-1 340 Provisionsnetto 5 661 6 428 Nettoresultat av finansiella transaktioner Not M6 2 304 1 867 Övriga rörelseintäkter Not M7 904 695 Summa rörelseintäkter 23 723 24 910 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader Not M8-7 556-7 295 Övriga administrationskostnader Not M9-4 480-4 174 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Not M20, M21-498 -441 Summa kostnader före kreditförluster -12 534-11 910 Resultat före kreditförluster 11 189 13 000 Kreditförluster, netto Not M10-1 580-64 Rörelseresultat 9 609 12 936 Bokslutsdispositioner Not M11 2 795 3 976 Resultat före skatter 12 404 16 912 Skatter Not M28-3 097-3 265 Årets resultat 9 307 13 647 96
BALANSRÄKNING MODERBOLAGET Balansräkning Moderbolaget Redogörelse för tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper återfinns i not K1, Koncernen och not M1. mnkr 2008 2007 TILLGÅNGAR Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 64 774 13 380 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Not M17 70 691 22 838 Utlåning till kreditinstitut Not M15 381 874 318 859 Utlåning till allmänheten Not M16 790 613 711 626 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not M17 73 832 133 479 Aktier och andelar Not M18 44 415 67 592 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 1 704 1 514 Derivatinstrument Not M19 195 054 62 771 Immateriella tillgångar Not M20 1 848 1 713 Fastigheter och inventarier Not M21 1 785 1 982 Aktuella skattefordringar 980 133 Uppskjutna skattefordringar Not M28 233 108 Övriga tillgångar Not M22 16 714 16 993 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not M23 7 639 6 722 Summa tillgångar Not M12 1 652 156 1 359 710 SKULDER OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut Not M24 373 996 307 151 In- och upplåning från allmänheten Not M25 505 903 482 487 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 1 720 1 546 Emitterade värdepapper m m Not M26 427 426 294 705 Derivatinstrument Not M19 183 488 68 944 Övriga tradingskulder Not M27 17 580 59 504 Aktuella skatteskulder - - Uppskjutna skatteskulder Not M28 93 425 Avsättningar Not M29 352 363 Övriga skulder Not M30 15 786 23 313 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not M31 11 438 10 857 Efterställda skulder Not M32 61 306 52 909 Summa skulder Not M12 1 599 088 1 302 204 Obeskattade reserver Not M33 2 490 1 484 Aktiekapital 2 899 2 890 Reservfond 2 682 2 682 Balanserad vinst Not M34 35 690 36 803 Årets resultat 9 307 13 647 Summa eget kapital 50 578 56 022 Summa skulder och eget kapital 1 652 156 1 359 710 POSTER INOM LINJEN För egna skulder ställda säkerheter Not M35 226 726 119 896 Övriga ställda säkerheter Not M36 6 943 21 841 Ansvarsförbindelser och eventualförpliktelser Not M37 180 826 139 431 Övriga åtaganden Not M39 365 425 356 797 97
FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL MODERBOLAGET Förändring i eget kapital Moderbolaget Bundet eget kapital mnkr Aktiekapital Reservfond Säkringsreserv 1 Verkligt värdereserv 1 Omräkningsreserv Vinstmedel Totalt Ingående eget kapital 2007 2 888 2 682 76 1 102-107 44 368 51 009 Fusioner 2 Not M34 68 68 Förändring i instrument för kassaflödessäkring, efter skatt Not M34 104 104 Förändring i instrument tillgängliga för försäljning, efter skatt Not M34-578 -578 Förändring omräkningsdifferens Not M34 297 297 Summa intäkter och kostnader redovisade direkt i eget kapital - - 104-578 297 68-109 Årets resultat 13 647 13 647 Summa förändringar före transaktioner med ägarna - - 104-578 297 13 715 13 538 Utdelning -5 022-5 022 Lämnade koncernbidrag -1 282-1 282 Återköp av egna aktier Not M34-2 208-2 208 Innehav av egna aktier i handelslager -13-13 Nedsättning av aktiekapital genom indragning -92 92 - Fondemission 94-94 - Eget kapital 31 december 2007 2 890 2 682 180 524 190 49 556 56 022 Ingående eget kapital 2008 2 890 2 682 180 524 190 49 556 56 022 Förändring i instrument för kassaflödessäkring, efter skatt Not M34-763 -763 Förändring i instrument tillgängliga för försäljning, efter skatt Not M34-3 698-3 698 Förändring omräkningsdifferens Not M34 169 169 Summa intäkter och kostnader redovisade direkt i eget kapital - - -763-3 698 169 - -4 292 Årets resultat 9 307 9 307 Summa förändringar före transaktioner med ägarna - - -763-3 698 169 9 307 5 015 Utdelning -8 417-8 417 Lämnade koncernbidrag -2 239-2 239 Återköp av egna aktier Not M34 - - Innehav av egna aktier i handelslager 13 13 Optionsdel av konvertibelt förlagslån 184 184 Nedsättning av aktiekapital genom indragning -22 22 - Fondemission 31-31 - Eget kapital 31 december 2008 2 899 2 682-583 -3 174 359 48 395 50 578 1 Ingår i fond för verkligt värde. 2 Fusion av Stadshypotek Bank per 1 november 2007, 22 mnkr och likvidation av Siboelf Shipping AB, 46 mnkr. 98
KASSAFLÖDESANALYS MODERBOLAGET Kassaflödesanalys Moderbolaget mnkr 2008 2007 LÖPANDE VERKSAMHET Rörelseresultat 9 609 12 552 varav inbetalda räntor 58 113 45 157 varav utbetalda räntor -44 994-34 603 varav inbetalda utdelningar 1 557 5 684 Justering för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet Kreditförluster 1 751 241 Orealiserade värdeförändringar -2 819 309 Av- och nedskrivningar 498 441 Betalda inkomstskatter -3 926-2 767 Förändring i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Utlåning till kreditinstitut -79 605 19 178 Utlåning till allmänheten -88 656-139 907 Räntebärande värdepapper och aktier 60 086 22 582 Skulder till kreditinstitut 66 899-45 960 In- och upplåning från allmänheten 23 416 69 823 Emitterade värdepapper 132 721 40 221 Derivatinstrument, nettopositioner -17 050-4 213 Korta positioner -41 924 7 676 Fondlikvidfordringar och fondlikvidskulder 8 362-916 Övrigt -22 372 13 439 Kassaflöde från löpande verksamhet 46 990-7 301 INVESTERINGSVERKSAMHET Förvärv/avyttring av dotterföretag -1 013 18 048 Förändring aktier 793 1 166 Förändring räntebärande värdepapper -1 105 - Förändring materiella anläggningstillgångar 137-558 Förändring immateriella anläggningstillgångar -151-153 Kassaflöde från investeringsverksamhet -1 339 18 503 FINANSIERINGSVERKSAMHET Amortering av förlagslån -1 346-5 417 Emitterade förlagslån 2 556 6 957 Emission av konvertibelt skuldebrev 2 296 - Utbetald utdelning -8 416-5 022 Koncernbidrag 2 423 2 796 Återköp av egna aktier - -2 208 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -2 487-2 894 Årets kassaflöde 43 164 8 308 Likvida medel vid årets början 13 380 4 676 Kassaflöde från löpande verksamhet 46 990-7 301 Kassaflöde från investeringsverksamhet -1 339 18 503 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -2 487-2 894 Kursdifferens i likvida medel 8 230 396 Likvida medel vid årets slut 64 774 13 380 99
NOTER MODERBOLAGET Noter Moderbolaget M1 Redovisningsprinciper 1. LAG- OCH FÖRESKRIFTSENLIGHET Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. I enlighet med Finansinspektionens allmänna råd tillämpar moderbolaget så kallad lagbegränsad IFRS. Det innebär att de internationella redovisningsstandarder och tolkningar av dessa standarder som har antagits av EU har tillämpats i den utsträckning som det är möjligt inom ramen för nationella lagar och föreskrifter samt sambandet mellan redovisning och beskattning. Avgivande och fastställelse av årsredovisningen Årsredovisningen godkändes för utfärdande av styrelsen den 9 februari 2009 och blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2009. 2. SAMBANDET MELLAN MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER Moderbolagets redovisningsprinciper överensstämmer i stora delar med koncernens. I det följande redogörs endast för de områden där moderbolagets principer skiljer sig från koncernens. I allt övrigt hänvisas till redovisningsprinciperna för koncernen i not K1. 3. FÖRÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER I moderbolaget har presentationen av posten pensionskostnader ändrats i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter. Det innebär att någon avräkning av skillnaden mellan bruttokostnaden för ingångna pensionsförpliktelser och den nettokostnad som belastar resultatet inte längre görs i posten bokslutsdispositioner. Istället presenteras nettokostnaden för pensioner i sin helhet i posten personalkostnader. Jämförelsesiffrorna för moderbolaget har justerats. Förändringen påverkar inte beräkningen av årets pensionskostnad. I övrigt är moderbolagets redovisningsprinciper i allt väsentligt desamma som tillämpades räkenskapsåret 2007. 4. PRESENTATION Moderbolaget tillämpar de uppställningsformer för resultat- och balansräkning som följer av ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter. Det innebär främst följande skillnader i förhållande till den uppställning som tillämpas av koncernen: provisionskostnader. resultaträkning. redovisas i moderbolaget som övrig intäkt/kostnad. bolagets balansräkning. 5. TILLGÅNGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA Lån i moderbolaget som säkrar investeringar i utlandsverksamhet värderas till historisk anskaffningskurs. 6. TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING OCH AVVECKLAD VERKSAMHET Någon särredovisning av Nettoresultat efter skatt från avvecklad verksamhet sker inte i moderbolagets resultaträkning. I balansräkningen görs inte heller någon särskild uppdelning av Tillgångar som innehas för försäljning. 7. AKTIER OCH ANDELAR I DOTTER- OCH INTRESSEFÖRETAG Aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag värderas till anskaffningsvärde. Utdelningar på aktier i dotter- och intresseföretag redovisas som intäkt i resultaträkningen i posten Erhållna utdelningar. 8. FINANSIELLA GARANTIER Finansiella garantier i form av borgensförbindelser till förmån för dotter- och intresseföretag redovisas i moderbolaget som en avsättning i balansräkningen i den utsträckning moderbolaget har ett befintligt åtagande och betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet. 100
NOTER MODERBOLAGET 9. VÄRDERING AV EGENDOM FÖR SKYDDANDE AV FORDRAN I moderbolaget värderas övertagen egendom, annan än övertagna finansiella instrument, enligt reglerna för värdering av varulager enligt IAS 2. Det innebär att värdering sker till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Finansiella tillgångar som har övertagits för skyddande av fordran värderas och redovisas alltid i moderbolaget som om de klassificerats som tillgängliga för försäljning. 10. LEASING Moderbolaget är leasetagare i ett antal olika leasingkontrakt. Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing. Det innebär att hyreskostnaderna redovisas i resultaträkningen som Omkostnader. 11. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR I moderbolaget görs avskrivningar på inkråmsgoodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar livslängd i enlighet med bestämmelserna i ÅRKL. Avskrivningstiden för inkråmsgoodwill är 20 år. 12. UTDELNINGAR I posten Erhållna utdelningar redovisas alla erhållna utdelningar i moderbolaget, inklusive utdelningar från dotterföretag och intresseföretag. Anteciperad utdelning från dotterföretag förekommer i vissa fall. Anteciperad utdelning redovisas endast om moderföretaget har beslutanderätt avseende utdelningens storlek och beslutet har fattats innan publiceringen av de finansiella rapporterna. 13. REDOVISNING AV PENSIONER Moderbolaget tillämpar inte bestämmelserna i IAS 19 om redovisning av förmånsbestämda planer. Istället sker beräkning av kalkylmässig pensionskostnad i moderbolaget enligt Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter. Det innebär framför allt skillnader i fråga om hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av framtida förpliktelse inte tar hänsyn till antaganden om framtida löneökningar och att aktuariella vinster och förluster tas upp i sin helhet när de uppstår vid beräkningen av moderbolagets pensionsförpliktelse. Redovisad nettokostnad för pensioner beräknas som erlagda pensioner och pensionspremier med avräkning för eventuell gottgörelse från pensionsstiftelse. Årets nettokostnad för pensioner redovisas som Överskjutande belopp till följd av att förvaltningstillgångarnas värde överstiger beräknade pensionsförpliktelser redovisas inte som en tillgång i moderbolagets balansräkning. Underskott redovisas som en skuld. 14. SKATTER I moderbolaget redovisas obeskattade reserver som en egen post i balansräkningen. Obeskattade reserver kan delas upp i en del uppskjutna skatteskulder och en del eget kapital. Koncernbidrag redovisas i enlighet med bidragets ekonomiska innebörd. Skattemässigt motiverade bidrag redovisas därmed serad vinst. Koncernbidrag som är att jämställa med utdelning redovisas som utdelning. Det innebär att erhållna bidrag redovisas som utdelningsintäkt i resultaträkningen hos mottagaren och som en reducering av balanserad vinst hos givaren. 101
NOTER MODERBOLAGET M2 Risk- och kapitalhantering Handelsbankskoncernens riskhantering beskrivs i not K2, Riskoch kapitalhantering. Specifika upplysningar över moderbolagets risker presenteras nedan. För definitioner se not K2, Koncernen. KREDITRISK Kreditriskexponering mnkr 2008 2007 Utlåning till allmänheten 1 790 613 711 626 varav omvända repor 4 781 31 158 Utlåning till kreditinstitut 381 874 318 859 varav omvända repor 48 870 119 150 Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 125 273 134 881 Kreditlöften 214 434 198 385 Certifikatsprogram 25 469 23 461 Övriga åtaganden 249 70 Garantiförbindelser, krediter 77 290 46 013 Garantiförbindelser, övriga 50 818 41 800 Dokumentkrediter 52 624 51 491 Derivat 2 195 054 62 771 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 70 691 22 838 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 73 832 133 479 Summa 2 058 221 1 745 674 1 Av detta belopp består 6 688 mnkr (4 210) av utlåning som vid första redovisningstillfället kategoriserats som värderad till verkligt värde via resultaträkningen. 2 Avser summa positiva marknadsvärden. Om rättsligt hållbara nettingavtal beaktas uppgår exponeringen till 54 926 mnkr (18 996). Utlåning till allmänheten, sektor- och branschfördelad 2008 2007 mnkr Utlåning före beaktande av reserveringar Reserveringar för sannolika kreditförluster Utlåning efter beaktande av reserveringar Utlåning efter beaktande av reserveringar Privatpersoner 127 706-254 127 452 145 670 Bostadsrättsföreningar 6 581-10 6 571 8 095 Fastighetsfövaltning 259 789-260 259 529 236 524 Tillverkning 66 394-403 65 991 53 053 Handel 36 534-200 36 334 33 305 Hotell och restaurang 4 802-10 4 792 3 782 Shipping, person- och godstransport till sjöss 11 099-11 099 Övrig transport och kommunikation 14 366-39 14 327 13 502 Byggnadsverksamhet 10 746-45 10 701 8 602 Elektricitet, gas och vatten 13 180 0 13 180 9 594 Jordbruk, jakt och skogsbruk 5 762-6 5 756 4 274 Övrig serviceverksamhet 13 044-13 13 031 10 703 Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m 106 747-332 106 415 71 622 Stat och kommun 13 654-13 654 8 575 Övrig företagsutlåning 102 699-465 102 234 104 618 Summa utlåning till allmänheten, före beaktande av gruppvis reservering 793 103-2 037 791 066 711 919 Gruppvis reservering -453-293 Summa utlåning till allmänheten 790 613 711 626 Utlåning till allmänheten, säkerhet mnkr 2008 2007 Bostadsfastigheter 159 105 188 959 Jordbruksfastigheter 4 711 4 468 Övriga fastigheter 101 920 90 247 Stat, kommun och landsting 33 643 39 771 Företagshypotek 22 702 18 464 Borgen 28 126 22 887 Blanco 281 419 215 410 Övriga säkerheter 158 987 131 420 Summa 790 613 711 626 102
NOTER MODERBOLAGET MARKNADSRISKER mnkr 2008 2007 Ränterisk -283-441 Räntenettorisk 404 718 Valutakursrisk -34-13 Råvaruprisrisk -16-30 LIKVIDITETSRISK Förfalloanalys för kontrakterade betalningsåtaganden med avseende på återstående löptid enligt avtal/kontrakt 2008 mnkr Upp till 3 månader >3 1 år >1 till 5 år Längre än 5 år Summa Avista inlåning från allmänheten 378 453 - - - 378 453 Övrig upplåning från allmänhet och kreditinstitut 433 597 58 398 3 130 6 321 501 446 Emitterade värdepapper och förlagslån 226 872 107 545 143 883 14 363 492 663 Korta positioner 84 1 540 7 004 7 560 16 188 Ej utnyttjade lånelöften outnyttjad del av räkningskrediter 365 425 - - - 365 425 Summa 1 404 431 167 483 154 017 28 244 1 754 175 Derivat 2008 mnkr Upp till 3 månader >3 mån 1 år >1 till 5 år Längre än 5 år Summa Summa derivat inflöde 1 955 2 213 776 11 4 955 Summa derivat utflöde 2 024 2 199 749 12 4 984 Summa -69 14 27-1 -29 Förfalloanalys för kontrakterade betalningsåtaganden med avseende på återstående löptid enligt avtal/kontrakt 2007 mnkr Upp till 3 månader >3 1 år >1 till 5 år Längre än 5 år Summa Avista inlåning från allmänheten 365 548 - - - 365 548 Övrig upplåning från allmänhet och kreditinstitut 387 026 26 202 6 530 4 332 424 090 Emitterade värdepapper och förlagslån 157 561 70 008 68 709 13 125 309 403 Korta positioner 2 175 4 146 34 019 13 354 53 694 Ej utnyttjade lånelöften outnyttjad del av räkningskrediter 333 266 - - - 333 266 Summa 1 245 576 100 356 109 258 30 811 1 486 001 Derivat 2007 mnkr Upp till 3 månader >3 mån 1 år >1 till 5 år Längre än 5 år Summa Summa derivat inflöde 1 956 1 405 476 20 3 857 Summa derivat utflöde 2 086 1 388 482 18 3 974 Summa -130 17-6 2-117 KREDITKVALITET Andel av exponering fördelat på exponeringstyp, företag Andel av exponering, % 25 Andel av exponering fördelat på exponeringstyp, institut Andel av exponering, % 50 20 40 15 30 10 20 5 10 0 <0,05% 0,05 0,30% 0,30 0,60% 0,60 1,00% >1,00% PD 0 <0,05% 0,05 0,30% 0,30 0,60% 0,60 1,00% >1,00% PD Lån Räntebärande värdepapper Övriga produkter Lån Räntebärande värdepapper Övriga produkter 103
NOTER MODERBOLAGET M3 Räntenetto 2008 2007 Ränteintäkter Kreditinstitut och centralbanker 15 054 15 257 Allmänheten 43 338 32 563 Belåningsbara stadsskuldsförbindelser 3 806 2 203 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 7 024 9 195 Säkringsredovisade derivat 1 112-10 Övriga ränteintäkter 937 859 Summa ränteintäkter 71 271 60 067 M5 Provisionsnetto 2008 2007 Courtage 1 602 2 001 Fonder och depå 1 007 1 076 Rådgivning 192 431 Betalningar 2 247 2 142 Ut- och inlåning 636 597 Garantier 419 392 Övrigt 860 1 129 Summa provisionsintäkter 6 963 7 768 Varav ränteintäkter redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner värderade till verkligt värde 12 350 13 975 Ränteintäkter enligt resultaträkning 58 921 46 092 Räntekostnader Kreditinstitut och centralbanker -11 882-17 070 Allmänheten -16 558-13 979 Emitterade värdepapper -14 674-12 780 Säkringsredovisade derivat -2 142 143 Efterställda skulder -2 675-2 748 Övriga räntekostnader -8 489-5 230 Summa räntekostnader -56 420-51 664 Varav räntekostnader redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner värderade till verkligt värde -10 796-15 808 Räntekostnader enligt resultaträkning -45 624-35 856 Räntenetto 13 297 10 236 Inkluderar ränteintäkter på osäkra fordringar 105 mnkr (38). Totala ränteintäkter på tillgångar bokförda till upplupet anskaffningsvärde samt tillgångar som är tillgängliga för försäljning var 43 208 mnkr (42 913). Totala räntekostnader på skulder bokförda till upplupet anskaffningsvärde var 33 595 mnkr (24 277). M4 Erhållna utdelningar 2008 2007 Utdelningar på aktier och andelar 1 423 1 533 Utdelningar från intresseföretag 0 43 Utdelningar från koncernföretag 134 4 108 Summa 1 557 5 684 Courtage, fonder och depå -353-365 Betalningar -887-899 Övrigt -62-76 Summa provisionskostnader -1 302-1 340 Provisionsnetto 5 661 6 428 M6 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2008 2007 Tillgängligt för försäljning, realiserat 328 1 127 varav aktier 858 1 125 varav räntebärande värdepapper -530 2 Säkringsredovisning Säkring av verkligt värde -249 24 varav säkringsinstrument 1 589 408 varav säkrad post -1 838-384 Ineffektivitet på kassaflödessäkringar -11 0 Instrument klassificerade att värderas till verkligt värde Lån och fordringar 237-24 varav förändring på grund av förändrad interbankränta 246-22 Räntebärande värdepapper 756-59 Finansiella skulder 158 - varav förändring på grund av förändrad interbankränta 158 - Lån och fordringar till upplupet anskaffningsvärde -23-31 Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde 17 192 Trading, inkl tradingrelaterade räntor 1 091 638 Summa 2 304 1 867 M7 Övriga rörelseintäkter 2008 2007 Hyresintäkter 27 37 Realisationsvinst vid avyttring av fastighet 273 - Andra rörelseintäkter 604 658 Summa 904 695 104
NOTER MODERBOLAGET M8 Personalkostnader M9 Övriga administrationskostnader 2008 2007 Löner och arvoden -5 466-5 095 Sociala avgifter -1 374-1 342 Pensionskostnader * -328-221 Avsättning till vinstandelsstiftelse - -117 Andra personalkostnader -388-520 Summa -7 556-7 295 * Uppgift om pensionskostnaderna visas i not M38. 2008 2007 Fastigheter och lokaler -943-904 Externa datakostnader -1 294-1 359 Kommunikation -366-371 Resor och marknadsföring -315-344 Köpta tjänster -794-740 Materialanskaffning -214-225 Andra omkostnader -554-231 Summa -4 480-4 174 Löner och andra ersättningar 2008 2007 Styrelse, VD och vvd Sverige -73-59 Norge -4-3 Finland -5-3 Danmark -4-4 Storbritannien -7-5 Summa -93-74 Övriga Sverige -3 390-3 417 Norge -563-428 Finland -331-290 Danmark -412-342 Storbritannien -408-346 Luxemburg -20-14 Tyskland -45-35 USA -85-69 Singapore -21-25 Hongkong -14-11 Polen -45-25 Övriga länder -39-19 Summa -5 373-5 021 Varav kostnader avseende operationell leasing Minimileasingavgift -761-844 Variabel avgift -82-56 Summa -843-900 Operationell leasing är främst hänförlig till för verksamheten normala avtal avseende kontorslokaler och kontorsutrustning. Inget av de större leasingavtalen löper med variabel avgift. Kostnaden för det enskilt största leasingavtalet uppgick under 2008 till cirka 128 mnkr (126). Hyreskostnader avseende lokaler har normalt en variabel avgift knuten till inflation och fastighetsskatt. Revisionskostnader Revision Konsultation 2008 2007 2008 2007 Av årsstämman valda revisorer KPMG AB -10-9 -1 0 Ernst & Young AB -2-1 -1-1 Internrevision -85-72 Totalt -5 466-5 095 Könsfördelning i % 2008 2007 Män Kvinnor Män Kvinnor Styrelse 67 33 69 31 VD/vVD 91 9 90 10 Sjukfrånvaro i den svenska verksamheten i % 2008 2007 Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 29 1,4 2,4 2,0 1,4 2,1 1,8 30 49 1,6 3,6 2,7 1,9 4,2 3,1 50 2,8 6,7 4,9 2,5 6,8 4,9 Totalt 1,9 4,4 3,3 2,0 4,8 3,5 Varav långtidssjukskrivna, i %-enheter av den totala sjukfrånvaron 29 0,1 0,2 0,2 0,1 0,2 0,1 30 49 0,4 1,7 1,2 0,7 2,3 1,6 50 1,5 4,5 3,2 1,2 4,6 3,1 Totalt 0,7 2,4 1,6 0,8 2,8 1,9 Information om ersättningar till ledande befattningshavare i moderbolaget framgår av not K8. 105
NOTER MODERBOLAGET M10 Kreditförluster 2008 2007 A. SPECIFIK RESERVERING FÖR INDIVIDUELLT VÄRDERADE LÅNEFORDRINGAR Årets bortskrivning avseende konstaterade kreditförluster -941-351 Återförda under tidigare räkenskapsår genomförda reserveringar för sannolika kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 485 290 Årets reservering avseende sannolika kreditförluster -1 224-589 Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster 168 176 Återförda ej längre erforderliga reserveringar för sannolika kreditförluster 182 406 Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar -1 330-68 B. GRUPPVIS RESERVERING FÖR INDIVIDUELLT VÄRDERADE LÅNEFORDRINGAR Avsättning/upplösning av gruppvis reservering -158 46 C. GRUPPVIS VÄRDERADE HOMOGENA GRUPPER AV LÅNEFORDRINGAR MED BEGRÄNSAT VÄRDE OCH LIKARTAD KREDITRISK Årets bortskrivning avseende konstaterade kreditförluster 0 0 Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster 3 1 Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster 0 0 Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar 3 1 Årets nettokostnad för kreditförluster (A+B+C) -1 485-21 Övriga avsättningar Avsättning för garantiåtaganden -95 - Avsättningar för infriade garantier - -43 Summa kreditförluster, netto -1 580-64 Såväl konstaterade som sannolika kreditförluster reducerar motsvarande fordringsbelopp på balansräkningens tillgångssida. Reserven för sannolika kreditförluster har ökat med 68 mnkr i moderbolaget i form av valutaomräkningsdifferens. 2008 2007 Nedskrivningar Fordringar på kreditinstitut -43 0 Fordringar på allmänheten -1 795-650 Summa nedskrivningar -1 838-650 Återföringar Fordringar på kreditinstitut - 0 Fordringar på allmänheten 182 452 Summa återföringar 182 452 Osäkra fordringar m m Definitioner, se sidan 148 2008 2007 Osäkra lånefordringar 4 878 2 106 Specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar -2 041-1 418 Reserveringar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk 0 0 Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade lånefordringar -453-293 Osäkra fordringar, netto 2 384 395 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 51,1 81,2 Andel osäkra fordringar, % 0,22 0,04 Reserveringsgrad exklusive gruppvisa reserveringar, % 41,8 67,3 Oreglerade fordringar som inte är osäkra, mnkr 1 115 472 Bokfört värde på under året omstrukturerade lånefordringar, före omstrukturering, mnkr 12 35 Bokfört värde på under året omstrukturerade lånefordringar, efter omstrukturering, mnkr 14 29 Osäkra fordringar som under året omklassificerats till normallån, mnkr 45 29 Lånefordringar klassificeras som osäkra om kontrakterade kassaflöden sannolikt inte kommer att fullföljas. Varje fordran som ger upphov till specifik reservering ingår i osäkra lånefordringar med sitt fulla belopp även om delar täcks av säkerheter. Det innebär att reserveringsgraden ej beaktar erhållna säkerheter. För övriga definitioner se sidan 148. 106
NOTER MODERBOLAGET Osäkra och/eller oreglerade krediter, sektor- och branschfördelade 2008 mnkr Osäkra fordringar Brutto Reserver Netto* Varav oreglerade Oreglerade fordringar som inte är osäkra Privatpersoner 490-254 236 222 438 Bostadsrättsföreningar 20-10 10 10 24 Fastighetsförvaltning 1 143-260 883 413 341 Tillverkningsindustri 561-403 158 152 50 Handel 358-200 158 141 92 Hotell- och restaurangverksamhet 17-10 7 8 15 Övrig transport och kommunikation 56-39 17 16 5 Byggnadsverksamhet 115-45 70 68 54 Övrig serviceverksamhet 4 4 4 26 Elektricitet, gas och vatten 17-6 11 6 0 Jordbruk, jakt och skogsbruk 21-13 8 7 13 Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m 1 359-332 1 027 27 14 Övrig företagsutlåning 717-469 248 249 43 Summa 4 878-2 041 2 837 1 323 1 115 Osäkra och/eller oreglerade krediter, sektor- och branschfördelade 2007 mnkr Osäkra fordringar Brutto Reserver Netto* Varav oreglerade Oreglerade fordringar som inte är osäkra Privatpersoner 451-278 173 158 204 Bostadsrättsföreningar 9-9 0 0 7 Fastighetsförvaltning 445-200 245 149 99 Tillverkningsindustri 491-382 109 67 55 Handel 296-226 70 46 62 Hotell- och restaurangverksamhet 22-19 3 3 1 Övrig transport och kommunikation 29-22 7 3 5 Byggnadsverksamhet 93-49 44 42 7 Elektricitet, gas och vatten 2-1 1 1 0 Jordbruk, jakt och skogsbruk 15-7 8 4 0 Övrig serviceverksamhet 8-6 2 2 0 Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m 71-71 0 Övrig företagsutlåning 174-148 26 31 32 Summa 2 106-1 418 688 506 472 Osäkra och/eller oreglerade krediter, geografiskt fördelade 2008 mnkr Osäkra fordringar Brutto Reserver Netto* Varav oreglerade Oreglerade fordringar som inte är osäkra Sverige 1 703-1 031 672 550 315 Norge 594-136 458 458 432 Finland 279-173 106 84 244 Danmark 365-183 182 150 36 Storbritannien 604-188 416 78 88 Övriga Europa 3 3 3 0 Nordamerika 1 330-330 1 000 0 0 Asien 0 0 0 0 0 Summa 4 878-2 041 2 837 1 323 1 115 * Bokfört värde efter beaktande av specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar och reserveringar för gruppvis värderade lånefordringar, men exklusive gruppvisa reserveringar för lånefordringar som värderas individuellt. 107
NOTER MODERBOLAGET M10 Forts Osäkra och/eller oreglerade krediter, geografiskt fördelade 2007 Osäkra fordringar Oreglerade fordringar som inte är osäkra mnkr Brutto Reserver Netto* Varav oreglerade Sverige 1 418-928 490 390 125 Norge 180-95 85 85 214 Finland 105-46 59 11 114 Danmark 282-233 49 15 14 Storbritannien 114-110 4 4 5 Övriga Europa 7-6 1 1 0 Nordamerika 0 0 0 0 0 Asien 0 0 0 0 0 Summa 2 106-1 418 688 506 472 * Bokfört värde efter beaktande av specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar och reserveringar för gruppvis värderade lånefordringar, men exklusive gruppvisa reserveringar för lånefordringar som värderas individuellt. Åldersanalys förfallna fordringar som inte är osäkra 2008 mnkr Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Hushåll Företag Övrigt Summa Förfallna 5 30 dagar - 828 1 926-2 754 Förfallna 31 60 dagar - 164 499-663 Förfallna 61 90 dagar - 139 257-396 Förfallna 91 360 dagar - 185 231-416 Förfallna mer än 360 dagar - 114 189-303 Summa - 1 430 3 102-4 532 Åldersanalys förfallna fordringar som inte är osäkra 2007 mnkr Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Hushåll Företag Övrigt Summa Förfallna 5 30 dagar - 1 476 869-2 345 Förfallna 31 60 dagar - 244 272-516 Förfallna 61 90 dagar - 104 58-162 Förfallna 91 360 dagar - 126 69-195 Förfallna mer än 360 dagar - 73 42-115 Summa - 2 023 1 310-3 333 M11 Bokslutsdispositioner 2008 2007 Förändring av överavskrivning goodwill 116-227 Periodiseringsfond -988 - Koncernbidrag 3 667 4 203 Summa 2 795 3 976 108
NOTER MODERBOLAGET M12 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Redogörelse för tillämpade principer för värdering till verkligt värde återfinns i not K15, Koncernen. 2008 Värderat till verkligt värde i RR uppdelat på Trading Övrigt* Derivat identifierat som säkringsinstrument Investeringar som hålles till förfall Lån och kundfordringar Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Övriga finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 64 774 64 774 64 774 Belåningsbara statsskuldförbindelser 7 992 62 366 333 70 691 70 691 Utlåning till kreditinstitut 381 874 381 874 385 289 Utlåning till allmänheten 6 688 783 925 790 613 792 176 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 30 525 17 959 1 435 23 913 73 832 73 832 Aktier och andelar 8 201 36 214** 44 415 44 415 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 1 704 1 704 1 704 Derivatinstrument 194 046 1 008 195 054 195 054 Övriga tillgångar 8 16 706 16 714 16 714 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 244 787 12 6 586 10 7 639 7 639 Summa finansiella tillgångar 241 016 89 504 1 008 1 447 1 253 865 60 470 1 647 310 1 652 288 Icke finansiella tillgångar 4 846 Summa tillgångar 1 652 156 Skulder Skulder till kreditinstitut 41 385 332 611 373 996 375 466 In- och upplåning från allmänheten 505 903 505 903 506 235 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 1 720 1 720 1 720 Emitterade värdepapper 3 162 424 264 427 426 430 353 Derivatinstrument 182 496 992 183 488 183 488 Övriga tradingskulder 17 580 17 580 17 580 Övriga skulder 15 786 15 786 15 786 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 326 290 10 822 11 438 11 438 Efterställda skulder 61 306 61 306 64 692 Summa finansiella skulder 203 564 43 395 992 1 350 692 1 598 643 1 606 758 Icke finansiella skulder 445 Summa skulder 1 599 088 * Klassificerats att värderas till verkligt värde. ** Inklusive andelar i koncernföretag och intresseföretag, 33 435 mnkr. 109
NOTER MODERBOLAGET M12 Forts 2007 Värderat till verkligt värde i RR uppdelat på Trading Övrigt* Derivat identifierat som säkringsinstrument Investeringar som hålles till förfall Lån och kundfordringar Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Övriga finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 13 380 13 380 13 380 Belåningsbara statsskuldförbindelser 16 072 6 676 90 22 838 22 838 Utlåning till kreditinstitut 318 859 318 859 318 800 Utlåning till allmänheten 4 4 210 707 412 711 626 710 451 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 75 260 14 311 43 908 133 479 133 479 Aktier och andelar 29 723 37 869 ** 67 592 67 592 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 1 514 1 514 1 514 Derivatinstrument 62 140 631 62 771 62 771 Övriga tillgångar 16 993 16 993 16 993 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 308 381 5 825 208 6 722 6 722 Summa finansiella tillgångar 183 507 27 092 631 1 062 469 82 075 1 355 774 1 354 540 Icke finansiella tillgångar 3 936 Summa tillgångar 1 359 710 Skulder Skulder till kreditinstitut 8 145 299 006 307 151 307 031 In- och upplåning från allmänheten 129 482 358 482 487 482 796 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 1 546 1 546 1 546 Emitterade värdepapper 102 280 192 425 294 705 294 592 Derivatinstrument 67 977 967 68 944 68 944 Övriga tradingskulder 59 504 59 504 59 504 Övriga skulder 23 313 23 313 23 313 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 168 10 689 10 857 10 857 Efterställda skulder 52 909 52 909 53 169 Summa finansiella skulder 238 203 1 546 967 1 060 700 1 301 416 1 301 752 Icke finansiella skulder 788 Summa skulder 1 302 204 * Klassificerats att värderas till verkligt värde. ** Inklusive andelar i koncernföretag och intresseföretag, 32 505 mnkr. 110
NOTER MODERBOLAGET M13 Verklig värdemätning av finansiella tillgångar och skulder Redogörelse för tillämpade principer återfinns i not K16, Koncernen. 2008 Noterat marknadspris Värdering baserad på observerbar marknadsdata Värdering delvis baserad på ickeobserverbar marknadsdata Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser 70 691 70 691 Utlåning till kreditinstitut 1 539 1 539 Utlåning till allmänheten 19 676 19 676 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 47 896 24 501 72 397 Aktier och andelar 6 704 4 182 94 10 980 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 1 704 1 704 Derivatinstrument 12 160 182 451 443 195 054 Summa finansiella tillgångar till verkligt värde 139 155 232 349 537 372 041 Skulder Skulder till kreditinstitut 227 41 158 41 385 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 1 720 1 720 Emitterade värdepapper 972 25 798 26 770 Derivatinstrument 12 290 171 185 13 183 488 Övriga tradingskulder 17 399 181 17 580 Efterställda skulder 30 932 30 932 Summa finansiella tillgångar till verkligt värde 30 888 270 974 13 301 875 M14 Omklassificerade finansiella tillgångar Innehav klassificerade som lån Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Investeringar som hålles till förfall mnkr Omklassificerat från innehav för handel (trading) Omklassificerat från tillgängligt för försäljning Omklassificerat från innehav för handel (trading) Omklassificerat från tillgängligt för försäljning Redovisat värde vid omklassificeringen 2008-07-01 3 041 19 722 2 578 209 Förändring i redovisat värde sedan omklassificeringen 32 3 437 371 32 Redovisat värde vid utgången av året 3 073 23 159 2 949 241 Verkligt värde 2 953 21 535 2 949 231 Redovisad värdeförändring i resultaträkningen under 2008-23 291-64 - Varav efter omklassificeringen - 291 - - Redovisad värdeförändring direkt i eget kapital under 2008-42 -334 0 Varav efter omklassificeringen - - -334 - Vinst eller förlust i verkligt värde som skulle ha redovisats om omklassificeringen ej hade skett -117-1 227-334 -9 Varav direkt i eget kapital - -1 227 - -9 Redovisad värdeförändring under 2007-30 40-65 - Varav direkt i eget kapital - 40 - - Effektivränta 2,33% 5,02% 2,36% 5,42% Omklassificeringen av finansiella tillgångar beskrivs i not K17, Koncernen. 111
NOTER MODERBOLAGET M15 Utlåning till kreditinstitut 2008 2007 Utlåning i svenska kronor Banker 54 281 53 000 Övriga kreditinstitut 168 899 132 399 Summa 223 180 185 399 Utlåning i utländsk valuta Banker 43 881 40 913 Övriga kreditinstitut 114 817 92 549 Summa 158 698 133 462 Sannolika kreditförluster -4-2 Totalt 381 874 318 859 Varav omvända repor 48 870 119 150 Varav efterställda 8 818 8 318 Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa 2008 69 175 221 839 28 241 54 243 8 376 381 874 2007 78 150 170 472 15 675 49 681 4 881 318 859 Medelvolymer 2008 2007 Utlåning till kreditinstitut i svenska kronor 183 132 189 768 Utlåning till kreditinstitut i utländsk valuta 172 424 174 690 Summa 355 556 364 458 Varav omvända repor 36 244 47 062 M16 Utlåning till allmänheten 2008 2007 Utlåning i svenska kronor Hushåll 51 354 48 937 Företag inkl Riksgälden 262 580 269 622 Summa 313 934 318 559 Utlåning i utländsk valuta Hushåll 87 780 107 058 Företag inkl Riksgälden 391 389 287 718 Summa 479 169 394 776 Sannolika kreditförluster -2 490-1 709 Totalt 790 613 711 626 Varav omvända repor 4 781 31 158 Varav efterställda 2 729 2 729 Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa 2008 37 394 156 232 119 228 270 467 207 292 790 613 2007 58 017 108 879 122 250 169 849 252 631 711 626 Medelvolymer 2008 2007 Utlåning till allmänheten i svenska kronor 314 314 293 691 Utlåning till allmänheten i utländsk valuta 437 387 348 612 Summa 751 701 642 303 Varav omvända repor 13 174 23 904 112
NOTER MODERBOLAGET M17 Räntebärande värdepapper 2008 2007 Nominellt värde Verkligt värde Nominellt värde Verkligt värde Räntebärande värdepapper Stat 70 043 70 691 21 825 22 838 Kreditinstitut 30 734 30 881 27 983 28 474 Bostadsinstitut 26 432 27 114 43 211 42 834 Övrigt 17 734 15 795 62 813 62 171 Summa 144 943 144 481 155 832 156 317 Justering till bokfört värde för investeringar som hålles till förfall 42 Summa bokfört värde 144 523 156 317 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 73 832 133 479 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m, emitterade av stat 68 018 70 691 21 846 22 838 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m, emitterade av andra - - - - Summa räntebärande värdepapper 68 018 144 523 21 846 156 317 Varav onoterade värdepapper 1 507 6 250 Varav efterställda - 8 Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa 2008 11 604 53 830 17 497 56 870 4 722 144 523 2007 315 10 060 20 935 102 310 22 697 156 317 Medelvolymer 2008 2007 Räntebärande värdepapper 103 730 168 150 M18 Aktier och andelar 2008 2007 Innehav för handel Noterade 5 804 29 721 Icke noterade 2 397 2 Summa 8 201 29 723 Innehav klassificerade som Tillgängliga för försäljning Noterade 2 286 4 892 Icke noterade 493 472 Summa 2 779 5 364 Innehav i intresse- och koncernföretag Intresseföretag, icke noterade 35 253 Koncernföretag, icke noterade 33 400 32 252 Summa 33 435 32 505 Totalt 44 415 67 592 Intresseföretag Organisationsnummer Säte Antal aktier Ägarandel % Redovisat värde 2008 2007 Bankomatcentralen AB 556197-2265 Stockholm 1 100 21,9 0 0 BGC Holding AB 556607-0933 Stockholm 25 382 25,4 4 4 BDB Bankernas Depå AB 556695-3567 Stockholm 13 000 20,0 7 7 Finansiell ID-teknik BID AB 556630-4928 Stockholm 12 735 28,3 24 24 Privatgirot AB 556302-4552 Stockholm 290 29,0 0 1 Upplysningscentralen UC AB 556137-5113 Stockholm 2 429 24,3 0 0 NCSD Holding AB 556709-1763 Stockholm - - - 217 Summa 35 253 113
NOTER MODERBOLAGET M18 Forts Koncernföretag Organisationsnummer Säte Antal aktier Ägarandel % Redovisat värde 2008 2007 Svenska kreditinstitut Handelsbanken Finans AB 556053-0841 Stockholm 1 550 000 100 145 145 Stadshypotek AB 556459-6715 Stockholm 162 000 100 26 870 26 870 Summa 27 015 27 015 Utländska kreditinstitut Handelsbanken Markets Securities, Inc 11-3257438 New York 1 000 100 23 23 SH 2005 S.A 017277754 Warszawa 125 100 1 1 Svenska Handelsbanken S.A RCS Lux B-15992 Luxemburg 1 000 000 100 147 147 Lokalbanken i Nordsjaelland A/S 59173812 Hilleröd 2 678 564 99 1 013 - ZAO Svenska Handelsbanken 1057711005384 Moskva 1 500 000 100 530 530 Summa 1 714 701 Övriga svenska bolag AB Handel och Industri 556013-5336 Stockholm 100 000 100 5 5 Fritidsvärden AB* 556192-4803 Göteborg 1 000 100 0 0 Handelsbanken Renting AB 556043-2766 Stockholm 1 000 100 134 134 Förvaltnings AB Lejontrappan* 556481-1551 Göteborg 1 000 100 0 0 Handelsbanken Fondbolagsförvaltning AB 556070-0683 Stockholm 10 000 100 1 1 Handelsbanken Försäkring AB 516401-8326 Stockholm 1 500 100 300 300 Handelsbanken Liv Försäkrings AB 516401-8284 Stockholm 100 000 100 3 688 3 238 Handelsbanken Mezzanine Management AB 556679-2668 Stockholm 5 000 100 1 1 Handelsbanken Mezzanine Fond 1 KB 969710-3126 Stockholm Andel 100 0 118 Handelsbanken Skadeförsäkrings AB 516401-6767 Stockholm 1 500 100 30 30 SPP Fonder AB 556397-8922 Stockholm - 51 Summa 4 159 3 878 *Aktier övertagna för skyddande av fordran. Övriga utländska bolag Ejendomsselskabet af 1. januar 2002 A/S 38300512 Herning 2 460 000 100 392 392 Forva AS 945812141 Oslo 4 000 000 100 1 1 Rådstuplass 4 ASA 910508423 Bergen 40 000 100 0 146 SIL (Nominees) Limited 1932320 London 100 100 - - Svenska Finans International BV 0055 97 705 Rotterdam 10 200 100 84 84 Svenska Handelsbanken Delaware Inc. 13-3153272 Delaware 1 000 100 0 0 Svenska Property Nominees Limited 2308524 London 100 100 - - Svenska Re S.A. RCS Lux B-32053 Luxemburg 19 999 99,99 35 35 Summa 512 658 Totalt 33 400 32 252 Förteckningen över koncernföretag omfattar moderbolagets direkta innehav. Uppgifterna om indirekta innehav i dotterföretag tillhandahålls av banken på begäran. 114
NOTER MODERBOLAGET M19 Derivatinstrument Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden 2008 2007 2008 2007 2008 2007 Derivat för trading Ränterelaterade kontrakt Optioner 214 498 347 457 4 223 740 2 918 778 FRA/terminer 6 682 490 5 279 635 13 019 3 804 13 729 3 882 Swappar 4 705 781 3 601 535 91 953 28 187 94 064 29 991 Övriga instrument 77 993 40 257 219 11 327 2 Valutarelaterade kontrakt Optioner 265 077 140 089 4 557 657 5 228 564 Terminer 1 207 629 444 224 54 471 4 969 45 817 6 177 Swappar 409 064 1 172 072 19 527 12 141 16 064 12 977 Övriga instrument 0 8 0 1 0 - Aktierelaterade kontrakt Optioner 100 192 140 138 3 105 9 853 2 311 11 035 Terminer 7 748 5 264 422 99 249 41 Swappar 28 566 14 094 390 25 150 739 Övriga instrument 3 670 309-2 58 46 13 Övriga derivatkontrakt 47 948 29 297 2 162 1 595 1 593 1 778 Summa 13 750 656 11 214 379 194 046 62 140 182 496 67 977 Derivat för marknadsvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar 51 058 58 339 965 384 847 917 Valutarelaterade kontrakt Swappar 752 805 34 - - 38 Övriga derivatkontrakt - 181 - - - 0 Summa 51 810 59 325 999 384 847 955 Derivat för kassaflödessäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar 7 846 11 124 9 247 145 12 Summa 7 846 11 124 9 247 145 12 Totalt 13 810 312 11 284 828 195 054 62 771 183 488 68 944 Varav clearat 3 259 173 3 391 678 4 177 4 245 4 790 3 947 Valutafördelning av marknadsvärden SEK -15 985-72 776 60 335 33 375 USD 86 352-38 460-78 809-186 578 EUR 199 696 175 738 177 013 139 795 Övriga -75 009-1 731 24 948 82 352 SÄKRINGSREDOVISNING Verkliga värden på derivat som används för säkringar av verkligt värde var 1 mdkr (0) i positiva värden och 1 mdkr (1) i negativa värden. Det nominella beloppet för dessa derivat uppgick till 52 mdkr (59). Årets värdeförändring på derivat som används som säkringar av verkligt värde var 1 589 mnkr (408). De säkrade posternas förändring av verkligt värde med avseende på säkrad risk uppgick till -1 838 mnkr (-384). Moderbolagets säkringar av verkligt värde har därmed påverkat resultatet med -249 mnkr (24). Verkliga värden på derivat som används för kassaflödessäkringar i moderbolaget var 9 mnkr (247) i positiva värden och 145 mnkr (12) i negativa värden. Under året har -752 mnkr (104) hänförligt från värdeförändringar redovisats i säkringsreserven i eget kapital. Vid årets slut uppgick den ackumulerade säkringsreserven, efter skatt, till -583 mnkr (180). Moderbolagets principer för säkringsredovisning är desamma som koncernens. Se not K23 i koncernredovisningen. 115
NOTER MODERBOLAGET M20 Immateriella tillgångar Inkråmsgoodwill Internt utvecklad programvara Total 2008 Total 2007 Anskaffningsvärde vid ingången av året 2 196 255 2 451 2 179 Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar - 151 151 153 Valutaeffekt 206 10 216 119 Anskaffningsvärde vid utgången av året 2 402 416 2 818 2 451 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året -704-34 -738-582 Årets avskrivningar enligt plan -118-28 -146-121 Årets nedskrivningar -7-6 -13 - Valutaeffekt -72-1 -73-35 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året -901-69 -970-738 Utgående restvärde 1 501 347 1 848 1 713 Avskrivningar Avskrivningar görs linjärt utifrån bedömd nyttjandeperiod. För närvarande innebär det att följande avskrivningssatser i huvudsak tillämpas: Goodwill Internt utvecklad programvara 20 år 5 år Nyttjandeperioden för inkråmsgoodwill i moderbolaget bedöms vara mycket lång. Avskrivningstiden har satts till 20 år. M21 Fastigheter och inventarier Rörelsefastigheter och inventarier Förvaltningsfastigheter 1 4 års avskrivning 5 9 års avskrivning 10 19 års avskrivning 20+ års avskrivning Mark och andra tillgångar utan avskrivning Totalt 2008 Totalt 2007 Ingående anskaffningsvärde - 648 830 114 1 405 643 3 640 3 345 Nyanskaffning under året - 121 207 11-0 339 500 Aktiverade ny- och ombyggnadskostnader under året - - - - 17-17 58 Anskaffningsvärde på under året sålda fastigheter och inventarier - -91-85 -18-102 -171-467 -272 Valutaeffekt - -19 12 6 - - -1 9 Summa anskaffningsvärde - 659 964 113 1 320 472 3 528 3 640 Ackumulerade avskrivningar vid årets ingång - -464-535 -58-601 -1 658-1 604 Ackumulerade avskrivningar på sålda fastigheter och inventarier - 91 84 18 53 246 272 Nedskrivningar under året redovisat i resultaträkningen - - - - -1-1 -2 Avskrivningar under året - -146-139 -11-42 -338-316 Valutaeffekt - 16-5 -3-8 -8 Summa ackumulerade avskrivningar - -503-595 -54-591 -1 743-1 658 Bokfört värde på fastigheter övertagnaför skyddande av fordran - - - - - - - - Summa övertagna panter - - - - - - - - Planenligt restvärde - 156 369 59 729 472 1 785 1 982 Taxeringsvärde för svenska fastigheter 2 140 2 140 2 341 Förutom ägda inventarier disponerar banken inventarier nyttjade med stöd av leasingkontrakt. Restvärdet på inventarier som nyttjas med stöd av finansiella leasingkontrakt uppgick på balansdagen till 110 mnkr (120). 116
NOTER MODERBOLAGET M22 Övriga tillgångar 2008 2007 Fondlikvidfordringar 5 813 9 116 Övrigt 10 901 7 877 Summa 16 714 16 993 M23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2008 2007 Upplupna ränteintäkter 6 592 5 787 Övriga upplupna intäkter 927 851 Förutbetalda kostnader 120 84 Summa 7 639 6 722 Varav efterställda 18 19 M24 Skulder till kreditinstitut 2008 2007 Skulder i svenska kronor Banker 94 429 31 504 Övriga kreditinstitut 49 635 21 201 Summa 144 064 52 705 Skulder i utländsk valuta Banker 177 566 215 253 Övriga kreditinstitut 52 366 39 193 Summa 229 932 254 446 Totalt 373 996 307 151 Varav repor 7 813 18 147 Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa 2008 97 872 241 547 32 406 1 588 583 373 996 2007 88 019 197 305 15 131 5 030 1 666 307 151 Medelvolymer 2008 2007 Skulder till kreditinstitut i svenska kronor 80 361 68 699 Skulder till kreditinstitut i utländsk valuta 299 489 347 288 Summa 379 850 415 987 Varav repor 26 586 36 955 117
NOTER MODERBOLAGET M25 In- och upplåning från allmänheten 2008 2007 In- och upplåning från allmänheten 505 903 482 487 Inlåning från allmänheten 2008 2007 Inlåning i svenska kronor Hushåll 139 350 127 839 Företag inkl Riksgälden 136 416 122 308 Summa 275 766 250 147 Inlåning i utländsk valuta Hushåll 30 825 26 828 Företag inkl Riksgälden 107 605 123 329 Summa 138 430 150 157 Totalt 414 196 400 304 Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa 2008 378 453 26 883 2 814 721 5 325 414 196 2007 365 548 27 883 3 703 856 2 314 400 304 Medelvolymer inlåning från allmänheten 2008 2007 Inlåning från allmänheten i svenska kronor 250 035 239 054 Inlåning från allmänheten i utländsk valuta 143 042 144 457 Summa 393 077 383 511 Upplåning från allmänheten 2008 2007 Svenska kronor 58 385 42 738 Utländsk valuta 33 322 39 445 Summa 91 707 82 183 Varav repor 6 066 10 879 Återstående löptider Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa 2008 5 554 61 741 23 178 821 413 91 707 2007 5 425 68 394 7 368 644 352 82 183 Medelvolymer upplåning från allmänheten 2008 2007 Upplåning från allmänheten i svenska kronor 52 164 40 755 Upplåning från allmänheten i utländsk valuta 41 467 40 634 Summa 93 631 81 389 Varav repor 6 223 11 738 118
NOTER MODERBOLAGET M26 Emitterade värdepapper 2008 2007 Nominellt belopp Bokfört värde Bokfört värde Certifikat Certifikat i svenska kronor 6 305 8 324 5 575 Varav till upplupet anskaffningsvärde 6 250 6 216 3 242 för trading 55 2 108 2 333 Certifikat i utländsk valuta 262 483 262 120 165 088 Varav till upplupet anskaffningsvärde 262 422 262 037 163 886 för marknadsvärdesäkringar - - 1 036 för trading 61 83 166 Summa 268 788 270 444 170 663 Obligationslån Obligationslån i svenska kronor 36 778 32 448 29 517 Varav till upplupet anskaffningsvärde 34 354 30 288 22 469 för marknadsvärdesäkringar 2 424 2 160 7 048 Obligationslån i utländsk valuta 125 806 124 534 94 525 Varav till upplupet anskaffningsvärde 105 211 103 086 64 107 för marknadsvärdesäkringar 20 595 21 448 30 418 Summa 162 584 156 982 124 042 Totalt 431 372 427 426 294 705 Återstående löptider redovisat värde Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa 2008 3 598 220 006 107 545 96 049 228 427 426 2007 1 644 125 425 114 618 52 677 341 294 705 Medelvolym emitterade värdepapper 2008 2007 Svenska kronor 38 048 31 930 Utländsk valuta 313 931 239 532 Omsättning egna emitterade värdepapper mdkr 2008 2007 Emitterade 781 725 Återköpta 28 112 Återbetalda 699 591 M27 Övriga tradingskulder 2008 2007 Korta positioner värderade till verkligt värde Aktier 1 393 5 810 Räntebärande värdepapper 16 187 53 694 Varav Övriga emittenter 16 187 53 694 Egna emittenter - - Summa 17 580 59 504 Återstående löptider korta positioner räntebärande värdepapper Betalbara på anfordran Inom 3 mån >3 mån till 1 år >1 år till 5 år Längre än 5 år Summa 2008-84 1 540 7 004 7 559 16 187 2007 0 2 175 4 146 34 019 13 354 53 694 Medelvolymer övriga tradingskulder 2008 2007 Svenska kronor 35 393 49 520 Utländsk valuta 3 125 2 360 119
NOTER MODERBOLAGET M28 Skatter Uppskjutna skattefordringar 2008 2007 Fastigheter och inventarier 25 43 Omstruktureringsreserv - 65 Derivatinstrument 208 - Summa 233 108 Uppskjutna skatteskulder 2008 2007 Aktier och andelar - 272 Fastigheter och inventarier 93 153 Summa 93 425 Netto uppskjutna skatter -140 317 Årets förändring av uppskjutna skatter Ingående balans Redovisat över resultaträkningen Redovisat direkt mot eget kapital Utgående balans Aktier och andelar 272 - -272 - Derivatinstrument - - -208-208 Fastigheter och inventarier 110-46 4 68 Omstruktureringsreserv -65 65 - - Summa 317 19-476 -140 Redovisade skattekostnader i resultaträkningen 2008 2007 Aktuell skatt Årets skattekostnad -3 144-3 429 Justering av skatt hänförlig till tidigare år 65 107 Uppskjuten skatt Förändringar i temporära skillnader -18 57 Summa -3 097-3 265 Nominell skattesats i Sverige, % 28,0 28,0 Avvikelser Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader -3,3-8,6 Skatt avseende tidigare år och övrigt 0,3-0,1 Effektiv skattesats, % 25,0 19,3 Från och med 2009 är den svenska bolagsskattesatsen ändrad från 28% till 26,3%. Uppskjutna skatter i balansräkningen är omräknade till den nya skattesatsen. M29 Avsättningar Omstruktureringsreserv Avsättning för garantiåtagande Övriga avsättningar Summa Avsättningar vid årets ingång 310 53-363 Avsatt under året - 111 6 117 Ianspråktaget -128 - - -128 Återfört - - - - Avsättningar vid årets utgång 182 164 6 352 Avsättningen till omstruktureringsreserv gjordes i samband med försäljningen av SPP 2007. Kvarvarande reserv avser främst omställningskostnader. Merparten av resterande reserv förväntas regleras under 2009. Under året gjordes en avsättning för garantiåtaganden. Årets och föregående års garantiåtaganden förväntas regleras under 2009. M30 Övriga skulder M31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2008 2007 Fondlikvidskulder 6 371 11 430 Övrigt 9 415 11 883 Summa 15 786 23 313 2008 2007 Upplupna räntekostnader 9 199 8 554 Övriga upplupna kostnader 2 094 2 229 Förutbetalda intäkter 145 74 Summa 11 438 10 857 120
NOTER MODERBOLAGET M32 Efterställda skulder 2008 2007 Förlagslån i svenska kronor 4 678 349 Förlagslån i utländsk valuta 56 628 52 560 Summa 61 306 52 909 Medelvolymer Förlagslån i svenska kronor 1 255 349 Förlagslån i utländsk valuta 52 045 53 717 Specifikation, förlagslån Ursprungligt Utgivn/konv/slutbet år Valuta nominellt belopp av respektive valuta Räntesats % Utestående belopp I SVENSKA KRONOR Övriga svenska 6 4 678 Summa 4 678 I UTLÄNDSK VALUTA 2005/2017 1 EUR 700 rörlig 7 642 2005/evigt 2 GBP 500 5,000 5 786 2006/2016 3 EUR 600 4,000 6 733 2006/2016 4 USD 800 rörlig 6 152 2007/evigt 5 EUR 600 rörlig 6 539 Övriga utländska 6 23 776 Summa 56 628 Totalt 61 306 1 Tidsbundet förlagslån med 3 månaders rörlig kupong knuten till Euribor. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m oktober 2012. Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. 2 Evigt förlagslån till fast ränta. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m november 2010. Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. I samband med rätten att förtidsinlösa blir räntan rörlig, knuten till Libor. 3 Tidsbundet förlagslån till fast ränta. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m april 2011. Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. I samband med rätten att förtidsinlösa blir räntan rörlig, knuten till Libor. 4 Tidsbundet förlagslån med 3 månaders rörlig kupong knuten till Libor. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m mars 2011. Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektionens medgivande. 5 Evigt förlagslån med med 3 månaders rörlig kupong knuten till Euribor. Villkoren ger möjlighet att förtidslösa lånet vid varje ränteförfallodag fr o m mars 2012. Vid förtidsinlösen krävs Finansinspektions medgivande. 6 Övriga, här ej specificerade förlagslån, är emitterade i form av tidsbundna eller eviga förlagslån. M33 Obeskattade reserver 2008 2007 Ackumulerade överavskrivningar goodwill 1 502 1 484 Periodiseringsfond 988 - Summa 2 490 1 484 Specifikation av instrument tillgängliga för försäljning (belopp efter skatt) 2008 2007 Verkligt värdereserv vid årets ingång 524 1 102 Avyttrat under året 15-204 Orealiserad marknadsvärdeförändring under året för kvarvarande samt nya innehav -3 713-374 Verkligt värdereserv vid årets utgång -3 174 524 Omräkningsreserv Omräkningsreserven innehåller effekter av ändrade valutakurser till följd av omräkning av utländska verksamheters finansiella rapporter till moderbolagets rapporteringsvaluta. Förändring av omräkningsreserv 2008 2007 Omräkningsreserv vid årets ingång 190-107 Förändring av omräkningsdifferens i utländska filialer 169 297 Omräkningsreserv vid årets utgång 359 190 Vinstmedel I vinstmedel ingår moderbolagets intjänade vinstmedel inklusive årets resultat. I posten ingår tidigare avsättningar till reservfond. Anskaffningsvärdet av moderbolagets innehav av egna aktier reducerar posten vinstmedel i eget kapital. Återköpta egna aktier 2008 2007 Återköpta egna aktier vid årets ingång -1 000-2 830 Årets återköp - -2 208 Årets indragna aktier 1 000 4 038 Återköpta egna aktier vid årets utgång - -1 000 Ytterligare information om återköpta aktier återfinns i avsnittet Aktien och ägarna. FUSION AV STADSHYPOTEK BANK Fusionen av Stadshypotek Bank AB, 516401-9803, ägde rum 1 november 2007. 1 november Balansräkning 2007 Utlåning till allmänheten 146 Utlåning till kreditinstitut 3 842 Övriga tillgångar 30 Summa tillgångar 4 018 In- och upplåning från allmänheten 3 510 Skulder till kreditinstitut 8 Övriga skulder 78 Eget kapital 422 Summa skulder och eget kapital 4 018 M34 Specifikation av förändringar i eget kapital Säkringsreserv I säkringsreserven redovisas orealiserade nettoförändringar på derivatinstrument som används för kassaflödessäkringar. Förändring av säkringsreserv 2008 2007 Säkringsreserv vid årets ingång 180 76 Orealiserade värdeförändringar under året -752 104 Redovisat i resultaträkningen till följd av ineffektivitet -11 0 Säkringsreserv vid årets utgång -583 180 M35 För egna skulder ställda säkerheter 2008 2007 Statspapper och obligationer 179 182 49 734 Repor 14 020 31 078 Aktier - 1 004 Kontanter 22 887 25 774 Värdepapperslån 10 637 12 306 Summa 226 726 119 896 Verkligt värdereserv I reserven för verkligt värde redovisas orealiserade värdeförändringar på finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. 121
NOTER MODERBOLAGET M36 Övriga ställda säkerheter 2008 2007 Kontanta medel 158 2 276 Statspapper och obligationer 3 600 2 774 Värdepapperslån 3 185 16 791 Summa 6 943 21 841 Tabellen avser säkerheter som ställts för förpliktelser som ej redovisas i balansräkningen. Som en del av ingångna omvända återköpsavtal och värdepapperslån har koncernen accepterat säkerheter som kan säljas eller pantsättas vidare till tredje part. Det verkliga värdet av sådana accepterade säkerheter uppgick till 99 069 mnkr (115 172) vid räkenskapsårets slut, varav säkerheter till ett värde av 54 968 mnkr (10 768) var sålda eller pantsatta till tredje part. M37 Ansvarsförbindelser/eventualförpliktelser och eventualtillgångar 2008 2007 Garantiförbindelser, krediter 77 290 46 013 Garantiförbindelser, övriga 50 818 41 800 Oåterkalleliga remburser 51 429 51 100 Egna accepter 800 177 Övrigt 489 341 Summa 180 826 139 431 De sammanlagda ansvarsförbindelserna och eventualförpliktelserna uppgår till 180 826 mnkr (139 431). I detta belopp ingår 91 mnkr (124) avseende ett antal tvistemål som moderbolaget driver i allmänna domstolar. Det enskilt största beloppet uppgår till 43 mnkr (43). Vår bedömning är att tvistemålen i allt väsentligt kommer att utfalla till vår fördel. Inget av tvistebeloppen och inte heller någon eventuell försäkringsersättning har resultatförts. Uppgifterna för ansvarsförbindelser redovisas med nominella belopp och bedömt väntevärde inkluderas i summan Övrigt för de civila rättstvister som moderbolaget driver. Eventualtillgångar Moderbolaget driver för närvarande en skattetvist. Det sammanlagda kravet uppgår till cirka 20 mnkr, exklusive ränta, vilket vid ett positivt utfall skulle ge moderbolaget en motsvarande intäkt. M38 Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser, förvaltningstillgångar och avsättningar för pensionsåtaganden är beräknade enligt Tryggandelagens grunder och Finansinspektionens föreskrifter och har utvecklats på följande sätt. Förpliktelsen enligt tryggandelagen täcks helt av tillgångarna i stiftelserna och redovisas inte i balansräkningen. I Pensionskassan SHB, försäkringsförening uppgår pensionsförpliktelserna till 2 737 mnkr (2 147) och marknadsvärdet av tillgångarna till 5 909 mnkr (8 603). Överskottet i Pensionskassan SHB, försäkringsförening uppgår således till 3 172 mnkr (6 456). Med hänsyn till att överskottet i pensionskassan kan utnyttjas för att täcka moderbolagets pensionsförpliktelser redovisas inte ett underskott i pensionsstiftelsen som en skuld i balansräkningen. 2008 2007 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 12 646 22 475 Pensionsförpliktelser 14 485 17 935 Överskott/underskott -1 839 4 540 Specifikation av periodens redovisade pensionskostnad 2008 2007 Erlagda pensioner -511-404 Betalda pensionspremier -319-199 Löneskatt -66 - Utbetalda medel från pensionsstiftelsen 568 382 Redovisad pensionskostnad i resultaträkningen -328-221 Nästa års förväntade utbetalning avseende förmånsbestämda pensionsplaner uppgår till 399 mnkr. Pensionsförpliktelser 2008 2007 Ingående balans 17 935 17 358 Kalkylmässig pensionskostnad 445 406 Räntekostnader 326 292 Värdesäkring 213 132 Förtida pensionering 280 9 Erlagda pensioner -511-404 Ändrade antaganden * -788 Värdeförändring villkorad förpliktelse -3 663-145 Annan ökning av kapitalvärdet 248 287 Utgående balans 14 485 17 935 * Avser engångseffekt av övergång till nya dödlighetsantaganden DUS06 samt av Finansinspektionen föreskriven marknadsränta. Förvaltningstillgångarna består huvudsakligen av aktier och räntebärande värdepapper med följande marknadsvärden på balansdagen 2008 2007 Aktier och andelar 11 528 22 008 Räntebärande värdepapper m m 1 118 467 Summa 12 646 22 475 I Sverige utgår ålderspension från och med 65 års ålder enligt pensionsavtal mellan BAO och Finansförbundet respektive BAO och SACO-förbunden med 10% av årslönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp. På lönedel i inkomstbasbeloppsintervall 7,5 20 utgår ålderspension med 65% och i inkomstbasbeloppsintervall 20 30 med 32,5% av årslönen. På lönedel överstigande 30 inkomstbasbelopp utgår ingen ålderspension. I förpliktelserna ingår även utfästelse inom bankens vinstandelssystem Oktogonen. Utfästelsen betraktas i koncern som en icke förmånsbaserad plan. En del av utfästelsen, 3 761 mnkr (7 213), är villkorad. Moderbolagets pensionsförpliktelser är beräknade med hjälp av antaganden föreskrivna av Finansinspektionen (FFFS 2007:31). M39 Övriga åtaganden 2008 2007 Certifikatsprogram 25 469 23 461 Övriga åtaganden 249 70 Summa åtaganden om framtida betalningar 25 718 23 531 Kreditlöften 214 434 198 385 Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 125 273 134 881 Summa andra åtaganden 339 707 333 266 Totalt 365 425 356 797 Avtalade, ej uppsägbara, framtida operationella leasingavgifter fördelade på de år de förfaller till betalning 2008 2007 2009 731 535 2010 492 306 2011 379 233 2012 264 155 2013 188 128 2014 117 92 2015 88 65 2016 75 55 2017 59 45 2018 43 33 2019 33 32 2020 och senare 49 27 Summa 2 518 1 706 Operationell leasing är främst hänförlig till för verksamheten normala avtal avseende kontorslokaler och kontorsutrustning. Förvaltningstillgångar 2008 2007 Ingående balans 22 475 23 311 Avkastning -9 261-454 Utbetalda medel från pensionsstiftelsen -568-382 Utgående balans 12 646 22 475 Procentuell avkastning på särskilt avskiljda tillgångar -41% -2% Av det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna avser 5 764 mnkr utfästelse inom bankens vinstandelssystem Oktogonen. 122
NOTER MODERBOLAGET M40 Upplysningar om närstående mnkr Ingående balans Ökning/Minskning Utgående balans Utlåning Dotterföretag 137 914 81 316 219 230 Intresseföretag 136 174 310 Övriga - - - Summa 138 050 81 490 219 540 Derivat med positivt marknadsvärde Dotterföretag 5 042-1 454 3 588 Intresseföretag - - - Övriga - - - Summa 5 042-1 454 3 588 Övriga tillgångar Dotterföretag 4 704 1 905 6 609 Intresseföretag - - - Övriga 559 15 574 Summa 5 263 1 920 7 183 Summa tillgångar Dotterföretag 147 660 81 767 229 427 Intresseföretag 136 174 310 Övriga 559 15 574 Summa 148 355 81 956 230 311 In- och upplåning Dotterföretag 38 139 44 579 82 718 Intresseföretag 257-182 75 Övriga 179 162 341 Summa 38 575 44 559 83 134 Efterställda skulder Dotterföretag - - - Intresseföretag - - - Övriga - 659 659 Summa - 659 659 Andra finansiella skulder Dotterföretag - - - Intresseföretag - - - Övriga 102-54 48 Summa 102-54 48 Derivat med negativt marknadsvärde Dotterföretag 3 802 10 360 14 162 Intresseföretag - - - Övriga - - - Summa 3 802 10 360 14 162 Övriga skulder Dotterföretag 2 054 1 280 3 334 Intresseföretag - - - Övriga - 2 2 Summa 2 054 1 282 3 336 Summa skulder Dotterföretag 43 995 56 219 100 214 Intresseföretag 257-182 75 Övriga 281 769 1 050 Summa 44 533 56 806 101 339 Off-balance Derivat nominellt värde Dotterföretag -28 306 15 046-13 260 Intresseföretag - - - Övriga - - - Summa -28 306 15 046-13 260 Garantier Dotterföretag 11 207 3 610 14 817 Intresseföretag - - - Övriga - - - Summa 11 207 3 610 14 817 123
NOTER MODERBOLAGET M40 Forts mnkr 2008 2007 Ränteintäkter Dotterföretag 8 142 5 556 Intresseföretag 3 1 Övriga - - Summa 8 145 5 557 Räntekostnader Dotterföretag -2 217-2 759 Intresseföretag -8 0 Övriga -21-19 Summa -2 246-2 778 Provisionsintäkter Dotterföretag 470 739 Intresseföretag 0 0 Övriga 4 5 Summa 474 744 Provisionskostnader Dotterföretag -50-47 Intresseföretag -5-3 Övriga - - Summa -55-50 Nettoresultat av Dotterföretag 0-4 finansiella poster Intresseföretag - - Övriga - -92 Summa 0-96 Övriga intäkter Dotterföretag 472 608 Intresseföretag - - Övriga 9 2 Summa 481 610 Övriga kostnader Dotterföretag -224-164 Intresseföretag -1 - Övriga -14-46 Summa -239-210 Summa Dotterföretag 6 593 3 929 Intresseföretag -11-2 Övriga -22-150 Summa 6 560 3 777 Under året har normala affärstransaktioner skett mellan moder- och dotterbolag. Svenska Handelsbanken pensionsstiftelse, Svenska Handelsbankens Personalstiftelse och Pensionskassan, SHB försäkringsförening har investerat i ett av Handelsbanken emitterat förlagslån till ett värde av 650 mnkr. För övrigt finns inga transaktioner av väsentlig betydelse med närstående bolag. Specifikation över dotterföretagen och intresseföretagen finns i not M18. Intresseföretagens verksamhet består i att utföra olika typer av tjänster i anknytning till de finansiella marknaderna. I gruppen övriga närstående ingår följande företag: Svenska Handelsbanken Pensionsstiftelse, Svenska Handelsbankens Personalstiftelse och Pensionskassan, SHB försäkringsförening. Företagen anlitar Handelsbanken AB för sedvanliga bank- och redovisningstjänster. Upplysningar om aktieägartillskott till koncern- och intresseföretag lämnas i not M18. Upplysningar om lämnade och erhållna koncernbidrag lämnas i not M11 och i specifikationen över förändringar i moderbolagets egna kapital. NÄRSTÅENDE TRANSAKTIONER MED VD, VVD OCH STYRELSE mnkr 2008 2007 Utlåning 109 95 Ränteintäkt 3 3 2008 2007 Inlåning 19 15 Räntekostnad 1 0 Information om ledande befattningshavares villkor och ersättningar lämnas i not K8, Koncernen. Villkor för krediter till närstående framgår av not K44, Koncernen. 124
NOTER MODERBOLAGET M41 Kapitaltäckning Kapitalbas mnkr 2008 2007 PRIMÄRT KAPITAL Eget kapital 1 46 213 47 606 Primärkapitaltillskott 8 620 6 831 Minoritetsintressen 0 0 Avgående poster Goodwill och andra immateriella tillgångar -346-230 Uppskrivningsfond -137-145 Uppskjuten skattefordran -233-108 Särskilt avdrag för IRK-institut -769-116 Kapitaltillskott i försäkringsbolag -8-8 Positioner i värdepapperisering -140 Justeringar enligt stabilitetsfilter Kassaflödessäkringar 583-180 Orealiserat ackumulerat resultat, aktier - -1 031 Orealiserat ackumulerat resultat, ränteinstrument 2 342 507 Summa primärt kapital 56 125 53 126 Kapitalkrav mnkr 2008 2007 Kreditrisk enligt schablonmetoden 6 597 19 045 Kreditrisk enligt IRK-metoden 41 154 19 191 Ränterisk 1 690 2 395 Aktiekursrisk 20 81 Valutarisk - - Råvarurisk 12 26 Avvecklingsrisk - 14 Operativ risk 2 419 1 401 Summa kapitalkrav enligt Basel II 51 892 42 153 Justering enligt övergångsregler 7 296 13 347 Summa kapitalkrav enligt Basel II, övergångsregler 59 188 55 500 Riskvägd volym enligt Basel I 843 411 733 304 Kapitalkrav enligt Basel I (8% av riskvägd volym) 67 473 58 664 Lägsta tillåtna kapitalkrav enligt övergångsregler 59 188 55 500 SUPPLEMENTÄRT KAPITAL Eviga förlagslån 25 876 23 172 Tidsbundna förlagslån 25 785 23 084 Tillkommande poster Orealiserat ackumulerat resultat, aktier - 1 031 Uppskrivningsfond 137 145 Avgående poster Särskilt avdrag för IRK-institut -769-116 Kapitaltillskott i försäkringsbolag -8-8 Positioner i värdepapperisering -140 Summa supplementärt kapital 50 881 47 308 Summa primärt och supplementärt kapital 107 006 100 434 Avgående poster från total kapitalbas Kapitaltillskott i försäkringsbolag -1 650-1 650 Total kapitalbas för kapitaltäckningsändamål 105 356 98 784 1 Det primära kapitalet har påverkats av styrelsens förslag till boksluts- och vinstdispositioner. För information om villkor och bestämmelser för kapitalbasens poster och delposter, se not K45, Koncernen. Kapitaltäckningsanalys, % 2008 2007 Kapitalkrav i Basel II jämfört med Basel I 77 72 Kapitalkrav i Basel II jämfört med övergångs regler 88 76 Kapitaltäckningsgrad enligt Basel II 16,2 18,7 Kapitaltäckningsgrad enligt Basel I 12,7 13,5 Kapitaltäckningsgrad enligt övergångsregler 14,2 14,2 Primärkapitalrelation enligt Basel II 8,7 10,1 Primärkapitalrelation enligt Basel I 6,8 7,3 Primärkapitalrelation enligt övergångsregler 7,6 7,7 Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav Basel II 203 234 Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav Basel I 159 168 Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav enligt övergångsregler 178 178 Kapitalkrav schablonmetoden mnkr EAD Kapitalkrav Stater och centralbanker 127 734 15 Kommuner 46 559 - Institut 216 045 859 Företag 44 348 3 548 Hushåll 19 889 1 193 Säkerhet i fastighet 20 530 635 Övriga poster 7 570 347 Överskott 482 675 6 597 Kreditrisker IRK Exponering efter kreditriskskydd (EAD) Genomsnittlig riskvikt i % Kapitalkrav mnkr 2008 2007 2008 2007 2008 2007 Företag 789 061 469 599 53,7 45,0 33 912 16 928 varav IRK-portfölj godkänd 2007 514 184 469 599 55,7 45,0 22 900 16 928 varav ny IRK-portfölj godkänd Q1 2008 68 248 41,6 2 273 varav ny IRK-portfölj godkänd Q4 2008 202 420 54,0 8 738 varav repor 4 209 0,3 1 Hushåll 122 232 60 451 18,9 20,0 1 846 981 varav IRK-portfölj godkänd 2007 63 723 60 451 19,4 20,0 987 981 varav ny IRK-portfölj godkänd 2008 58 509 18,3 859 Små företag 26 119 19 461 47,8 45,0 998 694 varav IRK-portfölj godkänd 2007 18 245 19 461 47,0 45,0 686 694 varav ny IRK-portfölj godkänd 2008 7 874 49,6 312 Institut 146 213 11,4 1 335 varav ny IRK-portfölj godkänd Q1 2008 34 573 19,5 540 varav ny IRK-portfölj godkänd Q4 2008 65 116 15,2 789 varav repor 46 524 0,2 6 Övrigt 43 974 7 347 87,1 100,0 3 063 588 Total IRK 1 127 599 556 858 45,6 43,0 41 154 19 191 125
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Förslag till vinstdisposition samt yttrande från styrelsen Till årsstämmans förfogande står enligt balansräkningen för Handelsbanken vinstmedel på sammanlagt 44 997 mnkr. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: Tlll aktieägarna utdelas per aktie 7,00 kronor (13,50 kronor varav 5,00 kronor i extra utdelning för 2007) 4 364 Till nästa år överförs 40 633 Summa disponerat 44 997 Vid bedömningen om storleken på bolagets föreslagna utdelning har hänsyn tagits till verksamhetens art, omfattning, konsolideringsbehov och risktagande. Vi bedömer att ovanstående vinstdisposition är försiktig och väl avpassad för verksamhetens fortlevnad. Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet med netto 9 830 mnkr. Den finansiella företagsgruppens kapitalbas översteg vid årsskiftet det lagstadgade kapitalkravet med 28 411 mnkr. Överskottskapitalet i moderbolaget var 46 168 mnkr. Härmed försäkras att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, att moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag, att års- och koncernredovisningen ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de övriga företag som ingår i koncernen står inför. STOCKHOLM DEN 9 FEBRUARI 2009 Anders Nyrén Hans Larsson Styrelseordförande Fredrik Lundberg Pirkko Alitalo Jon Fredrik Baksaas Ulrika Boëthius Tommy Bylund Göran Ennerfelt Sigrun Hjelmquist Sverker Martin-Löf Bente Rathe Pär Boman Verkställande direktör 126
REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse Till årsstämman i Svenska Handelsbanken AB (publ) Org nr 502007-7862 Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Svenska Handelsbanken AB (publ) för år 2008. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 13 126. Den bolagsstyrningsrapport som ingår på sidorna 128 139 har inte varit föremål för revision. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Bankens interna revisionsavdelning har under året löpande granskat den interna kontrollen och räkenskaperna. Rapporter häröver har avgivits till oss. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när den upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och i koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de har antagits av EU och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. STOCKHOLM DEN 10 FEBRUARI 2009 KPMG AB Stefan Holmström Auktoriserad revisor Ernst & Young AB Erik Åström Auktoriserad revisor 127
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Innehåll Bolagsstyrning Sidan INLEDNING 129 AKTIEÄGARE OCH BOLAGSSTÄMMA 129 Aktieägares rättigheter 129 Aktieägare med större innehav 129 ÅRSSTÄMMAN 2008 129 VALBEREDNING 130 REVISORER 130 STYRELSE 130 Styrelsens storlek och oberoende 130 Styrelsearbetets grunder 131 Styrelseordförande 131 Utskottsarbete 131 Internrevision 132 Styrelsens arbete 2008 132 PRINCIPER FÖR BOLAGSSTYRNING I HANDELSBANKEN Mål och Medel 132 Policydokument 132 Principer för ersättning till ledande befattningshavare 133 BANKENS LEDNING 134 Verkställande direktör 134 Koncernledning 134 Riskkontroll 134 Handelsbankens koncernledningsstruktur 134 Regelefterlevnad (compliance) 134 Överträdelse av noteringsavtalet 134 STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN 135 Kontrollmiljö 135 Riskbedömning 135 Kontrollaktiviteter 135 Information och kommunikation 135 Uppföljning 135 STYRNINGSSTRUKTUR 136 STYRELSEN 138 128
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bolagsstyrningsrapport för 2008 Handelsbanken är ett svenskt publikt aktiebolag, som är noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs i Stockholm och tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Med bolagsstyrning avses ett regelverk för ledning och kontroll av bolag. INLEDNING Med bolagsstyrning (Corporate Governance) avses ett regelverk för ledning och kontroll av bolag. Handelsbanken tillämpar och följer Svensk kod för bolagsstyrning utan någon avvikelse. Nedan används banken för hela koncernens verksamhet om inte sammanhanget kräver att skillnad görs mellan moderbolag och dotterbolag. Denna bolagsstyrningsrapport utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna och har inte granskats av bankens revisorer. I denna rapport beskrivs huvudsakligen förhållanden som inte redan följer av de regelverk som bankens verksamhet omfattas av, såsom aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar, omfattande lagreglering av värdepappersrörelsen och försäkringsrörelsen. Bankrörelse får drivas bara efter tillstånd och den svenska Finansinspektionen har lämnat Handelsbanken ett sådant tillstånd. Finansinspektionen har även lämnat Handelsbanken tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. I Handelsbankskoncernen finns bolag med tillstånd att bedriva försäkringsrörelse och fondverksamhet. Inspektionen prövar därutöver en rad ärenden såsom ledningsprövning av styrelseledamöter och den verkställande ledningen och möjlighet för banken att själv beräkna sitt kapitalkrav. Inspektionen utövar tillsyn över bankens verksamhet i Sverige och i alla de länder där banken eller dess dotterbolag bedriver verksamhet i filial. Tillsynen är mycket omfattande och bygger, förutom på lagar och förordningar, på ett antal allmänna råd och föreskrifter från inspektionen, som ofta i detalj anger hur lagar och förordningar ska tillämpas av banken. Hit hör inspektionens allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag. Råden från Finansinspektionen är, till skillnad från föreskrifter, inte bindande, men banken följer regelmässigt inspektionens råd. Finansinspektionen kräver en omfattande rapportering avseende bland annat bankens organisation, beslutsstruktur, rapporteringsvägar, interna kontroll, de olika rörelsegrenarnas utveckling, bankens villkor och information till främst privatkunder. Finansinspektionen följer även löpande upp efterlevnaden av villkoren i lämnade tillstånd och bankens rapportering genom platsbesök och avger därefter rapport till bankens ledning över sina iakttagelser. I många länder utövar även värdlandets tillsynsmyndighet tillsyn över bankens verksamhet i landet. I ett fåtal länder bedriver banken eller något av dess dotterbolag av lokala legala skäl hela eller delar av verksamheten i dotterbolag. Då utövas tillsynen av tillsynsmyndigheten i värdlandet. Detta förekommer bland annat i Danmark, Finland och Norge samt i Irland, Luxemburg, Ryssland och USA. Bankens riskhantering beskrivs utförligt i not K2 under rubriken Risker och kapitalhantering på sidorna 50 63 och berörs därför endast översiktligt i bolagsstyrningsrapporten. AKTIEÄGARE OCH BOLAGSSTÄMMA Aktieägares rättigheter Aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas på bolagsstämman. Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) utser styrelse och revisorer samt beslutar om arvoden. Årsstämman fastställer resultat- och balansräkning samt tar ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören. Information inför och protokoll från bankens bolagsstämmor återfinns på bankens webbplats www.handelsbanken.se. Kallelse och förslag till bolagsstämmor översätts till engelska och finns tillgängliga på webbplatsen. Årsstämman beslutar om bolagsordningen, vilket är det grundläggande styrdokumentet i banken. Där framgår vilken verksamhet banken ska bedriva, aktiekapitalets storlek, aktieägarnas rätt att delta i bolagsstämma och vad som ska förekomma på årsstämman. Handelsbankens aktier finns i två serier, A och B. Serie A är den helt dominerande serien och svarar för 98,1% av alla utestående aktier. Aktier av serie A har en röst vardera och aktier av serie B har en tiondels röst vardera. Handelsbankens bolagsordning anger att ingen aktieägare vid bolagsstämma får rösta för mer än 10% av det totala antalet röster i banken. Aktieägare, som vill få ett ärende behandlat vid årsstämman, ska inkomma med en skriftlig begäran till styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. Aktieägare med större innehav Antalet aktieägare i banken överstiger 100 000. Två aktieägare har mer än 10% av rösterna i banken, nämligen Stiftelsen Oktogonen med 10,8% och Industrivärden med 10,6%. Uppgift om bankens största aktieägare finns på sidan 22. ÅRSSTÄMMAN 2008 Ordinarie årsstämma ägde rum den 23 april 2008. Över 900 aktieägare och ombud deltog på stämman. De närvarande representerade 52,5% av alla röster i banken. Alla styrelseledamöter var närvarande, utom styrelsens ordförande Lars O Grönstedt. Vidare deltog de stämmovalda revisorerna. Ordförande vid stämman var advokat Sven Unger, Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Stämman beslöt om en ordinarie vinstutdelning med 8,50 och en extra utdelning med 5,00 kronor per aktie. Vidare lämnades ett bemyndigande för styrelsen att förvärva högst 20 miljoner A- och/eller B-aktier under tiden till årsstämman 2009. Stämman beslöt samtidigt att dra in samtliga tidigare återköpta aktier. Därutöver beslöts att banken får underlätta värdepappersrörelsen genom att förvärva upp till 2% av bankens A- och/eller B-aktier till bankens handelslager. Stämman beslöts även om en emission av ett konvertibelt förlagslån (personalkonvertibel) om högst 2 300 mnkr. Teckningsberättigade var anställda i koncernen. En mer utförlig beskrivning finns på sidan 22. 129
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Årsstämman beslöt att styrelsen ska bestå av tolv ledamöter. Samtliga styrelseledamöter omvaldes för tiden till slutet av nästa årsstämma, utom Grönstedt, som avböjt omval. Hans Larsson valdes till ny ordförande i styrelsen. Till revisorer omvaldes KPMG AB och Ernst & Young AB för perioden fram till slutet av årsstämman 2012. Protokollet från årsstämman finns tillgängligt på bankens webbplats. VALBEREDNING Årsstämman 2008 beslöt att valberedningen ska bestå av fem ledamöter; styrelsens ordförande och en representant för var och en av de fyra största ägarna per den 31 augusti 2008. Stämman uppdrog åt styrelsens ordförande att kontakta de största ägarna för att dessa skulle utse var sin representant att jämte ordföranden utgöra valberedning. Så har skett och 2009 års valberedning utgörs av: Valberedningens sammansättning och röstrepresentation Representant Ägare Röstandel i % Henrik Forssén Stiftelsen Oktogonen 10,8 Carl-Olof By, ordförande Industrivärden 10,6 Bo Selling Alecta 4,1 Lars Öhrstedt AFA Försäkring 2,5 Hans Larsson, styrelseordförande Handelsbanken Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till banken, bankledningen och den röstmässigt störste aktieägaren utom Henrik Forssén som är anställd i banken och styrelseledamot i Stiftelsen Oktogonen. Uppgifter om valberedningens sammansättning har funnits tillgänglig på bankens webbplats sedan den 22 oktober 2008. Valberedningens uppgift är att inför årsstämman den 29 april 2009 utvärdera styrelsens arbete och lämna förslag på val av ordförande på årsstämman, ordförande och övriga ledamöter i styrelsen, styrelsearvode till ordföranden och övriga ledamöter samt ersättning för utskottsarbete samt arvode till revisorer. REVISORER Stefan Holmström är huvudrevisor för KPMG AB och sedan 2008 ordförande i revisorskollegiet i Handelsbanken. Holmström har varit auktoriserad revisor sedan 1975. Han är även revisor i Länsförsäkringar AB, Svenska Rymdaktiebolaget, Active Biotech AB, Proffice AB och Lantbrukarnas Riksförbund. Holmström är född 1949. Erik Åström har varit auktoriserad revisor sedan 1989 och är sedan 2008 huvudansvarig revisor från Ernst & Young i Handelsbanken. Härutöver är Åström revisor i bland annat Apoteket AB, Hakon Invest, Hennes & Mauritz AB, Investment AB Kinnevik, Modern Times Group MTG AB och Saab AB. Åström är född 1957. STYRELSE Sedan årsstämman utsett Hans Larsson till styrelsens ordförande, utsågs Anders Nyrén och Fredrik Lundberg till vice ordförande på det konstituerande styrelsesammanträdet i anslutning till årsstämman. Styrelsen utsåg samtidigt ledamöter till kreditkommittén, revisionsutskottet och ersättningsutskottet. Uppgifter om styrelsen lämnas på sidan 138 139. Styrelsens storlek och oberoende Styrelsen består av tolv ledamöter. Två av dessa stämmovalda ledamöter representerar Stiftelsen Oktogonen, bankens resultatandelsstiftelse där de anställda är delägare (destinatärer). Härutöver har de anställda ingen representant i styrelsen. Andelen kvinnor i styrelsen uppgår till 33%. Noteringskraven för Nasdaq OMX Nordiska Börs i Stockholm innehåller vissa bestämmelser beträffande styrelsens sammansättning. Svensk kod för bolagsstyrning är sedan den 1 juli 2008 anpassad till dessa regler. Bland annat ska en majoritet av de stämmovalda ledamöterna vara oberoende i förhållande till banken och bankledningen. Vidare måste minst två av dessa ledamöter även vara oberoende i förhållande till bankens större aktieägare. Högst en ledamot kan arbeta i bankens ledning eller i ledningen i dess dotterbolag. Handelsbanken uppfyller dessa krav. För varje ledamot gör valberedningen en samlad bedömning av dennes oberoende i förhållande till banken och bankledningen å ena sidan och i förhållande till bankens större ägare å andra sidan. Vid bedömningen av oberoendet i förhållande till banken och bankledningen beaktas bland annat i vilken omfattning ledamoten har direkta eller indirekta affärsförbindelser eller andra omfattande ekonomiska mellanhavanden med banken. En ledamot som direkt eller indirekt har krediter i banken behöver inte endast på den grunden anses vara beroende i förhållande till banken eller bankledningen. Med större ägare avses aktieägare som direkt eller indirekt kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i banken. Den enda styrelseledamoten som arbetar i bankledningen är verkställande direktören Pär Boman. Valberedningen har med beaktande av ändringarna i koden gjort bedömningen att ordförande Hans Larsson, vice ordförandena Anders Nyrén och Fredrik Lundberg samt ledamöterna Pirkko Alitalo, Göran Ennerfelt, Sigrun Hjelmquist, Sverker Martin-Löf, Jon Fredrik Baksaas och Bente Rathe är oberoende i förhållande till banken och bankledningen. Det innebär att Larsson och Ennerfelt inte längre anses beroende på grund av den tid de varit ledamöter i styrelsen. Hans Larsson, Pirkko Alitalo, Göran Ennerfelt, Sigrun Hjelmquist, Jon Fredrik Baksaas och Bente Rathe är dessutom oberoende i förhållande till bankens större ägare. Pär Boman, Ulrika Boëthius och Tommy Bylund är anställda och således beroende i förhållande till banken. 130
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Oberoende i förhållande till banken och bankledningen Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och större ägare Beroende i förhållande till banken Hans Larsson Hans Larsson Pär Boman Pirkko Alitalo Pirkko Alitalo Ulrika Boëthius Göran Ennerfelt Göran Ennerfelt Tommy Bylund Sigrun Hjelmquist Sigrun Hjelmquist Jon Fredrik Baksaas Jon Fredrik Baksaas Bente Rathe Bente Rathe Sverker Martin-Löf Anders Nyrén Fredrik Lundberg Styrelsearbetets grunder Styrelsens övergripande uppgift enligt aktiebolagslagen är att för ägarnas räkning svara för bankens organisation och förvaltning av dess angelägenheter. En banks rörelse ska organiseras och drivas på ett sådant sätt att bankens struktur, förbindelser med andra företag och ställning kan överblickas. Det övergripande ansvaret för detta vilar på styrelsen. De grundläggande frågorna om kompetensfördelningen mellan styrelse, styrelsens utskott, ordförande, verkställande direktör och internrevision kommer till uttryck i styrelsens arbetsordning samt i styrelsens instruktion till verkställande direktören och i dess instruktion till chefen för internrevisionen. Styrelseordförande Av styrelsens arbetsordning framgår bland annat att ordföranden ska se till att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina skyldigheter. I detta ligger att organisera och leda styrelsens arbete för att skapa bästa möjliga förutsättningar för styrelsens arbete och för att tillse att styrelsen löpande uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om banken och att nya ledamöter får lämplig introduktion och utbildning. Ordföranden ska även stå till förfogande som rådgivare och diskussionspartner till verkställande direktören, men har även att utvärdera dennes arbete och redogöra för sin bedömning i styrelsen. Till ordförandens uppgifter hör också att vara ordförande och leda sammanträdena i Kreditkommittén och Ersättningsutskottet samt att vara ledamot i Revisionsutskottet. Det ankommer vidare på ordföranden att se till att styrelsens arbete utvärderas årligen och att informera valberedningen om utvärderingen. Han ansvarar slutligen för kontakterna med de större ägarna i ägarfrågor och har som ordförande i bankens pensionsstiftelse, pensionskassa och personalstiftelse även ett övergripande ansvar för de ägarfrågor som är förknippade med aktieinnehaven i dessa. I styrelsen förekommer i övrigt ingen annan arbetsfördelning än vad som följer av arbetet i styrelsens utskott. Utskottsarbete Kreditkommitté Kreditkommittén består av nio ledamöter; ordföranden (Hans Larsson), vice ordförandena (Anders Nyrén och Fredrik Lundberg), ordföranden i Revisionsutskottet (Sverker Martin-Löf), verkställande direktören (Pär Boman), chefen för Kreditavdelningen (Olle Lindstrand), jämte tre av styrelsen utsedda styrelseledamöter (Pirko Alitalo, Tommy Bylund och Sigrun Hjelmquist) på cirkulation i tvåårsintervaller. Kreditkommittén sammanträder i regel en gång i månaden för beslut i alla kreditärenden över viss limitnivå och som inte på grund av ärendets stora betydelse ska avgöras av styrelsen i sin helhet. Kreditchefen föredrar alla ärenden för verkställande direktören innan de anmäls för beslut. Kreditinstruktionen medger att verkställande direktören och chefen för Centrala Kreditavdelningen fattar beslut i kreditärende mellan sammanträden om dröjsmål med beslut skulle innebära olägenhet för banken eller kredittagaren. Regionbankscheferna och chefen för Handelsbanken International föredrar ärenden från den egna enheten och deltar som åhörare till övriga ärenden, vilket ger dem en god bild av styrelsens syn på risk. Kreditärenden som beslutas av styrelsen i sin helhet föredras av kreditchefen. Revisionsutskott Revisionsutskottet består av styrelsens ordförande (Hans Larsson) och två av styrelsen utsedda styrelseledamöter (Sverker Martin- Löf och Bente Rathe). De senare är båda oberoende i förhållande till banken och bankledningen och Bente Rathe är även oberoende i förhållande till större ägare. Bägge har redovisningskompetens. Ordförande i utskottet är Sverker Martin-Löf. Revisionsutskottet ska övervaka dels den finansiella rapporteringen, dels effektiviteten i bankens och koncernens interna kontroll, internrevision och riskhanteringssystem. Utskottet ska ha regelbunden kontakt med externrevisorerna, som rapporterar till utskottet om viktiga omständigheter som framkommit vid den lagstadgade revisionen, särskilt om brister i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Utskottet ska även ta del av rapporter från de ansvariga för compliance- och riskkontrollfunktionerna. Utskottet sammanträder i regel fem gånger om året, normalt i samband med kvartals- och årsrapport. Föredragande i utskottet är verkställande direktören, CFO, chefen för internrevisionen och chefen för Compliance samt huvudrevisorerna från de av årsstämman utsedda revisorerna. Ersättningsutskott Ersättningsutskottet består av styrelsens ordförande (Hans Larsson) och två av styrelsen utsedda styrelseledamöter (Pirkko Alitalo och Sigrun Hjelmquist). Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till banken och bankledningen. Årsstämman beslutar om riktlinjer för ersättningsvillkor till ledande befattningshavare. Styrelsen beslutar om ersättning för verkställande direktören och chefen för internrevisionen och fastställer ramar för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet bereder ärenden som ska beslutas av styrelsen och årsstämman. 131
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Internrevision Chefen för Internrevisionen utses av styrelsen. Funktionen har drygt åttio medarbetare av vilka ett stort antal har kompetens motsvarande auktoriserad revisor. Bankens externrevisorer utvärderar och kvalitetssäkrar internrevisionens arbete. Internrevisionens uppdrag grundas på en av styrelsen fastställd policy för den interna revisionsverksamheten. Granskningsarbetet ska fokuseras på verksamheter och rutiner som är väsentliga och/eller riskfyllda. Planerade revisionsuppgifter dokumenteras årligen i en revisionsplan som på styrelsens vägnar fastställs av styrelsens Revisionsutskott. Resultatet av internrevisionens granskningar, de åtgärder som ska vidtas och statusen avseende dessa, avrapporteras löpande till Revisionsutskottet. Styrelsens arbete 2008 Styrelsen hade under året fjorton sammanträden inklusive ett tvådag-ars strategimöte. Härutöver har Kreditkommittén sammanträtt tolv gånger, Revisionsutskottet fem och Ersättningsutskottet sex gånger under 2008. Styrelsen diskuterade regelbundet det ekonomiska läget, bankens strategi samt bankens ställning i förhållande till andra banker. Vidare gjordes översyn och uppföljning av risklimiter för marknadsrisker och likviditetsrisker med mera. Dessutom informerades styrelsen om operativa risker, beslutade i upplåningsfrågor, större kreditärenden samt större investeringar och andra strategiska frågor. Styrelsen beslöt under året att förvärva Lokalbanken i Danmark. Utvärdering av styrelsens arbete skedde under året genom enskilda samtal mellan styrelsens ordförande och de enskilda ledamöterna. Resultatet diskuterades i styrelsen vid sammanträdet i november. Resultatet av utvärderingen och en redogörelse för diskussionen i styrelsen har delgetts valberedningen genom ordföranden. Styrelsen sammanträdde även vid ett tillfälle utan att verkställande direktören var närvarande för utvärdering av dennes arbete. PRINCIPER FÖR BOLAGSSTYRNING I HANDELSBANKEN Mål och Medel Banken har under lång tid skapat en tydlig företagskultur som kommer till uttryck i den interna skriften Mål och Medel. Skriften beskriver bankens mål, idé och sätt att arbeta och den läses och diskuteras av alla medarbetare i banken. Mål och Medel finns översatt till alla nordiska språk, engelska och polska. Parallellt med det informella samtalet har styrelsen fastställt principer och förhållningssätt samt limiter och måltal genom en rad policyer. För att ge en föreställning om innehållet i dessa policydokument, omnämns de här i all korthet. Policydokument Mål och strategi Bankens övergripande mål är att ha högre räntabilitet på eget kapital än ett vägt genomsnitt för jämförbara börsnoterade nordiska och brittiska banker. Det ska uppnås genom att ha de mest nöjda kunderna och en högre kostnadseffektivitet än i jämförbara banker. Bankens arbetssätt utgår från ett samlat kundansvar så nära kunden som möjligt. Kreditpolitik Kredit får endast beviljas om kredittagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra förbindelsen. Krediter ska normalt vara säkerställda. Om kassaflödet är tillräckligt starkt, får kredit lämnas utan säkerhet. Banken eftersträvar att dess historiskt låga kreditförlustnivå i förhållande till andra banker ska bestå och därmed bidra till bankens lönsamhetsmål samt till att bibehålla en god finansiell ställning. Operativa risker Ansvaret för operativa risker är en integrerad del i chefsansvaret i hela koncernen. Operativa risker ska hanteras så att koncernens operativa förluster förblir små, både i jämförelse med tidigare inträffade förluster och med andra bankers förluster. Risker som kan leda till de mest allvarliga konsekvenserna ägnas särskild uppmärksamhet och avgör vilken sannolikhet för förlust som kan accepteras. Kapitalpolicy Banken ska ha ett ekonomiskt kapital som motsvarar alla risker som kan leda till oväntade förluster och som säkerställer att primärkapitalet täcker det legala minimikapitalkravet, allt med av styrelsen fastställd säkerhetsmarginal. Bankens kapitalsituation ska också stödja en fortsatt hög rating hos de viktigaste ratinginstituten. Finanspolicy CFO ansvarar för koncernens likviditet och kapitalanskaffning inom ramen för den likviditetsrisklimit styrelsen fastställt. Den kortfristiga upplåningen ska vara väl diversifierad avseende marknad, valuta och löptid. Styrelsen fastställer ramar för den långfristiga upplåningen. En beredskapsplan ska finnas för krishantering vid störningar på finansmarknaden. Finansiell riskpolicy Med finansiella risker avses marknadsrisker och likviditetsrisker. Marknadsriskerna delas i sin tur in i ränterisker, aktiekursrisker, valutakursrisker och råvaruprisrisker. Styrelsen fastställer mätmetoder och limiter för finansiella risker samt ålägger verkställande direktören att organisera en oberoende riskkontrollfunktion med tillräckliga resurser för en ändamålsenlig uppföljning av marknadsrisker och likviditetsrisker. 132
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Informationspolicy Den information som lämnas till aktiemarknaden ska vara korrekt, relevant och tillförlitlig samt i enlighet med börsens regler. Offentliggörande av information ska ske så snart som möjligt och samtidigt till börsen, investerare, analytiker, nyhetsbyråer och övriga media. Vid presskonferenser och kapitalmarknadsdagar inbjuds normalt media och analytiker samtidigt. Etiska riktlinjer Styrelsen och anställda i banken ska uppträda så att förtroendet för banken upprätthålls. All verksamhet i banken ska präglas av hög etisk standard. Kunderna ska behandlas med respekt och ekonomisk rådgivning ska utgå från kundens behov. Intressekonflikter hanteras enligt interna och externa regler. Vid tvekan om vad som är etiskt godtagbart, ska frågan diskuteras med närmaste chef. Policy för intern revisionsverksamhet Internrevision ska värdera koncernens effektivitet och ändamålsenlighet avseende processer för riskhantering, intern styrning och kontroll. Revisionen ska självständigt och oberoende granska koncernens redovisning, att väsentliga risker identifieras och hanteras tillfredsställande och att väsentlig finansiell lednings- och verksamhetsinformation är tillförlitlig, korrekt och lämnas i tid. Policy för hantering och rapportering av händelser av väsentlig betydelse Händelser av väsentlig betydelse ska rapporteras till Finansinspektionen. Här avses händelser som kan äventyra bankens stabilitet eller skyddet för kundernas tillgångar, om det finns risk för sådan betydande förlust att banken inte kan uppfylla sina åtaganden mot sina kunder eller fel uppstår i tekniska system som kan påverka skyddet för kundernas inlåning. Policy för bankens utnyttjande av externrevisorernas tjänster Banken anlitar de bolagsstämmovalda revisorerna, förutom för revision, även för alla andra arbetsuppgifter som ankommer på revisorer enligt lag eller andra externa krav. Härutöver fordras särskild prövning innan revisor anlitas för annat uppdrag för bankens räkning och sådana uppdrag ska rapporteras till Revisionsutskottet. Policy för regelefterlevnad (Compliance) Med regelefterlevnad avses efterlevnad av lagar, förordningar och interna regler samt god sed eller god standard i den tillståndspliktiga verksamheten. Det betyder att Finansinspektionens råd och en branschkod, såsom svensk kod för bolagsstyrning, som anses representera god sed, ska efterlevas av banken. Funktionen ska informera styrelsen och verkställande direktören om regelefterlevnaden. Policy för uppdragsavtal Policyn tar sikte på när banken lägger ut tillståndpliktig verksamhet att utföras av annan, till exempel drift av datasystem, inlösen av betalkorttransaktioner eller annan verksamhet som har naturligt samband med bankens verksamhet. Banken eller dess dotterbolag ansvarar alltid för att den verksamhet som lagts ut drivs i enlighet med det tillstånd som kan vara kopplat till verksamheten. Policy om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av särskilt allvarlig brottslighet Policyn är baserad på brottsförebyggande lagar inom det finansiella området som lagen om åtgärder mot penningtvätt och lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottlighet (terroristverksamhet). Banken ska inte medverka i affärer som misstänks ha en koppling till brottslig verksamhet eller som medarbetaren inte förstår innebörden av. Principer för ersättning till ledande befattningshavare Årsstämman 2008 har på styrelsens förslag fastställt följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. löneförmåner. förekommer inte. som alla medarbetare i banken, av resultatandelssystemet Oktogonen. för verkställande direktören vara lägre. der och från bankens sida tolv månader. Om banken säger upp avtalet senare än fem år efter inträde i bankledningen utgör uppsägningstiden tjugofyra månader. Undantagsvis kan uppsägningstiden vara kortare. Principen om fast lön utan rörliga inslag eller bonus utgår från att långsiktigt förtroende svårligen kan kombineras med kortsiktiga belöningar. Principen ska gälla alla medarbetare i koncernen som har rätt att fatta beslut om kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och förhållanden som medför operativ risk, liksom naturligtvis, medarbetare inom riskkontroll, compliance och internrevision. Inte heller i styrelsen förekommer annat än fast arvode för styrelseuppdraget, med tillägg av fast arvode för utskottsarbete. 133
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Pensionsvillkoren för alla medarbetare i banken är förmånsbestämda, att utgå med en viss andel av slutlönen under återstående livstid. Om verkställande direktören Pär Boman upprätthåller sin befattning som verkställande direktör intill avtalad pensionsålder, 58 år, utgår ålderspensionen med 65% av lönen omedelbart före pensionstidpunkten. För vice verkställande direktörer utgår ålderspensionen med 65% i åldersintervallet 60 64 år, och från 65 års ålder utgår ålderspension med 10% av årslönen upp till 7,5 prisbasbelopp. Härtill kommer pension enligt allmän försäkring. På lönedelar överstigande 7,5 prisbasbelopp utgår ålderspension med 65%. Ersättningsvillkoren för verkställande direktören, chefen för kreditavdelningen och för övriga vice verkställande direktörer tillsammans redovisas närmare i not 8. Ersättningen till styrelsens ledamöter framgår under Styrelsen på sidan 138 139. BANKENS LEDNING Verkställande direktör Pär Boman är verkställande direktör sedan i april 2006. Boman är 47 år och har arbetat i Handelsbanken sedan 1991. Under tiden till inträdet i bankledningen 1998, har Boman upprätthållit befattningar som controller samt kreditexpert vid regionhuvudkontoret i Linköping, kontorschef i Norrköping och som vice verkställande direktör och chef för Regionbank Danmark och därefter för Handelsbanken Markets. Boman har både ingenjörsoch ekonomexamen. Boman är ordförande i Svenska Bankföreningen, men har därutöver inga uppdrag utanför banken. Eget och närståendes innehav av aktier i banken uppgår till 5 171, varav 3 671 indirekt via resultatandelsstiftelsen Oktogonen. Därutöver har Boman under året tecknat personalkonvertibler för 5 mnkr och med en konverteringskurs på 188,63 kronor per aktie, motsvarande 26 507 aktier. Koncernledning Handelsbanken har en strikt decentraliserad arbetsmodell, där de flesta viktiga affärsbesluten tas ute på kontoret, nära kunden. Detta innebär också att banken har en mycket platt organisation mellan kontorschefen och verkställande direktören finns enbart en nivå regionbankschef. Detta ger korta, effektiva och tydliga beslutsvägar. Riskkontroll Riskkontrollfunktionen har kortfattat beskrivits under översikten av bankens styrningsstruktur på sidan 136 137. En mer utförlig beskrivning framgår som nämnts i inledningen till denna rapport, i not K2 på sidan 50 63. Handelsbankens koncernledningsstruktur De senaste årens kraftiga expansion inte minst utanför Sverige har ökat kraven på dessa beslutsvägar. För att behålla och förstärka den decentraliserade arbetsmodellen har Handelsbankens koncernledning under året organiserats i fyra distinkta grupperingar enligt nedan: Centrala Bankledningen Stabschefer Uppgifter om koncernledningen framgår på sidan 140. Affärsområdeschefer Regionbankschefer Regelefterlevnad (Compliance) Regelefterlevnad är ett ansvar för alla i koncernen. Inrättandet av compliancefunktioner centralt, inom regionbanker och varje affärsområde och i varje land där banken är verksam, fritar inte någon medarbetare från ansvaret för att följa de externa och interna regler som gäller för verksamheten. Regelverken är emellertid ofta komplicerade eller den enskilde medarbetarens erfarenhet ibland begränsad, varför möjligheten till vägledning är väsentlig för undvikande av misstag. Chefen för Compliancefunktionen är tillika chef för den Centrala Juristavdelningen i banken och rapporterar direkt till verkställande direktören, men har även att rapportera om regelefterlevnaden i koncernen till Revisionsutskottet minst två gånger om året. Juristavdelningen blir ofta involverad i den löpande affärsverksamheten. För att ytterligare markera compliancefunktionens oberoende, har en separat compliancefunktion skapats under chefen för Centrala Juristavdelningen, parallellt med juristfunktionen. De viktigaste uppgifterna för compliancefunktionen är att informera om och hjälpa till att identifiera och bedöma de risker som kan uppkomma till följd av bristande regelefterlevnad, liksom att biträda vid utformningen av interna regler och att informera om nya och ändrade regler för verksamheten. Överträdelse av noteringsavtalet Banken har i samband med presentationen av resultatet för årets första nio månader redovisat volymutvecklingen under första hälften av oktober, utan att detta framgått av kvartalsrapporten. Nasdaq OMX Nordiska Börs i Stockholm har konstaterat att banken inte kunde undgå kritik för det inträffade och därmed avslutat ärendet. 134
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN Redogörelsen för Handelsbankens process för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen grundar sig på det ramverk som tagits fram av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Processen har utformats för att säkerställa att fastlagda principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs och att den finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag. Denna rapport utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna och har inte granskats av bankens revisorer. Kontrollmiljö Grundläggande för Handelsbankens process för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är den kontrollmiljö det vill säga den organisationsstruktur och ansvarsfördelning samt de riktlinjer och styrande dokument som beskrivits tidigare i bolagsstyrningsrapporten. Riskbedömning det vill säga identifiering och hantering av de risker som kan påverka den finansiella rapporteringen utgör också en del av processen, liksom de kontrollaktiviteter som syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Riskbedömning En viktig del av riskbedömningen utgör de självutvärderingar som årligen utförs på regionbanker, dotterbolag och centrala avdelningar. I självutvärderingen ingår att definiera händelser som utgör potentiella risker för verksamheten samt att uppskatta sannolikheten för, och konsekvenserna av att händelserna inträffar. Internkontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgör en del av den totala analys av enhetens operativa risker som självutvärderingen innebär. Särskild hänsyn tas till risken för oegentligheter och risken för förlust eller förskingring av tillgångar. Med utgångspunkt från självutvärderingen utformas en åtgärdsplan. Handelsbankens riskhantering i övrigt beskrivs i detalj i not K2 på sidan 50 63. Kontrollaktiviteter Kontrollaktiviteter finns inbyggda i hela processen för finansiell rapportering. Centrala Ekonomiavdelningen ansvarar för koncernredovisning och koncernbokslut, ekonomiska och administrativa styrsystem, koncernens kapitalbas, skatteanalys samt den koncerngemensamma myndighetsrapporteringen. På Centrala Ekonomiavdelningen vilar också ansvaret för att instruktioner av betydelse för den finansiella rapporteringen görs kända och tillgängliga för berörd personal. Inom redovisnings- och controllerorganisationen sker fortlöpande avstämningar och kontroller av redovisade belopp samt analyser av resultat- och balansräkningar. Ekonomiansvariga på regionbanker, dotterbolag och centrala avdelningar ansvarar för att kontrollaktiviteterna i den finansiella rapporteringen för deras respektive enheter är ändamålsenliga det vill säga är utformade för att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser samt står i överensstämmelse med interna riktlinjer och instruktioner. Vid varje kvartalsbokslut intygar enheterna att föreskrivna periodiska kontroller och avstämningar av konton utförts. Koncernens värderingskommitté har till uppgift att skapa förutsättningar för korrekt värdering av de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Motsvarande ansvar har värderingskommittén när det gäller värdering av värdepapper som klassats som lånefordringar, tillgängliga för försäljning eller innehav till förfall samt finansiella garantier. Det sker genom att värderingskommittén ansvarar för att interna riktlinjer, instruktioner och tilllämpade modeller vid värdering av nämnda tillgångar och skulder är ändamålsenliga och i enlighet med externa regelverk. En hög IT-säkerhet är en förutsättning för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. I koncernens informationssäkerhetspolicy finns regler och riktlinjer för att säkerställa tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet i informationen i affärssystemen. Som ett led i arbetet med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen har styrelsen inrättat ett revisionsutskott bestående av styrelsens ordförande samt två styrelseledamöter. Inom utskottet behandlas kritiska redovisningsfrågor samt de finansiella rapporter som banken lämnar. Utskottet övervakar också effektiviteten i internkontroll, internrevision och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen, se vidare under rubriken Utskottsarbete på sidan 131. Information och kommunikation Banken har informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Koncernens övergripande redovisningsinstruktion och särskilda rutinbeskrivningar för bokslutsarbetet kommuniceras till berörda medarbetare via koncernens intranät. Det system som används för finansiell rapportering omfattar hela koncernen. Uppföljning Internrevisionen, Centrala Riskkontrollen, och redovisningsoch controlleravdelningarna följer upp efterlevnaden av interna policyer, instruktioner och andra styrdokument. Uppföljningen sker på central nivå, men också på lokal verksamhetsnära nivå inom regionbanker, dotterbolag och andra affärsområden. I den instruktion som styrelsen fastställt för internrevisionen framgår att internrevisionen särskilt ska granska internkontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Internrevisionen beskrivs närmare på sidan 132 i bolagsstyrningsrapporten. Uppföljning sker av koncernens informations- och kommunikationsvägar med avsikt att säkerställa att dessa är ändamålsenliga avseende den finansiella rapporteringen. 135
STRUKTUR FÖR BOLAGSSTYRNING Struktur för bolagsstyrning Handelsbankens aktieägare är de som ytterst fattar beslut om bankens styrning. Årsstämman utser styrelse och revisorer. Styrelsen ansvarar inför ägarna för bankens organisation och förvaltning av dess angelägenheter. Revisorerna rapporterar på årsstämman om sin granskning. Modellen beskriver hur bolagsstyrningen är organiserad i Handelsbanken. 2. VALBEREDNING 1. AKTIEÄGARE ÅRSSTÄMMA 3. EXTERNA REVISORER 4. STYRELSE 5. KREDITKOMMITTÉ 6. ERSÄTTNINGSUTSKOTT 7. REVISIONSUTSKOTT 8. VD och KONCERNCHEF 9. INTERNREVISION 10. KREDITAVDELNING 11. RISKKONTROLL 12. COMPLIANCE Väljer/utser/initierar Informerar/rapporterar 1. AKTIEÄGARE Aktieägares rätt att delta i beslut om Handelsbanken utövas på bolagsstämman, vilken är bankens högsta beslutande organ. Ordinarie bolagsstämma (årsstämman) beslutar om bolagsordning, fastställande av resultat- och balansräkningar, ansvarsfrihet för styrelsen, ny styrelse, nya revisorer samt ersättningar till styrelsens ordförande, övriga styrelseledamöter och till revisorer. Årsstämman beslutar också om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. 2. VALBEREDNING Årsstämman beslutar om formerna för utseende av valberedning. Valberedningen har att bereda och lämna förslag till nästa årsstämma om ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt om arvode till ordföranden och övriga ledamöter. I valberedningens uppdrag ingår att utvärdera styrelsens arbete, i första hand utifrån den rapport som styrelsens ordförande lämnar till valberedningen. Valberedningen föreslår även val av revisorer och arvode till dessa. 136
STRUKTUR FÖR BOLAGSSTYRNING 3. REVISORER Revisorer utses enligt lag av årsstämman för en period om fyra år vilket borgar för kontinuitet och djup i revisionsarbetet. Revisorerna är ansvariga inför aktieägarna på stämman och lämnar sin revisionsberättelse över årsredovisningen samt en muntlig redogörelse på årsstämman om hur revisionen har bedrivits samt hur revisorerna bedömer ordningen och kontrollen i banken. Revisorerna lämnar även information och synpunkter till såväl Revisionsutskottet som styrelsen i sin helhet, vidare till chefen för Internrevisionen och till verkställande direktören. 4. STYRELSE Styrelsen ansvarar för bankens organisation och förvaltar bankens angelägenheter för ägarnas räkning. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bankens ekonomiska situation och se till att banken är organiserad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bankens ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen upprättar instruktioner för hur detta ska gå till och fastställer en arbetsordning för styrelsen och en instruktion för verkställande direktören. Av dessa centrala styrdokument framgår hur ansvar och befogenheter fördelas mellan styrelsen som helhet, utskott och kommittéer, samt mellan styrelsen och verkställande direktören. Utöver att utse verkställande direktör, utser styrelsen även vice verkställande direktörer i banken samt chefen för Internrevisionen. Ordföranden ansvarar för utvärdering av styrelsens arbete och delger valberedningen sina bedömningar. Ordförande är Hans Larsson. 5. KREDITKOMMITTÉ Kreditkommittén beslutar i kreditärenden över den beslutandelimit som gäller för de svenska, nordiska och engelska regionbankernas styrelser samt för kreditkommittén i Handelsbanken International och i dotterbolaget Handelsbanken Finans AB. Ärenden av stor betydelse hänskjuts för avgörande av styrelsen i sin helhet. Kreditkommittén består av styrelsens ordförande, vice ordförandena, verkställande direktören, ordföranden i Revisionsutskottet och tre av styrelsen utsedda styrelseledamöter på cirkulation i tvåårsintervaller samt chefen för Centrala Kreditavdelningen. Regionbankscheferna och chefen för Handelsbanken International är föredragande i Kreditkommittén. 6. ERSÄTTNINGSUTSKOTT Ersättningsutskottet följer utvecklingen av anställningsvillkor för ledande befattningshavare i andra finansiella företag och utvärderar löpande behovet av marknadsanpassningar av dessa villkor. Utskottet bereder styrelsens förslag till bolagsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare liksom styrelsens beslut om sådana villkor för verkställande direktören och chefen för Internrevisionen. Ersättningsutskottet består av styrelsens ordförande jämte två av styrelsen utsedda styrelseledamöter. 7. REVISIONSUTSKOTT Revisionsutskottet övervakar den finansiella rapporteringen genom att granska alla kritiska redovisningsfrågor och andra förhållanden som kan påverka den finansiella rapporteringens kvalitativa innehåll. Utskottet övervakar även effektiviteten i bankens och koncernens interna kontroll, internrevision och riskhanteringssystem samt de externa revisorernas opartiskhet och självständighet. Utskottet biträder även valberedningen i fråga om val av revisor. Revisionsutskottet består av styrelsens ordförande samt två av styrelsen utsedda styrelseledamöter. En av de senare ska vara utskottets ordförande. 8. VD OCH KONCERNCHEF Verkställande direktören utses av styrelsen att leda Handelsbankskoncernens verksamhet. För verkställande direktören gäller, förutom instruktioner från styrelsen, reglerna i aktiebolagslagen och i en rad andra författningar om vad som krävs för att fullgöra bankens bokföring, medelsförvaltning och kontroll över verksamheten. Bankens starkt decentraliserade organisation innebär att verkställande direktören arbetar mycket nära linjeorganisationen genom en förhållandevis stor koncernledning. Pär Boman är verkställande direktör och koncernchef sedan 2006. 9. INTERNREVISION Internrevisionen ska självständigt och oberoende granska Handelsbankskoncernens verksamhet och redovisning. För den transaktionsintensiva verksamhet som bedrivs i en bank är det naturligt att revisionsstrategin har en stark tyngdpunkt på att bedöma och verifiera den interna kontrollen. Internrevisionen sysselsätter drygt 80 medarbetare, varav cirka 35 personer på den centrala revisionsavdelningen och ett 50-tal personer i de affärsdrivande enheterna. Tord Jonerot är chef för Centrala Revisionsavdelningen. 10. KREDITAVDELNING Bankens centrala kreditavdelning ansvarar för upprätthållandet av bankens kreditpolitik. Det sker huvudsakligen genom beredning av vart och ett av de större kreditärenden som beslutas av styrelsens kreditkommitté eller i styrelsen i sin helhet. Kreditchefen föredrar alla ärenden för verkställande direktören innan de anmäls för beslut. Kreditchefen rapporterar till verkställande direktören och är ledamot i styrelsens kreditkommitté. Olle Lindstrand är chef för Centrala Kreditavdelningen, som omfattar nio medarbetare. 11. RISKKONTROLL Riskkontrollenheten ansvarar för den samlade interna rapporteringen av koncernens alla väsentliga risker på aggregerad nivå. Ansvaret omfattar kredit-, motparts- och marknadsrisker (ränte-, valutakurs-, aktiekurs- och råvaruprisrisker), operativa-, likviditets- och försäkringsrisker. Riskkontrollens uppgift är att identifiera, mäta och övervaka koncernens risker samt informera styrelse och bankledning om dessa risker så att det ger en allsidig och saklig bild av koncernens risker och analys av hur riskerna utvecklas. Hanteringen av den enskilda risken är däremot en uppgift för den operativa enhet som har ansvaret för kunden eller motparten (kundansvarig) eller ansvaret för att utföra en viss affär (affärsansvarig). Riskkontrollenheten sorterar organisatoriskt under CFO, men chefen för riskkontrollen ska även rapportera sina iakttagelser och slutsatser till verkställande direktören och till styrelsens revisionsutskott. Rolf Marquardt är chef för riskkontrollenheten som sysselsätter 40 personer. 12. COMPLIANCE (REGELEFTERLEVNAD) Compliancefunktionens ansvarsområde är att informera om de risker som kan uppkomma till följd av bristande regelefterlevnad. Funktionen ska hjälpa till att identifiera och bedöma sådana risker, biträda vid utformningen av interna regler och att informera bankledningen samt styrelsen i frågor om regelefterlevnad. Bankens chefsjurist Ulf Köping-Höggård är koncernansvarig för compliancefunktionen. Complianceansvariga har utsetts inom alla affärsområden och i alla länder där banken är verksam. Sammanlagt cirka 40 medarbetare arbetar helt eller delvis med compliance. 137
STYRELSEN Styrelsen Namn Hans Larsson, ordförande Anders Nyrén, vice ordförande Fredrik Lundberg, vice ordförande Pirkko Alitalo, ledamot Jon Fredrik Baksaas, ledamot Ulrika Boëthius, ledamot Befattning Direktör VD och koncernchef i AB Industrivärden VD och koncernchef i L E Lundbergföretagen VD och koncernchef i Telenor ASA Banktjänsteman Utbildning Fil kand Civilekonom och MBA Civilekonom och Civilingenjör Civilekonom Civilekonom och MBA Naturvetenskapligt gymnasium Invald år 1990 2001 2002 2000 2003 2004 Född 1942 1954 1951 1949 1954 1961 Nationalitet Svensk Svensk Svensk Finsk Norsk Svensk Andra uppdrag Ordförande i Nobia AB, Attendo Holding AB, Valedo Partners Fund 1 AB. Ledamot i Holmen AB. Vice ordförande i Sandvik AB. Ledamot i Telefonaktiebolaget L M Ericsson, Ernströmgruppen AB, AB Industrivärden, Svenska Cellulosa AB SCA, SSAB Svenskt Stål AB. Ordförande i Aktiemarknadsbolagens Förening, Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden. Ordförande i Holmen AB, Cardo AB, Hufvudstaden AB. Vice ordf i NCC AB. Ledamot i L E Lundbergföretagen AB, AB Industrivärden, Sandvik AB. Ledamot i Lagercrantz Group AB. Ledamot i Aker ASA, Det norske Veritas (rådet), Doorstep AS, GSMA. Vice ordförande Finansförbundet. Bakgrund 1992-1999 VD Nordstjernan AB. 1989-1991 VD Esselte AB. 1985-1989 VD Swedish Match AB och Ordförande i bl a NCC AB, Linjebuss AB, Bilspedition/BTL AB, Althin Medical AB, Carema AB, Sydsvenska Kemi AB. 1997-2001 Vice VD, Ekonomi- och finansdirektör Skanska. 1996-1997 Dir Markets och Corporate Finance Nordbanken. 1992-1996 Vice VD, Ekonomi- och finansdirektör Securum. 1987-1992 VD OM International AB. 1986-1987 VD STC Venture AB. 1982-1987 Vice VD, Ekonomi- och finansdirektör STC. 1979-1982 Direktör AB Wilhelm Becker. Verksam inom Lundbergs sedan 1977. Koncernchef i L E Lundbergföretagen AB sedan 1981. 1997-2000 Vice VD Pohjola-Gruppen Abp. 1988-1989 Olika ledningspositioner inom Pohjola-Gruppen. 1986-1988 Direktör i Midland Montagu Aktiebank. 1977-1986 Olika ledningspositioner inom Pohjola-Gruppen. 1975-1976 Analytiker inom Postbanken. 1994-2002 CFO, Executive VP/Senior ExecutiveVP Telenor ASA. 1997-1998 Managing Director Telenor Bedrift AS. 1989-1994 CFO/CEO TBK AS. 1988-1989 Chief Finance Director Aker AS. 1985-1988 Chief Finance Director. Stolt Nielsen Seaway AS. 1979-1985 System consultant/controller/ Contract Co-ordinator Det Norske Veritas. Anställd i Handelsbanken sedan 1981. Koncern-klubbsordförande, Handelsbanken 1997-2004. Ersättning 2 825 000 kr 925 000 kr 925 000 kr 800 000 kr 450 000 kr Kreditkommitté Närvaro Ordförande 12/12 Ledamot 12/12 Ledamot 12/12 Ledamot 12/12 Revisionsutskott Närvaro Ledamot 1/2 Ersättningsutskott Närvaro Ordförande 6/6 Ledamot 6/6 Styrelsemöten Närvaro Egna och närståendes aktieinnehav 14/14 14/14 14/14 14/14 11/14 13/14 18 600 2 000 2 425 000 2 500 0 3 635, varav 3 635 i indirekt innehav via vinstandelsstiftelsen Oktogonen. Beroende/ oberoende Oberoende till banken, bankledningen och större aktieägare. Oberoende till bankledningen. Ej oberoende till större ägare (VD och koncernchef i AB Industrivärden). Oberoende till bankledningen. Ej oberoende till större ägare (Ledamot i AB Industrivärden). Oberoende till banken, bankledningen och större aktieägare. Oberoende till banken, bankledningen och större aktieägare. Ej oberoende (anställd). 138
STYRELSEN Namn Pär Boman, ledamot Tommy Bylund, ledamot Göran Ennerfelt, ledamot Sigrun Hjelmquist, ledamot Sverker Martin-Löf, ledamot Bente Rathe, ledamot Befattning VD och koncernchef i Handelsbanken Bankdirektör VD i Axel Johnson Gruppen AB Partner och ordförande i Sight Executive Group AB Direktör Utbildning Ingenjör och ekonomexamen Gymnasieutbildning Fil kand och civilekonom Civilingenjör och tekn lic Doctor of Engineering in Technology in Paper and Chemical Pulping, Fil doctor hc Civilekonom och MBA Invald år 2006 2000 1985 2003 2002 2004 Född 1961 1959 1940 1956 1943 1954 Nationalitet Svensk Svensk Svensk Svensk Svensk Norsk Andra uppdrag Ordförande i Svenska Bankföreningen. Ordförande i Stiftelsen Oktogonen. Ledamot i Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse, Närljus. Ordförande i Axfood AB. Ledamot i E.ON Sverige AB, RAE Systems Inc, Audiodev AB, Micronic Laser Systems AB, Symsoft AB, Seamless Distribution AB, Silex AB. Atea ASA. Ordförande i Svenska Cellulosa AB SCA, Skanska AB, SSAB Svenskt Stål AB. Vice ordförande i Telefonaktiebolaget LM Ericsson, AB Industrivärden och Svenskt Näringsliv. Ordförande i Ecohz ASA och Powel ASA. Ledamot i Kongsberg Automotive ASA, Norsk Hydro ASA, Choice Hotels Scandinavia AS. Bakgrund 2002-2005 Vice VD, Chef för Handelsbanken Markets. 1998-2002 Vice VD, Chef för Regionbank Danmark, Handelsbanken. Anställd i Handelsbanken sedan 1991. Anställd i Handelsbanken sedan 1980. Kontorschef i Handelsbanken sedan 1992. Fr o m 1966 innehaft olika uppdrag och tjänster inom Axel Johnson Gruppen med ett avbrott för Wells Fargo, San Francisco, USA 1971-1972. 2000-2005 Partner & Investment Mgr Brainheart Capital KB. 1998-2000 VD Ericsson Components AB. 1979-2000. Diverse befattningar inom Ericsson-koncernen. 1977-2002 Verksam inom Svenska Cellulosa AB SCA i olika ledande befattningar. 1999-2002 Vice koncernchef Gjensidige NOR (VD livbolag, ordf Fond- och Kapitalförvaltn bolag). 1996-1999 VD Gjensidige Bank AS 1993-1996 VD Elcon Finans AS. 1991-1993 vice VD Forenede Forsikring.1989-1991 Ekonomidir Forenede Forsikring. 1977-1989 Kredit- och ek chef E.A. Smith AS. Ersättning 450 000 kr 800 000 kr 875 000 kr 575 000 kr Kreditkommitté Närvaro Ledamot 12/12 Ledamot 12/12 Ledamot 8/8 Ledamot 10/12 Revisionsutskott Närvaro Ordförande 5/5 Ledamot 4/5 Ersättningsutskott Närvaro Ledamot 6/6 Styrelsemöten Närvaro 14/14 14/14 13/14 13/14 14/14 11/14 Egna och närståendes aktieinnehav 5 171, varav 3 671 i indirekt innehav via vinstandelsstiftelsen Oktogonen. 14 340, varav 13 396 i indirekt innehav via vinstandelsstiftelsen Oktogonen. 65 000 1 000 4 000 1 330 Beroende/ oberoende Ej oberoende (anställd). Ej oberoende (anställd). Oberoende till banken, bankledningen och större aktieägare. Oberoende till banken, bankledningen och större aktieägare. Oberoende till banken och bankledningen. Ej oberoende till större ägare (Ledamot i AB Industrivärden). Oberoende till banken, bankledningen och större aktieägare. 139