RAPPORT BERGTEKNISK UTREDNING AV FASTIGHETEN MELLBY 2:211 2017-08-25
UPPDRAG 279612, Bergteknisk undersökning - Mellby 2:211 Titel på rapport: Bergteknisk utredning av fastigheten Mellby 2:211 Datum: 2017-08-25 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Partille kommun Christoffer Gissy Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Nils Granberg, Tyréns AB Patrik Nilsson, Tyréns, AB Nils Granberg, Tyréns AB Tyréns AB Lilla Badhusgatan 2 411 21 Göteborg Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2017-08-25
SAMMANFATTNING Tyréns har på uppdrag av Partille kommun utfört en bergteknisk utredning av fastigheten Mellby 2:211 som en del av underlag för att kommunen ska kunna upprätta en detaljplan. Resultatet av utredningen visar att följande åtgärder är att rekommendera: Hela berg- och jordslänterna behöver röjas från träd och sly. Nästa steg är att ta ned lösa stenar och block. Slutligen bör diket med stundtals mycket vatten tas i beaktning vid grundläggning av bostäderna. 3(9)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2 FÄLTARBETE... 6 3 RESULTAT... 6 3.1 OBSERVATIONER... 6 3.1.1 ALLMÄNT...6 3.1.2 BESKRIVNING AV BEGRMASSAN...6 3.1.3 BERGTEKNISKA OBESERVATINOER...7 3.1.4 ÖVRIGA OBSERVATIONER...7 4 REKOMMENDATIONER... 9 4.1 ÅTGÄRDER... 9 4(9)
1 BAKGRUND OCH SYFTE Samhällsbyggnadsförvaltningen i Partille kommun har ett uppdrag att undersöka möjligheterna till byggnation på fastigheten Mellby 2:211. Fastigheten är idag inte detaljplanelagd men ingår i fördjupad översiktsplan för Paradiset friluftsområde och innehar en av sex entrépunkter för friluftsområdet. På fastigheten har bergsslänter besiktats som kan tänkas påverka byggnationen av de skissade bostäderna, se figur 1. Figur 1. Översiktskarta över Mellby 2:211 innehållande skiss på två planerade bostäder. 5(9)
2 FÄLTARBETE Bergkartering och berginventering av planområdet utfördes 2017-06-29. Undersökningen utfördes av Patrik Nilsson och Nils Granberg från Tyréns AB. 3 RESULTAT 3.1 OBSERVATIONER 3.1.1 ALLMÄNT Slänten till öst om planerade bostäder har en höjdskillnad på ca 3-5 meter och lutar ner mot planerade hus. Enligt SGUs kartgenerator består marken i området av sandig morän med ett medeldjup på 1-3 meter. Slänten består av sandig morän, storblockig terräng och berg i dagen. Utanför planområdet i det norra hörnet intill gångstigen har sprängt berg observerats. 3.1.2 BESKRIVNING AV BEGRMASSAN Berggrunden i området vid Mellby 2:211 utgörs av gnejsig granitoid med kornstorlek som varierar mellan fint medelkornig till medelkornig. Grundmassan är jämnkornig men ådror i granitoiden är ojämnkorniga och har en granitisk sammansättning. Figur 2. Ytor med inmätta sprickor. Det finns två dominerande huvudsprickgrupper i området, den första följer foliationen/gnejsigheten och har en riktning mot nord/nordväst med en stupning på runt 50º åt öst, in i slänten (markerad med F i figur 2). Den andra huvudsprickgruppen stryker mot öst med en stupning på ca 80º åt syd (markerad med H i figur 2). Den första huvudsprickgruppen har observerats vid markeringarna benämnda F i figur 2. Den andra huvudsprickgruppen har observerats vid H i Figur 3. Huvudsprickgrupperna är inmätta enligt nedan. F: 350º ±10 /50º ±10 H: 60º/80º 6(9)
Intill gångstigen i den norra delen av figur 3. har sprängt berg observerats. Skärningens yta liknar resultatet av ett överstjälpningsbrott men är resultatet av utfall längs huvudsprickgrupp 1 i kombination med sprängning. Figur 3. Bild tagen på sprickplan från huvudsprickgrupp 2 (H i figur 2). 3.1.3 BERGTEKNISKA OBESERVATINOER Ingen synlig förstärkning har observerats vid besiktningstillfället. På de flackare ytorna i och runt slänten finns jordmassor blandat med storblockig terräng. I dessa områden växer det idag i huvudsak lövträd där risken för rotsprängning eller rotvältor med blockutfall till följd bör beaktas men risken ses som relativt låg. Överlag är marken i området lätt fuktig men inga bäckar eller vatten kunde observeras i slänten. Bedömningen är därför att slänten ej utsätts för någon större isbildning med stabilitetsproblem som följd. 3.1.4 ÖVRIGA OBSERVATIONER Med förutsättningen att bostädernas planerade position ej fanns utmarkerade i terrängen görs den bergtekniska bedömningen att placeringen av bostäderna är bra. De markerade områdena för bostäderna i underlaget består av lätt sluttande terräng med många stora block och en del växtlighet som kan ses i Figur 4 och Figur 5. Marknivån mellan de skisserade tomterna och det 7(9)
stundtals vattenfyllda diket är inte avsevärt stort vilket bör tas i beaktning vid ett grundläggningsskede. Figur 4. Översiktsbild från gångbanan mot det skissade område av den norra bostaden. Figur 5. Bild tagen på slänten vid den södra bostadens hörn placerad i sydost. 8(9)
4 REKOMMENDATIONER Helhetsbedömningen av slänten är god men en del åtgärder krävs för att få den så stabil som möjligt och med minimalt underhåll. 4.1 ÅTGÄRDER Hela berg- och jordslänterna bör röjas på träd och sly. I bergslänten ska så mycket växtlighet som möjligt tas bort för att förhindra att rotsystem förorsakar sprickbildning som kan leda vatten och som därmed kan förorsaka frostsprängning. Vid fällning av träd i eller i närheten av slänten föreligger risk att block dras med vilket måste hanteras i en arbetsberedning/riskhantering. Nästa steg är att ta ned lösa stenar och block. Överlag har dessa bedömts att ej påverka släntens stabilitet och kan tas ned utan att riskera stabilitetsnedsättande konsekvens. Diket som nämnts i uppdragsunderlaget och som stundtals innehåller mycket vatten från skogen norrifrån bör beaktas vid grundläggandet av bostäderna. Marknivån är inte avsevärt mycket högre än diket och det rekommenderas därför att bostäderna anläggs på fyllnadsmassor/pelare med så liten schakt som möjligt. Efter utförda åtgärder ska slänten inte behöva särskilt stort underhåll. Sly och mindre träd kommer återigen att etablera sig i slänten men genom ovan föreslagna åtgärder kommer tiden tills det kan ske att fördröjas. Vidare finns ingen större risk för att fler instabila partier i slänten uppstår. 9(9)