VRE-utbrott på sjukhus Infektionsveckan 2018, Karlstad. Exemplet Värmland

Relevanta dokument
Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Lokal anvisning

Lokal anvisning

VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom

Multiresistenta bakterier

Hud och mjukdelsinfektioner några utvalda aspekter

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Clostridium Difficile

MRSA - utbrott på neonatalenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg

Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

Att brottas med VRE Riskytor, utrustning och möbler inom räckhåll

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Agenda möte Val av sekreterare för mötet. 2. Genomgång av protokoll från föregående möte

Städning i vården Vem sa att det skulle vara enkelt?

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama

Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Välkomna till webbinarium om Clostridium difficile-infektion

Antibiotikaresistens en av vår tids stora utmaningar II - vad kan VI göra?

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se

Aktuellt smittskydd 2018

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Virulenta enterokocker på Visby lasarett. Monika Jonsson, BMA Camilla Artinger, hygiensjuksköterska

Multiresistenta bakterier i Primärvård

VRE - hygienrekommendationer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Stoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012. Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse

Infektionssjukvård 2011

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Hygienombudsutbildning onsdag 24 april 2019

ESBL. Information till patienter och närstående

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Veckoscreening - ett framgångsrikt verktyg för att förebygga smittspridning på neonatalavdelning?

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Smittskyddsarbete - smittskyddsläkarens roll - varför smittspåra?

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Multiresistenta bakterier

Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och facit. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga att skrivas ut.

Hur man bekämpar ett utbrott av Clostridium difficile. Erfarenheter från utbrottet på Höglandssjukhuset

MRSA i Östergötland 2018

Antibiotikaresistens

Rådgivningssjuksköterskor

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Antibiotikaresistens Antibiotikaförskrivning Vårdrelaterade infektioner. Bengt Wittesjö Smittskydd/Vårdhygien Strama/Infektionsverktyget

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Rapport från Pneumoniregistret för år 2008

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Smittskydd Värmland. Smittvägar å lite till

Invigning av en ny Infektionsklinik i Malmö 2010!

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Innehåll: Inledning sid 1

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Antibiotikaronder -så har det fungerat i praktiken. Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordförande i Nationella Strama

Clostridium difficile i sjukvården

Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

KONTAKTLÄKARMÖTE HÖSTEN LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

Dag torsdag den 21 april 2016 Tid Klockan Plats Svante Blomstrand konferensrum, Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Regionalt nätverk neonatalvård och vårdhygien- Ett gott exempel

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014

Årsrapport endokardit-registret 2012

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Transkript:

VRE-utbrott på sjukhus Infektionsveckan 218, Karlstad Exemplet Värmland Del 1 Det första fallet Smittskydd Strama Vårdhygien Lars Blad Bitr smittskyddsläkare Överläkare vårdhygien Region Västmanland

Exemplet Värmland Del 1 Det första fallet En dag på Smittskydd/Vårdhygien Värmland.. En dag i slutet på januari 217.. Bakt lab meddelar Växt av VRE i en blododling, ingen tidigare känd VRE på pat, ingen känd VRE-situation i landstinget Patienten (via retrospektiv journalkoll): Septiskt sjuk Kritiskt sjuk på infektionskliniken, diarré, hjärtstillestånd Återupplivningsförsök där, på väg till, och på IVA Konstateras avliden IVA Bakterien (species och resistens via lab, typning via FoHM): Enterococcus faecium, van B, SE-EfmB(A)-1612

Exemplet Värmland Del 1 Det första fallet, forts 8 7 6 5 4 3 totalt nytt fall utsvarade 2 1 Graf: tacknämligt kontinuerligt förd av Andreas Harling

Exemplet Värmland Del 1 Det första fallet, forts Kontaktytan Smittskydd/Vårdhygien Klinisk mikrobiologi Från noll till hundra MÄNGDER med prover - förvarna! Snabba svar tydlighet när preliminära, lutar mot.. och konfirmerat slutsvar Typning bra ju snabbare, ofta måste ageras före typningssvar, men med större ödmjukhet tills typsvar föreligger Kostnader: STOR fördel för utbrottsarbete i Värmland, ingen kostnad för VRE-prover/mikrobiologisk diagnostik Övriga spörsmål: Hur letar vi till vardags? Kliniska prov, hur noga letas det? Blod ja, men urin, sår.. Förebyggande basal-screeningsprogram.. svår men långsiktigt viktig fråga Kostnadsaspekter VAR? I Värmland en balanserad selektion högrisk-avdelningar, periodiskt PCR på t ex alla faecesprov skickade för C difficile? Poolade prover?

1 1 1 1 1 4 4 4 4 29 52 63 68 64 63 61 7 85 82 16 138 192 238 265 38 45 Exemplet Värmland Del 2 Hur smittspårningsarbetet/åtgärder fortskrider, forts. fall VRE utsvarade V 4 V 5 V 6 V 7 V 8 V 9 V 1 V 1 1 V 1 2 V 1 3 V 1 4 V 1 5 V 1 6 V 1 7 V 1 8 V 1 9 V 2 V 2 1 V 2 2

Exemplet Värmland Del 2 Hur smittspårningsarbetet/åtgärder fortskrider (x) visar tidpunkt för diagnos, de olika färgerna vilken vårdavdelning patienten legat inne på. Graf: tacknämligt kontinuerligt förd av Andreas Harling

Exemplet Värmland Del 2 Hur smittspårningsarbetet/åtgärder fortskrider, forts. En patient från avd för GE-kir hade EN vårddag på IVA just när index hamnade där. Gav summa 5 sekundärfall; kohortvård, uppdelning i tre kategorier: Smittade Osmittade (sannolikt) Möjligt inkuberade Snitslade banor till bristvaran toaletter..

Exemplet Värmland Del 2 Hur smittspårningsarbetet/åtgärder fortskrider, forts. Utbrottets fortsatta hantering - summering av åtgärder Minskande av spridningsrisk Enkelrum med egen toalett för VRE-pat Alt. kohortvård försök till tre nivåer: Ingen VRE Konstaterad VRE Exponerad för VRE.. Pat som flyttas från avd m VRE-pat vårdas hos nästa på ER tills neg odling Direkt besök på drabbad avd, varskoende Utbildning särskilt fokus på hygienrutiner, speciellt handhygien Städ höjd nivå direkt och på sikt Miljöodling neg före ny pat på rum efter VRE-pat Sökande och gränssättande Screening: Individuell smittspårningsodling Avdelningsscreen/punktscreen Vid upptäckt nytt fall, direkt screen hela avd Vid vård av VRE-fall, screen 1 g/v hela den vårdande avd Utskrivningsodlingar alla som skrivs ut från avd med VRE-pat Inskrivningsodlingar retrospektivt identifierade pat som vårdats på en avd under en tid med trolig okontrollerad spridn eller avsaknad av patientliggare

Antal patienter och prover Antal fall VRE-odlingar och antal fall utbrottet 217, Landstinget i Värmland 2 Exemplet Värmland 1 18 16 Del 3 VREpatienter hur behandlades de? 8 6 13 14 12 1 4 8 6 2 4 4 2 1 1 1 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Antal patienter Antal prov Antal fall Värmland - sekundäraxel

Exemplet Värmland Del 3 VRE-patienter hur behandlades de? forts. Hur behandlades patienterna? Värmland: endast en av tjugo kliniskt sjuk Ibland ett pedagogiskt problem varför jaga denna lågvirulenta bakterie så intensivt? När väl tappat greppet, fått VRE som en vanlig normalfloreingrediens, DÅ en ökad problematik på IVA, onkolog, hematolog etc.. DÅ ökad dödlighet Spöket VRE+MRSA=VRSA.. Vi (Sverige) jobbar steget före.. Värmland: Vi avstod från probiotika (L.rhamnosus..) VRE+MRSA=VRSA..

VRE and VSE Bacteremia Outcomes in the Era of Effective VRE Therapy: A Systematic Review and Meta-analysis. CONCLUSIONS Despite the availability of effective VRE therapy, VRE bacteremia remains associated with an increased risk of in-hospital mortality and LOS when compared to VSE bacteremia. VRE and VSE bacteremia unadjusted in-hospital mortality risk by study design. Results of included studies for VRE and VSE bacteremia unadjusted inhospital mortality risk stratified by study design. Abbreviations: 95% CI, 95% confidence interval; SE, standard error; IV, random, inverse-variance, randomeffects method.

Exemplet Värmland Del 4 Avgränsning, kommunal vård, uppföljning av pat Hospital Transmission Transmission Deterioration Rehabilitation Home Community LTCF Transmission

Exemplet Värmland Del 4 Avgränsning, kommunal vård, uppföljning av pat Avgränsning Övriga sjukhus Torsby: retrospektiv historik på indexpatienten visade en vårdtid där 2 mån tidigare selektiv screening av 8 högriskpat per 4 avd; fynd av tre VRE på EN avd Utryckning genomscreening, kohortvård, mkt snabbt god kontroll Arvika: screen utvalda högriskpat, neg Kommunala boenden; uppföljning Alltid enkelrum för VRE-patient, hygiensköterskegenomgång vid första Screening hela boendet efter c:a två veckor inga ytterligare fynd av VRE, fyra boenden involverade Aktiv uppföljning av pat? I Värmland nej Avskrivning som vid MRSA? Grupp med hög mortalitet relativt snabbt avtagande antal VRE-märkning i journal => ER Ev re-odling vid åter in?

VRE-utbrott på sjukhus Infektionsveckan 218, Karlstad VRE-utbrott i Sverige idag: summering och reflektion kring åtgärder, evidensbas, samt några observanda Lars Blad Bitr smittskyddsläkare Överläkare vårdhygien Region Västmanland Strama Smittskydd Vårdhygien

VRE Centrallasarettet Västerås

Våra svenska KU/rek/lokala evidensbas Sth/Västerås/Halland, CFG/SoS/FoHM viktigt att snabbt få till! som givetvis ofta inkluderar internationella erfarenheter

Smittsamma sjukdomar 217 218-2-23 ESBL, MRSA och VRE i Västmanland år 23 217 18

Foto:Eva Edberg, Centrallasarettet i Västerås

Otillräcklig hygien och infektionskontroll Antibiotikatryck Tillväxt och spridning av antibiotikaresistenta bakterier

. VRE-utbrottshantering rek. åtgärdsnivå Minskande av spridningsrisk Enkelrum med egen toalett för VRE-pat Kohortvård sträva efter tre nivåer: Ingen VRE Konstaterad VRE Exponerad för VRE.. Pat som flyttas från avd m VRE-pat vårdas hos nästa på ER tills neg odling Direkt besök på drabbad avd, varskoende Utbildning särskilt fokus på hygienrutiner, speciellt handhygien Städ höjd nivå direkt (toaletter!) och på sikt Miljöodling; ev neg före ny pat på rum efter VRE-pat Gränssättande Screening: Individuella smittspårningsodlingar kring varje nyupptäckt fall (i vård) Avdelningsscreen/punktscreen Vid upptäckt nytt fall, direkt screen hela avd Vid vård av VRE-fall, screen 1 g/v hela den vårdande avd, till 1 v efter att sista VRE-pat lämnat Utskrivningsodlingar alla som skrivs ut från avd med VRE-pat odlas vid utskrivning; plus ev 1 v senare ( modell Gävleborg ) Inskrivningsodlingar kan behövas en tid (inga liggare, oklart förlopp) Basalscreening på högriskpat/högriskavd i

Erfarenheter, rekommendationer, observanda Agera snabbt och hårt hellre sen ta ett steg tillbaka än senare tvingas eskalera Vår SVENSKA evidens- och erfarenhetsbas väger tungt i VÅR kontext Ofta tycks det som att varje landsting/region måste göra sin egen resa.. utmaningen är att försöka skynda på den resan, kortsluta i organisationen, trovärdiggöra för ledning utveckling med och utan tunga och dyra åtgärder Hygienrutiner upp Städnivå upp KONTROLL ofta helt nödvändig ( förtroende är bra kontroll är bättre ) screening! Gärna gratis.. Antibiotikapolicy svårt ändra akut, men nog i grunden ett viktigt skäl att vi ändå har en jf-vis gynnsam situation, och varje utbrott är en påminnelse om vikten av fortsatt antibiotika-arbete Infektionskliniker är erfarenhetsmässigt inte alls immuna mot VRE-spridning tvärtom Den ökande vårdplatsbristen/överbeläggningar utgör en STOR fara för VRE-läget i landet Snabba, effektiva INFORMATIONSVÄGAR mellan SME/Vhyg (plus sjv-ledning) och verksamhet Nationellt, mellan landsting/regioner: ATT utbrott föreligger har nu ett tag rapporterats mellan SME; HUR de ser ut börjar nu delas mellan VHE

Tack för uppmärksamheten! Tack också till Smittskydd- Vårdhygien Värmland, Mikrobiolog lab Värmland, Infektionskliniken Karlstad