REMISSYTTRANDE 1 2017-10-02 Dnr: RV170724 Dnr: KS2017/01654 region@regionvastmanland.se jessica.cedergren@regionvastmanland.se Remissyttrande avseende samrådsversionen av Länstransportplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län 2018-2029 samt remissversionen av Regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län Västerås stads övergripande mål innebär att det för prioriterade relationer finns hållbara kollektiva resalternativ som kan konkurrera med bilen samt att godstransporterna nyttjar transportsystemet hållbart. Likaväl anser Västerås stad att det är viktigt att prioritera åtgärder för gång och cykel för att öka andelen resor där cykel och gång blir det självklara alternativet. Det är därför glädjande att Länstransportplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 samt Regional gång- och cykelstrategin på mycket bra sätt beskriver vikten av länets relationer med kringliggande län och städer och resterande Sverige likväl som behovet av insatser som ökar resandeandelen med gång-, cykel- och kollektivtrafik. Västerås stad vill även berömma den process som varit under framtagandet av remissutgåvorna samt den process som aviserats kring förverkligandet av planens och strategins intentioner. Västerås stad anser att de både Länstransportplanen och Gång- och cykelstrategin väl beskriver vikten av trafikslagsövergripande transporter och vilka nationella investeringar som krävs för ett system som möjliggör detta. Detsamma gäller aspekter som ger förutsättningar för tillväxt, integrerad bostads- och arbetsmarknad, hållbart resande och ett jämställt samhälle. Västerås stad saknar däremot en beskrivning av vilka regionala investeringar som Länstransportplanen avser att prioritera inom sin investeringsram. Själva prioriteringsgrunderna är däremot väl bearbetade och användbara i det fortsatta arbetet. I det fortsatta yttrandet redogörs för vilka kompletteringar Västerås stad anser ska göras i Länstransportplanen respektive gång- och cykelstrategin. Organisationsnr: 212000-2080 Webbplats www.vasteras.se Postadress Västerås stad Stadsledningskontoret 721 87 Västerås Epost: stadsledningskontoret@ vasteras.se Handläggare: Patrizia Strandman Infrastrukturstrateg 021-39 24 54 patrizia.strandman@ vasteras.se Kontaktcenter 021-39 00 00
VÄSTERÅS STAD 2 För att Västerås och Västmanland ska kunna utvecklas hållbart krävs ett antal viktiga funktioner och Västerås vill särskilt lyfta fram följande behov: >>> Möjliggöra för kraftigt ökade godstransporter på Mälaren och Ostkusten Förutom de statliga investeringarna i Södertälje sluss och farled samt de kommunala investeringarna i hamnarna krävs att Hjulstabron får en utformning som medger att de större fartyg, så kallad ny Mälarmax, som Mälarprojektet är ämnat för (160*23*7m) kan passera bron. Utan en anpassad Hjulstabro som medger ny Mälarmax görs dessa investeringar utan att ge de nyttor som Mälarprojektet är baserat på. Västerås, Västmanlands och södra Dalarnas unika näringsliv är beroende av att kunna ta ut sitt specialgods, till exempel transformatorer på upp till 600 ton, via Västerås. Idag sker detta via ett så kallat roll on-roll off -läge i centrala Västerås. För fortsatt hållbara specialtransporter behöver detta istället ske i Västerås hamn. Detta för med sig att dispenstransportleden behöver förlängas genom främst bärighetsanpassningar ner till Västerås hamn. En sådan anpassning för näringslivets transporter kräver att Hjulstabron får en ny utformning eftersom de fartyg som kan transportera specialgodset är större än vad som kan passera dagens Hjulstabro. För att optimera möjligheterna för trafikslagövergripande transporter med Västerås som nod finns behov av mindre åtgärder på och i anslutning till Västerås västra bangård för effektiva anslutningar och omlastningar mellan sjöfart och järnväg/väg. Dessa kan åtgärdas med hjälp av trimningsåtgärder. För att sjöfarten ska få den betydelse för godstransporterna som krävs för att hållbara godstranporter ska kunna nås krävs förutom fysiska investeringar även administrativa styrmedel. För varje tonkilometer som flyttas över från väg till sjö minskar koldioxidutsläppen med 50 %. Om de totala externa effekterna räknas in är reduktionen över 70 %. Det krävs med andra ord insatser som styr regionens transporter till Västerås hamn. För att möjliggöra för ökad mängd godstransporter via Västerås hamn anser Västerås stad att Länstransportplanen ska prioritera medel till; - Bärighetsåtgärder på Strandbron i syfte att förlänga dispenstransportleden ner till Västerås hamn. Dessa åtgärder behöver planeras för att stå klara samtidigt som en ombyggd Hjulstabro. - Trimningsåtgärder Västerås västra bangård i syfte att optimera för trafikslagsövergripande transporter. - Insatser med syfte att styra godstransporter till sjöfarten.
VÄSTERÅS STAD 3 >>> En effektiv bangård i centrala Västerås inklusive ett funktionellt, tillgängligt och attraktivt resecentrum som tryggar funktionen som regional kollektivtrafiknod För att trygga kapaciteten i den regionala nod som Västerås utgör behöver Västerås centrala bangård vara ombyggd före 2027. Stöd för detta finns i åtgärdsvalsstudie och efterföljande utredningar kopplade till järnvägens behov. Utredningarna visar att den ökning av tågtrafiken som fyrspårsutbyggnaden medför tillsammans med befolkningsökning och trafikoperatörernas bedömda behov av trafikering inte kan hanteras efter 2027 i den utformning som resecentrum och bangården har idag. Detaljplan för området beräknas klar under 2019 ned syfte att förverkliga ombyggnation av resecentrum och bangård. Parallellt pågår planering som ger 6 000 bostäder inom en 500 meters radie från resecentrum och ytterligare 4 000 bostäder inom en radie av en kilometer. För att trygga kapaciteten i regionens kollektivtrafiknod anser Västerås stad att Länstransportplanen ska prioritera medel till; - Åtgärder i den del av resecentrum som ska hantera den regionala kollektivtrafiken samordnat med den inomkommunala trafiken. - Åtgärder i cykelinfrastrukturen kopplad till resecentrum i syfte att skapa en bred och jämställd tillgänglighet. >>> Möjliggöra för tågtrafik Västerås-Enköping-Uppsala och vidare mot Arlanda En utbyggnad av järnväg skulle stärka utvecklingen mot ett mer konkurrenskraftigt och hållbart alternativ till bilresor samt stärka och utvidga tillgängligheten till Arlanda med kollektivtrafik från Västmanland. Att länka ihop Mälardalens noder ger en avsevärt större valfrihet vad gäller boende, arbete och fritid vilket är faktorer som ger ytterligare möjlighet till bostäder i attraktiva och kollektivtrafiknära lägen för att bostadsförsörja den växande Mälardalsbefolkningen. Till dess det finns en järnväg mellan Enköping och Uppsala är det viktigt med fungerande busstrafik mellan Västerås och Uppsala samt tågtrafik via Sala. Relationen Sala-Västerås är i sig viktig för Västmanlands arbets-, studie- och fritidspendling. Behovet av persontransporter är kraftigt ökande samtidigt som vi vet att det finns ett kraftigt utökat kapacitetsbehov för godstransporter fram till 2030. Västerås stad anser att Länstransportplanen ska beskriva betydelse av att via Enköping koppla länet mot Uppsala och Arlanda.
VÄSTERÅS STAD 4 >>> Ökad andel gång-, cykel- och kollektivtrafik Trots att remissutgåvan av den nationella transportplanen 2018-2029 valt att låta stadsmiljöavtal få ett större och fortsatt utrymme är det fortfarande en för liten del av den statliga budgeten som går till gång- och cykelåtgärder jämfört med resandeandelen. Länstransportplanens andel av budgeten för gång- och cykelinfrastruktur är bättre balanserad. Västerås stad anser att andelen som går till gång- och cykelinfrastruktur behöver närma sig resandeandelen för att kunna ta om hand den potential som cykeln har, inte minst med en ökad andel elcyklar. Trenden är att avståndet som man är beredd att cykla till sin målpunkt ökar. Det kommunala vägnätet är avgörande för utvecklingen för gång- och cykelinfrastrukturen och för att främjautvecklingen anser Västerås stad att Länstranportplanen behöver avsätta medel för åtgärder inom trafiksäkerhet, hälsa och miljö för att på så sätt kunna öka den statliga medfinansieringen för de delar som inte är sökbara inom stadsmiljöavtal. Västerås stad vill understryka att de åtgärder som genomförs i syfte att förbättra framkomlighet för bil inte får leda till försämringar för fotgängare och cyklister. För att öka resandeandelen med cykel anser Västerås stad att Länstransportplanen ska prioriterar medel till; - Gång- och cykelbanor till Tidö-Lindö, Tortuna samt mellan Finnslätten och Irsta. Gång- och cykelvägen till Tidö-Lindö med byggstart 2019 och resterande senast 2023. - Belysning av gång- och cykelbanorna enligt ovan samt banorna till Irsta, Dingtuna, Barkarö, Örtagården och Skultuna. Belysningsarbeta behöver ske succesivt från planperiodens första år och med minst en sträcka per år. - Gång- och cykelinfrastruktur som knyter ihop länets kommuner och då främst Västerås-Hallstahammar och Västerås-Surahammar via Skultuna med en byggstart inom planperioden. Specifikt kring gång- och cykelstrategin vill Västerås stad framföra att prioriteringsgrunderna för insatserna i gång- och cykelvägnätet känns användbara och är relevanta. Det är positivt att strategin lyfter vikten av att jobba med beteende och användandet men stadens saknar en beskrivning av hur Regionen ska jobba med dessa frågor. Om det inte tydligt är utpekat och förankrat vem som ansvarar för och håller samman dessa frågor innebär det oftast att det blir brister i denna typ av arbeten. Västerås stad ser gärna att Region Västmanland inspireras av andra regioner där man skapat ett mobilitetskontor som jobbar med hållbart resande genom material, information och kampanjer som komplement och stöd till det arbete som görs i länets kommuner. Västerås stad anser att cykelstrategin behöver kompletteras med hur regionen avser att jobba med beteendefrågor kopplat till användandet av gång- och cykelinfrastrukturen i syfte att nå ökad andel gång- och cykeltrafikanter.
VÄSTERÅS STAD 5 >>> Koordinering av totalförsvarsplaneringen och större trafikomläggningar Idag har Trafikverket ansvar för totalförsvarsplaneringen samt för större och pötsligt uppkomna trafikomläggningar påkallade av olyckor. Det är idag dålig spridning av beslut och kunskap kring totalsförsvarsplaneringen ut i regioner och kommuner vilket medför att koordinering kring det strategiska och kritiska trafiknätet inte håller från det statliga nätet genom det kommunala och fram till exempelvis skyddsobjekt. Kritisk infrastruktur måste planeras samordnat mellan kommunerna, regionen och riket för att kunna säkerställa nationella angelägenheter. Vid plötsligt uppkomna trafikomläggningar finns stor förbättringspotential i samordning mellan staten, regionerna och kommunerna kring optimering och koordinering av insasterna i syfte att hantera farligt gods, minimera skador på omledningsnätet samt säkerställa samhällets funktionallitet (räddningsfordon och kollektivtrafik). En krisberedskap likt samverkan Stockholm behövs även i Västmanland för att beslut, koordinering och agerande ska hamna närmre den uppkomna situationen. Västerås stad anser att Länstransportplanen ska beskriva behovet av en helhetssyn för den kritiska infrastrukturen samt avsätta resurser för att initiera en samverkansgrupp. Västerås 2017-10- -------------------------------------- -------------------------------------- Anders Teljebäck Bo Dahllöf Kommunstyrelsens ordförande Stadsdirektör