Förskolan Kvalitet och måluppfyllelse läset 2015/2016
Sammanfattning Som ansvarig förskolechef för förskolan är jag nöjd över personalens vilja att göra ett bra jobb och den kvalitet som finns på förskolan trotts att det varit flera byten i personalgruppen. Utifrån både verksamhetsbesök, kvalitetsredovisningen, medarbetarsamtal, föräldraenkät och föräldrasamtal kan jag bedöma att måluppfyllelsen varit god. Exempel på styrkor är barnens trygghet och trivsel i verksamheten och vardagskontakten med föräldrarna. Många utvecklingsinsatser har genomförts under läset 2015-2016. Det finns några områden som kan lyftas fram. All personalen har under läset fördjupat sig i pedagogisk dokumentation. Fortbildning har även skett inom diskriminering och kränkande behandling. Arbetet med pedagogisk dokumentation i reflektionsgruppen, en representant från varje förskole byggnad, har fortsatt och detta har lett till en utveckling och likvärdighet för förskolorna på enheten. Detta kan på sikt inverka positivt till måluppfyllelsen för va barn och elever inom v barnomsorg och skola i Innertavle. Vi lämnar läset 2015-2016 bakom oss och ser fram emot 2016-2017 tillsammans. Umeå den 15 september 2016 Förskolechef Jan-Olof Niska 2
Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 4 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse... 5 Beslutade mål och förbättringsåtgärder... 8 Bilagor... 9 Inledning Under läset 2015 2016 har verksamheten haft 16-17 st. barn i åldern 1-5, varav 10 st. pojkar och 7 st. flickor. I maj inskolades det sjuttonde barnet. Öppettider på har under läset varit måndag-fredag kl. 06.30-17.00 Förskolechef Jan-Olof Niska ansvarar för förskolan samt all övrig pedagogisk verksamhet i Innertavle som best av en enavdelningsförskola, en treavdelningsförskola och en dagbarnvdargrupp med tre medarbetare. Under läset 2015-2016 har vi arbetat utifrån det pedagogiska et, en modell som innebär att vi började höstterminen med en inventeringsperiod för att observera barnen och se deras intressen och färdigheter innan vi planerade tema och verksamhetens mål för läset. Vi har arbetat med temat samarbete som genomsyrat v verksamhet under läset, bl.a. har barnen fått leka regellekar, rörelse, fått skapa tillsammans i ateljén där både process och resultat har diskuterats fram med hjälp av demokratiska beslut. Utöver temat har vi firat olika högtider som finns i barnens vardag och uppmärksammat och följt upp barnens intressen i vardagen. Verksamhetens mål och upplägg finns i en lokal arbetsplan som skapades hösten 2015. Under läset har vi utvärderat den lokala arbetsplanen och verksamhetens upplägg var tredje månad. Underlag för ets kvalitetsarbete har varit barnobservationer, barnintervjuer, 3
enkätsvar från föräldrarna, gruppdiskussioner i arbetslaget, pedagogisk dokumentation samt utvecklingssamtal. Förutsättningar Förskolan är en kommunal förskola som ligger belägen i bostadsområdet i östra delen av Innertavle. Det är en enavdelningsförskola som ligger i en enplansvilla från 80-talet. Det finns fyra rum av olika storlekar som passar till olika aktiviteter, samt en hall. Innertavle by best av enbart villabebyggelse. Utomhusmiljön vid förskolan är varierad. Det saknas en modern utomhusutrustning, men samtidigt finns det en liten skog intill förskolan som nyttjas högfrekvent med en intilliggande fotbollsplan med konstgräs, samt en allmän lekplats alldeles intill förskolan. Vi har även större skogsområden på gångavstånd från förskolan. ligger ca 7 km utanför Umeå och det är ont om bussförbindelser, vilket gör att vi inte har möjlighet att ta del av det kulturella utbud som finns i Umeå, exempelvis teater, bibliotek mm. Istället har vi möjlighet att låna böcker genom bokbussen som kommer till oss ca en gång i månaden och försöker erbjuda kultur via kommunens program kultur i skolan. Vi samarbetar tillsammans med den andra förskolan och dagbarnvdarna i Innertavle för att få ett bredare utbud av aktiviteter och interaktioner, genom lekträffar, storsjung m.m. Va små lokaler gör att vi erbjuder olika material vid olika tillfällen. Barnen kan även önska att olika material tas fram. Detta har gjorts utifrån barnens behov och intressen samtidigt som vi har strävat efter att skapa ett varierat utbud. V utomhusmiljö erbjuder barnen möjlighet att anpassa och flytta runt en del av lekmaterialet på gden utifrån barnens behov i den aktuella leken. Vi har t.ex. tillfört träplattor i olika höjder, plankor och rör. Vi har köpt in nytt material utifrån barnens intressen och behov. Barnen har under läset varit indelade i grupper utefter ålder och utvecklingsnivå men i kortare projekt även i grupper utifrån intresse. Dessa grupper och aktiviteter har främst skett på förmiddagarna och under eftermiddagarna har barnen haft ett stort inflytande och fått påverka vad de vill göra bl.a. skapa, leka rollek, utomhus eller inomhus. Barnen har även erbjudits frilek inne och ute, sov-, läs-, eller massagevila varje dag. Va personalresurser under 2015-2016 har varit tre 100 % tjänster, under et har personalgruppen varierat, höstterminen var det en barnskötare och en legitimerad förskollärare båda med lång erfarenhet som har jobbat tillsammans med olika vikarier. Efter jul anställdes ännu en legitimerad förskollärare och en barnskötare anställdes med 6 4
timmar/vecka. Slutligen finns en kokerska, anställd på 75 %, med ansvar för både kök och lokalvd. I personalgruppen har vi haft låg frånvaro under läset och de gånger vi behövt ta in vikarier har vi kontaktat kommunens bemanningscentrum om vi inte har kunnat samarbeta med de övriga verksamheterna i byn. Kompetensutveckling under et: Första hjälpen för barn Att möta ilska, aggression och starka känslor hos barn Kollegial handledning i pedagogisk dokumentation Handledarutbildning, Umeå Universitet Bokcirkel, 4 träffar med specialpedagog Ulla Söderlund Studiebesök på förskolan Morgonstjärnan Föreläsning om Planen mot diskriminering och kränkande behandling Två i arbetslaget En i arbetslaget Alla i arbetslaget En i arbetslaget En i arbetslaget Två i arbetslaget Alla i arbetslaget Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Styrkor och svagheter/utvecklingsområden Vi definierar va styrkor som barnens trygghet och trivsel i verksamheten och vardagskontakten med föräldrarna utifrån föräldrarnas skattning i förskoleenkäten och va egna observationer i barngrupp. Vi har god kvalitet på utvecklingssamtal, självständighet och självtillit Det vi kan utveckla är att visa föräldrarna på vad deras barn har för inflytande och ansvar på förskolan. Trygghet och trivsel Kommentar från föräldrar är att barnet ser fram emot att gå till förskolan varje dag och pratar om förskolan hemma. I barngruppen ser vi pedagoger barn som kommer glada på morgonen och ser fram emot dagen på förskolan. Vi upplever att barnen är trygga då de själva söker upp oss vuxna när de behöver hjälp att lösa konflikt eller en kompis blivit skadad, de ger uttryck för alla sina känslor och uttrycker sina åsikter och tankar tillsammans med oss pedagoger. 5
I barngruppen har vi arbetat med samarbetslekar, detta har resulterat i att samarbetet i gruppen har förbättrats. De kan nu leka dessa lekar på egen hand tillsammans. Vi har arbetat aktivt med att uppmuntra barnen till att hjälpa varandra vid ex påklädning. Vi har sett att barnen blivit bättre och bättre på att ta hjälp av en kompis eller att tillsammans med en kompis lösa ett problem. Lärandemiljö Från föräldrar har vi fått önskningar om klätterställning och rutschkana ute på gden. De vill även få en uppfräschning av gden och ett nytt staket. Det vi kan se är att barnen istället använder sin fantasi i större utsträckning när dessa färdiga lekställningar inte finns. Vi kan dessutom vid behov använda oss av lekparken som finns nära. Det vi även har tillgång till är en fotbollsplan med konstgräs. Fått positiv respons på att vi är ute mycket. Till hösten vill vi utveckla utemiljön med lättare hjälpmedel som färg, prismor, rör och fler flyttbara material. Självständighet och självtillit Fått positiv kritik från föräldrar angående att utveckla deras barn till att få ett gott självförtroende. Även att barnen har fått beröm när de gjort något bra. Vi känner att vi har arbetat mycket med detta. Att få barnen till självständiga individer och att få känna självtillit. Lärande Under et har vi jobbat med utvecklingsmålet pedagogisk dokumentation i syfte att bli bättre på att använda verktyget och kunna synliggöra lärandet främst för barnen. Vi har haft fortbildning för personalen och sett över organisationen för möjlighet att hitta reflektionstillfällen, till hösten behöver vi även se över dagsstrukturen för att få skapa tillfällen för lärande i verksamheten. Vi har även haft språket i fokus under läset genom att ex uppmuntra barnen till samtal mellan varandra vid matbordet, fråga om hjälp, vi läser/berättar sagor dagligen för barnen, uppmuntrar barnen att lösa konflikter med hjälp av ord, uppmuntra barnens bokstavs intresse och hitta på fantasisagor tillsammans. Resultatet av vt arbete är att de äldre barnen har börja ljuda, läsa och skriva, många barn har intresse av att prata om hur bokstäverna låter och vilken begynnelse bokstav olika ord har. Inflytande och ansvar Vi har delat in barnen i mindre grupper för att på så sätt få mer lugn och ro. detta har gjorts på flera tillfällen under dagen, såsom läsvilan. Även delat in barnen så att några är inne och 6
några ute mm. Barnen har i de mindre grupperna fått ta ansvar för vad de vill göra och bestämma vad de vill göra, och på detta sätt fått inflytande över sina egna val. Vi har arbetat med att läsa och samtala tillsammans med barnen. Vi har även en pensionär som kommer till oss en gång i veckan och läser för några barn. Vi har använt oss av en valtavla efter lunch där de ska välja vilken lugn aktivitet de vill sitta med en stund så att på detta sätt skapa lugn och ro en stund. Denna valtavla ger barnen ett ökat ansvar över deras egna val, även att de f ett ökat inflytande genom att de f fundera och välja aktivitet själva utifrån eget intresse. Vardagskontakter med föräldrar Vi försöker dagligen uppmuntra barnen till att berätta för föräldrarna vad som hänt på förskolan under dagen, med stöd av pedagogerna. Under et har vi gått från att lämna ut information via email lista till att använda oss av Lärum. Personalens upplevelse är att det har varit svare att nå ut med information, både pga. arbetet att lägga in information i systemet men även att informationen inte är lika lätt tillgänglig för föräldrarna. Utvecklingssamtal Vi har genomfört utvecklingssamtal med samtliga föräldrar. Detta har skett på höstterminen där ett utvecklingsmål har satts upp. Under vterminen erbjöds föräldrarna ett uppföljningssamtal som få vdnadshavare tackade ja till. De barn som ska börja förskoleklass har haft ett avslutningssamtal i maj. I förskoleenkäten har vi fått viss kritik för dålig uppföljning av utvecklingssamtalen, vi tolkar det som att informationen om uppföljningssamtalen inte har nåtts fram till alla föräldrar och att det är något vi måste förbättra till nästa läs. Beslutade mål och förbättringsåtgärder Lärum/information till föräldrarna- Vid terminsstart ska s informationsrum vara uppdaterat för kommande läs och information om hur Lärum används ska finnas i häftet Välkommen till. Utemiljön- Under läset ska vi skapa en mer lustfylld utemiljö, under augusti inventerar vi behovet och planerar för ev. arbetskväll innan september månadsslut. Struktur för lärande- Innan terminsstart ska vi ha en tydlig struktur för vardagen på för både barn, personal och vdnadshavare. Strukturen ska utvärderas var 3:e månad tillsammans med den lokala arbetsplanen. 7
Inflytande och ansvar- Personalgruppen ska under et arbeta med vad är inflytande och ansvar på för personal/barn/vdnadshavare och hur vi kan visa det tydligare i v verksamhet. Förskolechef Jan-Olof Niska Jan.niska@umea.se 090-164922, 073-061 07 76 8
FÖRUTSÄTTNINGAR ARBETSPROCESSER Bilagor Bilaga 1: Bedömning av förskolans kvalitet och måluppfyllelse BEDÖMNINGSSCHEMA Lå 2015-16 Mätvärden på indikatorer som belyser kvalitet och måluppfyllelse anges där det är möjligt. STYRKOR = MYCKET TILLFREDS- STÄLLANDE GOD KVALITET = TILLFREDS- STÄLLANDE SVAGHETER = EJ TILLFREDS- STÄLLANDE Ej påverkbara Påverkbara... på kort sikt (1 ) på längre sikt Trygghet och trivsel 90% Lärandemiljö 79% Självständighet och självtillit 81% Lärande 74% Inflytande och ansvar 62,50% Vardagskontakter med föräldrar 100% Utvecklingssamtal 83,30% 9
MÅLUPPFYLLELSE Kunskaper enligt Lpfö Personliga/sociala och demokratiska färdigheter Likvärdig utbildning 10
Bilaga 2: Resultat förskoleenkäten 2015 Resultat förskoleenkäten 2015 Sammanfattning Tabell 1 - Kvalitet i utbildningen (%) Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Trygghet och trivsel 97 94 95 95 95 90 90 100 80 Lärandemiljö 94 94 85 98 94 88 89 100 83 Självständighet och självtillit 93 98 100 93 95 83 85 100 60 Lärande 70 86 73 81 78 76 77 99 48 Inflytande och ansvar 81 94 85 89 88 73 76 97 41 Vardagskontakter med föräldrar 93 98 97 95 95 87 88 100 72 Utvecklingssamtal 100 100 100 100 100 78 78 100 60 Medelvärde 90 95 91 93 92 82 83 99 65 Kvalitetsområden Tabell 2 - Trygghet och trivsel (%) Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Ditt barns trygghet 100 100 100 100 100 95 96 100 86 Ditt barns trivsel 100 100 100 100 100 97 98 100 93 Ditt barns möjlighet till lugn och ro 88 75 80 82 81 71 73 100 51 Barnet blir respekterat 100 100 100 100 100 95 94 100 81 Medelvärde 97 94 95 95 95 90 90 100 80 11
Kommentar: Samtliga tabeller redovisar de positiva svarsalternativen. Max och Min är de högsta och lägsta resultat för en förskola i undersökningen. SO = Förskolans skolområde. UK =. Tabell 3 - Lärandemiljö (%) Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Stimulerar till nyfikenhet och lust att lära 100 100 100 100 100 91 93 100 69 Stimulerande innemiljö 88 100 80 100 94 91 91 100 85 Stimulerande utemiljö 100 75 60 100 88 85 86 100 78 Naturen, kulturlivet och samhället nyttjas 88 100 100 91 94 85 86 100 71 Medelvärde 94 94 85 98 94 88 89 100 83 Tabell 4 - Självständighet och självtillit (%) Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Ger ditt barn bekräftelse/beröm 88 88 100 82 88 82 81 100 56 Ger ditt barn stimulans och utmaningar 100 100 100 100 100 82 85 100 63 Ger ditt barn stöd för utveckling 100 100 100 100 100 82 85 100 56 Uppmuntrar till samspel/samarbete 88 100 100 91 94 87 88 100 69 Stödjer självständighet/tillit till egen förmåga 88 100 100 91 94 81 83 100 56 Medelvärde 93 98 100 93 95 83 85 100 60 Tabell 5 - Lärande (%) 12
Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Talspråk, kommunikation och argumentation 88 100 100 91 94 86 85 100 56 Motorik 100 100 100 100 100 94 92 100 63 Skapande förmåga 88 100 100 91 94 88 88 100 44 Matematiskt tänkande 63 88 80 73 75 67 72 100 31 Förmåga att bygga och konstruera 100 100 100 100 100 84 86 100 63 Intresse för natur och hållbar utveckling 50 75 40 73 63 71 73 100 49 Kulturell identitet och modersmålet 25 50 20 45 38 51 53 100 31 Identitet/intressen utan begränsningar i kön 50 75 40 73 63 64 68 100 38 Medelvärde 70 86 73 81 78 76 77 99 48 Tabell 6 - Inflytande och ansvar (%) Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Uppmuntrar till inflytande och delaktighet 88 100 100 91 94 79 79 100 56 Tar tillvara önskemål, idéer och synpunkter 75 100 80 91 88 65 71 92 31 Stimulerar till att ta egna initiativ 100 88 100 91 94 71 76 100 31 Uppmuntrar att ta ansvar för egna handlingar 63 88 60 82 75 75 79 100 44 Medelvärde 81 94 85 89 88 73 76 97 41 Tabell 7 - Vardagskontakter med föräldrar (%) Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Bemötande vid lämning/hämtning 100 100 100 100 100 94 93 100 81 13
Ger möjlighet till frågor/önskemål/synpunkter 100 100 100 100 100 94 94 100 82 Ger möjlighet till delaktighet/inflytande 100 100 100 100 100 82 85 100 64 Ger information om hur ditt barn har det 88 88 100 82 88 91 91 100 75 Ger information om kvalitet i ped. verksamhet 79 100 87 91 90 73 76 100 48 Medelvärde 93 98 97 95 95 87 88 100 72 Tabell 8 - Utvecklingssamtal (%) Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Information om barnets utveckling/lärande 100 100 100 100 100 86 84 100 69 Innehållet i utvecklingssamtalen är meningsfulla 100 100 100 100 100 83 82 100 67 Det som bestämts genomförs/följs upp 100 100 100 100 100 66 67 100 43 Medelvärde 100 100 100 100 100 78 78 100 60 14